Förskolebarnens utveckling dokumenteras i Pluttra

Det ska vara enkelt och smidigt för föräldrar att följa sina barns vardag på förskolan, hävdar Simrishamns kommuns två förskolechefer Kerstin Sjölin och Maria Tegnér. Dessutom behöver vi från förskolan regelbundet dokumentera vad vi gör och hur vi gör det, för att kunna utvärdera och utveckla vårt arbete med barnen.

Tidigare har förskolebarnen haft vars en pärm med papper som personalen kunnat skriva och lägga bilder i. Det har fungerat men varit ett omständligt arbetssätt och föräldrarna har sällan tittat i pärmarna. Nu har man istället valt att satsa på ett digitalt dokumentations- och kommunikationsverktyg som kallas ”Pluttra”. På så vis hoppas man öka föräldrarnas insyn samtidigt som man underlättar förskolepersonalens arbete.

Dokumentations- och kommunikationsverktyget Pluttra innefattar fyra olika delar: Ögonblick, Reflektioner, Viktiga meddelanden och Kalender. Verktyget har nyligen ändrats och förbättrats väsentligt. Det kan skapa lite förvirring eftersom det inte ännu kommit ut så mycket information om den nyare versionen. Tidigare bestod verktyget av tre delar: Blogg, Portfolio och Viktiga meddelanden.

Pluttra innefattar fyra delar:

Ögonblick: Här berättar personalen och barnen med hjälp av text och bild och ibland film vad de gör i förskolan. Det kan t ex handla om information om teman som man jobbar med eller utflykter som man gör. Den som är ansvarig för dokumentationen bestämmer vilka barn och föräldrar som ska kunna se det beskrivna ”ögonblicket”. Det kan vara begränsat så att bara ett barns föräldrar kan se eller öppet för flera barn eller hela avdelningar.

Reflektioner: Här kan personalen koppla de beskrivna ”ögonblicken” till förskolans läroplan och skriva mer om vad barnen gjort och vad de lärt sig.

Viktiga meddelanden: Här kan du t ex läsa om aktuella händelser, påminnelser och tips från förskolans personal. Det kan t ex handla om att barnen ska ha med sig något särskilt till utflykten, att barnen behöver ha med sig vantar eller solkräm eller att det snart är tid för möte.

Kalender: Personalen skriver in kalendern vad som händer på förskolan och föräldrar kan prenumerera på förskolans kalender så att den synkas till deras egen digitala kalender. På så vis blir det lättare att komma ihåg t ex utedagar och föräldramöten.

All pedagogisk personal på Simrishamns kommuns förskolor har nu fått utbildning i hur Pluttra fungerar. Under hösten kommer personalen att träna sig att använda verktyget och under våren kommer man att köpa in fler surfplattor och datorer. På så vis kommer barnen att kunna hjälpa till ännu mer med att dokumentera vad de gör och vad de lär sig.

Vad innebär Pluttra för dig som förälder?

Kvalitet: På Pluttra hittar du material i form av text, bild och film, som beskriver och visar ditt eller dina barns utveckling och lärande. Eftersom all personal i Simrishamns kommun nu utbildats i hur verktyget fungerar, kan förskolans verksamhet dokumenteras regelbundet.

Tillgänglighet: Vad barnen gör och vad de lär sig har tidigare sparats i pärmar på förskolan. Nu kan du ta del av materialet direkt när det uppdateras, via din dator, surfplatta eller telefon. När ditt barn slutar på förskolan, kan du ladda ner det samlade digitala materialet.

Tips: Läs gärna i ”Ögonblick” tillsammans med dina barn, så kan de berätta mer om vad de gjort och hur de tänkt och känt.

Säkerhet: Pluttra skyddas med SSL (Secure Sockets Layer), vilket är samma typ av skydd som banker och e-handelsföretag använder för att skydda sina användares lösenord och konton. Du kan bara komma åt dina egna barns material. Likaså kan den pedagogiska personalen bara se de barn som de ansvarar för.

 

Verktyget Pluttra är lätt att använda och du kan komma åt materialet via din inloggning på vilken dator, surfplatta eller smart telefon som helst.

Varför valde Simrishamns kommun Pluttra?

Några fördelar med Pluttra är att …

  • verktyget är användarvänligt, vilket innebär att det går snabbt att förstå och lära sig för såväl personal och barn som föräldrar,
  • all dokumentation sker på ett och samma ställe, vilket underlättar för både föräldrar och personal,
  • materialet är i digital form, vilket gör det lättare att dokumentera med hjälp av bild och film än vad det var när man använde papper i pärmar,
  • materialet är tillgänglig via en inloggning på internet, vilket gör att både berörda föräldrar och personal lättare kan komma åt det när de vill och behöver,
  • Pluttra är plattformsoberoende, vilket gör att man kan komma åt materialet oavsett vilket märke man har på sin dator, surfplatta eller smarta telefon och
  • allt material är skyddat med hjälp av inloggningar, vilket innebär att varje förälder bara ser det som berör hans eller hennes egna barn.

Här kan du se en film om pedagogisk dokumentation i förskolan av företaget Lin Education som skapat Pluttra:

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om pedagogisk dokumentation i förskolan:

Här kan du få mer information om Pluttra:

En kort reklamfilm av Lin Education om hur det digitala verktyget Pluttra fungerar:

En kort reklamfilm om hur begreppet ”Pluttra” skapades med hjälp av förskolebarn och pedagoger i Mölnlycke:

Här kan du som är intresserad hitta instruktionsfilmer för hur verktyget fungerar när man arbetar med det som pedagog:  https://www.youtube.com/channel/UC0LcGGvr6on9MkfeIfMtKhg

 ____________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Annonser

Lustfylld lek med språk

Forskning visar att språklekar är ett effektivt sätt att träna upp barns språkliga förmåga och att ljudlekar gör det lättare för barn att lära sig att läsa och skriva.

Det räcker dock inte att man leker med olika språkljud, rim, rytm och stavelser. Man måste också prata om vad man gör, så att barnen lär sig sätta ord på det. På så vis utvecklar barnen sin språkliga medvetenhet.

Alla barn har nytta av att leka med språket, men särskilt de barn som har olika former av språksvårigheter har nytta av lekarna. De kan upptäckas tidigare och få mer tid och hjälp att utveckla sitt språk. Därmed är de bättre förberedda när de börjar skolan.

I linje med detta har man i Simrishamns kommun valt att satsa på en metod som kallas Språkljudslek. Metoden är utvecklad i Örebro av specialpedagog Märta Nyman-Johansson och förskolelärare Solveig Edvardsson. När Solveig flyttade till Simrishamns kommun fortsatte hon att använda och vidareutveckla metoden. Vad som framför allt skiljer den från andra språkutvecklingsmetoder, såsom Bornholmsmodellen och Trulle, är att den är anpassad för yngre barn.

Solveig EdvardssonFörskolelärare Solveig Edvardsson berättar hur hennes intresse för språkljudslekar väcktes när hon insåg att en del barn går igenom hela grundskolan utan lära sig läsa. Det ska inte kunna gå så långt. De barn som har språksvårigheter bör upptäckas tidigt. Genom systematisk och lekfull träning redan i förskolan, kan dessa barn lättare komma ikapp de andra.

Alla barn ska få hjälp att lyckas

Hösten 2013 beslutade Simrishamns kommun att alla kommunens barn ska få ta del av Språkljudsleken. Förskolechef Maria Tegnér berättar att beslutet fattades därför att man ville skapa en mer likvärdig förskola för kommunens barn. Språkljudsleken är till för alla, inte bara för de barn som har turen att gå på förskolor med personal som är särskilt intresserade av språkutveckling och inte heller bara för de barn som har särskilda språksvårigheter. Maria är noga med att poängtera att även om man utbildar och uppmuntrar personalen till arbete med denna metod, är inte avsikten att språkljudsleken ska ersätta allt annat arbete med språkutveckling. Det finns många bra språkutvecklande metoder och de kan tillföra barnen olika kunskaper och färdigheter. Det är till exempel också viktigt att ta sig tid för berättelser och samtal, att läsa mycket tillsammans och att jobba med ramsor och sånglekar.

Maria Tegnér

Maria Tegnér berättar att det inom en kommun kan vara stora skillnader mellan vilka kunskaper och färdigheter barnen har när de börjar förskoleklass. När Maria blev förskolechef för förskoleområde Syd, var hon därför mycket angelägen om att man i hela Simrishamns kommun skulle enas kring ett övergripande arbetssätt kring barnens språkutveckling. 

Ett systematiskt arbete under lekfulla former

Språkljudslek innebär att man systematiskt och lekfullt jobbar med språkljud, stavelser och rim redan när barnen går i förskolan eller i pedagogisk omsorg (hos dagmamma). Barnen får bland annat lära sig de olika språkljuden; hur ljuden används och skiljer sig åt. De utvecklas socialt, genom att övningarna görs i grupp, och de utvecklas språkligt, genom att tala, lyssna och experimentera med språket. Eftersom materialet bygger på lek, finns det inte rätt och fel och man hjälps åt.

Några vokalljud

Inom Språkljudslek finns det en mängd olika typer av material och tips på hur man kan använda dem. De här korten används till exempel när barnen ska lära sig olika vokalljud. 

För att inspirera och utbilda de pedagoger som ska leda Språkljudslekarna, besöker Solveig Edvardsson kommunens förskolor och pedagogisk omsorg. Hon presenterar några enkla övningar, lekar och material för barnen och personalen och man jobbar sedan vidare med detta minst en gång i veckan tills Solveig kommer tillbaka med ett nytt material tre veckor senare.

Man börjar med de olika ljuden

Språkljudsleken går ut på att man börjar med att lära sig de olika språkljuden med hjälp av en bild, ett tecken med handen och ett ljud med munnen. Bilden kan t ex visa en boll som studsar, med handen gör man rörelsen som om man studsar en boll mot golvet och samtidigt säger man ”b”, ”b”, ”b” för varje studs, eller så kan den visa en glass, med handen låtsas man att man håller glasstruten och smakar på glassen, samtidigt säger man ”mmm, vad gott!”.

Några konsonantljud

Särskilt barn som har svårt att uttala och höra skillnaden mellan olika ljud har nytta av att man använder sig av flera sätt att beskriva ljudet. Eftersom språkleken börjar med ljuden (och inte bokstäverna) får man mer tid att lyssna in dem.

De gula korten på bilden här intill symboliserar olika konsonantljud. Man pratar kring korten och de ljud som de symboliserar och leker bl a ”Sjön vill ha alla mmm.” 

Med de mindre korten kan man bl a spela "Finns i sjön".

Ett annat sätt att träna språkljuden är ”Finns i sjön”. Barnen ska samla par och frågar varandra ”Har du ”vvv”? I början vågar flera av barnen bara fråga sina närmsta vänner, men efter ett tag inser de att de måste fråga även andra om de ska kunna få ihop några par.

Ljuden sätts ihop till stavelser och ord

Barnen lär sig känna igen olika språkljud och kan därmed höra vilka ord som slutar på samma sätt. De lär sig att det kallas för att orden ”rimmar”.

Barn som inte kan känna igen rim, har troligtvis inte ännu förstått de olika språkljuden eller skillnaden mellan ordens betydelse och form. Man behöver förstå detta för att kunna lära sig läsa och skriva. Dessa barn behöver därför upptäckas tidigt. Då kan man ge dem chansen att leka extra mycket och systematiskt med språket.

Vilka ord slutar med samma ljud?

Vilka ord slutar med samma ljud? Det kan låta som en väldigt enkel fråga, men för att kunna besvara den måste barnen bl a ha god ordförståelse, förstå skillnaden mellan ordens betydelse (vad de är) och form (hur de sägs och skrivs), kunna se skillnader och likheter mellan olika ljud och veta vad som är början, mitten och slutet på ord.

En lek kan vara att barnen ska ge pedagogen olika ljud och berätta hur de låter och att man ska skapa ord av de ljud man har: vilka ord kan vi skriva av ljuden ”a”, ”t” och ”m”? Jo, vi kan skriva ”mat” och ”tam”. Hur kan man använda ordet ”mat” i en ”mening”? Vad betyder ordet ”tam”?

"KO" kan bli "SKO" kan bli "SKOG"

En annan lek går ut på att barnen lär sig att om man lägger till eller byter ut ett språkljud får man en annan betydelse: ”ko”, kan bli ”sko”, som kan bli ”skog” och ”orm” kan bli ”ord”, ”pil” kan bli ”bil”.

Utvärdering i vår

Under våren kommer Solveig Edvardsson att göra en kartläggning av förskolebarnens språkliga medvetenhet: kan de rimma, kan de klappa antalet stavelser i ett ord, kan de göra ett ord av två och två av ett, kan de höra vilket ord som är långt respektive kort och kan de höra vilka ord som börjar respektive slutar på samma ljud? Om man tidigt upptäcker de som har svårigheter kan man se till att dessa barn får hjälp att leka mer med språket.

Samtidigt kommer Maria Tegnér att göra en mer omfattande utvärdering bland förskolelärarna kring Språkljudsleken. Hon har redan fått in en del preliminära resultat. De visar bl a att barnens upplevelse av språkljudsleken är positiv, att pedagogerna tycker att materialet är lättanvänt och att barn med annat modersmål än svenska hade nytta av det.

Förslag på vidareläsning:

Här kan du läsa i media om Solveig Edvardsson och språkljudslek:

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn