Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 1 av 2)

Marie Lundin talar i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen

Marie Lundin talade i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen.

Simrishamns kommun ligger långt framme i sitt arbete med flyktingintegration och barns rättigheter. Med anledning av detta var kommunens barnombudsman Marie Lundin inbjuden som talare på politikerveckan i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen. De berättade om sina erfarenheter och åsikter kring vad som krävs för ett gott mottagande av flyktingbarn. Bland annat hävdade de att Migrationsverket behöver utveckla sitt barnperspektiv och att det behövs en nationell handlingsplan för hur vi ska ta ansvar för de flyktingbarn som kommer till Sverige.

Några exempel på vad som görs i Simrishamns kommun

I dagsläget har vi ungefär 200 flyktingbarn och -ungdomar i Simrishamn och byarna omkring. För att kunna ge dem och övriga nyanlända så bra hjälp som möjligt satsar Simrishamns kommun på att systematiskt utveckla samarbeten mellan lokala, regionala och statliga myndigheter och olika ideella föreningar och privatpersoner som vill göra en insats.

Här kommer några exempel på satsningar:

  • Kommunens barnombudsman Marie Lundin har fått i uppdrag att undersöka flyktingbarnens situation och vad kommunen bör göra för att stötta de nyanlända barnen.
  • Kommunens socialförvaltning har tillsatt en integrationsenhet, som i sin tur startat projektet ”Världens hus” under ledning av Sofia Osburn samt utbildningssatsningarna Barn i väntan/Barn i start. Man håller också på att utveckla samarbetet med olika studieförbund, som ska kunna erbjuda kurser ute på asylboendena.
  • Simrishamns kommun har inlett ett samarbete med en grupp Chalmersstudenter som arrangerat sommaraktiviteter för kommunens ensamkommande flyktingbarn och som håller på att skapa en digital plattform för den information som är central i samband flyktingmottagandet.

Alla barn och ungdomar på mellan 3 och 21 år har rätt till förskola respektive skola, oavsett varifrån de kommer. Barn- och utbildningsförvaltningen har alltså också en viktig uppgift vad gäller integrationen av de nyanlända barnen. Detta kommer vi att berätta mer om i nästa inlägg.

Barnkonsekvensanalys och handlingsplan för integration av flyktingbarn

Marie Lundin har sitt kontor i stadshuset i Simrishamn.

Simrishamns lokala barnombudsman Marie Lundin har tillsammans med representanter från kommunens olika förvaltningar arbetat fram en barnkonsekvensanalys kring kommunens flyktingbarn. I höst (2015) ska deras arbete leda vidare till en handlingsplan för hur man bäst ska kunna hjälpa flyktingbarnen.

barnkonsekvensanslys flyktingbarn i Simrishamns kommun-5Barnkonsekvensanalysen visar att en av flyktingmottagandets största utmaningar är att det är svårt att få överblick över vad som kan och måste göras. Bland annat tar det mycket tid att hitta och sätta sig in i  de många olika lagar och bestämmelser som reglerar flyktingmottagningen och veta vilka aktörer som har vilka ansvarsområden vid vilka skeden i mottagandet.

Barnkonsekvensanalysen har redan lett till att Simrishamns kommun tagit nya steg för underlätta integrationen, bland annat genom skapandet av ”Världens hus” och genom samarbetet med REACT (mer om det här nedan).

Mötesplatsen ”Världens hus”

Världens hus håller till på Backgatan 25 i Simrishamn.

Kommunens socialförvaltning har startat en integrationsenhet som i sin tur startat ”Världens hus”, mitt emot Korsavadsskolan i Simrishamn. Världens hus fungerar som en mötesplats för de som är engagerade i flyktingfrågor: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen, kommunen, ideella organisationer, enskilda privatpersoner som vill göra en insats för att hjälpa de nyanlända, boenden, gode män och inte minst flyktingarna själva. Här kan intresserade också få hjälp att starta projekt i syfte att öka integrationen.

världens hus tjejgrupp-15

Världens hus är också tänkt att ge kommunens nyanlända flyktingar en trygg och hemtrevlig miljö där man kan knyta nya kontakter, träffa andra i liknande situation, fika, öva sig på att prata svenska, skriva cv för att senare kunna söka jobb, skriva ut viktiga papper och få hjälp att förstå hur det svenska samhället fungerar.

Tjejgruppen på

Sofia Osburn är integrationsansvarig och projektledare för kommunens satsning ”Världens hus”. Här syns hon längst till höger i bilden tillsammans med tjejgruppen som träffas ungefär en gång i veckan.

Simrishamns kommun vill särskilt uppmuntra svenska och invandrade ungdomar att komma till Världens hus. Det finns separata kill- och tjejgrupper som man kan delta i. Ungdomarna planerar alla aktiviteter tillsammans med Sofia Osburn, som är projektledare på Världens hus. Till exempel har tjejgruppen bestämt att de under hösten ska åka till Stenshuvud, rida och göra studiebesök på Konst- och designskolan Österlenskolan respektive polisen. Ungdomarna i tjej-gruppen är också mycket engagerade i att hjälpa kommunens nyanlända flyktingbarn och -ungdomar.

