Stor efterfrågan på lärlingar inom restaurangnäringen

På Österlen finns stor efterfrågan på personal inom bland annat restaurang, turism, vård och omsorg och olika hantverksyrken. Samtidigt finns det goda möjligheter för ungdomar att utbilda sig inom dessa områden på Österlengymnasiet i Simrishamn.

Särskilt het är arbetsmarknaden för elever som gått lärlingsutbildning på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Detta inlägg kommer därför att handla om denna utbildning.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-29Vi kommer att träffa några kockar och lärlingselever som berättar varför de valt kockyrket, diskutera varför lärlingssystemet är så populärt bland både arbetsgivare och elever, ge exempel på framtida praktikplatser och jobb, beskriva hur utbildningen är upplagd och hur den framtida arbetsmarknaden ser ut och så kommer vi att göra er uppmärksamma på möjligheten att läsa in högskolebehörighet under gymnasietiden.

 

Varför välja kockyrket?



Lärling Restaurang- och livsmedel Jons elever vt2016-56Patricia Mårtensson går andra och Amanda Mackeprang går första året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Österlengymnasiet. De berättar varför de valt kockyrket:

Vi älskar att laga mat och känner att vi kan uttrycka oss genom matlagningen.  Det är kul för att man träffar mycket folk. Man blir bra på att samarbeta, ta ansvar och ge god service. Det är ett varierat jobb. Man får göra många olika saker. Det hinner aldrig bli tråkigt. 

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-44För ett år sedan trodde jag inte att jag skulle kunna så här mycket om mat och om olika matkulturer, berättar Amanda och Patricia håller med:

– Man lär sig sjukt mycket. Först och främst om olika råvaror och grunderna i matlagningen.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-63Vi gillar båda två att resa och skulle gärna jobba utomlands. Det var också en anledning till varför vi valde det här programmet. Det behövs kockar i hela världen och svenska kockar har gott rykte utomlands. Det behövs dock fler tjejer i restaurangköken. Vi såg det lite som en utmaning att ta oss in i en i övrigt ganska mansdominerad värld.

ÖG lär restaurang En gaffel kort-9Linus Persson, kökschef på En gaffel kort, och Jon Håkansson, restauranglärare på Österlengymnasiet, är också överens om varför de sökt sig till yrket:

Vi valde kockyrket på grund av kärleken till maten. Att jobba som kock är extremt kreativt. Man blir aldrig fullärd, utan man kan alltid utvecklas och testa nya idéer.

– Man behöver vara stresstålig och tycka om människor för att trivas som kock, fortsätter Linus. Det är inte stressigt hela tiden, utan tempot varierar. De tillfälliga ruscherna blir som utmaningar där man inom teamet tillsammans gör sitt yttersta för att lösa uppgifterna. Man har mycket kontakt med kunder och det är en nära gemenskap mellan de som jobbar. Vi blir som en familj.  

– Många restauranger är öppna när folk är lediga, berättar Jon, men vill man ha mer normala arbetstider kan man söka jobb i tillagningskök i affär eller på sjukhus. Det har blivit roligare att jobba i storkök igen. Storköken går allt mer ifrån att använda hel- och halvfabrikat. Man har insett att det kan bli både billigare och bättre när man gör allt från grunden med hjälp av anställda. Dessutom köper storköken allt mer lokala råvaror nu och man tar in många influenser från andra länder och kulturer.

Lärling Restaurang- och livsmedel Jons elever vt2016-39

– Lärling Restaurang- och livsmedel Jons elever vt2016-40Jag gick restaurangutbildning på Friaborg (som Österlengymnasiet hette innan), fortsätter Jon, och mitt första jobb efter studenten var som köksbiträde på Skillinge hamnkrog, sedan blev jag kallskänka och så jobbade jag mig upp. Jag har jobbat som kock i 12 år, men när jag bildade familj kände jag att jag ville göra något annat. Det sista 1,5 året har jag därför arbetat som restauranglärare och jag trivs väldigt bra med att stötta och inspirera ungdomar samtidigt som jag fortsätter att jobba med mat. Jag har stor nytta av att jag varit i restaurangbranschen i så många år. Jag har fått en förståelse för vad yrket innebär och jag har ett stort kontaktnät. 

 

 

Lärlingssystemet är populärt



Det är stor efterfrågan på utbildad personal inom restaurangnäringen och många restaurangägare ser i dag fördelarna med att vara med och styra utbildningen:

Vi som jobbar inom restaurangnäringen behöver vara aktiva i rekryteringen till Restaurang- och livsmedelsprogrammet och i att planera och genomföra elevernas utbildning. På så vis kan vi få arbetssökande som har de kompetenser vi behöver, förklarar Linus Persson, kökschef och ägare till restaurangen ”En gaffel kort” på Maritim nere vid hamnen i Simrishamn.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-4

Det är en nära och familjär stämning ibland restaurangpersonalen. Även toppkrogar vet idag att resultatet blir bäst när man jobbar som ett lag. Här på bilden syns souschef Jesper Thoor, restauranglärare Jon Håkansson, kökschef Linus Persson och tredjeårseleven Joakim Andersson.

Men inte bara vi restaurangägare har nytta utav att eleverna går lärlingsutbildningar, fortsätter Linus. Elever som går en lärlingsutbildning och är intresserade av mat och matlagning, gillar att ta ansvar och träffa folk, har ett stort försprång jämfört med elever som går en vanlig gymnasial yrkesutbildning. De får en mer praktisk utbildning, där de på plats får se alla delar i vad det innebär att jobba på en restaurang. Utbildningen leder också till att de snabbare kommer i arbete. De får lättare helgjobb, vikariat och sommarjobb och de får värdefulla kontakter och arbetsreferenser.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-59– Mycket av utbildningen är praktisk och sker i arbetslivet och det brukar våra elever säga är anledningen till att de valde en lärlingsutbildning, berättar Jon. Men det är inte en lättare utbildning. Lärlingssplatserna ställer stora krav på närvaro, intresse och på att man kan ta egna initiativ.

 

Många arbetsmöjligheter



De elever som väljer Restaurang- och livsmedelsprogrammet får möjlighet att arbeta på många olika typer av arbetsplatser och med många olika typer av uppgifter. En restaurang kan till exempel vara allt från en liten kvarterskrog till en del av en stor konferensanläggning. På en och samma restaurang ser dessutom arbetet väldigt olika ut beroende på om man arbetar i samband med lunch eller tillagar kvällsmenyer med många olika rätter.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-9

På en restaurang ska man till exempel planera menyer och beställa hem råvaror, välja passande drycker, skala och hacka grönsaker, koka fonder, baka, sköta disk och dukning, städa, tillaga och servera maten och ta hand om betalningar, bokföring och marknadsföring. Dessutom bör man känna till vad som finns i maten och kunna ge förslag på alternativ till gäster som har allergier. Här på bilden sköter Jeanette Bygren receptionen, medan Amanda Bing putsar glas och ställer i ordning i restaurangens bar.

Som kock, kallskänka eller serveringspersonal kan eleverna bland annat jobba på:

  • hotell och gästgiverier, som t ex Hotell Svea, Kiviks hotell, Vitemölla badhotell, Brösarps gästgifveri och Spa, Karnelund, Örums Nygård Gårdshotell Spa och Konferens, Ystad Saltsjöbad, Hotell Mossbylund  …
  • restauranger, som t ex Nordic Sea Winery, Nya rökeriet, En gaffel kort …
  • storkök, som t ex sjukhuset, skolkök, förskolor …
  • provkök, som t ex Scan och Ica och andra företag som utvecklar nya recept och t ex charkprodukter, Middagsfrid och Linas matkasse, Allers och andra veckotidningar och tidskrifter …
  • catering, som t ex Allé på Österlen, Malmö Live …
  • butiker, som t ex Coop, Ica, Nya rökeriet, …
  • livsmedelsindustrier, som t ex Ingelsta kalkon och Nya rökeriet

 

Mycket praktik och täta kontakter mellan skola och praktikplats



De elever som väljer att gå en lärlingsutbildning får mycket praktisk erfarenhet. På Restaurang- och livsmedelsprogrammet har eleverna 2 dagars praktik i veckan i årskurs 1, 2-3 dagar i veckan i årskurs 2 och 3 dagar i veckan i årskurs 3.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-17

Här städar souschefen Jesper Thoor och lärlingseleven Joakim Andersson upp i köket efter dagens lunch, samtidigt som de så smått börjar förbereda kvällens à la carte.

Joakim Andersson går som lärling i årskurs tre berättar att han nu ska pröva att jobba kvällstid på En gaffel kort:
Det ska bli roligt för då blir det lite mer avancerad matlagning och man har mer tid till varje rätt.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-5Enligt branschfolk har många svenska gymnasieutbildningar svårt att hinna med i den snabba utvecklingen inom restaurangnäringen. Man säger att det generellt är för lite dialog mellan branschen och restaurangutbildarna om de framtida behoven på arbetsmarknaden och hur utbildningarna ska matcha dem.

Detta problem har vi inte på Österlengymnasiets lärlingsutbildningar, berättar restauranglärare Jon Håkansson och kökschef Linus Persson instämmer. Kontakterna mellan skolan och praktikplatserna fungerar mycket bra.

Jag besöker varje elev på deras praktikplatser två till fyra gånger i månaden, berättar Jon vidare. Då ser jag dem när de jobbar tillsammans med sina handledare i köket och vi pratar om kursplanerna och om hur eleverna trivs, vad de har lärt sig, hur det fungerar på praktiken och vad de behöver träna på praktikplatsen respektive i skolan.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-11

Linus Persson och Jon Håkansson blev intervjuade av Torun Börtz från Ystads Allehanda. Det är stor brist på utbildad personal inom restaurangnäringen. Genom att göra ungdomar uppmärksamma på de goda jobbchanserna och på vilka kul och varierade jobb som finns inom branschen, hoppas de kunna locka fler sökande till lärlingsutbildningen på Österlengymnasiet.

För att kunna ta sig till praktikplatserna får lärlingarna busskort. Praktikplatsen kan ligga i Simrishamns kommun men det finns också möjlighet att praktisera på andra platser i Skåne, Sverige, Europa och världen.

 

Goda utsikter att få jobb



Det är inte bara Österlengymnasiets karaktärsämneslärare och handledare som hävdar att det är stor efterfrågan på kockar och blivande kockar. Arbetsförmedlingens prognos för restaurangnäringen 2016 och tio år framåt visar att bristen inom yrkesområdet som helhet ökar. Så här står det i deras rapport Var finns jobben? publicerad 3 feb 2016, s 22-23:

”Under 2016 kommer det att vara mycket goda jobbmöjligheter för kockar samt bagare och konditorer. Bäst väntas arbetsmarknaden bli för kockar med utbildning och yrkeserfarenhet. Har man specialkompetens, exempelvis inom olika typer av kök, ökar jobbmöjligheterna ytterligare. Därtill blir jobbmöjligheterna under 2016 goda för servitörer, speciellt dem som har erfarenhet. För bartendrar är arbetsmarknaden balanserad medan det kommer att vara hård konkurrens om jobben för baristor och cafébiträden, receptionister samt köks- och restaurangbiträden. Samtidigt kommer det att finnas många jobböppningar inom dessa yrken eftersom personalomsättningen är stor.

