Barn berättar hur de vill påverka skola och fritids

Simrishamns kommun satsar systematiskt på att ta tillvara barns rättigheter. Vid alla kommunala beslut som berör barn, direkt eller indirekt, ska man ha ett barnperspektiv. Dessutom gör man ett flertal satsningar för att se till att ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

DSC_1249I skolområde Nord (Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik) har man under perioden 2013-16 deltagit i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). UNICEF ville ta reda på hur skolmiljön och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention. Nu är projekttiden över och FN:s barnkonvention är på god väg att bli lag i Sverige.

Både i början och slutet av projektet Rättighetsbaserad skola gjordes enkäter där de deltagande eleverna fick tycka till kring elevinflytande. Resultatet visade att eleverna blivit mer medvetna om hur de kan påverka sin skolvardag och att de efter projektet var ännu mer intresserade av att få vara med och diskutera och påverka. Detta är en mycket glädjande utveckling och något man vill spinna vidare på i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-11På Gärsnäs skola har man valt att förstärka elevernas röster, delaktighet och inflytande, genom att lärarna Jessika Andrée och Madeleine Liwell Jeppsson regelbundet bjuder in elever för att diskutera skolfrågor. Dessa samtal spelas in och publiceras på Skolsanningar Podd och de som vill lyssna på poddsändningarna kan därefter nå dem via internet.

Att man valde att jobba med ljudfiler istället för med text eller video beror på att det passar unga elever bra att muntligt berätta vad de tycker och tänker och att det känns mer avspänt att ingen behöver tänka på hur de ser ut under själva inspelningen.

skolsanningar i skolområde nord-9Eftersom Jessika normalt jobbar i en förskoleklass och Madeleine i en fyra, är det till att börja med dessa elever som deltar i poddsändningarna. Den första podden handlade om klassråd. Andra ämnen som tagits upp har varit skolans elevråd, matråd, ikt-råd och ämnet ”idrott och hälsa”. Tanken är att man i framtiden även ska tala om värdegrundsarbete, fler skolämnen, bedömning, m m.

skolsanningar i skolområde nord-1Jessika och Madeleine träffas i förväg och kommer överens om passande frågor. Ofta diskuterar de även ämnet för podden med sina klasser, så att de elever som ska delta i sändningen känner sig förberedda och vet lite om vad deras klasskamrater tycker.

Strax före sändningen tar Jessika eller Madeleine en bild av de elever som ska delta i podden. Dagen som vi hälsar på ska Skolsanningar spela in ett avsnitt kring rastaktiviteter.

skolsanningar i skolområde nord-12

Samtalen i poddsändningarna leds av Jessika och Madeleine. De ställer frågorna och eleverna beskriver sina upplevelser, tankar och åsikter, vad de gillar och vad de vill förändra. Dessutom pratar man om skolverkets mål med olika verksamheter och om hur eleverna kan vara med och påverka vad som händer och hur det ser ut i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-5

Efter att Jessika och Madeleine träffat eleverna brukar de bjuda in någon vuxen som har särskilt ansvar för det ämne som podden handlar om. Den vuxne får lyssna på elevernas upplevelser och åsikter. Därefter spelar man in när den vuxne diskuterar med Jessika och Madeleine kring vad eleverna sagt. När inspelningarna är klara, fixas den sista tekniken till och så publiceras de på en poddkanal så att alla elever, föräldrar, personal och andra intresserade kan lyssna på programmet.

Här kan du se hur en inspelning går till:

Vid sändningen om rastaktiviteter är det Tove och Albin från förskoleklass och Ida och Isabella från årskurs fyra som sitter i podd-soffan. De är lite nervösa innan sändningen, men allt går fint. Efteråt säger de att det känts bra att de fått säga vad de tycker.

skolsanningar i skolområde nord-16Senare på dagen ska Jessika och Madeleine spela in fortsättningen av sändningen tillsammans med Ann-Christin Dahl och Katarina Johansson. De leder ofta rastaktiviteter på skolan och blir glada över att få höra på inspelningen att eleverna säger att de är så nöjda med rastaktiviteterna. Ann-Christin säger:
– Det är så härligt lärorikt. Man får många nya tips på saker man inte tänkt på. Att lyssna in eleverna är viktigt. Att ge och ta. Vi lär av varandra.

Här kan du se slutresultatet:

Efter sändningen får vi chansen att prata med några årskurs fyra-elever som varit med i tidigare podd-avsnitt. Det är Leo, Anton, Sanna och Lea.

skolsanningar i skolområde nord-15

De berättar att kändes pirrigt i magen före sändningen, jätteläskigt, för de visste inte hur det skulle vara och de ville inte säga fel. Men när de väl var med, så var det roligt.

Det hände att de kom på bra saker, som de glömde säga och att de fick svara på andra frågor än de som de helst ville svara på, men det kändes bra att få uttrycka sina åsikter och att få lära ut saker till andra barn som lyssnar.

Projektet Rättighetsbaserad skola i samarbete med UNICEF (som nu nyss avslutats) byggde på fem grundstenar. Man ville sprida kunskap om barns rättigheter, öka elevers inflytande, engagera barn för sina egna och andra barns rättigheter och samverka och skapa strukturer som innebär att barns upplevelser, tankar och åsikter tas tillvara.

Poddsändningarna Skolsanningar uppfyller dessa fem kriterier och är ett konkret exempel på hur man kan praktisera barnkonventionens principer i skolan och på fritids.

RBS fem grundstenar
Några saker som eleverna tagit upp i Skolsanningar och som redan lett till förändrade rutiner i skolans arbete är elevernas önskan att man ska ha en tydligare dagordning i matrådets möten på skolan och att frågor och önskemål kring rasterna, rastaktiviteterna och IKT (Informations- och kommunikationstekniken, d v s internet och olika former av datorer och annan teknik för kommunikation och lärande) ska stå som egna fasta punkter i dagordningen i de olika klassråden.

Jessika och Madeleine berättar att eleverna har blivit mer medvetna om vilket inflytande de kan ha. De har mycket att säga och de växer med uppgiften. Än så länge är det framför allt förskoleklassen och årskurs fyra och några från årskurs fem som deltagit i sändningarna, men många elever från de andra klasserna lyssnar och diskuterar avsnitten med sina lärare och målsättningen är att projektet ska spridas till fler elever och gärna även över hela skolenhet Nord. Ambitionen finns, det är bara tiden som inte ännu riktigt räckt till.

När Jessikas och Madeleines elever gör sina poddinspelningar utövar de sina demokratiska rättigheter. Samtidigt tränar de sig även i flera mål kopplade till ämnet svenska. Framför allt tränar de sig i att hålla muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen. De tränar sig också att anpassa bland annat ordval och tonfall efter vilka mottagare de har.

mål ur läroplan för podden1

 

Rektor har en central roll för att möjliggöra elevernas inflytande i skolan. Christina Bergkvist, rektor i skolområde Nord, berättar:

– Jag ser att vi behöver ha olika arenor där eleverna bjuds in för delta i samtal kring hur vi skall jobba tillsammans i skolan och på fritids. Det är en del av en demokratisk fostran, och all personal behöver aktivt stödja eleverna att tänka och formulera sig i olika frågor. När man lyssnar på vår podd Skolsanningar så hör man hur fint pedagogerna leder eleverna i olika tankebanor. Man reflekterar tillsamman i ett lärande samtal, som ger oss alla som lyssnar mycket kloka synvinklar.

Vill du veta mer?

Intervjuerna läggs ut tillsammans med kommentarer på bloggen ”Skolsanningar”:

Här hittar du deras poddkanal Skolsanningar Podd:

Läs om elevernas poddsändningar i en artikel av Torun Börtz, publicerad i Ystads Allehanda, 3 feb 2016:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete kring barns rättigheter:

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

 

Annonser

Skolkörer från Simrishamns kommun sjunger för mångfald och tolerans

Skolområde Nord och Nova academy sjunger för tolerans

Den här veckan träffades mellanstadieelever från Skolområde Nord och gymnasister från Nova Academy i Simrishamns kommun för att repetera inför den stora nationella ungdomsmanifestationen och showen Marching for love. Ungdomarna möts genom musiken i en hyllning av mångfald och tolerans.

Skolområde Nord och Nova academy sjunger för tolerans

Musikaliska ledare från Simrishamns kommun är musiklärare Martin Laps från skolområde Nord samt Sara Dahl från Nova Academy.
Mellanstadie- och gymnasieelever sjunger för tolerans
 ***

Skolområde Nord och Nova academy sjunger för toleransMartin och Sara berättar att skolorna deltar i Marching for love av flera skäl.

– Först och främst känns det helt rätt att delta i ett event som är en manifestation för mångfald och tolerans. Sen tror jag också starkt på tanken att sången och musiken är en sammanhållande kraft som kan föra med sig så mycket positivt, säger Martin.

Martin berättar vidare att Marching for love turnérar genom Sverige med kända artister och lokala skolkörer som showens kärna.

– Det är första året som mellanstadieelever för vara med, så det känns ju jätteskoj att få vara med redan nu. Eleverna ser fram emot det jättemycket – både att få delta i manifestationen och att få stå på scenen och glänsa.

Mellanstadie- och gymnasieelever sjunger för toleransSara Dahl berättar att elever från Nova Academy fungerar som faddrar till de yngre eleverna under projektet.

– En del till projektet är att bygga broar mellan olika verksamheter inom skolorna i kommunen. Det här är ett kul och bra sätt att lära känna varandra. Dessutom känns det tryggt och bra att vi hjälps åt att se efter varandra när den stora konserten med ca 800 körsångare går av stapeln i Ystad på torsdag nästa vecka.

Mellanstadie- och gymnasieelever sjunger för tolerans

Rektor Christina Bergkvist berättar hur ungdomsmanifestationen kommer in i skolornas övriga arbete:
– På skolorna i Nord sjunger många elever i våra skolkörer. Vi har konserter både kring lucia och jul och vid sommaravslutning. Det är jättekul att vi nu även kan delta i ett större sammanhang tillsammans med andra barn och ungdomar utanför vår egen kommun. Konsertens tema kring Mångfald och Tolerans är väldigt aktuellt, och dessa frågor har vi i Nord arbetat mycket med genom projekt Rättighetsbaserad skola. Nu sätter vi ton på orden, kan man säga!
***
Här kommer två korta filmklipp från onsdagens körövning på Valfisken i Simrishamn:
 ***

***

———————————–

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Här kan du hitta …

***

Marching for love är ett stort nationellt ungdomsprojekt för mångfald och tolerans, initierat av Star for life. Marching for life består av workshops och stora konserter med mängder av deltagande ungdomar. Syftet med aktiviteterna är de ska leda till nya spännande möten mellan olika kulturer, inspiration och en ökad förståelse för olikheter. Ungdomarna uppmuntras också att fundera kring temat ”mångfald och tolerans” och de kan publicera egna tolkningar i form av musik, dans, bild och text på projektets hemsida: ”Bidrag”.
***
Den 15 oktober kommer Marching for love till Ystad för en stor konsert i Österporthallen kl 19.00. Några av de medverkande är en stor ungdomskör bestående av ca 800 skolungdomar från Simrishamns och Ystad kommun, Triple & Touch,The Moniker, den sydafrikanska artisten Thandiwe Mazibuko och Star Choir South Africa,. Här kan du läsa mer om konserten: ”Våra konserter lämnar ingen oberörd!”.
***
Här kan du höra ledmotivet ”Marching for Love” av Triple & Touch och se lite filmklipp från tidigare shower:

Här kan du se och höra The Moniker (Daniel Karlsson) och Slindile Mazibuko från KwaZulu Natal i Sydafrika sjunga balladen Holy. En av verserna sjungs på Zulu. Bakom de två artisterna körar 300 ungdomar från Luleå-trakten.