”Barn i väntan” och ”Barn i start”

Nu i höst (2015) startar integrationsenheten även en utbildningsinsats kallad Barn i väntan (BIV) som riktar sig till barn och ungdomar i asylsökande familjer och Barn i start (BIS) som vänder sig till de barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd. Med kurserna vill man sätta barnen och ungdomarna i centrum och ge dem tillfälle att bearbeta det som de varit med om, ställa frågor kring sådant som de kanske oroar sig över och få träffa barn och unga i samma ålder och bland annat rita, måla, modellera med lera, spela spel, göra rollspel och ägna sig åt musik och dans.

Utbildningarna BIV/BIS hålls av gruppledare och består av regelbundna träffar med olika teman under en period på flera månader. Kontinuiteten och den tydliga strukturen bidrar till att barnen kan känna trygghet. Syftet med insatsen är att barnen och ungdomarna ska bli stärkta av att få tillfälle att prata om sina erfarenheter och känslor, känna sig uppskattade, ha trevligt ihop med andra, märka att de inte är ensamma och glömma bort oron inför framtiden en stund.

Kärlek och omtanke kan hjälpa oss att övervinna stora svårigheter.

Föräldrar och yngre syskon erbjuds liknande gruppverksamheter. Fokus på föräldrakurserna är hur man som förälder ska kunna stötta sina barn på bästa sätt. För de mindre barnen handlar träffarna framför allt om att få tillfälle att umgås med andra barn, få fler vuxna förebilder och kunna delta i roliga och kreativa aktiviteter.

Ju fortare de vuxna flyktingarna kommer in i det svenska samhället, desto bättre förutsättningar har de också att stötta sina barn. För att kunna få SFI-undervisning och söka jobb måste flyktingarna dock ha uppehållstillstånd och det kan ta många månader. För att påskynda integrationsprocessen har Simrishamns kommun därför gett Sofia Osburn i uppdrag att samordna samarbetet mellan kommunen och olika studieförbund, enskilda privatpersoner och ideella organisationer, som vill hjälpa de nyanlända, ge ett socialt stöd, skapa nätverk och underlätta integrationen. Sofia rekryterar även flyktingguider och söker familjekontakter.

Förutom kurserna i BIV/BIS och föräldra- och syskongrupperna kopplade till dem, har detta lett till att man ute på flyktingboendena nu kan erbjuda kurser i svenska språket och i hur det svenska samhället fungerar. Sammantaget innebär detta en stor och viktig förbättring för de asylsökande och deras barn.

svt skåne om kurser för asylsökande2

SVT Skåne Nyheter från den 3 september 2015 kan du se ett reportage om Simrishamns kommuns satsning på att ge asylsökande möjlighet att studera svenska och lära känna det svenska samhället.

svt skåne om kurser för asylsökande

I nyhetsinslaget finns bland annat en intervju med en av flyktingfamiljerna i Hammenhög och kommunens integrationssamordnare Sofia Osburn berättar om det nystartade samarbetet kring kurser i bland annat svenska för asylsökande. Du hittar reportaget här:  http://www.svtplay.se/klipp/3436923/vill-lara-sig-svenska-snabbt

REACT

Farokh Aghajanpour, Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Jonas Fenn är de fyra studenter på Chalmers Tekniska högskola som arbetar med den nybildade Voluntärorganisationen REACT.

Farokh Aghajanpour, Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Jonas Fenn är de fyra studenter på Chalmers Tekniska högskola som arbetar med den nybildade Volontärorganisationen REACT.

Under våren och sommaren 2015 har Volontärorganisationen REACT undersökt hur flyktingintegrationen fungerar i Simrishamns kommun och gett förslag på hur den ska kunna utvecklas.

Detta har resulterat i REACT hjälper Simrishamns kommun att utveckla en webbplats där man samlar information som man behöver känna till i samband med flyktingmottagning: vilka lagar och regler som gäller, vem som gör vad och vart man kan vända sig i olika frågor. Webbplatsen ska fungera som ett stöd för bland annat flyktingar och deras gode män, kommunen, olika myndigheter samt frivilligorganisationer och privatpersoner som vill hjälpa till.

Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Farokh Aghajanpour från voluntärorganisationen REACT

Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Farokh Aghajanpour från voluntärorganisationen REACT på Chalmers tekniska högskola var i Simrishamn sommaren 2015 för att arrangera aktiviteter för nyanlända ungdomar och för att utveckla en digital plattform som ska underlätta samarbetet kring flyktingintegrationen i kommunen.

Det resulterade också i att REACT samarbetade med Världens hus för att under skolornas sommaruppehåll leda språkträning, utflykter och aktiviteter för de ensamkommande flyktingbarnen. Bland annat lärde de sig om svenska traditioner, historia och näringsliv, band blomsterkransar och firade midsommar vid Tjörnedalagården, spelade boll, prövade karate, badade i Gyllebosjön och besökte Kåseberga, Ale stenar och Kiviks musteri.

utflykter react

Chalmersstudenterna på REACT hjälpte till att arrangera träffar och aktiviteter för ungdomar. De kom dessutom att bli goda vänner, coacher och förebilder för många av flyktingungdomarna. Ett av många uppskattade utflyktsmål under sommaren var Ale stenar och Kåseberga hamn.

___________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

Lyssna till en intervju i Radio P4 med Marie Lundin om barnkonsekvensanalysen:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns barnombudsman:

Barnrättsbloggen kan du följa hennes arbete:

Läs mer om Världens hus:

Svt Nyheter Skåne kan du se en intervju med Sofia Osburn och en av flyktingfamiljerna i Hammenhög:

Läs mer om Barn i väntan och Barn i start på den officiella BIV/BIS-hemsidan:

Utbildningarna BIV/BIS påminner om kommunens satsning på barngruppen Blåvinge, som är stödgrupper för barn som har svåra hemförhållanden. Läs mer om den här:

Läs mer om REACT:

Läs en utvärdering av BIV-verksamheten i Malmö 2004-2007. Utvärderingen är gjord av Zsofia Nestler, beteendevetare och leg. psykoterapeut, och kan laddas ner som pdf här:

På Barn- och utbildningsförvaltningens sida på Flickr kan du hitta fler bilder:

Bilder kopplade till Barnkonsekvensanalysen:  https://flic.kr/s/aHskhwbC57

Barnkonsekvensanalys

Bilder kopplade till Världens hus: https://flic.kr/s/aHskhwbC5N

Världens hus

Bilder kopplade till REACT och deras sommaraktiviteter: https://flic.kr/s/aHskhwbC6u

REACT Flyktingintegration i Simrishamns kommun

Tyvärr kan endast de som har Ystads Allehanda+ läsa tidningens artiklar på nätet:

Artikel om barnkonsekvensanalysen:

Artiklar om Världens hus:

Om REACTs arbete kring en webbplats med samlad information kring integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

Även i Lokaltidningen, årgång 3, onsdagen den 19 augusti, kan man hitta ett reportage om Världens hus: ”I Världens hus finns plats för alla” av Stina Rosén. (Tyvärr finns den inte på nätet.)

Annonser

Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s Barnkonvention

DSC_1249I höst var det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN och det talas allt mer om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. I detta inlägg kommer vi att berätta om …

  1. varför Simrishamns kommun valt att vara en av 10 kommuner i Sverige som har en lokal Barnombudsman,
  2. vad det innebär att tre av Simrishamns skolor blivit utvalda av UNICEF att delta i ett pilot-projekt med FN:s barnkonvention som grund,
  3. hur Simrishamns kommun systematiskt arbetar för att göra ungdomar delaktiga och ge dem inflytande över frågor som är viktiga i deras vardag, och
  4. ytterligare tre exempel på satsningar inom kommunen med syfte att stärka barn och ungdomar.

DSC_0950

1. Simrishamns kommun har en lokal Barnombudsman

Många viktiga frågor som påverkar barns och ungdomars liv beslutas på kommun-nivå. Det handlar inte bara om beslut kring skolor, fritid, socialtjänst och barnomsorg, utan även när man fattar beslut kring till exempel stadsplanering och trafik är det viktigt att man har någon som företräder barns och ungas behov och rättigheter. Därför har man i Simrishamn kommun sedan 2008 valt att ha en lokal barnombudsman.

Marie Lundin, Simrishamns kommuns barnombudsman (2014).

Marie Lundin är lokal barnombudsman i Simrishamns kommun sedan 2013. Hon är jurist, specialiserad på barn- och familjerätt, och har bland annat jobbat som socialsekreterare i Arvika och som kurator i skolområde Nord i Simrishamn. Marie leder regelbundet utbildningar i barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning.

Simrishamns nuvarande lokala barnombudsman heter Marie Lundin. Hennes arbete består framför allt i att stärka barns rättigheter: deras rätt till god hälsa, utbildning och inflytande i beslut som berör dem.

DSC_0947

Marie träffar och utbildar många av oss kommuninvånare, bland andra tjänstemän, it-tekniker, vaktmästare, socialarbetare, bibliotekarier, politiker, lärare, assistenter, föräldrar och barn, i vad som menas med barnkonventionen och hur vi alla kan bli bättre på att ta hänsyn till barns behov och rättigheter.

DSC_1255

Hon lär ut lösningsfokuserade arbetsmetoder: att vi ska utgå från det som redan fungerar bra och att vi ska se till att vi har rutiner för att ta reda på barns behov och åsikter när vi ska fatta beslut som berör dem. På så vis kan vi lättare fatta beslut som är bra för våra barn.

DSC_0964

Marie Lundin arbetar också med att undersöka vilka konsekvenser olika beslut får för våra barn i kommunen, så kallade ”barnkonsekvens-analyser”. Dessa barn-konsekvensanalyser är viktiga för alla barn, men särskilt för grupper av barn som är särskilt utsatta eller har det extra besvärligt på olika sätt, t ex när deras familj är i kris eller när det inte känns bra i skolan. Då är det viktigt att man har bra rutiner för att fånga upp och hjälpa dessa barn.

Just nu har Marie i uppdrag att göra en barnkonsekvensanalys vad gäller våra flyktingbarn: vad är viktigt att tänka på och vilka skyldigheter och möjligheter har kommunen att uppfylla flyktingbarnens rättigheter och behov? Vad säger lagen, hur kan man ta tillvara på de resurser som finns i vårt område och vilka råd kan man få genom att studera forskning och tidigare erfarenheter i Sverige och globalt?

DSC_0958

2. Projekt för att ge skolbarn mer inflytande

I Simrishamns kommun har vi tre grundskolor, Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, som under perioden 2013-16 deltar i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). Totalt deltar sju skolor i projektet. De övriga skolorna ligger i Eslöv, Kungsbacka, Göteborg och Sigtuna.

RBS utgår från barnkonventionen

Rättighetsbaserad skola är en arbetsmodell för skolan som utgår från FN:s barnkonvention. Syftet är att man vill stärka barnens röst i skolan. Förhoppningen är eleverna därmed ska trivas bättre och nå större studieframgångar.

De skolor som deltar i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola ska ha FN:s barnkonvention till grund för allt som görs i skolan. Det innebär att man tillsammans med eleverna …

  • informerar, diskuterar och gör övningar kring vad barnkonventionen står för,
  • skapar rutiner för eleverna att vara med och påverka beslut som berör dem,
  • arbetar för att barnkonventionens principer ska praktiseras i den dagliga verksamheten och
  • uppmuntrar skolbarnen att engagera sig för egna och andra barns behov och rättigheter.

Utöver detta ska skolan aktivt samverka med övriga delar av samhället, t ex polisen, socialtjänsten och barn- och ungdomspsyk, för att systematiskt stötta utsatta elever och elever med särskilda behov.

Syftet med projektet är att UNICEF vill ta reda på hur skolans miljö och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention.

Barn och vuxna som arbetar med en skola med Barnkonventionen som grund.

Piratenskolan i Kivik är en av sju skolor i Sverige som sedan 2013 har deltagit i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola. Projektet har väckt stort intresse och nyfikenhet hos andra skolor både nationellt och internationellt. Här är en bild från när Langelinieskolan i Köpenhamn den 12 nov 2014 kom på besök för att få inspiration och information om hur man kan arbeta för att öka elevers inflytande i den dagliga verksamheten.

Marie Lundin är projektledare för kommunens tre RBS-skolor och Eva Klarberg är koordinator på Piratenskolan, Madeleine Liwell-Jeppsson på Gärsnäs skola och Carina Gimmerstedt på Sankt Olofs skola. Eleverna väljer representanter till ett rättighetsråd och det är dessa representanter som samlar in frågor och åsikter från klassen, framför dessa till skolledning, berörda politiker eller myndigheter, och sedan redovisar svaren och lösningarna för sina klasskamrater.

Eleverna i rättighetsrådet åker på studieresor och utbildningar, deltar aktivt i skolans utvecklingsarbete och utbildar sina klasskamrater. När skolan får gäster, som vill veta mer om RBS, får eleverna i rättighetsrådet hjälpa till att berätta om projektet och ge exempel på hur man arbetar.

Elever från Piratenskolan berättar om saker som de kunnat påverka i den dagliga verksamheten

Här berättar några elever från Piratenskolan i Kivik om olika områden som de varit med och påverkat, bland annat hur de arbetar med trivseln och hur de genom sina matråd bland annat kunnat påverka vilket bordsfett de får till brödet.

Elev berättar om hur man i årskurs 1-3 på Piratenskolan jobbat med föreställningen Pricken

Här berättar en elev som förberedelserna inför att åk 1-3 på Piratenskolan skulle spela teater för sina skolkamrater. Föreställningen heter Pricken och är baserad på Margret Reys bok. Berättelsen handlar om hur svårt det kan vara att som en liten prickig kanin födas in i en helvit familj. Boken skrevs för nästan 70 år sedan, men den känns tyvärr fortfarande mycket aktuell. Eleverna tycker att berättelsens budskap är angeläget: alla är lika mycket värda och det är viktigt att man får vara sig själv. Berättelsen slut blir lyckligt: de vita och de prickiga kaninerna har en stor och glad fest tillsammans. Det är upp till oss alla att hjälpas åt att se till att slutet i verkligheten blir lika bra som i dikten.

Några exempel på vad RBS-skolorna gjort sedan starten 2013:

  • på Piraten-skolan och Gärsnäs skola har man skapat rättighetsråd som träffas varje månad, på S:t Olof skola har man bestämt att alla elever (förskoleklass till och med åk 3) träffas varje fredag.
  • elever och personal har gått olika utbildningar för att lära mer om barnkonventionen, hur man kan arbeta med handlingsplaner och hur man kan förebygga diskriminering och kränkande behandling.  
  • elever och personal har firat FN-dagen och
  • firat Vänskapsdag.
  • elever har skapat animerad film utifrån de olika artiklarna i FN:s barnkonvention.
  • elever har träffat politiker för att ställa frågor och framföra åsikter.
  • elever har skapat målningar kopplade till de olika artiklarna i FN:s barnkonvention. Målningarna ställdes sedan ut på Stockeboda och på Kiviks hotell. Flera tavlor såldes och intäkterna på 2000 kr donerades till Barncancerfonden.
  • skolledningen har undersökt elevernas trivsel för att se om den kan förbättras på något område.
  • skolledningen har undersökt vilka platser på respektive skola som känns trygga respektive otrygga. Resultatet användes för att skapa en tryggare miljö.
  • vaktmästare har tillsammans med elever undersökt hur tillgänglig respektive skola är för de som har olika former av handikapp. Resultatet användes för att skapa tillgänglighet för alla.
  • elever deltar i matrådet som kommer med synpunkter på hur matsalen ska se ut och vilken mat och dryck som ska serveras.
  • elever och personal har tillsammans utbildat elevernas föräldrar i vad som menas med barnkonventionen.

Marie Lundin, koordinatorerna och rättighetsråden ute i skolorna använder bland annat UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen när det utbildar skolornas elever. Materialet är elevaktivt och uppmuntrar till kreativitet och inlevelse:  Tio lektioner om barnets rättigheter.

Här kommer några bilder från när elever från Piratenskolan gör Övning 1 i UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen tillsammans med elever från Langelinieskolan i Danmark:

Elever från Piratenskolan gör en övning tillsammans med elever från Langelinieskolan i Köpenhamn.

Här gör elever från Piratenskolan i Kivik och från Langelinieskolan i Köpenhamn en praktiskt övning kring vad man som människa kan ha för önskningar och behov. Eleverna jobbar i smågrupper och får veta att de ska skapa en ny bosättning på en främmande planet och de får bara ta med sig 20 saker som de behöver för att få ett bra liv där. De olika sakerna representeras av lappar med text och bild. 16 utav sakerna är redan förutbestämda. Första uppgiften blir alltså att hitta på ytterligare saker som de behöver ta med sig och fylla i fyra nya lappar.

Samarbetsövning kring begreppen "behov" och "önskningar".

När eleverna kommit på 20 saker som de ska ta med sig får de plötsligt veta att de bara får plats med 14 av dem. Eleverna måste alltså tillsammans komma överens om vilka de kan stryka. Sedan blir de tvungna att ta bort ytterligare 6 saker, så att bara 8 saker finns kvar. Det är inte lätt att välja, så diskussionerna blir många.

Samarbetsövning kring "behov" och "önskningar".

På korten som eleverna kan välja mellan står det bland annat närande mat, hälsovård, rent vatten, eget rum, möjlighet att utöva sin religion, hamburgermåltid, cykel, skydd mot diskriminering, möjlighet att uttrycka sin åsikt, utbildning, musikspelare, egen dator, semesterresa, ren luft, hem och skydd mot uttnyttjande och mot att bli lämnad. Hamburgermåltiden försvinner tidigt i de flesta grupperna, men när man till slut bara får ha 8 kort kvar är det svårt att välja. Vilket av följande är till exempel viktigast: möjligheten att få uttrycka sin åsikt eller skydd mot diskriminering?

3. Ett ungdomspolitiskt råd som är med och fattar viktiga beslut i kommunen

Sedan 2010 har Simrishamns kommun arbetat systematiskt för att ungdomar ska bli mer delaktiga och få inflytande över frågor som berör deras vardag. Nu finns det som resultat av detta ett  ungdomspolitiskt råd som träffas regelbundet och antar en ny och uppdaterad handlingsplan per år. Handlingsplanen är tillsammans med FN:s barnkonvention vägledande för de olika nämndernas beslut kring frågor som berör barn och ungdomar.

Handlingsplan för att stärka barns rättigheter i Simrishamns kommun

I det ungdomspolitiska rådet undersöker man hur ungdomar vill och hoppas att Simrishamns kommun ska utvecklas. Man ser ungdomarna som en resurs och tar tillvara deras åsikter, önskemål och idéer kring hur Simrishamn ska kunna bli ännu bättre kommun att leva i.

4. Ytterligare tre satsningar med syfte att stärka barn och ungdomar

Simrishamns kommun har även andra projekt på gång som syftar till stötta barn och unga i kommunen, till exempel:

Bénka-dí som är ett Ungdomens hus och ligger i Valfisken och vänder sig till ungdomar i åldern ca 13 till 20 år. Verksamheten planeras efter ungdomarnas egna önskemål och behov. Den här filmen beskriver verksamheten på Bénka-dí och spelades in 2011 (i samband med att Bénka-dí firade 10 år):

***

Aktivt föräldraskap som är en föräldrautbildning som innefattar att föräldrar träffas, ser filmer, läser, diskuterar och utbyter erfarenheter och som är tänkt att stötta relationen mellan barn och deras vårdnadshavare.

Aktivt-föräldraskap

***

Barngruppen Blåvinge som finns för att stötta barn och unga som har det jobbigt hemma på grund av till exempel en konfliktfylld skilsmässa, eller att deras vårdnadshavare har drogproblem eller har drabbats av psykisk sjukdom.

Polyommatus icarus 5.jpg

Bilden föreställer en blåvinge och är hämtad från ”Polyommatus icarus 5” av Ericsteinert, licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

***

__________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

I denna artikel av Emma Lawesson publicerad i Ystads Allehanda (5 februari 2014) kan man bl a läsa att Sveriges dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson tyckte att Simrishamns kommun har en bra helhetssyn vad gäller hur man bäst kan hjälpa barn och unga: ”Ministern berömde helhetssynen”  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/ministern-beromde-helhetssynen/ 

Om barnkonventionen …

På Barnombudsmannens hemsida kan du hitta mycket bra material.

Barnkonventionens fyra grundprinciper

Barnkonventionens fyra grundprinciper presenteras bl a i UNICEF:s folder om rättighetsbaserad skola.

Här förklarar Sveriges Barnombudsman varför det är så viktigt att kommuner arbetar aktivt med FN:s barnkonvention:  http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/arbeta-med-barnkonventionen/i-kommuner/

Med anledning av att Barnkonventionen i år firar 25 år, berättar här UNICEF om några viktiga framsteg som gjorts för att förbättra barns livsvillkor. I slutet av filmen berättar de också om några av de stora problem som fortfarande finns:

Här ger UNICEF en tydlig överblick över Barnkonventionen: https://unicef.se/barnkonventionen

Om RBS, en RättighetsBaserad Skola …

De skolor som deltar i projektet är  Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, Västra skolan deras förskola Ekebo i Eslöv, Smedingeskolan i Kungsbacka, Önneredsskolan och Kannebäcksskolan i Göteborg och Josefinaskolan i Sigtuna.

Här förklarar UNICEF vad som menas med En Rättighetsbaserad Skola:  http://unicef.se/skolor/rattighetsbaserad-skola

Här berättar Sveriges Radio (23 okt, 2013) om pilot-projektet ”En rättighetsbaserad skola” på Gärsnäs skola:  http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5684224

Här har Emma Lawesson på Ystads Allehanda (25  okt, 2013) skrivit om våra tre skolor på Österlen, som deltar i projektet ”En rättighetsbaserad skola”:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article2006836/En-skola-baserad-pa-rattigheter.html

Här berättar Emma Lawesson på Ystads Allehanda (19 april, 2013) om en utbildning om FN:s barnkonvention som Marie Lundin höll för Gärsnäs elever:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/skoldag-med-fokus-pa-fns-barnkonvention/

Om det ungdomspolitiska handlingsprogrammet …

Här på kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:  http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/Simrishamns-kommuns-ungdomspolitiska-handlingsprogram-2013-2016/

Om kommunens föräldrakurser …

Emma Lawessons artikel i Ystads allehanda (2014-12-05) om ”Kurs för aktiva föräldrar”  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/kurs-for-aktiva-foraldrar/

Vill du veta mer om hur man kan fatta bättre beslut som berör barn?

Här tipsar Barnombudsmannen om hur man praktiskt kan arbeta med Barnkonventionen:  http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Faktablad/Faktablad1_arbetapraktiskt11.pdf

Rädda Barnen Ålands hemsida kan du via korta informationsfilmer få en tydlig och bra beskrivning på svenska av barns rättigheter och vad som menas med en barnkonsekvensanalys (även om materialet är finskt så är det direkt överförbart till svenska förhållanden):  http://www.raddabarnen.ax/vart-arbete/hemma-pa-aland/barnkonsekvensanalys

På BRIS webbplats Barnperspektivet.se kan du få bra råd kring vad man ska tänka på när man fattar beslut:

Här kan du hitta Rädda Barnens material Bra beslut för barn, Samhällsstyrning för barns rättigheter (2010):  http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/Samh%C3%A4llets%20ansvar/Bra_beslut_f%C3%83%C2%B6r_barn.pdf

Här kan du läsa svenska Rädda Barnens checklista (2012) för vad man bör tänka på vad gäller flyktingbarns behov och rättigheter:  http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/barn-pa-flykt/Checklista%20f%C3%B6r%20gott%20mottagande%20av%20asyls%C3%B6kande%20barn%20i%20familj.pdf

Vill du som elev ha stöd och veta mer om dina behov och rättigheter?

Här ger Rädda Barnen tips på bra material:  http://www.raddabarnen.se/ung-och-skola/skola/elev/

Du hittar också mycket bra material på Barnombudsmannens hemsida:  http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/gor-du-ett-skolarbete-om-barnombudsmannen/

På BRIS (Barnens Rätt I Samhället) kan du chatta med en kurator. Här finns också bland annat diskussionsforum för ungdomar och BRIS idolkort där kända personer berättar om olika svårigheter de haft som barn:  http://www.bris.se/?pageID=327

Vill du som lärare jobba med Barnkonventionen tillsammans med dina elever?

Prata gärna med Marie Lundin. Hon ger gärna råd och kan komma ut till skolor och prata med personal och/eller elevgrupper.

Rädda barnen ger tips på bra material här:  http://www.raddabarnen.se/ung-och-skola/skola/larare/

UNICEF tipsar här:  https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial

Barnombudsmannen tipsar om bra och ämnesövergripande utbildningsmaterial med statistik kopplad till barnkonventionen. Materialet är sorterat i olika åldersgrupper och olika teman respektive ämnesområden:  http://www.barnombudsmannen.se/max18/max18-for-barn-och-unga/for-pedagoger/for-pedagoger/

BarnsRättigheter.com ger tips på fyrahörns-övningar och diskussionfrågor som man kan använda i undervisningen:  http://www.barnsrattigheter.com/barns-ratt-till-utbildning-ovningar/

Vill du söka hjälp eller stöd till dig själv eller andra?

Barnombudsmannen ger råd om vart du kan vända dig:  http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/for-dig-som-har-det-jobbigt/

Som barn kan du vända dig direkt till BRIS för att få prata med någon vuxen (du kan kontakta dem anonymt om du vill) och för att be om råd och hjälp:  http://www.bris.se/?pageID=371

BRIS ger också råd om vad man ska göra om man tror att ett barn inte har det bra:  http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/om-ett-barn-far-illa

Hjärnan vill ha KUL!

Sylvia Carlsdotter

Sylvia Carlsdotter, chef för Kulturpedagogiska enheten, var moderator på Simrishamns Kickoff för kommunens skolpersonal.

Sylvia Carlsdotter och kulturpedagogiska enheten hade fått uppdraget att organisera det nya läsårets 2014/15 Kickoff: ”Hjärnan vill ha KUL! Kunskap – Utmaning – Lagarbete” på teaterbiografen Grand, måndagen den 11 augusti 2014. Dagen kom därmed att bestå av inspirationsföreläsningar och kollegialt lärande, varvat med mer renodlad KULtur.

Läsåret inleddes med att Kommunalråd Anders Johnsson och Barn- och utbildningsförvaltningens chef Bo Kristoffersson välkomnade personalen vid Simrishamns kommuns skolor och berättade hur de tänker kring våra skolor och kring skolutveckling inför det kommande läsåret.

Marie Lundin, kurator i Skolområde Nord, och Madeleine Liwell-Jeppsson, förstelärare på Gärsnäs skola, talade om hur man kan skapa en skola baserad på FN:s barnkonvention.

Marie Lundin och Madeleine Liwell-Jeppsson talade om hur man kan skapa en RBS-skola, det vill säga en skola baserad på de rättigheter som står i FN:s barnkonvention.

Marie Lundin, kurator i Skolområde Nord, och Madeleine Liwell-Jeppsson, förstelärare på Gärsnäs skola, talade om hur man kan skapa en skola baserad på FN:s barnkonvention. Projektet är ett samarbete mellan Gärsnäs, S:t Olofs och Kiviks skolor samt UNICEF och Arvsfonden. Du kan läsa mer om skolornas arbete med en rättighetsbaserad skola utifrån FN:s barnkonvention här:

Anders Lind föreläser på "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014 på Grand i Simrishamn

Anders Lind berättade hur han jobbar i ämnet engelska med sina elever på Korsavadsskolan i Simrishamn.

Anders Lind, ämneslärare i engelska på Korsavadsskolan åk 7-9, gav tips på hur elever kan bli engagerade och nå goda studieresultat i engelska, utan att ha vare sig läroböcker eller läxor.

Anders och hans elever jobbar mycket med nyheter på nätet och Anders tipsade särskilt om en webbplats som heter News in Levels. Här kan du läsa mer om Anders sätt att undervisa:

Anders Lind föreläser på "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014 på Grand i Simrishamn

Anders Lind berättade att han försöker lägga upp sin undervisning efter devisen att det krävs ett engagemang för att man ska lära sig något.

Sedan några år har det varit populärt att tala om det ”flippade” eller ”omvända klassrummet” och vad man då menar har ändrats är hur man använder tiden i klassrummet.  Tanken är att läraren ska ha mer tid till fördjupande diskussioner och till att stödja sina elever när de möter svårigheter i tillämpningen av sina nya kunskaper.

Flipped Classroom

Flipped Classroom innebär att eleverna får i läxa att se föreläsningen hemma. När klassen sedan träffas behöver läraren inte lägga tid på grundläggande genomgångar utan kan istället hjälpa eleverna att träna sig på det som de lärt sig.

Daniel Barker

Daniel Barker fick våren 2014 Kungliga vetenskapsakademins lärarpris för sitt arbete med att utveckla och sprida kunskap om Flipped Classroom och elevaktiva undervisningsmetoder. Han har också skrivit en bok i ämnet (2012).

Daniel Barker har jobbat på det här viset i flera år i ämnena matematik och fysik på Norra Real i Stockholm och han var inbjuden till vår Kickoff för att berätta hur han jobbar med sina elever, varför han gör som han gör och vilka resultat det ger. Du kan läsa mer om hans föreläsning här:

Patricia Diaz föreläste i Simrishamn på skolpersonalens Kickoff "Hjärnan vill ha KUL!", 11 aug 2014

Patricia Diaz har skrivit boken Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande (2012) och kommer snart ut med en bok om hur man kan arbeta formativt med hjälp av digitala verktyg.

Utvecklingen av Internet, sociala medier och olika digitala verktyg har lett till att det i dag finns fler sätt att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära. Dessa digitala verktyg kan dessutom användas för att skapa bättre förutsättningar för elevinflytande och återkoppling på elevernas arbeten.

Patricia Diaz, språklärare, förstelärare och utvecklingsledare vid Martin Elias Gymnasiet i Stockholm, gav exempel på hur vi mer konkret kan dra nytta av tekniken. Du kan läsa mer om hennes föreläsning här:

Från Kulturpedagogiska enheten kom filmpedagog Mårten Hård och litteraturpedagog Karna Nyström och gav kollegial inspiration kring hur man kan jobba med elevers texter och bilder. De har tillsammans jobbat med årskurs 1 i grundskolan i Simrishamns kommun och visade exempel på dessa elevers filmprojekt kring känslor.

Filmpedagog Mårten Hård och litteraturpedagog Karna Nyström gav tips på hur man kan jobba med elevers texter och bilder.

Filmpedagog Mårten Hård och litteraturpedagog Karna Nyström berättade om ett dikt- och filmprojekt med kommunens ettor.

Mårten Hård och Karna Nyström berättade bl a hur eleverna tränat sig i att fatta mängder av konstnärliga beslut när de skrivit dikter och sedan gestalt dessa dikter med hjälp av film. Projektet var en del av kommunens Kulturgaranti. Mer om kulturgarantin kan du läsa här:

Det är inte bara våra elever som har glädje av kommunens Kulturgaranti, utan även vår personal får ta del av mycket kultur! Det var till exempel mycket mycket dans och musik under dagen.

Love Hellgren och Lena-Maria Fistarol dansade till toner på klarinett av Jörgen Hellgren

Love Hellgren och Lena-Maria Fistarol dansade till toner på klarinett av Jörgen Hellgren

Rachel Tess, gästlärare vid den nya gymnasieutbildningen Nova Performing Arts, bjöd på modern dans till sång av Marie Rosendahl. Lite senare dansade Love Hellgren (som gick ut musikalprogrammet på Österlengymnasiet 2007) och Lena-Maria Fistarol till toner på klarinett av Jörgen Hellgren. Dagen avslutades med att Anne och Joel Brage dansade tango.

Ett nyinstiftat pris, Grodan-priset som skapats till minne av barnbokhandlaren Peggy Rydemalm, delades ut till ”någon som i skolans värld spridit stor läsglädje och kunskap om litteratur”. Priset bestod av 10 000 kr och gick till Ingela Ekdahl Johansson. Hennes klass kommer dessutom att få ett klassbibliotek med utvalda böcker från Barnens Bokhandel och barnboksförlagen Alfabeta, Berghs, Hjelms och Opal till ett värde av ca 10 000 kronor. Motiveringen till priset kan du läsa här:

Ingela Ekdahl Johansson fick ett pris till en barnbokshandlares minne

Ingela Ekdahl Johansson fick ett pris instiftat för att hedra minnet av bokhandlaren Peggy Rydemalm.

I slutet av kommunens Kickoff ”Hjärnan vill ha KUL!” samlades några pedagoger och skolledare på scenen för att dela med sig av sina tankar. De berättade bland annat att de såg fram emot att få träffa sina elever igen och att få testa några av de idéer som diskuterats under dagen.

Reflektioner kring inspirationsdagen "Hjärnan vill ha KUL!"

Anders Lind, Kristina Mårtensson, Katrin Österberg, Niclas Björnén och Gunilla Sjöholm delade med sig av sina tankar kring Simrishamns kommuns kickoff för sin skolpersonal.

Flera av dem sa att det var väldigt bra att man under dagen fått lyssna till såväl nära kollegor som lärare från helt andra ämnesområden och skolor och de hoppades att man i framtiden skulle bli ännu bättre på att ta tillvara kompetensen i kommunen. De tog också upp att de tyckte det var väldigt roligt att Ingela Ekdahl Johansson fått ett pris.

___________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Simrishamn samarbetar med Barnombudsmannen och UNICEF

Simrishamns kommun har kommit långt i arbetet med att sprida kunskaper kring barns rättigheter, inte minst tack vare kommunens barnombudsmans, Marie Lundins, gedigna arbete.

Arbetet handlar bland annat om att barn skall veta var man vänder sig för att få stöd och hjälp, och om att alla politiska beslut framöver skall innehålla en barnkonsekvens-beskrivning.

Just nu driver Marie två olika projekt som syftar just till att stärka barns trygghet, välmående och rättigheter. Ett görs tillsammans med Sveriges barnombudsman och ett annat tillsammans med UNICEF.

Barnombudsman och Unicef

På bilden från dagens möte syns Anna Leithe, UNICEF, Fredrik Malmberg, Sveriges barnombudsman och Marie Lundin, Simrishamns barnombudsman.