På fem och tio års sikt väntas det vara goda jobbmöjligheter för kockar och bagare och konditorer. Detta hänger samman med att efterfrågan väntas öka i snabbare takt än tillgången på personal. Samtidigt väntas arbetsmarknaden att vara i balans för servitörer och bartendrar medan det blir hård konkurrens om jobben för köks- och restaurangbiträden.”

ÖG lär restaurang En gaffel kort-3

 

Det lönar sig alltså att skaffa sig en formell utbildning.

– Redan nu slåss restaurangnäringen om de ungdomar som är motiverade och fullföljt sin utbildning, säger Jon Håkansson. Som lärling har man redan när man tar studenten en gedigen arbetslivserfarenhet och det gör det också lättare att förhandla upp sin lön.

– Funderar du på att välja ett yrke inom restaurangbranschen, så passa gärna på att att göra din prao på en restaurang redan när du går på högstadiet, tipsar Linus. Vi är många restauranger tar emot prao-elever och praktikanter, för vi vill ge ungdomar en chans att tidigt ta reda på om detta är ett yrke som passar dem.

 

Högskolebehörighet



Österlengymnasiet erbjuder grundläggande högskolebehörighet på alla sina yrkesutbildningar. De elever som vill ha möjlighet att läsa vidare på högskola eller universitet, kan alltså välja kurserna Svenska 2, Svenska 3 och Engelska 6 i sina individuella studieplaner. De båda kurserna i svenska kan till exempel läsas inom utrymmet individuellt val (200 poäng). Det är bara att prata med någon av kommunens studie- och yrkesvägledare, så kan de hjälpa till med detta.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-53

 

Vill du veta mer?



Lärling Restaurang- och livsmedel Jons elever vt2016-76Restaurang- och livsmedelsprogrammet är skapat för ungdomar som älskar att få ut sin kreativitet i form av att laga mat eller baka. Eleverna får den grundläggande yrkesutbildning som krävs för att de ska kunna arbeta som kock eller bagare/konditor. Under praktiken följer lärlingseleverna arbetsplatsens tider, vilket innebär att de bland annat provar på hur det är att arbeta på kvällar och helger.

På webbplatsen Restaurangguiden.com kan du läsa en kort beskrivning av vem gör vad på restaurangen.

Här kan du läsa mer om utbildningen:

På webbplatsen Flickr kan du se fler bilder på lärlingselever tillsammans med bland annat deras lärare Jon Håkansson och en av skolans handledare Linus Persson på restaurangen En gaffel kort:

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Restaurang- och livsmedelsprogrammet som lärlingsutbildning:

Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:

Lönebild för kockar och kallskänkor:

Genomsnittlig lön för kockar och kallskänkor (som inte är chefer) är ca 24 000 i månaden (senaste statistiken är från år 2014):  Lönestatistik (månadslön, CSB 2014) Kockar och kallskänkor. För restaurang- och kökschefer är den genomsnittliga månadslönen på ca 32 700 kr:  Lönestatistik (månadslön, 2014) Restaurang- och kökschefer.

Efterfrågan och framtidsutsikter:

Torun Börtz artikel ”Svalt intresse för het bransch”, publicerad i Ystads Allehanda 9 april 2016:     http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/svalt-intresse-for-het-bransch/

”Kockbristen kan hota tillväxten”, publicerad i Sydsvenska Dagbladet 3 april 2016  http://www.pressreader.com/sweden/sydsvenskan/20160403/281981786732145/textview

Var finns jobben? –  Arbetsförmedlingens prognos för bland annat Restaurangnäringen 2016 och tio år framåt (publicerad 3 feb 2016), s 21-22:  file:///C:/Users/cwn/Downloads/L%C3%A4s%20Rapporten.pdf

Daniel Retz artikel ”Restauranger oroas över minskad prao i skolan”, publicerad på Besöksliv.se 21 mars 2016  http://www.besoksliv.se/artikel/restauranger-oroas-av-minskad-prao-i-skolan-69257 

Sofia Stridsman artikel ”Varför vill ingen bli kock i verkligheten?”, publicerad på Besöksliv.se 28 maj 2013:  http://www.besoksliv.se/artikel/varfoer-vill-ingen-bli-kock-i-verkligheten-30821

Artikel om kockyrket, lönen och framtidsutsikterna på webbplatsen Alla.studier.se  http://allastudier.se/jobb-o-l%C3%B6n/431-kock/

Österlengymnasiet erbjuder följande yrkesutbildningar:

  • Barn- och fritidsprogrammet med programinriktningarna ”Fritid och hälsa” respektive ”Pedagogiskt arbete”
  • Handels- och administrationsprogrammet med programinriktningarna ”Handel och service” respektive ”Administrativ service”
  • Vård och omsorgsprogrammet
  • Hotell och turismprogrammet med programinriktningen ”Hotell och konferens”
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet med programinriktningarna”Bageri och konditori” respektive ”Kök och servering”
  • El- och energiprogrammet med programinriktningen ”Elteknik”. Denna utbildning sker i samarbete med ETG och är upplagd så att eleverna kan få yrkesbevis som elektriker efter bara tre års utbildning.

Läs mer om Österlengymnasiet på skolans hemsida:  http://www.simrishamn.se/osterlengymnasiet

Se bilderna från Öppet hus på Österlengymnasiet tisd 19 jan 2016:  https://flic.kr/s/aHsksVPvjN

Tips! Följ vad som händer på Österlengymnasiet via Facebook:  https://www.facebook.com/osterlengymnasiet/

Annonser

Dags att välja till gymnasiet 15 feb 2016

I Simrishamns kommun har vi två kommunala gymnasieskolor: Nova Academy som har profilerat sig på högskoleförberedande utbildningar och Österlengymnasiet som har Simrishamns lärlingsutbildningar.

I detta inlägg kan du också läsa vilka gymnasieutbildningar som erbjuds inom särskolan.

Första valet 15 feb

Den 15 feb är sista ansökningsdag när våra elever ska välja gymnasieprogram och gymnasieskola. De får besked om preliminär antagning den 15 april. Eftersom denna första ansökan grundar sig på elevernas betyg från höstterminen i åk 9 (och inte på deras slutbetyg) är den bara preliminär.

I ansökningen rangordnar eleverna de utbildningar som de söker, så att den utbildning de helst vill komma in på står som första val, den de näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Om en elev blir antagen till en högre rangordnad utbildning i sin ansökan, stryks automatiskt utbildningar med lägre rangordning.

Andra valet 15 maj

Den 15 maj är sista dagen för omvalet. Vid denna slutliga antagning tar man hänsyn till elevens slutbetyg. Vilka som antagits till vilka utbildningar visas på webbplatsen skanegy.se den 1 juli.

Öppet hus, studievägledning och ”skuggning”

Kommunens gymnasieskolor har varje vinter ett eller två ”Öppet hus” för ungdomar som funderar på att söka till gymnasiet, deras anhöriga och andra intresserade. Under Öppet hus får besökarna information om den berörda skolan och skolans lärare och elever visar upp sin verksamhet och lokaler.

Öppet hus på Österlengymnasiet 2016-58

Elever som har funderingar kring hur de ska välja, kan alltid vända sig till kommunens yrkesvägledare. Elever har också möjlighet att besöka skolorna och följa en klass/en grupp elever under en eller några skoldagar, för att få se verksamheten från insidan. Detta kallas ”skuggning”.

Elever som vill ha mer information när det gäller profiler, kurser, kursinnehåll, schema, med mera, rekommenderas att vända sig direkt till skolorna Nova Academy och Österlengymnasiet.

Nova Academy erbjuder följande högskoleförberedande utbildningar:

  • Nova Behavioral (Samhällsvetenskapligt program med inriktning beteendevetenskap)
  • Nova Digital Design (Samhällsvetenskapligt program med inriktning medier, information och kommunikation)
  • Nova Performing Arts (Estetiskt program med inriktning teater och med programfördjupningen i dans och sång)
  • Nova Science (naturvetenskapligt program med inriktning naturvetenskap)

Läs mer om Nova Academy på skolans hemsida:  http://www.novaacademy.se/

Se bilderna från Öppet hus på Nova Academy tisd 12 jan 2016:  https://www.flickr.com/gp/90580388@N05/YRKxf6

Öppet hus på Nova Academy i Simrishamn

Du hittar också mer information om Nova Academy här på bloggen:

 

Österlengymnasiet erbjuder följande lärlingsutbildningar:

  • Barn- och fritidsprogrammet med programinriktningarna ”Fritid och hälsa” respektive ”Pedagogiskt arbete”
  • Handels- och administrationsprogrammet med programinriktningarna ”Handel och service” respektive ”Administrativ service”
  • Vård och omsorgsprogrammet
  • Hotell och turismprogrammet med programinriktningen ”Hotell och konferens”
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet med programinriktningarna”Bageri och konditori” respektive ”Kök och servering”

Dessutom erbjuder Österlengymnasiet …

  • El- och energiprogrammet med programinriktningen ”Elteknik”. Denna utbildning sker i samarbete med ETG och är upplagd så att eleverna kan få yrkesbevis som elektriker efter bara tre års utbildning.

Läs mer om Österlengymnasiet på skolans hemsida:  http://www.simrishamn.se/osterlengymnasiet

Se bilderna från Öppet hus på Österlengymnasiet tisd 19 jan 2016:  https://flic.kr/s/aHsksVPvjN

Öppet hus på Österlengymnasiet 2016

Du hittar också mer om Österlengymnasiet här på bloggen:

 

Gymnasiesärskolan erbjuder följande fyråriga utbildningar:

  • Programmet för administration, handel och varuhantering
  • Programmet för hantverk och produktion
  • Individuella program

Läs mer om Gymnasiesärskolan på skolans webbplats:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/sarskola1/Hitta-sarskola/Gymnasiesarskolan/

Här kan du se exempel på några projekt på gymnasiesärskolan i Simrishamn:

Vi jobbar med ull

Vi jobbar med ull:  https://flic.kr/s/aHskc16RkZ

Vi jobbar med glas

Vi jobbar med glas: https://flic.kr/s/aHsk8fNAfB

Utställning av glas, ull, lera och papper på ÖG 21 maj 2015

I maj 2015 hade särskolan, Österlengymnasiet och Solängsskolan hade en gemensam utställning av glas, ull, lera och papper på Österlengymnasiet  https://flic.kr/s/aHskbUYCG7

Fågel av Kim

____________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Här hittar du alla viktiga datum vad gäller gymnasiesöket:  http://www.skanegy.se/information/viktiga-datum

På webbsidan www.skanegy.se kan elever läsa mer om gymnasievalet samt lämna in sin ansökan. De elever som går i grundskolan eller på ett introduktionsprogram får ett personligt lösenord till webbsidan av sin SYV via ett brev i januari. I webbsidans rubrikrad hittar man bl.a. information kring behörighetskrav för nationella program, meritvärde, viktiga datum, studieekonomi, öppet hus m.m. Det  finns även information kring studier på annan ort och vad ett andrahandsmottagande innebär.

Här hittar du meritvärdet för slutlig antagning på de olika skolorna i respektive kommun:  http://www.gymnasium.se/om-gymnasiet/antagningspoang-7542

Här hittar du meritvärdena för de elever som kom in på Österlengymnasiet resp Nova Academy 2015/16:  http://www.skanegy.se/sites/all/files/uploads/slutliga_meritvarden_simrishamn.pdf

Österlengymnasiets lärlingselever imponerar (del 2 av 2)

ÖGs loggaFör ungefär en vecka sedan skrev vi om varför lärlingsutbildningar blivit så populära och vi presenterade våra yrkesprogram på Österlengymnasiet i Simrishamn: ”Lärlingsutbildningarna på Österlengymnasiet leder ofta till jobb”. Därefter har ni fått träffa några av våra lärlingselever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Du kan läsa presentationerna här: ”Österlengymnasiets lärlingselever imponerar (del 1 av 2)”.

I dag ska vi ta er med till flera lågstadieklasser och en förskoleklass på Simrislundsskolan, en mottagning på sjukhuset och en lektionssal på Österlengymnasiet och på dessa ställen ska ni få träffa lärlingar från Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet.

Vi har även denna gång frågat eleverna varför de valt att ta sin yrkesexamen på Österlengymnasiet, var de gör sin praktik, vad de tycker har varit viktigt och intressant att lära sig och vad de har för framtidsplaner. Vi har också passat på att prata med handledare ute på praktikplatserna och med karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet.

Barn- och fritidsprogrammet

Emelie går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Emelie bakar med några av eleverna i årskurs ett på Simrislundsskolan. Foto: Charlotta Wasteson.

När vi besöker Emelie Lindstrand är hon mitt uppe i ett bullbak tillsammans med några av Ann-Louise Perssons elever i årskurs ett. Emelie går andra året på lärlingsprogrammet Barn-och fritid. Hon har tidigare praktiserat på Annelunds förskola och är nu alltså i en etta på Simrislundsskolan med Ann-Louise som handledare.

Emelie valde Barn- och fritidsprogrammet därför att hon alltid känt att hon velat jobba med barn och en lärlingsutbildning därför att hon tycker att man förstår det på ett helt annat sätt när man lär sig på plats, istället för att bara läsa om det i böckerna. Emelie berättar att hon ser sin praktik som ett riktigt jobb. Man har ett ansvar och gör en viktig insats.

Emelie går Barn- och fritid på Österlenprogrammet

När barnen bakar får de bland annat träna sig i att samarbeta och prata om det som de gör. En annan fördel är att eleverna känner samhörighet när alla sedan fikar tillsammans på bullarna som man bakat ihop. Foto: Charlotta Wasteson.

Emelie är mycket nöjd med sin utbildning. Hon trivs väldigt bra och hennes val har känts helt rätt. Något som hon tycker varit särskilt intressant i utbildningen är att lära sig om barns utveckling. Det har varit jättebra att man i skolan läser om barns utveckling och så får man uppleva det på praktiken. I skolan har man också teoretiskt gått igenom hur man löser konflikter och sedan har man fått tillfälle att tillämpa det i verkligheten ute på sin praktik.

Emelie går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Emelie får ofta ansvar att på egen hand leda olika elevgrupper. Den här gången bakar hon med eleverna, andra gånger lär hon dem kanske en lek eller hjälper dem att ”skriva sig till läsning”. Eleverna ser henne som en riktig lärare och visar lika mycket respekt och hänsyn som de gör till de andra vuxna. Foto: Charlotta Wasteson.

Emelie är intresserad av att jobba med barn med särskilda behov. Efter utbildningen vill hon därför jobba något år som personlig assistent inom LSS (Lag om stöd och service). Sedan vill hon läsa vidare till förskollärare eller grundskollärare i årskurserna 1-7.

***

Filip går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Filip stöttar eleverna när de gör en så kallad ”stop-motion-film” om olika känslor. Foto: Charlotta Wasteson.

Tanken var att vi skulle besöka Filip Tornberg när han ledde en idrottslektion i Kerstin Arditis etta på Simrislundsskolan, men istället kommer vi mitt i ett poesi- och filmprojekt under ledning av Karna Nyström och Mårten Hård från Kulturpedagogiska enheten. Filip går runt bland de olika grupperna och hjälper till där det behövs.

Filip Tornberg går andra året på Barn- och fritid. Han har tidigare praktiserat på uteförskolan Villut och i en förskoleklass på Simrislundsskolan. Nu har han fått följa förskoleeleverna upp i årskurs 1 och där har han Kerstin Arditi som handledare. Nästa år hoppas han kunna följa en lärare i idrott och hälsa och efter studenten vill Filip läsa vidare till fritidspedagog eller idrottslärare. Men innan dess tar han nog ett sabbatsår för att testa att jobba som vikarie på någon skola i kommunen.

Filip går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Eleverna tar en bild med läsplattan och så flyttar de figurerna en aning och tar en ny bild. När de sedan spelar upp bilderna i snabb följd (alltså ”stop-motion-filmen”) så ser man hur figurerna rör sig. Foto: Charlotta Wasteson.

Filip har alltid varit intresserad av sport och valde lärlingsutbildningen Barn- och fritid på Österlengymnasiet därför att han vill jobba med barn och idrott. Att valet innebär att han slipper pendla ser han som en stor fördel. Filip är inte trött på skolan men han tycker det är roligt att komma ut och praktisera. Att han kunde följa förskolebarnen upp till ettan tycker han har varit väldigt kul och lärorikt. Filip berättar att man på praktiken får många chanser att utvecklas både yrkesmässigt och som människa. Han har till exempel fått ansvar att planera egna lektioner och lett smågrupper i olika lekar på elevens val.

***

Albin går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Albin förklarar hur man kan tänka när man gör stapeldiagram i matematiken. Foto: Charlotta Wasteson

Albin Hammargren har matematik tillsammans med Annika Dahlberg och hennes elever i årskurs tre när vi kommer. De jobbar just nu med statistik och Albin och Annika går runt mellan eleverna och hjälper dem som kör fast eller vill kolla att de fattat uppgifterna rätt.

Albin går andra året på Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Han tycker att det är kul och utvecklande att hjälpa eleverna på lektionerna, att försöka förklara det som de jobbar med så att de förstår. Han gillar också att vara med på rasterna och träna sig i att hjälpa barnen att hantera konflikter. Han är nöjd med att han som lärling får många möjligheter att lära sig genom att se hur de andra pedagogerna gör. I juni ska han följa med eleverna på lägerskola. Det tycker han ska bli lärorikt och spännande.

Albin går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Albin och hans handledare Annika går runt i klassen och hjälper elever som kört fast eller bara vill veta om de är på rätt väg. Foto: Charlotta Wasteson.

Albin berättar att han läste första året på Österport i Ystad, men att han sedan valde att byta till Österlengymnasiets lärlingsprogram för  han tycker att man lär sig lättare ute på praktiken. Han har praktiserat i en förskoleklass och är nu som sagt i en trea där Annika Dahlberg är hans handledare. Nästa år skulle han vilja pröva på att jobba i en årskurs fyra på Korsavadsskolan och när han tar studenten skulle han vilja jobba som elevassistent eller hjälpa till som resursperson i en A-klass.

***

Jannica går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Jannica diskuterar med en av eleverna i förskoleklassen kring hur hon kan tänka när hon vill lösa räkneuppgifterna i häftet. Foto: Charlotta Wasteson.

Jannica Hansson går andra året på Österlengymnasiets Barn- och fritidsprogram. Hon har praktiserat på Solrosens förskola i 1½ år och nu praktiserar hon i en förskoleklass på Simrislundsskolan med Maria Kristensson som handledare. Jannika har alltid varit intresserad av att jobba med barn och hon har tidigt vetat vad det innebär. Hela hennes släkt jobbar på olika förskolor och hon har haft praktik på sina mostrars förskola.

När det var dags att söka till gymnasiet var Jannica lite trött på att gå i skolan. Hon kände sig redo att börja jobba på riktigt. Därför kändes ett lärlingsprogram som en bra lösning och hon är mycket nöjd med sitt val. Jannica och hennes pojkvän gläder sig över att de ska ha barn i början av september, så till hösten kommer hon att göra uppehåll i studierna ett tag. I framtiden vill hon plugga vidare till förskollärare och jobba med 5-7-åringar på en förskola med funktionshindrade barn.

Jannica och Ann-Sofie

Jannica träffar regelbundet sin lärare Ann-Sofie, som kommer och hälsar på henne på lärlingsplatsen. Då pratar de bland annat om hur Jannica trivs på sin praktik, vad hon lär sig och hur hon kan utvecklas ytterligare. Foto: Charlotta Wasteson.

Jannica tycker det är nyttigt och intressant att i skolan läsa teori om hur barn mognar och utvecklas och om så kallade trotsåldrar och sedan på praktiken se det i verkligheten och se hur olika barn är. Hon trivs väldigt bra med att vara ute på praktik. I början är man lite blyg och känner ingen och det tar tid att komma in i en verksamhet. Men sedan blir det allt lättare att ta kontakt med barnen och att känns sig trygg i sin arbetsroll.

***

Det är inte bara lärlingseleverna som är nöjda med lärlingssystemet. Till exempel berättar grundskollärarna Ann-Louise Persson, Kerstin Arditit och Annika Dahlberg på Simrislundsskolan att personalen där tycker det är toppen att ta emot elever från lärlingsprogrammet.

Ann-Louise är handledare för elever på Barn- och fritid

Ann-Louise Persson på Simrislundsskolan är en av lärlingarnas handledare på Barn- och fritidsprogrammet. Foto: Charlotta Wasteson.

Ann-Louise Persson säger att möjligheten att kombinera praktik med teori är guld värd. Genom att möta barn i olika situationer och se hur de reagerar på olika sätt kan eleverna lättare förstå teorin. När lärlingarna följer en handledare i skolvardagen och ser vad han heller hon säger och gör, får de dessutom redskap att hantera olika situationer. Ann-Louise berättar också att hon tycker det är bra att lärlingarna regelbundet har uppgifter med sig från sina lärare på Österlengymnasiet och att dessa uppgifter är kopplade till teorin som de läser. På praktikplatserna diskuterar man sedan uppgifterna, vilket får både eleverna och handledarna att reflektera över vad som händer i klassrummet och i undervisningen.