Här hittar du Marching for love‘s hemsida med turnéplan och mer information och bilder: http://www.marchingforlove.se/
***
Star for life är en politiskt och religiöst obunden stiftelse som arbetar för att motivera och inspirera ungdomar till ett bättre liv och tro på framtiden. Ungdomar ska ha rätt till utbildning och god hälsa, t ex kunna bestämma över sina egna liv, våga satsa på sina drömmar och slippa aids. Här kan du läsa mer:  http://www.starforlife.se/

En film om Star for Life from Star for LIfe on Vimeo.

Här hittar du fler filmer där Star for life presenteras:  http://www.starforlife.se/#!film-om-star-for-life/cjj2
***

Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s Barnkonvention

DSC_1249I höst var det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN och det talas allt mer om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. I detta inlägg kommer vi att berätta om …

  1. varför Simrishamns kommun valt att vara en av 10 kommuner i Sverige som har en lokal Barnombudsman,
  2. vad det innebär att tre av Simrishamns skolor blivit utvalda av UNICEF att delta i ett pilot-projekt med FN:s barnkonvention som grund,
  3. hur Simrishamns kommun systematiskt arbetar för att göra ungdomar delaktiga och ge dem inflytande över frågor som är viktiga i deras vardag, och
  4. ytterligare tre exempel på satsningar inom kommunen med syfte att stärka barn och ungdomar.

DSC_0950

1. Simrishamns kommun har en lokal Barnombudsman

Många viktiga frågor som påverkar barns och ungdomars liv beslutas på kommun-nivå. Det handlar inte bara om beslut kring skolor, fritid, socialtjänst och barnomsorg, utan även när man fattar beslut kring till exempel stadsplanering och trafik är det viktigt att man har någon som företräder barns och ungas behov och rättigheter. Därför har man i Simrishamn kommun sedan 2008 valt att ha en lokal barnombudsman.

Marie Lundin, Simrishamns kommuns barnombudsman (2014).

Marie Lundin är lokal barnombudsman i Simrishamns kommun sedan 2013. Hon är jurist, specialiserad på barn- och familjerätt, och har bland annat jobbat som socialsekreterare i Arvika och som kurator i skolområde Nord i Simrishamn. Marie leder regelbundet utbildningar i barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning.

Simrishamns nuvarande lokala barnombudsman heter Marie Lundin. Hennes arbete består framför allt i att stärka barns rättigheter: deras rätt till god hälsa, utbildning och inflytande i beslut som berör dem.

DSC_0947

Marie träffar och utbildar många av oss kommuninvånare, bland andra tjänstemän, it-tekniker, vaktmästare, socialarbetare, bibliotekarier, politiker, lärare, assistenter, föräldrar och barn, i vad som menas med barnkonventionen och hur vi alla kan bli bättre på att ta hänsyn till barns behov och rättigheter.

DSC_1255

Hon lär ut lösningsfokuserade arbetsmetoder: att vi ska utgå från det som redan fungerar bra och att vi ska se till att vi har rutiner för att ta reda på barns behov och åsikter när vi ska fatta beslut som berör dem. På så vis kan vi lättare fatta beslut som är bra för våra barn.

DSC_0964

Marie Lundin arbetar också med att undersöka vilka konsekvenser olika beslut får för våra barn i kommunen, så kallade ”barnkonsekvens-analyser”. Dessa barn-konsekvensanalyser är viktiga för alla barn, men särskilt för grupper av barn som är särskilt utsatta eller har det extra besvärligt på olika sätt, t ex när deras familj är i kris eller när det inte känns bra i skolan. Då är det viktigt att man har bra rutiner för att fånga upp och hjälpa dessa barn.

Just nu har Marie i uppdrag att göra en barnkonsekvensanalys vad gäller våra flyktingbarn: vad är viktigt att tänka på och vilka skyldigheter och möjligheter har kommunen att uppfylla flyktingbarnens rättigheter och behov? Vad säger lagen, hur kan man ta tillvara på de resurser som finns i vårt område och vilka råd kan man få genom att studera forskning och tidigare erfarenheter i Sverige och globalt?

DSC_0958

2. Projekt för att ge skolbarn mer inflytande

I Simrishamns kommun har vi tre grundskolor, Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, som under perioden 2013-16 deltar i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). Totalt deltar sju skolor i projektet. De övriga skolorna ligger i Eslöv, Kungsbacka, Göteborg och Sigtuna.

RBS utgår från barnkonventionen

Rättighetsbaserad skola är en arbetsmodell för skolan som utgår från FN:s barnkonvention. Syftet är att man vill stärka barnens röst i skolan. Förhoppningen är eleverna därmed ska trivas bättre och nå större studieframgångar.

De skolor som deltar i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola ska ha FN:s barnkonvention till grund för allt som görs i skolan. Det innebär att man tillsammans med eleverna …

  • informerar, diskuterar och gör övningar kring vad barnkonventionen står för,
  • skapar rutiner för eleverna att vara med och påverka beslut som berör dem,
  • arbetar för att barnkonventionens principer ska praktiseras i den dagliga verksamheten och
  • uppmuntrar skolbarnen att engagera sig för egna och andra barns behov och rättigheter.

Utöver detta ska skolan aktivt samverka med övriga delar av samhället, t ex polisen, socialtjänsten och barn- och ungdomspsyk, för att systematiskt stötta utsatta elever och elever med särskilda behov.

Syftet med projektet är att UNICEF vill ta reda på hur skolans miljö och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention.

Barn och vuxna som arbetar med en skola med Barnkonventionen som grund.

Piratenskolan i Kivik är en av sju skolor i Sverige som sedan 2013 har deltagit i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola. Projektet har väckt stort intresse och nyfikenhet hos andra skolor både nationellt och internationellt. Här är en bild från när Langelinieskolan i Köpenhamn den 12 nov 2014 kom på besök för att få inspiration och information om hur man kan arbeta för att öka elevers inflytande i den dagliga verksamheten.

Marie Lundin är projektledare för kommunens tre RBS-skolor och Eva Klarberg är koordinator på Piratenskolan, Madeleine Liwell-Jeppsson på Gärsnäs skola och Carina Gimmerstedt på Sankt Olofs skola. Eleverna väljer representanter till ett rättighetsråd och det är dessa representanter som samlar in frågor och åsikter från klassen, framför dessa till skolledning, berörda politiker eller myndigheter, och sedan redovisar svaren och lösningarna för sina klasskamrater.

Eleverna i rättighetsrådet åker på studieresor och utbildningar, deltar aktivt i skolans utvecklingsarbete och utbildar sina klasskamrater. När skolan får gäster, som vill veta mer om RBS, får eleverna i rättighetsrådet hjälpa till att berätta om projektet och ge exempel på hur man arbetar.

Elever från Piratenskolan berättar om saker som de kunnat påverka i den dagliga verksamheten

Här berättar några elever från Piratenskolan i Kivik om olika områden som de varit med och påverkat, bland annat hur de arbetar med trivseln och hur de genom sina matråd bland annat kunnat påverka vilket bordsfett de får till brödet.

Elev berättar om hur man i årskurs 1-3 på Piratenskolan jobbat med föreställningen Pricken

Här berättar en elev som förberedelserna inför att åk 1-3 på Piratenskolan skulle spela teater för sina skolkamrater. Föreställningen heter Pricken och är baserad på Margret Reys bok. Berättelsen handlar om hur svårt det kan vara att som en liten prickig kanin födas in i en helvit familj. Boken skrevs för nästan 70 år sedan, men den känns tyvärr fortfarande mycket aktuell. Eleverna tycker att berättelsens budskap är angeläget: alla är lika mycket värda och det är viktigt att man får vara sig själv. Berättelsen slut blir lyckligt: de vita och de prickiga kaninerna har en stor och glad fest tillsammans. Det är upp till oss alla att hjälpas åt att se till att slutet i verkligheten blir lika bra som i dikten.

Några exempel på vad RBS-skolorna gjort sedan starten 2013:

  • på Piraten-skolan och Gärsnäs skola har man skapat rättighetsråd som träffas varje månad, på S:t Olof skola har man bestämt att alla elever (förskoleklass till och med åk 3) träffas varje fredag.
  • elever och personal har gått olika utbildningar för att lära mer om barnkonventionen, hur man kan arbeta med handlingsplaner och hur man kan förebygga diskriminering och kränkande behandling.  
  • elever och personal har firat FN-dagen och
  • firat Vänskapsdag.
  • elever har skapat animerad film utifrån de olika artiklarna i FN:s barnkonvention.
  • elever har träffat politiker för att ställa frågor och framföra åsikter.
  • elever har skapat målningar kopplade till de olika artiklarna i FN:s barnkonvention. Målningarna ställdes sedan ut på Stockeboda och på Kiviks hotell. Flera tavlor såldes och intäkterna på 2000 kr donerades till Barncancerfonden.
  • skolledningen har undersökt elevernas trivsel för att se om den kan förbättras på något område.
  • skolledningen har undersökt vilka platser på respektive skola som känns trygga respektive otrygga. Resultatet användes för att skapa en tryggare miljö.
  • vaktmästare har tillsammans med elever undersökt hur tillgänglig respektive skola är för de som har olika former av handikapp. Resultatet användes för att skapa tillgänglighet för alla.
  • elever deltar i matrådet som kommer med synpunkter på hur matsalen ska se ut och vilken mat och dryck som ska serveras.
  • elever och personal har tillsammans utbildat elevernas föräldrar i vad som menas med barnkonventionen.

Marie Lundin, koordinatorerna och rättighetsråden ute i skolorna använder bland annat UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen när det utbildar skolornas elever. Materialet är elevaktivt och uppmuntrar till kreativitet och inlevelse:  Tio lektioner om barnets rättigheter.

Här kommer några bilder från när elever från Piratenskolan gör Övning 1 i UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen tillsammans med elever från Langelinieskolan i Danmark:

Elever från Piratenskolan gör en övning tillsammans med elever från Langelinieskolan i Köpenhamn.

Här gör elever från Piratenskolan i Kivik och från Langelinieskolan i Köpenhamn en praktiskt övning kring vad man som människa kan ha för önskningar och behov. Eleverna jobbar i smågrupper och får veta att de ska skapa en ny bosättning på en främmande planet och de får bara ta med sig 20 saker som de behöver för att få ett bra liv där. De olika sakerna representeras av lappar med text och bild. 16 utav sakerna är redan förutbestämda. Första uppgiften blir alltså att hitta på ytterligare saker som de behöver ta med sig och fylla i fyra nya lappar.

Samarbetsövning kring begreppen "behov" och "önskningar".

När eleverna kommit på 20 saker som de ska ta med sig får de plötsligt veta att de bara får plats med 14 av dem. Eleverna måste alltså tillsammans komma överens om vilka de kan stryka. Sedan blir de tvungna att ta bort ytterligare 6 saker, så att bara 8 saker finns kvar. Det är inte lätt att välja, så diskussionerna blir många.

Samarbetsövning kring "behov" och "önskningar".

På korten som eleverna kan välja mellan står det bland annat närande mat, hälsovård, rent vatten, eget rum, möjlighet att utöva sin religion, hamburgermåltid, cykel, skydd mot diskriminering, möjlighet att uttrycka sin åsikt, utbildning, musikspelare, egen dator, semesterresa, ren luft, hem och skydd mot uttnyttjande och mot att bli lämnad. Hamburgermåltiden försvinner tidigt i de flesta grupperna, men när man till slut bara får ha 8 kort kvar är det svårt att välja. Vilket av följande är till exempel viktigast: möjligheten att få uttrycka sin åsikt eller skydd mot diskriminering?

3. Ett ungdomspolitiskt råd som är med och fattar viktiga beslut i kommunen

Sedan 2010 har Simrishamns kommun arbetat systematiskt för att ungdomar ska bli mer delaktiga och få inflytande över frågor som berör deras vardag. Nu finns det som resultat av detta ett  ungdomspolitiskt råd som träffas regelbundet och antar en ny och uppdaterad handlingsplan per år. Handlingsplanen är tillsammans med FN:s barnkonvention vägledande för de olika nämndernas beslut kring frågor som berör barn och ungdomar.

Handlingsplan för att stärka barns rättigheter i Simrishamns kommun

I det ungdomspolitiska rådet undersöker man hur ungdomar vill och hoppas att Simrishamns kommun ska utvecklas. Man ser ungdomarna som en resurs och tar tillvara deras åsikter, önskemål och idéer kring hur Simrishamn ska kunna bli ännu bättre kommun att leva i.

4. Ytterligare tre satsningar med syfte att stärka barn och ungdomar

Simrishamns kommun har även andra projekt på gång som syftar till stötta barn och unga i kommunen, till exempel:

Bénka-dí som är ett Ungdomens hus och ligger i Valfisken och vänder sig till ungdomar i åldern ca 13 till 20 år. Verksamheten planeras efter ungdomarnas egna önskemål och behov. Den här filmen beskriver verksamheten på Bénka-dí och spelades in 2011 (i samband med att Bénka-dí firade 10 år):

***

Aktivt föräldraskap som är en föräldrautbildning som innefattar att föräldrar träffas, ser filmer, läser, diskuterar och utbyter erfarenheter och som är tänkt att stötta relationen mellan barn och deras vårdnadshavare.

Aktivt-föräldraskap

***

Barngruppen Blåvinge som finns för att stötta barn och unga som har det jobbigt hemma på grund av till exempel en konfliktfylld skilsmässa, eller att deras vårdnadshavare har drogproblem eller har drabbats av psykisk sjukdom.

Polyommatus icarus 5.jpg

Bilden föreställer en blåvinge och är hämtad från ”Polyommatus icarus 5” av Ericsteinert, licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

***

__________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

I denna artikel av Emma Lawesson publicerad i Ystads Allehanda (5 februari 2014) kan man bl a läsa att Sveriges dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson tyckte att Simrishamns kommun har en bra helhetssyn vad gäller hur man bäst kan hjälpa barn och unga: ”Ministern berömde helhetssynen”  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/ministern-beromde-helhetssynen/ 

Om barnkonventionen …

På Barnombudsmannens hemsida kan du hitta mycket bra material.

Barnkonventionens fyra grundprinciper

Barnkonventionens fyra grundprinciper presenteras bl a i UNICEF:s folder om rättighetsbaserad skola.

Här förklarar Sveriges Barnombudsman varför det är så viktigt att kommuner arbetar aktivt med FN:s barnkonvention:  http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/arbeta-med-barnkonventionen/i-kommuner/

Med anledning av att Barnkonventionen i år firar 25 år, berättar här UNICEF om några viktiga framsteg som gjorts för att förbättra barns livsvillkor. I slutet av filmen berättar de också om några av de stora problem som fortfarande finns:

Här ger UNICEF en tydlig överblick över Barnkonventionen: https://unicef.se/barnkonventionen

Om RBS, en RättighetsBaserad Skola …

De skolor som deltar i projektet är  Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, Västra skolan deras förskola Ekebo i Eslöv, Smedingeskolan i Kungsbacka, Önneredsskolan och Kannebäcksskolan i Göteborg och Josefinaskolan i Sigtuna.

Här förklarar UNICEF vad som menas med En Rättighetsbaserad Skola:  http://unicef.se/skolor/rattighetsbaserad-skola

Här berättar Sveriges Radio (23 okt, 2013) om pilot-projektet ”En rättighetsbaserad skola” på Gärsnäs skola:  http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5684224

Här har Emma Lawesson på Ystads Allehanda (25  okt, 2013) skrivit om våra tre skolor på Österlen, som deltar i projektet ”En rättighetsbaserad skola”:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article2006836/En-skola-baserad-pa-rattigheter.html

Här berättar Emma Lawesson på Ystads Allehanda (19 april, 2013) om en utbildning om FN:s barnkonvention som Marie Lundin höll för Gärsnäs elever:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/skoldag-med-fokus-pa-fns-barnkonvention/

Om det ungdomspolitiska handlingsprogrammet …

Här på kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:  http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/Simrishamns-kommuns-ungdomspolitiska-handlingsprogram-2013-2016/

Om kommunens föräldrakurser …

Emma Lawessons artikel i Ystads allehanda (2014-12-05) om ”Kurs för aktiva föräldrar”  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/kurs-for-aktiva-foraldrar/

Vill du veta mer om hur man kan fatta bättre beslut som berör barn?

Här tipsar Barnombudsmannen om hur man praktiskt kan arbeta med Barnkonventionen:  http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Faktablad/Faktablad1_arbetapraktiskt11.pdf

Rädda Barnen Ålands hemsida kan du via korta informationsfilmer få en tydlig och bra beskrivning på svenska av barns rättigheter och vad som menas med en barnkonsekvensanalys (även om materialet är finskt så är det direkt överförbart till svenska förhållanden):  http://www.raddabarnen.ax/vart-arbete/hemma-pa-aland/barnkonsekvensanalys

På BRIS webbplats Barnperspektivet.se kan du få bra råd kring vad man ska tänka på när man fattar beslut:

Här kan du hitta Rädda Barnens material Bra beslut för barn, Samhällsstyrning för barns rättigheter (2010):  http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/Samh%C3%A4llets%20ansvar/Bra_beslut_f%C3%83%C2%B6r_barn.pdf

Här kan du läsa svenska Rädda Barnens checklista (2012) för vad man bör tänka på vad gäller flyktingbarns behov och rättigheter:  http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/barn-pa-flykt/Checklista%20f%C3%B6r%20gott%20mottagande%20av%20asyls%C3%B6kande%20barn%20i%20familj.pdf

Vill du som elev ha stöd och veta mer om dina behov och rättigheter?

Här ger Rädda Barnen tips på bra material:  http://www.raddabarnen.se/ung-och-skola/skola/elev/

Du hittar också mycket bra material på Barnombudsmannens hemsida:  http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/gor-du-ett-skolarbete-om-barnombudsmannen/

På BRIS (Barnens Rätt I Samhället) kan du chatta med en kurator. Här finns också bland annat diskussionsforum för ungdomar och BRIS idolkort där kända personer berättar om olika svårigheter de haft som barn:  http://www.bris.se/?pageID=327

Vill du som lärare jobba med Barnkonventionen tillsammans med dina elever?

Prata gärna med Marie Lundin. Hon ger gärna råd och kan komma ut till skolor och prata med personal och/eller elevgrupper.

Rädda barnen ger tips på bra material här:  http://www.raddabarnen.se/ung-och-skola/skola/larare/

UNICEF tipsar här:  https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial

Barnombudsmannen tipsar om bra och ämnesövergripande utbildningsmaterial med statistik kopplad till barnkonventionen. Materialet är sorterat i olika åldersgrupper och olika teman respektive ämnesområden:  http://www.barnombudsmannen.se/max18/max18-for-barn-och-unga/for-pedagoger/for-pedagoger/

BarnsRättigheter.com ger tips på fyrahörns-övningar och diskussionfrågor som man kan använda i undervisningen:  http://www.barnsrattigheter.com/barns-ratt-till-utbildning-ovningar/

Vill du söka hjälp eller stöd till dig själv eller andra?

Barnombudsmannen ger råd om vart du kan vända dig:  http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/for-dig-som-har-det-jobbigt/

Som barn kan du vända dig direkt till BRIS för att få prata med någon vuxen (du kan kontakta dem anonymt om du vill) och för att be om råd och hjälp:  http://www.bris.se/?pageID=371

BRIS ger också råd om vad man ska göra om man tror att ett barn inte har det bra:  http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/om-ett-barn-far-illa

Förskolebarnens utveckling dokumenteras i Pluttra

Det ska vara enkelt och smidigt för föräldrar att följa sina barns vardag på förskolan, hävdar Simrishamns kommuns två förskolechefer Kerstin Sjölin och Maria Tegnér. Dessutom behöver vi från förskolan regelbundet dokumentera vad vi gör och hur vi gör det, för att kunna utvärdera och utveckla vårt arbete med barnen.

Tidigare har förskolebarnen haft vars en pärm med papper som personalen kunnat skriva och lägga bilder i. Det har fungerat men varit ett omständligt arbetssätt och föräldrarna har sällan tittat i pärmarna. Nu har man istället valt att satsa på ett digitalt dokumentations- och kommunikationsverktyg som kallas ”Pluttra”. På så vis hoppas man öka föräldrarnas insyn samtidigt som man underlättar förskolepersonalens arbete.

Dokumentations- och kommunikationsverktyget Pluttra innefattar fyra olika delar: Ögonblick, Reflektioner, Viktiga meddelanden och Kalender. Verktyget har nyligen ändrats och förbättrats väsentligt. Det kan skapa lite förvirring eftersom det inte ännu kommit ut så mycket information om den nyare versionen. Tidigare bestod verktyget av tre delar: Blogg, Portfolio och Viktiga meddelanden.

Pluttra innefattar fyra delar:

Ögonblick: Här berättar personalen och barnen med hjälp av text och bild och ibland film vad de gör i förskolan. Det kan t ex handla om information om teman som man jobbar med eller utflykter som man gör. Den som är ansvarig för dokumentationen bestämmer vilka barn och föräldrar som ska kunna se det beskrivna ”ögonblicket”. Det kan vara begränsat så att bara ett barns föräldrar kan se eller öppet för flera barn eller hela avdelningar.

Reflektioner: Här kan personalen koppla de beskrivna ”ögonblicken” till förskolans läroplan och skriva mer om vad barnen gjort och vad de lärt sig.

Viktiga meddelanden: Här kan du t ex läsa om aktuella händelser, påminnelser och tips från förskolans personal. Det kan t ex handla om att barnen ska ha med sig något särskilt till utflykten, att barnen behöver ha med sig vantar eller solkräm eller att det snart är tid för möte.

Kalender: Personalen skriver in kalendern vad som händer på förskolan och föräldrar kan prenumerera på förskolans kalender så att den synkas till deras egen digitala kalender. På så vis blir det lättare att komma ihåg t ex utedagar och föräldramöten.

All pedagogisk personal på Simrishamns kommuns förskolor har nu fått utbildning i hur Pluttra fungerar. Under hösten kommer personalen att träna sig att använda verktyget och under våren kommer man att köpa in fler surfplattor och datorer. På så vis kommer barnen att kunna hjälpa till ännu mer med att dokumentera vad de gör och vad de lär sig.

Vad innebär Pluttra för dig som förälder?

Kvalitet: På Pluttra hittar du material i form av text, bild och film, som beskriver och visar ditt eller dina barns utveckling och lärande. Eftersom all personal i Simrishamns kommun nu utbildats i hur verktyget fungerar, kan förskolans verksamhet dokumenteras regelbundet.

Tillgänglighet: Vad barnen gör och vad de lär sig har tidigare sparats i pärmar på förskolan. Nu kan du ta del av materialet direkt när det uppdateras, via din dator, surfplatta eller telefon. När ditt barn slutar på förskolan, kan du ladda ner det samlade digitala materialet.

Tips: Läs gärna i ”Ögonblick” tillsammans med dina barn, så kan de berätta mer om vad de gjort och hur de tänkt och känt.

Säkerhet: Pluttra skyddas med SSL (Secure Sockets Layer), vilket är samma typ av skydd som banker och e-handelsföretag använder för att skydda sina användares lösenord och konton. Du kan bara komma åt dina egna barns material. Likaså kan den pedagogiska personalen bara se de barn som de ansvarar för.

 

Verktyget Pluttra är lätt att använda och du kan komma åt materialet via din inloggning på vilken dator, surfplatta eller smart telefon som helst.

Varför valde Simrishamns kommun Pluttra?

Några fördelar med Pluttra är att …

  • verktyget är användarvänligt, vilket innebär att det går snabbt att förstå och lära sig för såväl personal och barn som föräldrar,
  • all dokumentation sker på ett och samma ställe, vilket underlättar för både föräldrar och personal,
  • materialet är i digital form, vilket gör det lättare att dokumentera med hjälp av bild och film än vad det var när man använde papper i pärmar,
  • materialet är tillgänglig via en inloggning på internet, vilket gör att både berörda föräldrar och personal lättare kan komma åt det när de vill och behöver,
  • Pluttra är plattformsoberoende, vilket gör att man kan komma åt materialet oavsett vilket märke man har på sin dator, surfplatta eller smarta telefon och
  • allt material är skyddat med hjälp av inloggningar, vilket innebär att varje förälder bara ser det som berör hans eller hennes egna barn.

Här kan du se en film om pedagogisk dokumentation i förskolan av företaget Lin Education som skapat Pluttra:

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om pedagogisk dokumentation i förskolan:

Här kan du få mer information om Pluttra:

En kort reklamfilm av Lin Education om hur det digitala verktyget Pluttra fungerar:

En kort reklamfilm om hur begreppet ”Pluttra” skapades med hjälp av förskolebarn och pedagoger i Mölnlycke:

Här kan du som är intresserad hitta instruktionsfilmer för hur verktyget fungerar när man arbetar med det som pedagog:  https://www.youtube.com/channel/UC0LcGGvr6on9MkfeIfMtKhg

 ____________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Hjärnan vill ha KUL!

Sylvia Carlsdotter

Sylvia Carlsdotter, chef för Kulturpedagogiska enheten, var moderator på Simrishamns Kickoff för kommunens skolpersonal.

Sylvia Carlsdotter och kulturpedagogiska enheten hade fått uppdraget att organisera det nya läsårets 2014/15 Kickoff: ”Hjärnan vill ha KUL! Kunskap – Utmaning – Lagarbete” på teaterbiografen Grand, måndagen den 11 augusti 2014. Dagen kom därmed att bestå av inspirationsföreläsningar och kollegialt lärande, varvat med mer renodlad KULtur.

Läsåret inleddes med att Kommunalråd Anders Johnsson och Barn- och utbildningsförvaltningens chef Bo Kristoffersson välkomnade personalen vid Simrishamns kommuns skolor och berättade hur de tänker kring våra skolor och kring skolutveckling inför det kommande läsåret.

Marie Lundin, kurator i Skolområde Nord, och Madeleine Liwell-Jeppsson, förstelärare på Gärsnäs skola, talade om hur man kan skapa en skola baserad på FN:s barnkonvention.

Marie Lundin och Madeleine Liwell-Jeppsson talade om hur man kan skapa en RBS-skola, det vill säga en skola baserad på de rättigheter som står i FN:s barnkonvention.

Marie Lundin, kurator i Skolområde Nord, och Madeleine Liwell-Jeppsson, förstelärare på Gärsnäs skola, talade om hur man kan skapa en skola baserad på FN:s barnkonvention. Projektet är ett samarbete mellan Gärsnäs, S:t Olofs och Kiviks skolor samt UNICEF och Arvsfonden. Du kan läsa mer om skolornas arbete med en rättighetsbaserad skola utifrån FN:s barnkonvention här:

Anders Lind föreläser på "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014 på Grand i Simrishamn

Anders Lind berättade hur han jobbar i ämnet engelska med sina elever på Korsavadsskolan i Simrishamn.

Anders Lind, ämneslärare i engelska på Korsavadsskolan åk 7-9, gav tips på hur elever kan bli engagerade och nå goda studieresultat i engelska, utan att ha vare sig läroböcker eller läxor.

Anders och hans elever jobbar mycket med nyheter på nätet och Anders tipsade särskilt om en webbplats som heter News in Levels. Här kan du läsa mer om Anders sätt att undervisa:

Anders Lind föreläser på "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014 på Grand i Simrishamn

Anders Lind berättade att han försöker lägga upp sin undervisning efter devisen att det krävs ett engagemang för att man ska lära sig något.

Sedan några år har det varit populärt att tala om det ”flippade” eller ”omvända klassrummet” och vad man då menar har ändrats är hur man använder tiden i klassrummet.  Tanken är att läraren ska ha mer tid till fördjupande diskussioner och till att stödja sina elever när de möter svårigheter i tillämpningen av sina nya kunskaper.

Flipped Classroom

Flipped Classroom innebär att eleverna får i läxa att se föreläsningen hemma. När klassen sedan träffas behöver läraren inte lägga tid på grundläggande genomgångar utan kan istället hjälpa eleverna att träna sig på det som de lärt sig.

Daniel Barker

Daniel Barker fick våren 2014 Kungliga vetenskapsakademins lärarpris för sitt arbete med att utveckla och sprida kunskap om Flipped Classroom och elevaktiva undervisningsmetoder. Han har också skrivit en bok i ämnet (2012).

Daniel Barker har jobbat på det här viset i flera år i ämnena matematik och fysik på Norra Real i Stockholm och han var inbjuden till vår Kickoff för att berätta hur han jobbar med sina elever, varför han gör som han gör och vilka resultat det ger. Du kan läsa mer om hans föreläsning här:

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Patricia Diaz har skrivit boken Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande (2012) och kommer snart ut med en bok om hur man kan arbeta formativt med hjälp av digitala verktyg.

Utvecklingen av Internet, sociala medier och olika digitala verktyg har lett till att det i dag finns fler sätt att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära. Dessa digitala verktyg kan dessutom användas för att skapa bättre förutsättningar för elevinflytande och återkoppling på elevernas arbeten.

Patricia Diaz, språklärare, förstelärare och utvecklingsledare vid Martin Elias Gymnasiet i Stockholm, gav exempel på hur vi mer konkret kan dra nytta av tekniken. Du kan läsa mer om hennes föreläsning här:

Från Kulturpedagogiska enheten kom filmpedagog Mårten Hård och litteraturpedagog Karna Nyström och gav kollegial inspiration kring hur man kan jobba med elevers texter och bilder. De har tillsammans jobbat med årskurs 1 i grundskolan i Simrishamns kommun och visade exempel på dessa elevers filmprojekt kring känslor.

Filmpedagog Mårten Hård och litteraturpedagog Karna Nyström gav tips på hur man kan jobba med elevers texter och bilder.

Filmpedagog Mårten Hård och litteraturpedagog Karna Nyström berättade om ett dikt- och filmprojekt med kommunens ettor.

Mårten Hård och Karna Nyström berättade bl a hur eleverna tränat sig i att fatta mängder av konstnärliga beslut när de skrivit dikter och sedan gestalt dessa dikter med hjälp av film. Projektet var en del av kommunens Kulturgaranti. Mer om kulturgarantin kan du läsa här:

Det är inte bara våra elever som har glädje av kommunens Kulturgaranti, utan även vår personal får ta del av mycket kultur! Det var till exempel mycket mycket dans och musik under dagen.

Love Hellgren och Lena-Maria Fistarol dansade till toner på klarinett av Jörgen Hellgren

Love Hellgren och Lena-Maria Fistarol dansade till toner på klarinett av Jörgen Hellgren

Rachel Tess, gästlärare vid den nya gymnasieutbildningen Nova Performing Arts, bjöd på modern dans till sång av Marie Rosendahl. Lite senare dansade Love Hellgren (som gick ut musikalprogrammet på Österlengymnasiet 2007) och Lena-Maria Fistarol till toner på klarinett av Jörgen Hellgren. Dagen avslutades med att Anne och Joel Brage dansade tango.

Ett nyinstiftat pris, Grodan-priset som skapats till minne av barnbokhandlaren Peggy Rydemalm, delades ut till ”någon som i skolans värld spridit stor läsglädje och kunskap om litteratur”. Priset bestod av 10 000 kr och gick till Ingela Ekdahl Johansson. Hennes klass kommer dessutom att få ett klassbibliotek med utvalda böcker från Barnens Bokhandel och barnboksförlagen Alfabeta, Berghs, Hjelms och Opal till ett värde av ca 10 000 kronor. Motiveringen till priset kan du läsa här:

Ingela Ekdahl Johansson fick ett pris till en barnbokshandlares minne

Ingela Ekdahl Johansson fick ett pris instiftat för att hedra minnet av bokhandlaren Peggy Rydemalm.

I slutet av kommunens Kickoff ”Hjärnan vill ha KUL!” samlades några pedagoger och skolledare på scenen för att dela med sig av sina tankar. De berättade bland annat att de såg fram emot att få träffa sina elever igen och att få testa några av de idéer som diskuterats under dagen.

Reflektioner kring inspirationsdagen "Hjärnan vill ha KUL!"

Anders Lind, Kristina Mårtensson, Katrin Österberg, Niclas Björnén och Gunilla Sjöholm delade med sig av sina tankar kring Simrishamns kommuns kickoff för sin skolpersonal.

Flera av dem sa att det var väldigt bra att man under dagen fått lyssna till såväl nära kollegor som lärare från helt andra ämnesområden och skolor och de hoppades att man i framtiden skulle bli ännu bättre på att ta tillvara kompetensen i kommunen. De tog också upp att de tyckte det var väldigt roligt att Ingela Ekdahl Johansson fått ett pris.

___________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Simrishamn samarbetar med Barnombudsmannen och UNICEF

Simrishamns kommun har kommit långt i arbetet med att sprida kunskaper kring barns rättigheter, inte minst tack vare kommunens barnombudsmans, Marie Lundins, gedigna arbete.

Arbetet handlar bland annat om att barn skall veta var man vänder sig för att få stöd och hjälp, och om att alla politiska beslut framöver skall innehålla en barnkonsekvens-beskrivning.

Just nu driver Marie två olika projekt som syftar just till att stärka barns trygghet, välmående och rättigheter. Ett görs tillsammans med Sveriges barnombudsman och ett annat tillsammans med UNICEF.

Barnombudsman och Unicef

På bilden från dagens möte syns Anna Leithe, UNICEF, Fredrik Malmberg, Sveriges barnombudsman och Marie Lundin, Simrishamns barnombudsman.