Kerstin Arditi tycker att lärlingsprogrammet ger eleverna en bra chans att upptäcka vad som kan passa dem yrkesmässigt. I årskurs två är eleverna ute på sina arbetsplatser tre dagar i veckan och det är ju rätt mycket tid. Elever som är lite längre på samma arbetsplats lär känna eleverna och personalen ordentligt och efter hand kan de få mer ansvar och bättre förståelse för vad arbetet går ut på. Samtidigt är det också bra att se mer än ett ställe.

Målning på fönstret till förskoleklassens klassrum.

Fönstermålning på Simrislundsskolan. Foto: Charlotta Wasteson.

Annika Dahlberg berättar att Österlengymnasiets lärlingar är mycket omtyckta av skolans elever. Hon tycker att lärlingssystemet är bra för alla parter. Som lärare får man extra hjälp i klassrummet och lärlingseleverna får pröva flera olika praktikplatser och ta reda på vad som passar dem yrkesmässigt. När eleverna tar studenten har de inte bara lärt sig mycket, utan de har också byggt ett kontaktnät. Annika tror därför att de elever som går lärlingsprogrammet har stora chanser att få jobb efter gymnasiet.

***

Ann-Sofie Svensson är lärare på lärlingsprogrammet Barn- och fritid på Österlengymnasiet.

Ann-Sofie Svensson är lärare på lärlingsprogrammet Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Hon gör ofta besök på sina elevers lärlingsplatser för att se hur de trivs och utvecklas och för att träffa deras handledare och elever. Foto: Charlotta Wasteson.

Ann-Sofie Svensson är lärare på lärlingsprogrammet Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Hon berättar att hennes lärlingselever stortrivs på sitt program och att hon ofta får beröm för sina elever när hon besöker deras praktikplatser.

Det som hon själv tycker är absolut bäst med lärlingsutbildningen är att hon hinner bygga riktigt bra relationer med sina elever, att eleverna får omsätta det de lär sig i skolan när de kommer ut på sina praktikplatser, att de får mycket tid att lära sig i arbetslivet och att de har möjlighet att bli behöriga till högskola och universitet om de vill det.

Vill du veta mer?

Barn och fritid lärlingsutbildning passar ungdomar som vill lära sig ett yrke genom mycket praktiskt arbete. Ungdomarna får grundläggande kunskaper om människans utveckling, behov och beteende samt praktisk träning i att vara ledare. När de tar studenten kan de till exempel arbeta som barnskötare, elevassistent, personlig assistent för barn och ungdomar eller på fritids och de har en bra grund att stå på om de sedan vill läsa vidare till fritidspedagog, förskollärare, lärare, polis, socionom och liknande yrken.

Norra delen av Stenshuvud

Norra delen av Stenshuvud nära Österlens Naturskola. Foto: Charlotta Wasteson.

Till hösten (2015) startar Österlengymnasiet ett nära samarbete med kommunens nya naturskola i Kivik och med uteförskolan Villut i Simrishamn. Det gör att de ungdomar som är intresserade av att bli till exempel naturguider eller fritidsledare får rika möjligheter att planera och genomföra aktiviteter tillsammans med förskolor och skolor i kommunen. Österlengymnasiet har två inriktningar: ”Fritid och hälsa” och ”Pedagogiskt arbete” och erbjuder bland annat kurser för dem som är intresserade av att jobba med äventyr och event, akutvård eller entreprenörskap.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Barn- och fritidsprogrammet som lärlingsutbildning:

Skolverkets övergripande beskrivning av Barn- och fritidsprogrammet hittar du här:

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i Barn- och fritidsprogrammet:

Vård- och omsorgsprogrammet

Anton och Hanna går på Vård- och omsorgsprogrammet som lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Hanna Jonasson och Anton Persson går Vård- och omsorgsprogrammet på Österlengymnasiet och får därför pröva på att jobba på många olika ställen. När vi träffas är de på besök på en av Simrishamns sjukhus specialistläkarmottagningar. Där ska de praktisera delar av nästa läsår. Karin Andersson hjälper dem tillrätta. Foto: Charlotta Wasteson.

Vård- och omsorgsprogrammetVi träffar Hanna Jonasson och Anton Persson uppe på en specialistläkarmottagning på sjukhuset i Simrishamn. De går båda första året på Vård- och omsorgsprogrammet på Österlengymnasiet. Hanna har gjort praktik på äldreboendet Skönadalshemmet  och är nu på Centrala hemtjänsten. För Anton är det precis tvärt om, han har varit på Centrala hemtjänsten och nu är han på Skönadalshemmet. I dag är de på besök på sjukhuset där de kommer att göra praktik senare under utbildningen.

Vård- och omsorgsprogrammet

Vi passar på att ta våra bilder efter att specialistläkarmottagningen är stängd för dagen. Vi vill ju inte skulle störa några patienter. Istället hjälper elevernas lärare Bodil Nordin oss genom att låtsas vara ”patient” på bilderna. Foto: Charlotta Wasteson.

Anton valde Vård och omsorgsprogrammet för att han tycker om att hjälpa och ta hand om människor. Han gillar att han i sin utbildning får en bredare syn på människor. Efter studenten vill Anton troligtvis jobba ett tag inom hemtjänsten eller på något äldreboende.

Vård- och omsorgsprogrammet

Karin Andersson visar specialistläkarmottagningen för lärlingarna Anton och Hanna och deras lärare Bodil Nordin från Österlengymnasiet. Foto: Charlotta Wasteson.

Även Hanna är nöjd med sitt gymnasieval och hon passar på att under gymnasietiden skaffa sig högskolebehörighet. Efter studenten vill hon läsa vidare till barnsjuksköterska. När hon var barn var hon själv mycket på sjukhus, nu vill hon i sin tur hjälpa andra barn.

hanna o anton vård o omsorg-14Både Anton och Hanna valde Österlengymnasiet för att slippa pendla och för att de skulle få mycket praktik. De gillar att man får se och uppleva mycket på en lärlingsutbildning och inte bara läsa om det. De tycker det är bra att man får praktisera på flera olika arbetsplatser. Man kan pröva sig fram och se vad man gillar och vad som passar en.

Vill du veta mer?

Vård- och omsorgsprogrammet passar ungdomar som är lyhörda, omtänksamma och tycker om människor. De får praktik på ett flertal olika arbetsplatser vilket ger dem fina kontakter i arbetslivet. Redan under första terminen är de ute på en praktikplats och följer en utbildad handledare. Deras arbetstider blir samma som arbetsplatsens tider vilket innebär att de även får pröva på hur det är att arbeta på kvällar och helger. Österlengymnasiet erbjuder även kurser i akutvård, hur man startar ett företag, friskvård och hälsa.

hanna o anton vård o omsorg-62Många elever får sommarjobb och de har goda chanser till jobb direkt efter programmet. Efter yrkesexamen kan eleverna arbeta som exempelvis undersköterska, skötare eller personlig assistent och de har goda chanser att kunna jobba utomlands. De som vill läsa vidare till hälsopedagog, brandman, polis, psykolog eller liknande yrken har också en bra grund att stå på.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Vård- och omsorgsprogrammet som lärlingsutbildning:

Skolverkets övergripande beskrivning av Vård- och omsorgsprogrammet  hittar du här:

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i Vård- och omsorgsprogrammet :

El- och energiprogrammet

ETG står för Elteknikbranschens gymnasiumHösten 2015 startar en ny utbildning inom El- och energiprogrammet, eftersom Österlengymnasiet nyligen blivit ETG-certifierat. Det innebär att Österlengymnasiet nu kan erbjuda en specialutbildning som ger ungdomarna möjlighet att ta anställning som förstemontör direkt efter studenten. Dessutom får de en högre ingångslön än om de gått på ett vanligt elprogram.

Ali el och energi-1Eleverna läser alla kurser som ställs som krav från Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY). Deras handledare är yrkesverksamma elektriker och eleverna kan välja att följa arbetet både på stora och små företag. De första två åren är utbildningen i huvudsak skolförlagd med kortare praktikperioder, medan de har en lång sammanhängande praktik i årskurs tre.

Hampus el och energi-1Programmet ger eleverna många olika praktiska övningar inom elteknik. I utbildningen ingår dessutom IT-teknik, energiteknik och mekatronik med industriell programmering som praktiska och teoretiska kunskapsdelar.

Patryk el och energi-2

***

I en undervisningssal på Österlengymnasiet träffar vi några lärlingar som går andra året på det nuvarande El- och energiprogrammet. De heter Hampus Hedberg, Ali Ghalandari, Patryk Zawistowski, Anton Nilsson och Simon Viberg.

El- och energiprogrammet

Hampus, Ali, Patryk och Anton utför mätningar i kursen praktisk ellära i sitt klassrum på Österlengymnasiet. Foto: Charlotta Wasteson.

El- och energiprogrammet

Hampus levererar varor till en av Lindsténs kunder. Foto: Krister Holst.

Både Hampus Hedberg och Ali Ghalandari praktiserar på Lindsténs. Rolf Nilsson ansvarar för att Lindsténs lärlingar får en allsidig praktik och gör upp rullande scheman över vilka handledare de ska följa.

Hampus och Ali valde Österlengymnsiet för att det var nära och bra och de berättar bland annat att de tycker det var bra att de fått lära sig säkerhetstänkande innan de kom ut på praktik. Deras mål med utbildningen är att få jobb som elektriker.

El- och energiprogrammet

Ali monterar vägguttag på Östervulk. Foto: Krister Holst

Patryk Zawistowski har praktiserat på B-G Svenssons Elservice i Fränninge med villa- och lantbruksinstallationer. Nu praktiserar han nu på Österlenkraft inom området högspänning och har Henric Malmberg som handledare.

El- och energiprogrammet

Patryk installerar belysning i ett häststall. Foto: Krister Holst

Patryk ville egentligen gå naturvetenskapligt program men eftersom det inte fanns i Simrishamn när han skulle börja gymnasiet, så valde han istället det mest tekniska programmet de hade på Österlengymnasiet. Patryk tycker att det viktigaste i hans utbildning har varit elläran. Efter gymnasiet vill han gå en grundutbildning inom försvaret för att så småningom bli yrkesmilitär.

Anton går andra året på El- och energiprogrammet. Foto: Krister Holst.

Anton går andra året på El- och energiprogrammet. Här är han med om att bygga om högspänningsställverk. Foto: Krister Holst.

Anton Nilsson började sin praktik på Österlenkraft där han framför allt jobbade med högspänning. Nu utför han villa- och industiinstallationer på ELAN EL och har Linus Eriksson som handledare.

Anton valde Österlengymnasiet för att slippa pendla och för att han sedan tidigare visste att det var bra lärare där. Att han valde att utbilda sig till elektriker beror på att han är intresserad av teknik. Anton berättar att det bland annat har varit nyttigt och viktigt att lära sig om elsäkerhet och han berättar att lärlingstiden har gjort att han kommit in i vuxenlivet.

El- och energiprogrammet

På Simrishamnsbostäder får Simon bland annat hjälpa till att laga hushållsmaskiner. Foto: Krister Holst.

Simon Viberg gör sin praktik på Simrishamnsbostäder och han har Johan Dahl som handledare. Han har bland annat fått hjälpa till att reparera tvättmaskiner, kylar och andra hushållsmaskiner, installera parkbelysning på en ny innergård och installera nya ledningar och eluttag i samband med att lägenheter renoverats.

Simon valde El- och energiprogrammet för att han tyckte att det verkade intressant med elteknik och han tycker det har varit bra att lära sig att koppla rätt. Det är ju viktigt att man gör ett bra jobb i någon annans hem, annars kan det bli kortslutning eller i värsta fall kan det bli farligt.

***

Krister Holst är lärare på El- och energiprogrammet. När vi träffar honom och hans elever, betonar han att han vill tacka de företag som ställer upp och tar emot praktikanter. Handledarna spelar en viktig roll för våra ungdomar och gör en stor insats när de lär ut de praktiska bitarna av utbildningen.

Vill du veta mer?

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av El- och energiprogrammet som lärlingsutbildning:

Skolverkets övergripande beskrivning av El- och energiprogrammet hittar du här:

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i El- och energiprogrammet:

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Det finns många fördelar med att läsa en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Lärlingar på Österlengymnasiet får:

  • Hälften skola – hälften praktik.
  • Valbar högskolebehörighet.
  • Mycket goda jobbchanser. De flesta lärlingselever får sommarjobb under utbildningen och anställning efter studenten.
  • 2050:- per månad (studiebidraget + 1000:- extra).
  • Gratis busskort som gäller alla dagar, kvällar och helger i hela Skåne.
  • Matersättning med 50:- per dag när eleverna är på på sin praktikplats och god och näringsriktig mat i skolan (inklusive ett vegetariskt alternativ) de dagar som de är på skolan.
  • Behålla sin skoldator efter tre års studier.

_________________________________________

Österlengymnasiets lärlingselever imponerar (del 1 av 2)

För några dagar sedan skrev vi om varför lärlingsutbildningarna blivit så populära och vi presenterade våra yrkesprogram på Österlengymnasiet i Simrishamn ”Lärlingsutbildningarna på Österlengymnasiet leder ofta till jobb”. I dag ska ni få träffa några av våra lärlingselever i kommunen.

Vi börjar med att ta er till en restaurang, ett hotell, ett elektronikföretag, en klädaffär, en mataffär och en bank och på dessa ställen ska ni få träffa lärlingar från Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet.

Vi har frågat eleverna varför de valt att ta sin yrkesexamen på Österlengymnasiet, var de gör sin praktik, vad de tycker har varit viktigt och intressant att lära sig och vad de har för framtidsplaner. Vi har också passat på att prata med handledare ute på de olika företagen och med karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Fredrik Johansson

Fredrik Johansson går tredje året på Österlengymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram med inriktning kök. Just nu är han lärlingselev på restaurangen En gaffel kort. Foto: Charlotta Wasteson.

Fredrik Johansson går tredje året på Österlengymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram med inriktning kök. Han har redan hunnit med att få arbetslivserfarenhet från Hotell Svea, Maritim, Löderups strandbad och Strandpaviljongen. Nu är han lärling på En gaffel kort i Simrishamn.

ÖG lär restaurang En gaffel kort-14Fredrik har alltid gillat att laga mat och det kändes därför naturligt att välja restaurang- och livsmedelsprogrammet. Något som han tycker varit särskilt viktigt att lära sig under utbildningen är grunderna för hur man hanterar olika råvaror och recept för bland annat olika såser. Nu utgår han från dessa kunskaper när han experimenterar fram nya rätter. Efter studenten kommer Fredrik att arbeta i varmköket på Löderups strandbad och han ser ljust på framtiden: ”Här på Österlen finns det massor av jobb inom restaurangnäringen under april till september/oktober och på vintern kan man jobba i fjällen.”

Patricia Mårtensson

Patricia Mårtensson praktiserar också på En gaffel kort i Simrishamn. Hon går första året på restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning kök på Österlengymnasiet. Foto: Charlotta Wasteson.

Patricia Mårtensson går första året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning kök på Österlengymnasiet. Trots att hon är så ung har hon redan hunnit jobba både helger och somrar inom restaurangnäringen. Hon har varit lärling på Maritim i Simrishamn och Lite mer i Ystad och nu är hon på En gaffel kort i Simrishamn tillsammans med Fredrik Johansson.

ÖG lär restaurang En gaffel kort-25Patricia gillar att laga mat och hitta på egna recept. Förra sommaren vann hon t ex Simrishamns Köpmannaförenings tävling i vem som kunde laga den bästa äppelpajen. I Österlenmagasinet kan du läsa mer om detta och få receptet: ”Solen sken på äppelfest”. Patricia berättar att hon tycker det är viktigt att hon på sin utbildning får lära sig grunderna. Då kan man utgå från dem när man utvecklar egna rätter. Hon gillar också att utbildningen ger henne en bred bas att stå på. Det finns så många olika saker man behöver kunna för att driva en restaurang, inte bara matlagning och hantering av råvaror, utan även t ex servering och vilka regler som gäller för alkoholtillstånd.

En gaffel kort i Simrishamn

Jon Håkansson (karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet) följer hur Patricia Mårtensson (lärlingselev), Max Jacobsen (kock) och Linus Persson (kock) förbereder kvällens rätter. Patricia lägger sista handen vid en tuppbuljong smaksatt med pepparrot. Den innehåller algen agaragar och detta ska hon hälla över raskarumstuppen. Till kvällen kommer tuppen att serveras som del av en förrätt i form av terrin på raskarumstupp & pepparrot. Foto: Charlotta Wasteson.

Restaurangen En gaffel kort drivs av Linus och Linda Persson. De berättar att de är mycket nöjda med lärlingssystemet och med sina nuvarande lärlingar. Lärlingssystemet är ett bra sätt att lära sig ett yrke. Dagens kockar behöver ha bred kompetens. De förväntas kunna göra allt från att stycka lamm, lägga in sill och koka såser till att baka bröd och tillaga efterrätter. Det är så extremt mycket ett hantverk och som lärling lär man sig av att få göra mycket själv men också av att se vad de andra gör i köket.

Linus Persson och Jon Håkansson

Linus Persson är lärlingselevernas handledare på En gaffel kort och Jon Håkansson är deras kökslärare på Österlengymnasiet. På plåten ligger skogsvioler som under natten torkats i 60 graders värme. Foto: Charlotta Wasteson.

Linus Persson är handledare till Fredrik och Patricia och han är noga med att lyfta fram att restaurangnäringen är en kraftigt växande bransch. Restaurangerna har ett stort behov av kvalificerad arbetskraft: ”Är man nyfiken och intresserad, kan man komma väldigt långt.”

Jon Håkansson är lärlingselevernas lärare i köksämnena och han bekräftar bilden: ”Våra elever hinner få ett stort kontaktnät inom restaurangvärlden och de flesta blir erbjudna riktiga jobb på sina praktikplatser på lov och efter att de gått ut gymnasiet. Dessutom har våra svenska kockar gott rykte utomlands. De anses vara kunniga och effektiva.”

Jon besöker regelbundet sina elever ute på deras arbetsplatser för att se till att de mår bra, trivs på sin praktik och tycker det är kul och givande. Samtidigt passar han på att se hur eleverna jobbar och prata med deras handledare om hur det går och hur elevernas kunskaper och färdigheter ska bedömas. Tillsammans med elevernas handledare går han igenom vilka kurser eleverna läser och diskuterar hur man på lärlingsplatserna ska få in de olika kursmålen så att man praktiskt får träna det man läst och pratat om i skolan.

Vill du veta mer?

Restaurang- och livsmedelsprogrammet är skapat för ungdomar som älskar att få ut sin kreativitet i form av att laga mat eller baka. Eleverna får den grundläggande yrkesutbildning som krävs för ett arbete som kock eller bagare/konditor. Under praktiken följer lärlingseleverna arbetsplatsens tider, vilket innebär att de bland annat provar på hur det är att arbeta på kvällar och helger.

På webbplatsen Flickr kan du se fler bilder på lärlingseleverna Patricia Mårtensson och Fredrik Johansson tillsammans med deras lärare Jon Håkansson och deras handledare Linus Persson på restaurangen En gaffel kort:

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Restaurang- och livsmedelsprogrammet som lärlingsutbildning:

Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:

Hotell- och turismprogrammet

hotell o turism julia iversen ljungstrom-1

Julia Iversen-Ljungström går första året på Hotell- och turismprogrammet på Österlengymnasiet. Just nu praktiserar hon på Hotell Continental. Foto: Britten Billgren.

Julia Iversen-Ljungström går första året på Hotell- och turismprogrammet på Österlengymnasiet. Hon har valt denna lärlingsutbildning i Simrishamn för att den inte finns i Ystad. Just nu praktiserar hon på Hotell Continental i Ystad, där Aaron Persson är hennes handledare.

Julia trivs väldigt bra på sin praktik. Hon får vara med om mycket, träffar många trevliga människor och har en jättebra handledare. Något som hon tyckt varit mycket viktigt och bra i utbildningen är att lära sig hur man bemöter hotellgäster på ett korrekt sätt. Man får lära sig vad god service innebär och blir bra på att förstå andra människors önskemål och behov.

När Julia är klar med sin lärlingsutbildning vill hon först ut och resa. Sedan planerar hon vidareutbilda sig inom hotellbranschen och inom fem år hoppas hon jobba på ett hotell utomlands.

Vill du veta mer?

Turismen är en snabbt växande bransch med goda möjligheter till jobb. Eleverna kan göra sin praktik var som helst i Skåne och den sista terminen har de även möjlighet att göra delar av sin praktik utomlands. De elever som går lärlingsutbildningen inom Hotell- och turism kan välja mellan två inriktningar: ”Hotell och konferens” respektive ”Turism och resor”.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Hotell- och turismprogrammet som lärlingsutbildning:

Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:

Handels- och administrationsprogrammet

Adnan Hamidovic går andra året på Handels- och administrationsprogrammet. Han berättar att han valde Österlengymnasiet för att det är den närmsta gymnasieskolan och för att han har kompisar som också går där. Adnan har tidigare haft praktik på Dressman i Ystad. Nu är han på Elgiganten AB i Ystad och butikschef Martin Hansson är hans handledare.

Adnan Hamidovic

Adnan Hamidovic går andra året på Handels- och administrationsprogrammet på Österlengymnasiet. Just nu praktiserar han på Elgiganten AB i Ystad. Foto: Britten Billgren.

Adnan tycker att allt i praktiken har känts roligt och viktigt att lära sig, speciellt hur man blir en bra säljare. Det är också viktigt att lära sig hur man bemöter folk. Efter studenten vill han jobba och tjäna pengar. På sikt skulle han vilja gå en butikschefsutbildning för att kunna bli butikschef inom elektronikbranschen.

***

Siri Lindqvist går första året på Handels- och administrationsprogrammet och gör just nu sin praktik på Lindex i Simrishamn. Hon valde att gå en lärlingsutbildning därför att hon gillar att jobba. Man lär sig mycket bättre när man får göra det på riktigt. Men hon gillar skolan också. Man har inte så mycket läxor, utan gör det mesta på lektionerna och man lär sig nya saker i klassrummet som man kan testa när man är ute på sin praktikplats. Siri har även blivit erbjuden sommarjobb på Lindex och det har hon med glädje tackat ja till.

Siri Lindqvist

Siri Lindqvist går första året på Handels- och administrationsprogrammet och gör just nu sin praktik på Lindex i Simrishamn. Foto: Britten Billgren.

Siri är mycket intresserad av mode och har en egen blogg kring mode, träning och livsstil, som hon regelbundet skriver och fotograferar till. Hon har dessutom alltid velat jobba i en klädaffär. Valet av gymnasieprogram blev därför lätt. Under utbildningen tycker hon att hon fått ett större självförtroende. Det har blivit lättare att bemöta kunder och hon hjälper gärna till om någon letar efter kläder till ett särskilt tillfälle eller letar efter plagg som matchar varandra.

Siri Lindqvist Siri passar på att läsa in högskolebehörighet under sin gymnasietid. På så vis har hon möjlighet att läsa vidare, till exempel på någon ledarskapsutbildning. I framtiden vill hon jobba i en exklusiv märkesbutik och målsättningen är att så småningom avancera till butikschef.

Irene Johansson är butikschef och Siris handledare på Lindex och hon är mycket positiv till lärlingssystemet. Handledarna på praktikplatserna är ofta mycket flexibla. Eleverna har på så vis chans att pröva många områden och komma med egna önskemål om vad de behöver träna. Lärlingsutbildningen är ett bra sätt för eleverna att lära sig ett yrke och de elever som är engagerade och duktiga på sina praktikplatser har lätt att få jobb. Man behöver visserligen vara 18 år för att få sköta kassan, men många lärlingselever får vikariat och tillsvidareanställningar inom handeln när de hunnit bli lite äldre. Till dess kan elever som vill jobba lite extra få jobb med att packa upp varor och hjälpa kunder tillrätta i butiken.

***

Kajsa Nilsson går årskurs ett på Handels- och administrationsprogrammet och hon praktiserar på ICA Brunnshallen i Simrishamn. Hennes handledare är butikschef Peter Willhager. Hon berättar att på praktiken har hon fått mer självförtroende och blivit bättre på att ta egna initiativ. I början när man är ny på arbetsplatsen kan man känna sig lite osäker, men efter ett tag lär man känna alla och kan prata och skoja med sina arbetskamrater. En annan sak som Kajsa tycker har varit väldigt nyttig att lära sig är att sitta i kassan. Hon trivs med att jobba på ICA Brunnshallen och har fått jobb där till sommaren.

Kajsa Nilsson

Kajsa Nilsson går årskurs ett på Handels- och administrationsprogrammet. Nu praktiserar hon på ICA Brunnshallen i Simrishamn. Foto: Charlotta Wasteson.

Kajsa valde Österlengymnasiet för att slippa pendla och för att hennes storasyster trivts när hon gått sin lärlingsutbildning på Barn- och fritid på skolan. Kajsa berättar att hon var ganska skoltrött efter nian. Därför kändes det rätt att välja en lärlingsutbildning, som innebär att hon får vara ute och jobba flera dagar i veckan. Att det blev just Handels- och administrationsprogrammet beror på att Kajsa gillar att jobba med människor och hon drömmer om att starta ett eget företag. Men först ska hon gå färdigt sin lärlingsutbildning, resa och träffa nya människor och platser, kanske till Australien, och sedan vill hon plugga vidare.

***

Minny Punjarak går andra året på Handels- och administrationsprogrammet på Österlengymnasiet. Praktiken gör hon på Sparbanken Syd och hennes handledare är Lisbet Nygren. Hon valde detta program för att hon alltid varit intresserad av ekonomi, marknadsföring och administration. Minny fick jobb som bankkassör på Sparbanken Syd redan förra sommaren och kommer att jobba där även i sommar. Efter studenten vill hon fortsätta på en yrkeshögskola i Göteborg eller Malmö och sedan hon vill jobba inom ekonomi och redovisning eller som konsult på en bank eller redovisningsbyrå.

Minny Punjarak

Minny Punjarak går andra året på Handels- och administrationsprogrammet på Österlengymnasiet. Praktiken gör hon på Sparbanken Syd. Foto: Charlotta Wasteson.

På praktiken har Minny fått träffa mycket människor och blivit duktig på att bemöta kunder. Hon berättar att hon också blivit mycket bättre på svenska eftersom hon tränar språket hela tiden. Nu vågar hon prata även inför många människor. Minny tycker att det är bra att man i utbildningen får lära sig att starta eget företag och göra en egen affärsidé och affärsplan. Hon planerar starta ett UF-företag i årskurs tre och tycker att det är mycket nyttigt att man i samband med detta bland annat ska redovisa sin affärsidé för en bank. Man får se hur det funkar i verkligheten.

Britten Billgren

Britten Billgren är karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet och liksom övriga lärlingslärare coachar hon sina elever för att de ska klara sina kurser och hitta inriktningar och praktikplatser som de trivs med och är intresserade av. Foto: Charlotta Wasteson.

Britten Billgren är en av lärlingselevernas lärare på Handels- och administrationsprogrammet och på Hotell- och turismprogrammet. Hon berättar att de flesta eleverna som hon har är fantastiskt duktiga och gör stora framsteg både i skolan och på sina praktikplatser.

Med tanke på att eleverna får en yrkesexamen och blir anställningsbara vid blott 19 års ålder, tycker Britten att den här utbildningsformen är väldigt bra för de elever som är intresserade och sköter sig. Hon är också noga med att berömma elevernas handledare: ”Handledarna ute på de olika företagen ska ha en stor eloge för sitt stora engagemang. De är mycket fina förebilder för våra elever.”

Vill du veta mer?

Handeln har blivit en mycket attraktiv arbetsgivare, karriärmöjligheterna är många och det är vanligt att duktiga anställda erbjuds betalda vidareutbildningar, exempelvis till butikschef.

På Handels- och administrationsprogrammet på Österlengymnasiet kan eleverna välja mellan två olika inriktningar: ”Handel och service” och ”Administrativ service”. De elever som vill, får träna sig i att starta och driva ett eget företag inom skolans ram, ett så kallat UF-företag. Vad gäller lärlingsplatser samarbetar skolan med såväl lokala företag som företag i hela Öresundsregionen. Under sista terminen i årskurs tre har eleverna även möjlighet att ha delar av sin praktik utomlands.

Handels- och administrationsprogrammet passar elever som siktar på jobb direkt efter studenten. Eleverna har också möjlighet att starta eget företag eller läsa vidare till exempel inom ekonomi och marknadsföring på en yrkeshögskola.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Handels- och administrationsprogrammet som lärlingsutbildning:

Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:

Fortsättning följer …

I nästa inlägg kommer ni att få träffa elever från Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet. Den som är intresserad kan dessutom läsa om ytterligare elever på Österlengymnasiets hemsida: ”Varför lärling?” och i Ystads Allehanda ”Robin – en lärling som stortrivs”.

____________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Det finns många fördelar med att läsa en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Lärlingar på Österlengymnasiet får:

  • Hälften skola – hälften praktik.
  • Valbar högskolebehörighet.
  • Mycket goda jobbchanser. De flesta lärlingselever får sommarjobb under utbildningen och anställning efter studenten.
  • 2050:- per månad (studiebidraget + 1000:- extra).
  • Gratis busskort som gäller alla dagar, kvällar och helger i hela Skåne.
  • Matersättning med 50:- per dag när eleverna är på på sin praktikplats och god och näringsriktig mat i skolan (inklusive ett vegetariskt alternativ) de dagar som de är på skolan.
  • Behålla sin skoldator efter tre års studier.

_________________________________________

Lärlingsutbildningarna på Österlengymnasiet leder ofta till jobb

I dag vill vi berätta om lärlingsutbildningar i största allmänhet och om Österlengymnasiet i synnerhet. Därefter kommer vi att följa upp med inlägg som presenterar några elever som går på olika lärlingsprogram i Simrishamns kommun.

Skräddarsydd utbildning efter elevernas och arbetsmarknadens behov

Det pratas idag mycket om ungdomsarbetslösheten och att det är svårt för unga människor att etablera sig på arbetsmarknaden. De sista 10 åren har ungdomsarbetslösheten legat på över 20 % och i mars i år (2015) var 152 800 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. Samtidigt hör man att det finns brist på arbetskraft inom vissa områden. Lärlingsutbildningarna är ett sätt att möta detta problem.

ÖGs loggaÖsterlengymnasiet i Simrishamn var med redan 2008 och utvecklade det som 2011 kom att bli en nationell satsning på lärlingsutbildningar. I dag är Österlengymnasiet Sveriges största lärlingsgymnasium i förhållande till folkmängden. Österlengymnasiet har fem olika lärlingsprogram samt ett helt nytt El-program, som är en skolförlagd specialutbildning i samarbete med ETG (Elteknikbranchens gymnasium).

Lärlingsutbildningarna innebär att eleverna får lära sig ett yrke samtidigt som de får gedigen arbetslivserfarenhet. Minst hälften av utbildningstiden är nämligen förlagd till olika arbetsplatser, där handledare följer elevernas utveckling och hjälper dem framåt. Arbetsgivarna lär känna och kan påverka ungdomarnas utbildning och kompetens och elevernas kunskaper kommer på så vis att bättre matcha arbetsgivarnas behov.

På Österlengymnasiet får lärlingseleverna tidigt in en fot på arbetsmarknaden. Eleverna börjar praktisera redan första året och hinner pröva flera olika arbetsplatser och få en bred kompetens och ett stort kontaktnät.

Annan väg men samma mål

Skolverkets statistik visar att allt fler elever väljer lärlingsutbildningar istället för traditionell yrkesutbildning. Det är kanske inte så konstigt. Lärlingsutbildningarna har nämligen samma behörighetskrav och ämnesplaner och leder till samma yrkesexamen som skolförlagda yrkesprogram. Dessutom kan även lärlingselever som funderar på att läsa vidare, välja kurser som gör att de får högskolebehörighet. Den stora skillnaden är att lärlingseleverna får mycket större yrkesvana.

Österlengymnasiets entré

Österlengymnasiet i Simrishamn erbjuder flera olika yrkesprogram, de flesta i lärlingsform. Det finns möjlighet att välja högskoleprofil på samtliga inriktningar.

Österlengymnasiet har lång erfarenhet vad gäller yrkesutbildningar. Det innebär att man hunnit skapa ett nära och bra samarbete mellan skola och arbetsliv i kommunen. Utbudet av program och inriktningar är i första hand styrt av vilken kompetens som efterfrågas av det lokala näringslivet. Målet är att de elever som söker jobb efter studenten ska kunna få det i kommunen.

De lärlingsutbildningar som Österlengymnasiet kommer att erbjuda nästa läsår är …

Dessutom startar en ny utbildning inom El- och energiprogrammet, eftersom Österlengymnasiet nyligen blivit ETG-certifierat. Läs mer om det här: El- och energiprogrammet.

Eleverna kan även styra sin utbildning efter intressen och behov genom sitt individuella val. På så vis kan de i sin utbildning lägga in extra undervisning i till exempel musik, idrott och bollspel,teckenspråk, film, bild eller hur man startar ett eget företag, så kallade UF-företag (läs mer om UF-företag här: ”Ung företagsamhet”).

Många möjligheter efter utbildningen

dream job sign

För de elever som väljer en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet finns det många dörrar öppna efter avslutad utbildning. De kan välja att …

  • börja arbeta inom sitt yrke
  • studera vidare på högskola eller universitet
  • starta ett eget företag
  • jobba utomlands

Särskilt elever som har gått turist- och hotell, restaurangutbildningen eller vårdutbildningen har goda möjligheter att kombinera resor med jobb utomlands.

what is a dream job

Ett drömjobb är något som … 1) du gillar att göra, 2) du är bra på och 3) du kan få betalt för. Bilden hittar du i original här: https://www.flickr.com/photos/jongalloway/4201087549/

Det är intressant att veta vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. På Österlengymnasiet har man därför tradition att följa upp hur det går för deras elever. Kartläggningen visar att de elever som valt att gå en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet har goda möjligheter att få jobb:

  • Av de elever som gick ut från gymnasiet VT 2014 har mer än hälften fått jobb, medan cirka en sjättedel har valt att studera vidare. Av de elever som fått jobb har hälften redan en tillsvidaretjänst inom den bransch som de har utbildat sig. (Svarsfrekvensen var drygt 94 %.)
  • Av de elever som avslutade sin utbildning VT 2013 hade nästan alla fått jobb, två tredjedelar av dem hade fått jobb inom den bransch de utbildat sig. (Svarsfrekvensen var 80 %.)
Erika Nilsson tog studenten på lärlingsprogrammet på Österlengymnasiet 2013

Erika Nilsson är en av många lärlingar på Österlengymnasiet som fått jobb. Hon gjorde praktik på ICA, Handelskompaniet respektive Sparbanken Syd och fick jobb som bankkassör direkt efter studenten 2013. Nu arbetar hon som rådgivare i kundtjänsten på Sparbanken Syd och stortrivs med sitt jobb.

Det finns många fördelar med att läsa en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Lärlingar på Österlengymnasiet får:

  • Hälften skola – hälften praktik.
  • Valbar högskolebehörighet.
  • Mycket goda jobbchanser. De flesta lärlingselever får sommarjobb under utbildningen och anställning efter studenten.
  • 2050:- per månad (studiebidraget + 1000:- extra).
  • Gratis busskort som gäller alla dagar, kvällar och helger i hela Skåne.
  • Matersättning med 50:- per dag när eleverna är på på sin praktikplats och god och näringsriktig mat i skolan (inklusive ett vegetariskt alternativ) de dagar som de är på skolan.
  • Behålla sin skoldator efter tre års studier.

_________________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Här kan du läsa om några ungdomar som går Österlengymnasiets olika lärlingsutbildningar just nu:  ”Österlengymnasiets lärlingselever imponerar, del 1”

Här hittar du Österlengymnasiets hemsida:  http://www.osterlengymnasiet.se

Här berättar några ungdomar varför de har valt lärlingsprogrammet:  ”Varför lärling?”

Här kan du följa Österlengymnasiet på Facebook: https://www.facebook.com/osterlengymnasiet

Här beskriver Skolverket sina tankar kring lärlingsutbildningarna:

Skolverket ”Mer stöd för lärlingsutbildning” (2014-02-12) http://www.skolverket.se/skolutveckling/nyhetsarkiv/2014/mer-stod-for-larlingsutbildning-1.214620

Skolverket, pressmeddelande: ”Fler elever blir lärlingar” (2014-12-11)  http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2014/fler-elever-blir-larlingar-1.228113

Statistik över ungdomsarbetslösheten i Sverige på Svenskt näringslivs webbplats Ekonomifaktahttp://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/

Här kan du se en film av Svenskt Näringsliv om hur viktigt det är med praktik, hur det kan vara att söka praktikplats och vad man kan lära sig på sin praktik:

Vi vill hjälpa våra ungdomar att må bra

Förra veckan var det hälsovecka på Österlengymnasiet. Elever gick på yoga, avslappning, lärde sig mer om hur stress fungerar och hur man kan hantera sin stress, deltog i friskis och svettis, spelade spel, lärde sig olika textiltekniker, jobbade med lera, förberedde en stödgala, rappade, bowlade, lagade nyttig mat, lärde sig knep att ta bra bilder, simmade, spelade bordtennis och innebandy, sköt med luftpistol, dansade, lärde sig göra datorspel och animationer, med mera.

Rektor Ann-Mari Hobert berättar att Österlengymnasiet ska profilera sig som en skola som systematiskt arbetar för trygghet, hälsa och en meningsfull fritid. Dessa tre områden finns rikligt representerade inom hälsoveckan som ska ses som en "kick off" inför fortsatt arbete med detta.

Rektor Ann-Mari Hobert berättar att Österlengymnasiet ska profilera sig som en skola som systematiskt arbetar för värdegrundsarbete, hälsa och en meningsfull fritid. Dessa tre områden finns rikligt representerade inom hälsoveckan som ska ses som en ”kick off” inför fortsatt arbete med detta.

Eleverna valde individuellt vad de ville göra under veckan utifrån sina egna intressen. På så vis fick de pröva på många olika aktiviteter och samtidigt lära känna många elever från andra klasser och program.

Jäm-gruppen (jämlikhets- och jämställdhetsgruppen), bestående av Richard Sturesson, Britten Dehlin, Tina Persson, Christel Ask-Bengtsson, Bodil Nordin, Ida Räihä, Helene Berg och Ann-Mari Hobert, planerade aktiviteterna så att det skulle bli ett rikt och varierat utbud.

Trygghet och gemenskap

Eleverna som deltog i hälsoveckan kom från skolans alla olika program och klasser. Aktiviteterna leddes av utbildade pedagoger och ledare och man lade stor vikt vid att man skulle ha kul och lära nya saker ihop.

Genom att alla elever och personal träffas och gör saker ihop hoppas vi kunna bygga en känsla av trygghet och gemenskap på skolan, säger Tina Persson som är kurator på Österlengymnasiet. Här batik-färgar hon tyg tillsammans med några elever på Österlengymnasiet.

Genom att alla elever och personal träffas och gör saker ihop hoppas vi kunna bygga en känsla av trygghet och gemenskap på skolan, säger Tina Persson som är kurator på Österlengymnasiet. Här batik-färgar hon tyg tillsammans med några av skolans elever under hälsoveckan 2014.

Ökad tolerans

Sara Duarte från Expo föreläste om mänskliga rättigheter och tolerans.

Sara Duarte från Expo föreläste om intolerans, rasism och mänskliga rättigheter.

Att arbeta för ökad förståelse och acceptans för de som har andra åsikter, hudfärg, religion och sexuell läggning är en viktig del av skolans värdegrundsarbete.

Ett sätt att öka toleransen är att sprida kunskap. Under hälsoveckan hade Österlengymnasiet besök av Sara Duarte från den antirasistiska stiftelsen Expo. Hon pratade om vardagsrasismen, gav exempel på förtryck och våld mot människor som avviker från normen, pekade på fördomar och punkterade myter kring invandring och invandrare. Var ifrågasättande och kolla källorna var hennes viktigaste råd till skolans ungdomar.

Britten Dehlin, lärare i bland annat svenska som andraspråk på Österlengymnasiet, och Sara Duarte, föreläsare från Expo, betonade hur viktigt det är att man vågar prata om rasismen. Genom att sprida kunskap och ifrågasätta fördomar kan man minska intoleransen.

Britten Dehlin, lärare i bland annat svenska som andraspråk på Österlengymnasiet, och Sara Duarte, föreläsare från Expo, betonade hur viktigt det är att man vågar prata om rasismen. Genom att sprida kunskap och ifrågasätta fördomar kan man motarbeta rasismen.

Ett annat sätt att öka förståelsen och acceptansen är att ge tillfälle till naturliga möten mellan olika elevgrupper. Det är en anledning till varför det kan vara bra att ibland ha schemabrytande aktiviteter och låta elever från olika program och klasser träffas och lära känna varandra. Genom samtal i mindre grupper såsom i projektet ”Din bror”, kan dessutom unga män på skolan träffas, spela rollspel och diskutera viktiga livsfrågor.

Ytterligare sätt kan vara att med hjälp av rollspel försöka leva sig in i andras situation. Röda Korsets ungdomsförbund var med anledning av detta inbjudna till skolan för att leda rollspelet ”På flykt”. Detta gav Österlengymnasiets elever chansen att under ett par timmar försöka sätta sig in i hur det kan kännas att fly från ett land till ett annat. Eleverna fick i små grupper låtsas att de var en familj på flykt och de tvingades göra en mängd svåra val. Avslutningsvis gav RKUF fakta kring flyktingskap, olika anledningar till flykt och statistik kring flyktingar generellt och för Sverige.

Minskad stress

Under hälsoveckan har eleverna på Österlengymnasiet lyssnat på en föreläsning om stress av Jeanette Johansson och de har fått extra tid för stöd och inspiration i sina studier. Elever som har velat har kunnat att träffa sina lärare för att komma ifatt med sitt skolarbete. De som har projektarbeten har kunnat träffa sina handledare för att diskutera och jobba vidare med sina projekt.

Ett sätt att minska stressen är avslappningsövningar. Här lär Ingrid Larsson ut tips på hur man lättare kan slappna av i vardagen.

Ett sätt att minska stressen är avslappningsövningar. Här lär Ingrid Larsson ut tips på hur man lättare kan slappna av i vardagen.

Det har funnits möjlighet att gå på yoga respektive avslappning och många elever har passat på att spela olika former av sällskapsspel tillsammans med kompisar. Det har också funnits gott om tid för skapande verksamhet såsom bild, drama, spela på djembe-trumma, jobba med lera och att pröva olika textila tekniker.

Här spelar några ungdomar på Österlengymnasiet Discworld – Ankh-Morpork, ett brädspel baserat på Terry Pratchetts böcker.

Här spelar några ungdomar på Österlengymnasiet Discworld – Ankh-Morpork, ett brädspel baserat på Terry Pratchetts böcker.

Förhoppningen är att de många olika valen av aktiviteter tillsammans med andra elever ska göra att skolans elever känner sig mindre stressande och mer trygga på skolan och att elever ska hitta sidor hos dem själva som de är stolta över och vill utveckla vidare.

Klicka på Youtube-klippet för att få se och höra några av Österlengymnasiets elever spela på djembe-trumma tillsammans med Reine Steen från Österlens folkhögskola.

En meningsfull fritid

Eleverna kommer att få ta del av det fritidsutbud som finns i Simrishamns kommun och väljer själva vilka aktiviteter de vill testa. Vi hoppas att en del av dem ska hitta något som de vill fortsätta med, säger Helene Berg som är idrottslärare på Österlengymnasiet.

Eleverna fick ta del av det fritidsutbud som finns i Simrishamns kommun och valde själva vilka aktiviteter de ville testa. Vi hoppas att en del av dem ska hitta något som de vill fortsätta med, säger Helene Berg som är idrottslärare på Österlengymnasiet.

Att många elever har en hobby som de utövar på fritiden är bra för trivseln och arbetsron i skolan. Forskning visar nämligen att elever som har fritidsaktiviteter generellt får bättre självförtroende och koncentrationsförmåga och de blir bättre på att följa instruktioner och på att samarbeta. Detta gäller både för fysiska och icke-fysiska aktiviteter.

Att röra på sig är bra både för kroppens och för hjärnans utveckling. Vi orkar mer och vi tänker bättre utav motion. En del ungdomar gillar att idrotta och gör det ofta, men inte alla. Därför vill man på Österlengymnasiet gärna att deras ungdomar ska få chansen att pröva på flera olika sätt att röra på sig. Kanske kan det leda till att någon elev blir inspirerad att skaffa sig en ny fritidsaktivitet.

Eleverna kunde bland annat spela bordtennis ...

Eleverna kunde bland annat spela bordtennis …

Österlengymnasiets elever spelar innebandy under Hälsoveckan 2014

innebandy …

simma ...

simma …

... och träna skytte.

… och träna skytte.

Mer hälsosam mat och färre cigaretter

Skolsköterskan Christel Ask-Bengtsson gav kostråd och tips på hur man kan sluta röka till dem som ville och skolans restauranglärare Lana Perico-Norling lagade hälsosam mat tillsammans med elever. De bakade rågbullar och lagade soppa. Till efterrätt fixade de till en hallon- och jordgubbssmoothie.

Lana Perico-Norling hade förberett så att eleverna kunde välja mellan att laga soppa som var vegetarisk, med kött eller med fisk och skaldjur.

Restauranglärare Lana Perico-Norling hade förberett så att eleverna kunde välja mellan att laga soppa som var vegetarisk, med kött eller med fisk och skaldjur.

Hållbar utveckling

Österlengymnasiet gästades av PUSH Sverige och Jordens vänner. Båda organisationerna arbetar för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser.

Österlengymnasiet gästades av Jordens vänner som arbetar för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser.

Mårten Pella och Maria Pettersson från Jordens Vänner föreläste och höll workshop om miljöfrågor och människans klimatpåverkan. Några saker som vi i vardagen kan göra för miljön är att att åka mer kollektivt och oftare ta cykeln eller promenera istället för att ta bilen, välja miljövänligare elbolag, inte slösa med vatten, släcka lampor efter oss och stänga av alla apparater istället för att låta dem stå på stand-by-läge. Vi kan ha köttfria dagar i skolan och äta mer vegetarisk mat.

Mårten och Maria frågade Österlengymnasiets elever vad som får den att känna sig lyckliga. De svarade bland annat att det var att vara med familjen och med kompisar, känna kärlek, att hjälpa andra och att få människor i ens omgivning att må bra, att röra på sig, att känna frihet och uppnå mål som man ställt upp. Man mår också bra av att vara ute i naturen och av att göra något bra för miljön. Det är intressant att så många av de saker som vi blir lyckliga av är miljövänliga.

Österlengymnasiets elever diskuterade bland annat hur man kan bli mer klimatsmart.

Mårten och Maria frågade Österlengymnasiets elever vad som får dem att känna sig lyckliga. De svarade bland annat att det var att vara med familjen och med kompisar, känna kärlek, att hjälpa andra och att få människor i ens omgivning att må bra, att röra på sig, att känna frihet och uppnå mål som man ställt upp. Man mår också bra av att vara ute i naturen och av att göra något bra för miljön. Det är intressant att så många av de saker som vi blir lyckliga av är miljövänliga.

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

 

Här kan du hitta fler bilder från Hälsoveckan på Österlengymnasiet 2014:

 

Här kan du läsa om Österlengymnasiets Hälsovecka i media:

 

Här kan du läsa mer om den antirasistiska stiftelsen Expo:

och hitta ett material om mänskliga rättigheter, anpassat för skolor:

 

Här kan du hitta information om Röda Korsets Ungdomsförbunds rollspel ”På flykt”:

och Unicefs utbildningsmaterial om barn som är på flykt, anpassat för gymnasieelever:

 

Här kan du få information om verksamheten och samtalstekniken ”Din bror”:

 

Här kan du läsa om Jordens Vänner som arbetar för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser:

 

Här kan du läsa mer om forskning kring skolungdomar och hälsa:

 

 

Det satsas på skolmaten i Simrishamns kommun

Goda matvanor är en viktig förutsättning för att våra barn och ungdomar ska utvecklas så bra som möjligt. De elever som äter bra, mår bättre både fysiskt och psykiskt. De har dessutom lättare att koncentrera sig och göra bra ifrån sig i skolan. Därför är det glädjande att berätta att Simrishamns kommun satsar på att förbättra skolmaten och medvetenheten om vad som är bra mat. Kostchef Lena Roos och biträdande kostchef Jonas Eriksson leder projektet.

Jonas Eriksson och Lena Roos vid Kostenheten Simrishamn

Jonas Eriksson och Lena Roos vid kostenheten Simrishamn har fått uppdraget att förbättra skolmaten i Simrishamns kommun.


Högre kvalitet

Elever äter skollunch på Österlengymnasiet i Simrishamn

Att barn och ungdomar känner aptit i samband med skolluncherna är viktigt. För att göra luncherna mer lustfyllda har man i Simrishamns kommun bestämt sig för att göra i ordning fler tillagningskök.  I och med detta kommer maten att lagas av kommunens egna kockar på plats på nästan alla förskolor och skolor. Dofterna kommer att spridas sig under matlagningen och maten kommer att serveras när den är nylagad, istället för att den först ska behöva transporteras.

Elever äter skollunch på Österlengymnasiet i Simrishamn

Elever äter skollunch på Österlengymnasiet i Simrishamn.

Samma pris

Målsättningen är att maten ska hålla en högre kvalitet, utan att kosta mer. Man behöver visserligen lite mer personal när man lagar mat på fler ställen, men del av kostnaderna sparar man in på lägre transportkostnader. En annan del kan man spara in på minskat svinn. De som jobbar på plats kan nämligen bättre anpassa hur mycket mat man ska laga. Nylagad mat som inte varmhållits eller varit ute i serveringen, kan dessutom sparas och ätas vid ett senare tillfälle om den inte går åt.

I dag serveras det kebab och klyftpotatis med tsatsiki och massor av grönsaker

I dag serverades det kebab och klyftpotatis med tsatsiki och massor av grönsaker på skolorna och förskolorna i Simrishamns kommun.

Färre transporter

I dag serveras det kebab och klyftpotatis med tsatsiki och massor av grönsaker

Att man behöver färre transporter är bra både för miljön och för trafiksäkerheten. Genom att laga maten ute på skolorna slipper man en stor del av de dagliga skolmatsleveranserna. Dessutom har man drastiskt minskat antalet transporter genom att alla inköp nu sker via en distributionscentral i Ystad. Istället för att alla leverantörer själva ska köra ut varorna till de enskilda kunderna, samlas och packas alla varor i Ystad innan de skickas vidare. En annan positiv konsekvens av detta är att det har blivit lättare för små och lokala företag att ta sig in på marknaden.

Mer ekologisk mat

Det serveras många olika grönsaker varje dag i skolmatsalenUnder det sista året har andelen ekologisk mat som serveras i skolorna och förskolorna i Simrishamns kommun stigit från 1% till 12%. Framför allt är det all mjölk och de flesta av morötterna som är ekologiska. Till att börja med siktar man på att komma upp till riksdagens målsättning på 25%.

I skolan serveras det många olika grönsaker varje dagDet finns tankar på att man ska införa en köttfri dag i veckan och att man varje dag ska servera ett vegetariskt alternativ till köttet och fisken. Ekologiskt kött är dyrt och svårt att få tag på. Om man börjar servera mer vegetarisk mat, blir det betydligt lättare att öka andelen ekologiska produkter.

Större medvetenhet om vad som är bra för oss

I dag serveras det kebab och klyftpotatis med tsatsiki och massor av grönsakerFrån och med i år (2014) kommer kommunen att ha en kostrådgivare och maten kommer att analyseras i näringsberäknings-programmet AIVO 2000. Man kommer då bland annat att undersöka hur mycket energi de olika rätterna innehåller och man kommer att mer noga anpassa utbudet efter vad som är bra mat. Generellt eftersträvar man att det ska vara mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt och mer kostfiber och fullkorn.

Tidsplan

  • Näringsberäkningsprogram och kostrådgivare: arbetet har påbörjats och utökas successivt under 2014
  • Förskolan Backstugan har snart ett färdigt tillagningskök: startar med tillagning i början av april
  • Förskolan Solrosen är färdigställd för tillagning på plats: startar med tillagning i början av april
  • Gärsnäs skolas tillagningskök anpassas i vår: planeras att börja i samband med skolstarten 2014
  • Skolan och förskolan i S:t Olof får tillagningskök: planeras att börja i oktober
  • Skolan i Kivik får tillagningskök: ej klart i dagsläget

Här kan du läsa mer om skolmatens betydelse för elevers lärande:

Här kan du läsa de rekommendationer som Kostenheten utgår från:

Här kan du läsa om undersökningar av barns och ungdomars matvanor:

Här kan du läsa i media om de nya tillagningsköken:

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn