Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 1 av 2)

Marie Lundin talar i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen

Marie Lundin talade i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen.

Simrishamns kommun ligger långt framme i sitt arbete med flyktingintegration och barns rättigheter. Med anledning av detta var kommunens barnombudsman Marie Lundin inbjuden som talare på politikerveckan i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen. De berättade om sina erfarenheter och åsikter kring vad som krävs för ett gott mottagande av flyktingbarn. Bland annat hävdade de att Migrationsverket behöver utveckla sitt barnperspektiv och att det behövs en nationell handlingsplan för hur vi ska ta ansvar för de flyktingbarn som kommer till Sverige.

Några exempel på vad som görs i Simrishamns kommun

I dagsläget har vi ungefär 200 flyktingbarn och -ungdomar i Simrishamn och byarna omkring. För att kunna ge dem och övriga nyanlända så bra hjälp som möjligt satsar Simrishamns kommun på att systematiskt utveckla samarbeten mellan lokala, regionala och statliga myndigheter och olika ideella föreningar och privatpersoner som vill göra en insats.

Här kommer några exempel på satsningar:

  • Kommunens barnombudsman Marie Lundin har fått i uppdrag att undersöka flyktingbarnens situation och vad kommunen bör göra för att stötta de nyanlända barnen.
  • Kommunens socialförvaltning har tillsatt en integrationsenhet, som i sin tur startat projektet ”Världens hus” under ledning av Sofia Osburn samt utbildningssatsningarna Barn i väntan/Barn i start. Man håller också på att utveckla samarbetet med olika studieförbund, som ska kunna erbjuda kurser ute på asylboendena.
  • Simrishamns kommun har inlett ett samarbete med en grupp Chalmersstudenter som arrangerat sommaraktiviteter för kommunens ensamkommande flyktingbarn och som håller på att skapa en digital plattform för den information som är central i samband flyktingmottagandet.

Alla barn och ungdomar på mellan 3 och 21 år har rätt till förskola respektive skola, oavsett varifrån de kommer. Barn- och utbildningsförvaltningen har alltså också en viktig uppgift vad gäller integrationen av de nyanlända barnen. Detta kommer vi att berätta mer om i nästa inlägg.

Barnkonsekvensanalys och handlingsplan för integration av flyktingbarn

Marie Lundin har sitt kontor i stadshuset i Simrishamn.

Simrishamns lokala barnombudsman Marie Lundin har tillsammans med representanter från kommunens olika förvaltningar arbetat fram en barnkonsekvensanalys kring kommunens flyktingbarn. I höst (2015) ska deras arbete leda vidare till en handlingsplan för hur man bäst ska kunna hjälpa flyktingbarnen.

barnkonsekvensanslys flyktingbarn i Simrishamns kommun-5Barnkonsekvensanalysen visar att en av flyktingmottagandets största utmaningar är att det är svårt att få överblick över vad som kan och måste göras. Bland annat tar det mycket tid att hitta och sätta sig in i  de många olika lagar och bestämmelser som reglerar flyktingmottagningen och veta vilka aktörer som har vilka ansvarsområden vid vilka skeden i mottagandet.

Barnkonsekvensanalysen har redan lett till att Simrishamns kommun tagit nya steg för underlätta integrationen, bland annat genom skapandet av ”Världens hus” och genom samarbetet med REACT (mer om det här nedan).

Mötesplatsen ”Världens hus”

Världens hus håller till på Backgatan 25 i Simrishamn.

Kommunens socialförvaltning har startat en integrationsenhet som i sin tur startat ”Världens hus”, mitt emot Korsavadsskolan i Simrishamn. Världens hus fungerar som en mötesplats för de som är engagerade i flyktingfrågor: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen, kommunen, ideella organisationer, enskilda privatpersoner som vill göra en insats för att hjälpa de nyanlända, boenden, gode män och inte minst flyktingarna själva. Här kan intresserade också få hjälp att starta projekt i syfte att öka integrationen.

världens hus tjejgrupp-15

Världens hus är också tänkt att ge kommunens nyanlända flyktingar en trygg och hemtrevlig miljö där man kan knyta nya kontakter, träffa andra i liknande situation, fika, öva sig på att prata svenska, skriva cv för att senare kunna söka jobb, skriva ut viktiga papper och få hjälp att förstå hur det svenska samhället fungerar.

Tjejgruppen på

Sofia Osburn är integrationsansvarig och projektledare för kommunens satsning ”Världens hus”. Här syns hon längst till höger i bilden tillsammans med tjejgruppen som träffas ungefär en gång i veckan.

Simrishamns kommun vill särskilt uppmuntra svenska och invandrade ungdomar att komma till Världens hus. Det finns separata kill- och tjejgrupper som man kan delta i. Ungdomarna planerar alla aktiviteter tillsammans med Sofia Osburn, som är projektledare på Världens hus. Till exempel har tjejgruppen bestämt att de under hösten ska åka till Stenshuvud, rida och göra studiebesök på Konst- och designskolan Österlenskolan respektive polisen. Ungdomarna i tjej-gruppen är också mycket engagerade i att hjälpa kommunens nyanlända flyktingbarn och -ungdomar.

”Barn i väntan” och ”Barn i start”

Nu i höst (2015) startar integrationsenheten även en utbildningsinsats kallad Barn i väntan (BIV) som riktar sig till barn och ungdomar i asylsökande familjer och Barn i start (BIS) som vänder sig till de barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd. Med kurserna vill man sätta barnen och ungdomarna i centrum och ge dem tillfälle att bearbeta det som de varit med om, ställa frågor kring sådant som de kanske oroar sig över och få träffa barn och unga i samma ålder och bland annat rita, måla, modellera med lera, spela spel, göra rollspel och ägna sig åt musik och dans.

Utbildningarna BIV/BIS hålls av gruppledare och består av regelbundna träffar med olika teman under en period på flera månader. Kontinuiteten och den tydliga strukturen bidrar till att barnen kan känna trygghet. Syftet med insatsen är att barnen och ungdomarna ska bli stärkta av att få tillfälle att prata om sina erfarenheter och känslor, känna sig uppskattade, ha trevligt ihop med andra, märka att de inte är ensamma och glömma bort oron inför framtiden en stund.

Kärlek och omtanke kan hjälpa oss att övervinna stora svårigheter.

Föräldrar och yngre syskon erbjuds liknande gruppverksamheter. Fokus på föräldrakurserna är hur man som förälder ska kunna stötta sina barn på bästa sätt. För de mindre barnen handlar träffarna framför allt om att få tillfälle att umgås med andra barn, få fler vuxna förebilder och kunna delta i roliga och kreativa aktiviteter.

Ju fortare de vuxna flyktingarna kommer in i det svenska samhället, desto bättre förutsättningar har de också att stötta sina barn. För att kunna få SFI-undervisning och söka jobb måste flyktingarna dock ha uppehållstillstånd och det kan ta många månader. För att påskynda integrationsprocessen har Simrishamns kommun därför gett Sofia Osburn i uppdrag att samordna samarbetet mellan kommunen och olika studieförbund, enskilda privatpersoner och ideella organisationer, som vill hjälpa de nyanlända, ge ett socialt stöd, skapa nätverk och underlätta integrationen. Sofia rekryterar även flyktingguider och söker familjekontakter.

Förutom kurserna i BIV/BIS och föräldra- och syskongrupperna kopplade till dem, har detta lett till att man ute på flyktingboendena nu kan erbjuda kurser i svenska språket och i hur det svenska samhället fungerar. Sammantaget innebär detta en stor och viktig förbättring för de asylsökande och deras barn.

svt skåne om kurser för asylsökande2

SVT Skåne Nyheter från den 3 september 2015 kan du se ett reportage om Simrishamns kommuns satsning på att ge asylsökande möjlighet att studera svenska och lära känna det svenska samhället.

svt skåne om kurser för asylsökande

I nyhetsinslaget finns bland annat en intervju med en av flyktingfamiljerna i Hammenhög och kommunens integrationssamordnare Sofia Osburn berättar om det nystartade samarbetet kring kurser i bland annat svenska för asylsökande. Du hittar reportaget här:  http://www.svtplay.se/klipp/3436923/vill-lara-sig-svenska-snabbt

REACT

Farokh Aghajanpour, Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Jonas Fenn är de fyra studenter på Chalmers Tekniska högskola som arbetar med den nybildade Voluntärorganisationen REACT.

Farokh Aghajanpour, Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Jonas Fenn är de fyra studenter på Chalmers Tekniska högskola som arbetar med den nybildade Volontärorganisationen REACT.

Under våren och sommaren 2015 har Volontärorganisationen REACT undersökt hur flyktingintegrationen fungerar i Simrishamns kommun och gett förslag på hur den ska kunna utvecklas.

Detta har resulterat i REACT hjälper Simrishamns kommun att utveckla en webbplats där man samlar information som man behöver känna till i samband med flyktingmottagning: vilka lagar och regler som gäller, vem som gör vad och vart man kan vända sig i olika frågor. Webbplatsen ska fungera som ett stöd för bland annat flyktingar och deras gode män, kommunen, olika myndigheter samt frivilligorganisationer och privatpersoner som vill hjälpa till.

Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Farokh Aghajanpour från voluntärorganisationen REACT

Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Farokh Aghajanpour från voluntärorganisationen REACT på Chalmers tekniska högskola var i Simrishamn sommaren 2015 för att arrangera aktiviteter för nyanlända ungdomar och för att utveckla en digital plattform som ska underlätta samarbetet kring flyktingintegrationen i kommunen.

Det resulterade också i att REACT samarbetade med Världens hus för att under skolornas sommaruppehåll leda språkträning, utflykter och aktiviteter för de ensamkommande flyktingbarnen. Bland annat lärde de sig om svenska traditioner, historia och näringsliv, band blomsterkransar och firade midsommar vid Tjörnedalagården, spelade boll, prövade karate, badade i Gyllebosjön och besökte Kåseberga, Ale stenar och Kiviks musteri.

utflykter react

Chalmersstudenterna på REACT hjälpte till att arrangera träffar och aktiviteter för ungdomar. De kom dessutom att bli goda vänner, coacher och förebilder för många av flyktingungdomarna. Ett av många uppskattade utflyktsmål under sommaren var Ale stenar och Kåseberga hamn.

___________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

Lyssna till en intervju i Radio P4 med Marie Lundin om barnkonsekvensanalysen:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns barnombudsman:

Barnrättsbloggen kan du följa hennes arbete:

Läs mer om Världens hus:

Svt Nyheter Skåne kan du se en intervju med Sofia Osburn och en av flyktingfamiljerna i Hammenhög:

Läs mer om Barn i väntan och Barn i start på den officiella BIV/BIS-hemsidan:

Utbildningarna BIV/BIS påminner om kommunens satsning på barngruppen Blåvinge, som är stödgrupper för barn som har svåra hemförhållanden. Läs mer om den här:

Läs mer om REACT:

Läs en utvärdering av BIV-verksamheten i Malmö 2004-2007. Utvärderingen är gjord av Zsofia Nestler, beteendevetare och leg. psykoterapeut, och kan laddas ner som pdf här:

På Barn- och utbildningsförvaltningens sida på Flickr kan du hitta fler bilder:

Bilder kopplade till Barnkonsekvensanalysen:  https://flic.kr/s/aHskhwbC57

Barnkonsekvensanalys

Bilder kopplade till Världens hus: https://flic.kr/s/aHskhwbC5N

Världens hus

Bilder kopplade till REACT och deras sommaraktiviteter: https://flic.kr/s/aHskhwbC6u

REACT Flyktingintegration i Simrishamns kommun

Tyvärr kan endast de som har Ystads Allehanda+ läsa tidningens artiklar på nätet:

Artikel om barnkonsekvensanalysen:

Artiklar om Världens hus:

Om REACTs arbete kring en webbplats med samlad information kring integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

Även i Lokaltidningen, årgång 3, onsdagen den 19 augusti, kan man hitta ett reportage om Världens hus: ”I Världens hus finns plats för alla” av Stina Rosén. (Tyvärr finns den inte på nätet.)

Annonser

Föräldrautbildningar för dig som vill förbättra relationen till dina barn

Nu erbjuder Simrishamns kommun två olika föräldrautbildningar för dig som vill bli bättre på att förstå och stötta dina barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla.

Kurserna är kostnadsfria och hålls på flera orter i Simrishamns kommun. Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina barn och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang, till exempel i jobbet och föreningslivet.

Ett aktivt föräldraskap

Kursen Ett aktivt föräldraskap passar alla vuxna som lever tillsammans med barn och ungdomar och vill bli bättre på att förstå och samarbeta med sina barn. Fokus ligger på att man kan förändra och förbättra de situationer som uppstår genom att man reflekterar kring sin egen roll och sitt beteende.

Höstens grupper kommer att starta i mitten/slutet av september och blir på kvällstid. Kursdeltagarna träffas 6 gånger tillsammans med en samtalsledare. Man lär sig mer om relationer och barns utveckling, ser videoklipp, läser, diskuterar, utbyter erfarenheter och testar där hemma något av det som man diskuterat på mötet.

DSC_0981

Samtalsledarna på kurserna i Ett aktivt föräldraskap är anställda inom Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Här sitter Gerd Löfgren, Marianne Andersson, Monica Borg, Ulla Henriksson, Niclas Björnén, Magdalena Jakobsson, Ing-Marie Lennartsson och Anna Sandberg och planerar kurser i Ett aktivt föräldraskap i Simrishamns kommun.

Barn i Föräldrars Fokus (BIFF)

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Fokus ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp.

Höstens grupper är på kvällstid och kommer att starta i slutet av september. Kurserna bedrivs som separata mamma- respektive pappagrupper. Grupperna träffas tre gånger per grupp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. 

DSC_0430

Socionom Sara Ytell och elevhälsopedagog Niclas Björnén kommer att leda kursen Barn i Föräldrars Fokus (BIFF) i Simrishamns kommun  hösten 2015. De har båda stor erfarenhet av arbete med familjer i konfliktsituationer.

Anmälan

Välkommen att anmäla dig genom att skicka e-post till niclas.bjornen@simrishamn.se  Skriv vilken kurs du är intresserad av, vad du heter (om ni är två föräldrar som vill gå på kursen så skriv båda namnen), telefonnummer och adress.

* * *

Vill du veta mer?

För mer information kontakta Niclas Björnén på tel nummer 0414-81 95 11 eller via epost niclas.bjornen@simrishamn.se

Du kan också hitta mer information här på Barn- och utbildningsförvaltningens blogg:

***

PS. Kommunen har även stöd riktat direkt till barn och unga. Ett exempel på detta är Barngruppen Blåvinge.

DSC_0065Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 7-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa. Du kan läsa mer om detta här:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2015/04/15/barngruppen-blavinge-for-barn-som-har-det-svart-hemma/

______________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Kurser för föräldrar som vill samarbeta med sina barn

Homework - Math
Det är inte lätt att vara förälder. Det finns inga mirakelkurer eller metoder som får våra barn och ungdomar att göra det som vi känner är bäst för dem: att gå och lägga sig i tid, motionera lagom mycket, inte sitta så länge vid datorn eller mobilen, äta och dricka nyttigt och lagom mycket, göra sina läxor, och så vidare.

Vi har ytterst ansvar för att våra barn ska ha det bra och när de inte följer våra råd är det lätt att känna sig frustrerad och stundvis till och med maktlös. Då kan det vara bra att träffa andra i liknande situation.
*
Nu börjar nya kurser i Ett aktivt föräldraskap på flera orter i Simrishamns kommun. Kurserna är gratis och passar alla vuxna som lever tillsammans med barn och ungdomar. Kursdeltagarna träffas 6 gånger tillsammans med en samtalsledare. Man lär sig mer om relationer och barns utveckling, ser videoklipp, diskuterar, utbyter erfarenheter och testar därhemma något av det som man diskuterat på mötet.
*
Aktivt föräldraskap i Simrishamns kommun by bufsimrishamn, on Flickr
Nya kurser startar nu i Ett aktivt föräldraskap och fler kurser planeras på olika orter i kommunen. Hör av dig till kommunen om du är intresserad av att delta, så försöker vi hitta en kurs som passar just dina behov.
*
Många vuxna som deltagit i utbildningen Ett aktivt föräldraskap säger att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kursen och att de generellt fått en bättre kontakt med sina barn och med varandra.
*
Erfarenheterna från kursen har visat sig vara användbara i alla typer av relationer. Många menar därför att kursen är en väldigt bra ledarskapsutbildning.
*
Kurserna har inga pekpinnar och ”rätt och fel”. Istället utgår man från vanliga utmaningar som alla vårdnadshavare ställs inför och så diskuterar man och ger varandra tips kring hur man bäst kan göra för att vända situationen.
*
Ett aktivt föräldraskap by bufsimrishamn, on Flickr

Kurslitteraturen kan lånas eller köpas under kurstid. Att läsa, se och höra hur andra gör och dela med sig av egna erfarenheter gör att man blir mer medveten om sin egen roll: vad känns bra och vad skulle jag vilja förändra. Man kan också få nya idéer om hur man kan stärka sina relationer och slippa maktkamper där man känner att man behöver hota, muta eller ta till ”konsekvenser”. När vi blir bättre på att lyssna, känna av och förstå våra barn, blir det lättare och roligare att samarbeta – både för dem och för oss.

Aktivt föräldraskap i Simrishamns kommun by bufsimrishamn, on Flickr
Kursledarna är anställda inom Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Här ser du Gerd Löfgren, Marianne Andersson, Monica Borg, Ulla Henriksson, Niclas Björnén, Magdalena Jakobsson, Ing-Marie Lennartsson och Anna Sandberg, som leder kurser i Ett aktivt föräldraskap i Simrishamns kommun.
*
Välkommen att anmäla dig genom att skicka e-post till niclas.bjornen@simrishamn.se  Skriv vad du heter (om ni är två föräldrar som vill gå på kursen så skriv båda namnen), telefonnummer, adress och berätta om du/ni vill gå på förmiddag, eftermiddag eller kväll.
* * *

Vill du veta mer?

Här hittar du Aktivt föräldraskaps hemsida Active Parenting:  http://activeparenting.se/

Här kan du läsa mer om de olika utbildningar som erbjuds:  http://activeparenting.se/aktivtforaldraskap/

Här kan du läsa mer om vilka utbildningar som ges i Simrishamn och hur man anmäler sig:  http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/stod-och-hjalp/barn-familj-och-ungdom/aktivt-foraldraskap/

Emma Lawesson har i artikeln ”Kurs för aktiva föräldrar” skrivit om utbildningarna i kommunen och särskilt om utbildningen Barn i föräldrars fokus, vilket är en utbildning som riktar sig till föräldrar som genomgår en konfliktfylld separation och vill underlätta det för sina barn (Ystads Allehanda, 4 dec 2014):  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/kurs-for-aktiva-foraldrar/

Källhänvisningar till bilderna:

Bilden på pojken som gör matteläxan finns på Flickr, under licensen CC (by, nc, nd) och är upplagd av  Marco Nedermeijer.

De övriga bilderna är tagna av Charlotta Wasteson och kan även hittas på Flickr, under licensen CC (by):  https://www.flickr.com/photos/90580388@N05/sets/72157650748829985/

____________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s Barnkonvention

DSC_1249I höst var det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN och det talas allt mer om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. I detta inlägg kommer vi att berätta om …

  1. varför Simrishamns kommun valt att vara en av 10 kommuner i Sverige som har en lokal Barnombudsman,
  2. vad det innebär att tre av Simrishamns skolor blivit utvalda av UNICEF att delta i ett pilot-projekt med FN:s barnkonvention som grund,
  3. hur Simrishamns kommun systematiskt arbetar för att göra ungdomar delaktiga och ge dem inflytande över frågor som är viktiga i deras vardag, och
  4. ytterligare tre exempel på satsningar inom kommunen med syfte att stärka barn och ungdomar.

DSC_0950

1. Simrishamns kommun har en lokal Barnombudsman

Många viktiga frågor som påverkar barns och ungdomars liv beslutas på kommun-nivå. Det handlar inte bara om beslut kring skolor, fritid, socialtjänst och barnomsorg, utan även när man fattar beslut kring till exempel stadsplanering och trafik är det viktigt att man har någon som företräder barns och ungas behov och rättigheter. Därför har man i Simrishamn kommun sedan 2008 valt att ha en lokal barnombudsman.

Marie Lundin, Simrishamns kommuns barnombudsman (2014).

Marie Lundin är lokal barnombudsman i Simrishamns kommun sedan 2013. Hon är jurist, specialiserad på barn- och familjerätt, och har bland annat jobbat som socialsekreterare i Arvika och som kurator i skolområde Nord i Simrishamn. Marie leder regelbundet utbildningar i barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning.

Simrishamns nuvarande lokala barnombudsman heter Marie Lundin. Hennes arbete består framför allt i att stärka barns rättigheter: deras rätt till god hälsa, utbildning och inflytande i beslut som berör dem.

DSC_0947

Marie träffar och utbildar många av oss kommuninvånare, bland andra tjänstemän, it-tekniker, vaktmästare, socialarbetare, bibliotekarier, politiker, lärare, assistenter, föräldrar och barn, i vad som menas med barnkonventionen och hur vi alla kan bli bättre på att ta hänsyn till barns behov och rättigheter.

DSC_1255

Hon lär ut lösningsfokuserade arbetsmetoder: att vi ska utgå från det som redan fungerar bra och att vi ska se till att vi har rutiner för att ta reda på barns behov och åsikter när vi ska fatta beslut som berör dem. På så vis kan vi lättare fatta beslut som är bra för våra barn.

DSC_0964

Marie Lundin arbetar också med att undersöka vilka konsekvenser olika beslut får för våra barn i kommunen, så kallade ”barnkonsekvens-analyser”. Dessa barn-konsekvensanalyser är viktiga för alla barn, men särskilt för grupper av barn som är särskilt utsatta eller har det extra besvärligt på olika sätt, t ex när deras familj är i kris eller när det inte känns bra i skolan. Då är det viktigt att man har bra rutiner för att fånga upp och hjälpa dessa barn.

Just nu har Marie i uppdrag att göra en barnkonsekvensanalys vad gäller våra flyktingbarn: vad är viktigt att tänka på och vilka skyldigheter och möjligheter har kommunen att uppfylla flyktingbarnens rättigheter och behov? Vad säger lagen, hur kan man ta tillvara på de resurser som finns i vårt område och vilka råd kan man få genom att studera forskning och tidigare erfarenheter i Sverige och globalt?

DSC_0958

2. Projekt för att ge skolbarn mer inflytande

I Simrishamns kommun har vi tre grundskolor, Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, som under perioden 2013-16 deltar i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). Totalt deltar sju skolor i projektet. De övriga skolorna ligger i Eslöv, Kungsbacka, Göteborg och Sigtuna.

RBS utgår från barnkonventionen

Rättighetsbaserad skola är en arbetsmodell för skolan som utgår från FN:s barnkonvention. Syftet är att man vill stärka barnens röst i skolan. Förhoppningen är eleverna därmed ska trivas bättre och nå större studieframgångar.

De skolor som deltar i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola ska ha FN:s barnkonvention till grund för allt som görs i skolan. Det innebär att man tillsammans med eleverna …

  • informerar, diskuterar och gör övningar kring vad barnkonventionen står för,
  • skapar rutiner för eleverna att vara med och påverka beslut som berör dem,
  • arbetar för att barnkonventionens principer ska praktiseras i den dagliga verksamheten och
  • uppmuntrar skolbarnen att engagera sig för egna och andra barns behov och rättigheter.

Utöver detta ska skolan aktivt samverka med övriga delar av samhället, t ex polisen, socialtjänsten och barn- och ungdomspsyk, för att systematiskt stötta utsatta elever och elever med särskilda behov.

Syftet med projektet är att UNICEF vill ta reda på hur skolans miljö och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention.

Barn och vuxna som arbetar med en skola med Barnkonventionen som grund.

Piratenskolan i Kivik är en av sju skolor i Sverige som sedan 2013 har deltagit i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola. Projektet har väckt stort intresse och nyfikenhet hos andra skolor både nationellt och internationellt. Här är en bild från när Langelinieskolan i Köpenhamn den 12 nov 2014 kom på besök för att få inspiration och information om hur man kan arbeta för att öka elevers inflytande i den dagliga verksamheten.

Marie Lundin är projektledare för kommunens tre RBS-skolor och Eva Klarberg är koordinator på Piratenskolan, Madeleine Liwell-Jeppsson på Gärsnäs skola och Carina Gimmerstedt på Sankt Olofs skola. Eleverna väljer representanter till ett rättighetsråd och det är dessa representanter som samlar in frågor och åsikter från klassen, framför dessa till skolledning, berörda politiker eller myndigheter, och sedan redovisar svaren och lösningarna för sina klasskamrater.

Eleverna i rättighetsrådet åker på studieresor och utbildningar, deltar aktivt i skolans utvecklingsarbete och utbildar sina klasskamrater. När skolan får gäster, som vill veta mer om RBS, får eleverna i rättighetsrådet hjälpa till att berätta om projektet och ge exempel på hur man arbetar.

Elever från Piratenskolan berättar om saker som de kunnat påverka i den dagliga verksamheten

Här berättar några elever från Piratenskolan i Kivik om olika områden som de varit med och påverkat, bland annat hur de arbetar med trivseln och hur de genom sina matråd bland annat kunnat påverka vilket bordsfett de får till brödet.

Elev berättar om hur man i årskurs 1-3 på Piratenskolan jobbat med föreställningen Pricken

Här berättar en elev som förberedelserna inför att åk 1-3 på Piratenskolan skulle spela teater för sina skolkamrater. Föreställningen heter Pricken och är baserad på Margret Reys bok. Berättelsen handlar om hur svårt det kan vara att som en liten prickig kanin födas in i en helvit familj. Boken skrevs för nästan 70 år sedan, men den känns tyvärr fortfarande mycket aktuell. Eleverna tycker att berättelsens budskap är angeläget: alla är lika mycket värda och det är viktigt att man får vara sig själv. Berättelsen slut blir lyckligt: de vita och de prickiga kaninerna har en stor och glad fest tillsammans. Det är upp till oss alla att hjälpas åt att se till att slutet i verkligheten blir lika bra som i dikten.

Några exempel på vad RBS-skolorna gjort sedan starten 2013:

  • på Piraten-skolan och Gärsnäs skola har man skapat rättighetsråd som träffas varje månad, på S:t Olof skola har man bestämt att alla elever (förskoleklass till och med åk 3) träffas varje fredag.
  • elever och personal har gått olika utbildningar för att lära mer om barnkonventionen, hur man kan arbeta med handlingsplaner och hur man kan förebygga diskriminering och kränkande behandling.  
  • elever och personal har firat FN-dagen och
  • firat Vänskapsdag.
  • elever har skapat animerad film utifrån de olika artiklarna i FN:s barnkonvention.
  • elever har träffat politiker för att ställa frågor och framföra åsikter.
  • elever har skapat målningar kopplade till de olika artiklarna i FN:s barnkonvention. Målningarna ställdes sedan ut på Stockeboda och på Kiviks hotell. Flera tavlor såldes och intäkterna på 2000 kr donerades till Barncancerfonden.
  • skolledningen har undersökt elevernas trivsel för att se om den kan förbättras på något område.
  • skolledningen har undersökt vilka platser på respektive skola som känns trygga respektive otrygga. Resultatet användes för att skapa en tryggare miljö.
  • vaktmästare har tillsammans med elever undersökt hur tillgänglig respektive skola är för de som har olika former av handikapp. Resultatet användes för att skapa tillgänglighet för alla.
  • elever deltar i matrådet som kommer med synpunkter på hur matsalen ska se ut och vilken mat och dryck som ska serveras.
  • elever och personal har tillsammans utbildat elevernas föräldrar i vad som menas med barnkonventionen.

Marie Lundin, koordinatorerna och rättighetsråden ute i skolorna använder bland annat UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen när det utbildar skolornas elever. Materialet är elevaktivt och uppmuntrar till kreativitet och inlevelse:  Tio lektioner om barnets rättigheter.

Här kommer några bilder från när elever från Piratenskolan gör Övning 1 i UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen tillsammans med elever från Langelinieskolan i Danmark:

Elever från Piratenskolan gör en övning tillsammans med elever från Langelinieskolan i Köpenhamn.

Här gör elever från Piratenskolan i Kivik och från Langelinieskolan i Köpenhamn en praktiskt övning kring vad man som människa kan ha för önskningar och behov. Eleverna jobbar i smågrupper och får veta att de ska skapa en ny bosättning på en främmande planet och de får bara ta med sig 20 saker som de behöver för att få ett bra liv där. De olika sakerna representeras av lappar med text och bild. 16 utav sakerna är redan förutbestämda. Första uppgiften blir alltså att hitta på ytterligare saker som de behöver ta med sig och fylla i fyra nya lappar.

Samarbetsövning kring begreppen "behov" och "önskningar".

När eleverna kommit på 20 saker som de ska ta med sig får de plötsligt veta att de bara får plats med 14 av dem. Eleverna måste alltså tillsammans komma överens om vilka de kan stryka. Sedan blir de tvungna att ta bort ytterligare 6 saker, så att bara 8 saker finns kvar. Det är inte lätt att välja, så diskussionerna blir många.

Samarbetsövning kring "behov" och "önskningar".

På korten som eleverna kan välja mellan står det bland annat närande mat, hälsovård, rent vatten, eget rum, möjlighet att utöva sin religion, hamburgermåltid, cykel, skydd mot diskriminering, möjlighet att uttrycka sin åsikt, utbildning, musikspelare, egen dator, semesterresa, ren luft, hem och skydd mot uttnyttjande och mot att bli lämnad. Hamburgermåltiden försvinner tidigt i de flesta grupperna, men när man till slut bara får ha 8 kort kvar är det svårt att välja. Vilket av följande är till exempel viktigast: möjligheten att få uttrycka sin åsikt eller skydd mot diskriminering?

3. Ett ungdomspolitiskt råd som är med och fattar viktiga beslut i kommunen

Sedan 2010 har Simrishamns kommun arbetat systematiskt för att ungdomar ska bli mer delaktiga och få inflytande över frågor som berör deras vardag. Nu finns det som resultat av detta ett  ungdomspolitiskt råd som träffas regelbundet och antar en ny och uppdaterad handlingsplan per år. Handlingsplanen är tillsammans med FN:s barnkonvention vägledande för de olika nämndernas beslut kring frågor som berör barn och ungdomar.

Handlingsplan för att stärka barns rättigheter i Simrishamns kommun

I det ungdomspolitiska rådet undersöker man hur ungdomar vill och hoppas att Simrishamns kommun ska utvecklas. Man ser ungdomarna som en resurs och tar tillvara deras åsikter, önskemål och idéer kring hur Simrishamn ska kunna bli ännu bättre kommun att leva i.

4. Ytterligare tre satsningar med syfte att stärka barn och ungdomar

Simrishamns kommun har även andra projekt på gång som syftar till stötta barn och unga i kommunen, till exempel:

Bénka-dí som är ett Ungdomens hus och ligger i Valfisken och vänder sig till ungdomar i åldern ca 13 till 20 år. Verksamheten planeras efter ungdomarnas egna önskemål och behov. Den här filmen beskriver verksamheten på Bénka-dí och spelades in 2011 (i samband med att Bénka-dí firade 10 år):

***

Aktivt föräldraskap som är en föräldrautbildning som innefattar att föräldrar träffas, ser filmer, läser, diskuterar och utbyter erfarenheter och som är tänkt att stötta relationen mellan barn och deras vårdnadshavare.

Aktivt-föräldraskap

***

Barngruppen Blåvinge som finns för att stötta barn och unga som har det jobbigt hemma på grund av till exempel en konfliktfylld skilsmässa, eller att deras vårdnadshavare har drogproblem eller har drabbats av psykisk sjukdom.

Polyommatus icarus 5.jpg

Bilden föreställer en blåvinge och är hämtad från ”Polyommatus icarus 5” av Ericsteinert, licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

***

__________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

I denna artikel av Emma Lawesson publicerad i Ystads Allehanda (5 februari 2014) kan man bl a läsa att Sveriges dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson tyckte att Simrishamns kommun har en bra helhetssyn vad gäller hur man bäst kan hjälpa barn och unga: ”Ministern berömde helhetssynen”  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/ministern-beromde-helhetssynen/ 

Om barnkonventionen …

På Barnombudsmannens hemsida kan du hitta mycket bra material.

Barnkonventionens fyra grundprinciper

Barnkonventionens fyra grundprinciper presenteras bl a i UNICEF:s folder om rättighetsbaserad skola.

Här förklarar Sveriges Barnombudsman varför det är så viktigt att kommuner arbetar aktivt med FN:s barnkonvention:  http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/arbeta-med-barnkonventionen/i-kommuner/

Med anledning av att Barnkonventionen i år firar 25 år, berättar här UNICEF om några viktiga framsteg som gjorts för att förbättra barns livsvillkor. I slutet av filmen berättar de också om några av de stora problem som fortfarande finns:

Här ger UNICEF en tydlig överblick över Barnkonventionen: https://unicef.se/barnkonventionen

Om RBS, en RättighetsBaserad Skola …

De skolor som deltar i projektet är  Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, Västra skolan deras förskola Ekebo i Eslöv, Smedingeskolan i Kungsbacka, Önneredsskolan och Kannebäcksskolan i Göteborg och Josefinaskolan i Sigtuna.

Här förklarar UNICEF vad som menas med En Rättighetsbaserad Skola:  http://unicef.se/skolor/rattighetsbaserad-skola

Här berättar Sveriges Radio (23 okt, 2013) om pilot-projektet ”En rättighetsbaserad skola” på Gärsnäs skola:  http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5684224

Här har Emma Lawesson på Ystads Allehanda (25  okt, 2013) skrivit om våra tre skolor på Österlen, som deltar i projektet ”En rättighetsbaserad skola”:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article2006836/En-skola-baserad-pa-rattigheter.html

Här berättar Emma Lawesson på Ystads Allehanda (19 april, 2013) om en utbildning om FN:s barnkonvention som Marie Lundin höll för Gärsnäs elever:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/skoldag-med-fokus-pa-fns-barnkonvention/

Om det ungdomspolitiska handlingsprogrammet …

Här på kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:  http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/Simrishamns-kommuns-ungdomspolitiska-handlingsprogram-2013-2016/

Om kommunens föräldrakurser …

Emma Lawessons artikel i Ystads allehanda (2014-12-05) om ”Kurs för aktiva föräldrar”  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/kurs-for-aktiva-foraldrar/

Vill du veta mer om hur man kan fatta bättre beslut som berör barn?

Här tipsar Barnombudsmannen om hur man praktiskt kan arbeta med Barnkonventionen:  http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Faktablad/Faktablad1_arbetapraktiskt11.pdf

Rädda Barnen Ålands hemsida kan du via korta informationsfilmer få en tydlig och bra beskrivning på svenska av barns rättigheter och vad som menas med en barnkonsekvensanalys (även om materialet är finskt så är det direkt överförbart till svenska förhållanden):  http://www.raddabarnen.ax/vart-arbete/hemma-pa-aland/barnkonsekvensanalys

På BRIS webbplats Barnperspektivet.se kan du få bra råd kring vad man ska tänka på när man fattar beslut:

Här kan du hitta Rädda Barnens material Bra beslut för barn, Samhällsstyrning för barns rättigheter (2010):  http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/Samh%C3%A4llets%20ansvar/Bra_beslut_f%C3%83%C2%B6r_barn.pdf

Här kan du läsa svenska Rädda Barnens checklista (2012) för vad man bör tänka på vad gäller flyktingbarns behov och rättigheter:  http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/barn-pa-flykt/Checklista%20f%C3%B6r%20gott%20mottagande%20av%20asyls%C3%B6kande%20barn%20i%20familj.pdf

Vill du som elev ha stöd och veta mer om dina behov och rättigheter?

Här ger Rädda Barnen tips på bra material:  http://www.raddabarnen.se/ung-och-skola/skola/elev/

Du hittar också mycket bra material på Barnombudsmannens hemsida:  http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/gor-du-ett-skolarbete-om-barnombudsmannen/

På BRIS (Barnens Rätt I Samhället) kan du chatta med en kurator. Här finns också bland annat diskussionsforum för ungdomar och BRIS idolkort där kända personer berättar om olika svårigheter de haft som barn:  http://www.bris.se/?pageID=327

Vill du som lärare jobba med Barnkonventionen tillsammans med dina elever?

Prata gärna med Marie Lundin. Hon ger gärna råd och kan komma ut till skolor och prata med personal och/eller elevgrupper.

Rädda barnen ger tips på bra material här:  http://www.raddabarnen.se/ung-och-skola/skola/larare/

UNICEF tipsar här:  https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial

Barnombudsmannen tipsar om bra och ämnesövergripande utbildningsmaterial med statistik kopplad till barnkonventionen. Materialet är sorterat i olika åldersgrupper och olika teman respektive ämnesområden:  http://www.barnombudsmannen.se/max18/max18-for-barn-och-unga/for-pedagoger/for-pedagoger/

BarnsRättigheter.com ger tips på fyrahörns-övningar och diskussionfrågor som man kan använda i undervisningen:  http://www.barnsrattigheter.com/barns-ratt-till-utbildning-ovningar/

Vill du söka hjälp eller stöd till dig själv eller andra?

Barnombudsmannen ger råd om vart du kan vända dig:  http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/for-dig-som-har-det-jobbigt/

Som barn kan du vända dig direkt till BRIS för att få prata med någon vuxen (du kan kontakta dem anonymt om du vill) och för att be om råd och hjälp:  http://www.bris.se/?pageID=371

BRIS ger också råd om vad man ska göra om man tror att ett barn inte har det bra:  http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/om-ett-barn-far-illa

Ingela Ekdahl Johansson prisad för sitt arbete med barnlitteratur

grodan priset ingela ekdahl johansson
Ett nyinstiftat pris, Grodan-priset som skapats till minne av barnbokhandlaren Peggy Rydemalm, delades hösten 2014 ut till ”någon som i skolans värld spridit stor läsglädje och kunskap om litteratur”.

Marianne von Baumgarten-Lindberg (Barnens Bokhandel), Anders Hemming (Hemming & Baggfelt) och Karna Nyström (KPE) satt i juryn. De var också med på Grand vid utdelningen av priset på totalt 20 000 kr. Ingela Ekdahl Johansson fick 10 000 kronor att använda fritt för att få inspiration och nya idéer. Hennes elever fick dessutom ett klassbibliotek med böcker till ett värde av 10 000 kronor.

Marianne von Baumgarten-Lindberg (Barnens Bokhandel), Anders Hemming (Hemming & Baggfelt) och Karna Nyström (KPE) satt i juryn. De var också med på Grand vid utdelningen av priset på totalt 20 000 kr. Ingela Ekdahl Johansson fick 10 000 kronor att använda fritt för att få inspiration och nya idéer. Hennes elever fick dessutom ett klassbibliotek med böcker till ett värde av 10 000 kronor.

Priset bestod av totalt 20 000 kr och gick till:

  • Ingela Ekdahl Johansson, lärare vid Simrislundsskolan i Simrishamn, som fick 10 000 kr att använda för att få inspiration till fortsatt gott arbete med sina elevers läsande.
  • Ingela Ekdahl Johanssons elever i klass 2B på Simrislundsskolan, som fick ett klassbibliotek med utvalda böcker från Barnens Bokhandel och barnboksförlagen Alfabeta, Berghs, Hjelms och Opal till ett värde av ca 10 000 kronor.

juryns motivering Ingela Ekdahl Johansson

Motiveringen till priset kan du läsa här:

”Kultur, böcker och läsning har en självklar och lustfylld plats i Ingelas klassrum, ett rum som är både kreativt och strukturerat. Ingelas öppenhet, nyfikenhet och entusiastiska personlighet gör att hon gärna samarbetar med kulturaktörer i och utanför skolan och att hon förbereder både sig själv och sina elever väl inför aktiviteter. Hon äger dessutom en härlig förmåga att vidareutveckla och fördjupa sina impulser och tankar. Ingelas entusiasm speglas i eleverna och tillsammans skapar de ett fantasifullt klassrum.”

Ingela Ekdahl Johansson

Ingela Ekdahl Johansson tycker att läsningen av skönlitteraturen kan vara ett bra sätt att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Ingela blev väldigt glad för priset. Hon säger att arbete med skönlitteratur i undervisningen ligger henne varmt om hjärtat och att Grodan-priset därför är det finaste pris hon kunde få. Med hjälp av skönlitteraturen kan hon väcka elevers nyfikenhet och lust att lära. Tillsammans kan de ge sig ut på resor i böckernas värld.

Boköverlämningen firades med fest för Grodan

Klassen hade en grodfest i samband med överlämningen av böckerna. Här kommer lite bilder och ett filmklipp från festen:

Priset firades med tårta.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Från Kulturpedagogiska enheten kom Karna Nyström och berättade för eleverna om hur hennes läslust väckts när hon var i deras ålder:

Eleverna fick välja fritt bland alla böcker …

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Böckerna hade valts ut så att de skulle kunna passa elever med vitt skilda intressen och erfarenheter. De var också valda så att de skulle ha olika svårighetsgrader.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Alla elever hittade böcker som väckte deras intresse.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sedan var det bara att börja läsa.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nu har en hel Grodby vuxit fram

Karna Nyström hälsade på klassen igen sista veckan i november. Här berättar hon om sitt besök:

”Ingela Ekdahl Johansson berättade vilken skillnad det har gjort för elevernas läslust att få nya, fina böcker till klassrummet.

Grodbyn

Nu har en Grodby vuxit fram i klassrummet på ena väggen med affärer, fotbollsplan m m. Byn har fått bedårande invånare i form av grodor som barnen sytt själva med personlig design. I byn händer allt möjligt som barnen skapar och skriver berättelser kring.

image

image[1]

Så här två månader efter att eleverna fått böckerna är det alltså inte bara läsningen som fått sig en knuff framåt, utan även skrivandet och det egna skapandet. Ingela Ekdahl Johansson och barnen har tillvaratagit gåvan och utvecklat den på ett kreativt sätt!”

Bilderna från prisutdelningen är tagna av Charlotta Wasteson, bilderna och filmklippet från Grod-festen på Simrislundsskolan är tagna av Ingela Andersson och bilderna från Grodbyn är tagna av Karna Nyström.

__________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Motiverade elever på Fotbollsakademin

Vi har i de senaste inläggen här på bloggen skrivit en del om hur vi i Simrishamns kommun systematiskt arbetar med att skapa goda förutsättningar för utevistelse och fysisk aktivitet för våra elever. Här kan du t ex läsa om Simrishamns kommuns uteförskola Villut, våra grundskolors satsningar på rastaktiviteter, Österlenmodellen som innebär att elever får extra fysisk rörelse på schemat och om Österlens Naturskola, som ska bli en del i Simrishamns kommuns naturgaranti. Detta inlägg kommer att handla om hur fotbollsträningen skapar gemenskap och studiemotivation bland eleverna på Fotbollsakademin.

Fotbollsakademin för åk 7 till 9 på Korsavads skola

Sedan 2011 samarbetar Simrishamns kommun och Malmö FF kring Fotbollsakademin på Korsavadsskolan.

Sedan 2011 samarbetar Simrishamns kommun och Malmö FF kring Fotbollsakademin för åk 7-9 på Korsavadsskolan. Hösten 2014 inleddes dessutom ett samarbete för gymnasiet på Nova Academy.

Fotbollsakademin startades på Korsavadsskolan i samarbete mellan Simrishamns kommun och Malmö FF hösten 2011.

Den började med årskurs 7 och har nu till och med årskurs 9. I samarbete med MFF startade dessutom nu i höst (2014)  ett samhällsvetenskapligt program med fotbollsprofil på kommunens nya gymnasieskola Nova Academy.

Under de fyra år som har gått sedan starten har inriktningen hunnit bli populär. Av det totala antalet elever som började årskurs 7 i höst sökte ca 20-25 % till Fotbollsakademin.

Fotbollsträning på schemat

Eleverna på Fotbollsakademin börjar ofta skoldagarna med fysisk träning. Detta rimmar väl med aktuell forskning. När vi rör på oss så mycket att pulsen ökar, får vi inte bara mer muskler och starkare benstomme. Vi får dessutom bättre syreupptagningsförmåga och fler hjärnceller.

Därmed blir vi bättre på att …

  • koncentrera oss,
  • följa instruktioner,
  • bearbeta information,
  • lösa problem och
  • lära nytt.
Här tränar åk 7 tillsammans med Anders Olsson från MFF.

Här tränar åk 7 tillsammans med Anders Olsson från MFF.

I samband med att vi får upp pulsen ökar blodförsörjningen till hjärnan och vi blir en aning smartare. Eleverna på Fotbollsakademin får med andra ord en bra start på skoldagen. I linje med detta berättar flera elever och deras lärare att de tycker att eleverna på Fotbollsakademin blir allt mer alerta och bra på att fokusera ju längre de hunnit gå på utbildningen.

Gemenskap och ömsesidig respekt

Eleverna söker sig till Fotbollsakademin för att de är intresserade av att spela fotboll. Antalet sökande är fler än antalet platser och vid uttagningarna är det de mest motiverade eleverna som väljs ut. De som kommer in på Fotbollsakademin blir automatiskt representanter för MFF och får träningskläder med MFF:s emblem.

Eleverna på fotbollsakademin har roligt ihop och de spelar fotboll tillsammans nästan varje skoldag.

Eleverna på fotbollsakademin säger att de trivs och har roligt ihop. Den här bilden är tagen i samband med att åk 7 och 8 har fotbollsträning tillsammans.

Flera elever berättar att de roligt ihop och en bra sammanhållning i klassen. De menar att det beror på att de har ett starkt gemensamt intresse och att de i stort sett varje dag gör något tillsammans som de gillar – de tränar fotboll! Många spelar dessutom fotboll tillsammans i sina respektive fotbollsklubbar på fritiden.

Det faller sig naturligt att man inom gruppen måste ta hand om varandra. Som i alla andra lagsporter är man i fotbollsspelandet beroende av andra för att lyckas.

Julia Mellberg, Johanna Persson och Joel Nilsson i åk 9 på Fotbollsakademin, berättar att eleverna i klassen utvecklats jättemycket sedan de började 7:an, både speltekniskt och beteendemässigt.  Man samarbetar bättre och stöttar varandra mer. Genom att komma in på Fotbollsakademin känner man sig utvald och man vill göra sitt bästa, både i klassrummet och på fotbollsplanen.

Julia Mellberg, Johanna Persson och Joel Nilsson i åk 9 på Fotbollsakademin, berättar att eleverna i klassen utvecklats jättemycket sedan de började åk 7, både speltekniskt och vad gäller beteende. De samarbetar bättre och stöttar varandra mer och de tänker mer på att de ska behandla andra som de själva vill bli behandlade. Genom att de kom in på Fotbollsakademin har de känt sig utvalda. I gengäld vill de göra sitt bästa, både i klassrummet och på fotbollsplanen.

Tränarna och de undervisande lärarna pratar mycket med eleverna om hur man ska vara mot varandra. Man strävar efter att skapa god moral, glädje, trygghet och sammanhållning i gruppen och man pratar särskilt mycket om hur hur viktigt det är …

  • att vara en bra lagkamrat både på och utanför fotbollsplanen,
  • att hjälpa och att våga ta hjälp av andra i skolarbetet och
  • att visa respekt – inte bara för sina tränare, utan även för sina övriga lärare och sina kamrater.
Tränare på Fotbollsakademin är Christian Carlsson och Joacim Velander. De är utvalda av MFF och Simrishamns kommun för att de är erfarna tränare som brinner för fotboll och har genomgått gedigen tränarutbildning. De är mentorer på Fotbollsakademin och undervisar även i vanliga skolämnen: Christian i Svenska och Joacim i Idrott och hälsa. Utöver detta får eleverna kontinuerligt besök av tränare direkt från MFF, såsom bland andra Anders Olsson och Janne Möller.

Tränare på Fotbollsakademin är Christian Carlsson och Joacim Velander. De är utvalda av MFF och Simrishamns kommun för att de är erfarna tränare som brinner för fotboll och har genomgått gedigen tränarutbildning. De är mentorer på Fotbollsakademin och undervisar även i vanliga skolämnen: Christian i Svenska och Joacim i Idrott och hälsa. Utöver detta får eleverna kontinuerligt besök av tränare direkt från MFF, såsom bland andra Anders Olsson och Janne Möller.

Tränarna, lärarna och MFF-spelarna används som förebilder. Det ställs krav på eleverna och förväntningarna är höga. Samtidigt är engagemanget stort från skolans och MFF:s sida: man vill tillsammans skapa goda förutsättningar för eleverna att lyckas.

Motivation

Flera elever och deras föräldrar berättar att fotbollsträningen gör att eleverna blir mer motiverade att gå i skolan och att de har fått lättare att komma upp på morgnarna sedan de börjat på Fotbollsakademin. Träningarna är kul och ger eleverna energi.

Max Modig och Tilde Johansson berättar att de tycker att det är roligt att gå på Fotbollsakademin och att man blir pigg av att träna.

Max Modig och Tilde Johansson berättar att de tycker att det är roligt att gå på Fotbollsakademin och att man blir pigg av träningarna. Gemenskapen inom gruppen är stor: ”Vi har ett starkt gemensamt intresse och många av oss spelar fotboll tillsammans även på fritiden.”

Grundtanken med Fotbollsakademin är att man inte ska ta bort något viktigt ur elevernas utbildning, utan att man ska lägga till något som eleverna tycker är roligt och som kan höja motivationen.

Fotbollsintresset tas tillvara även i andra ämnen och man lär sig fotboll även på ett teoretiskt plan. Till exempel har Joacim Velander gett eleverna i uppgift i ämnet Idrott och hälsa att diskutera vad man ska tänka på i samband med ”anfall” respektive ”försvar”.

Fotbollsintresset tas till vara och används som ett pedagogiskt verktyg i den vanliga undervisningen. Lärare som undervisar på Fotbollsakademin berättar att det kan innebära att man i ämnena svenska och engelska ibland väljer att läsa texter eller se filmer som anknyter till fotboll. Alla har till exempel läst Zlatans självbiografi och flera av eleverna såg nyss filmen Goal! med engelsk undertext.

Några andra exempel är att man i biologin kan studera kring hälsa, kost, energi, muskler och leder och hur hjärnan påverkas av olika typer av träning, i matematiken kan man mäta och jobba med olika skalor och beräkna sannolikheten att ett lag vinner en viss match och i hemkunskapen kan man titta på hur man kan äta näringsriktigt och bra utan att gräva djupa hål i plånboken.

Goda skolprestationer först

Fotbollsakademin vänder sig till de elever som vill satsa både på skolan och på fotbollen. Eleverna förväntas göra sitt bästa både i klassrummet och på fotbollsplanen.

Här har åk 8 engelska och tränar sig att översätta texter från engelska till svenska.

Här har åk 8 på Fotbollsakademin engelska och tränar sig att översätta engelska texter till svenska.

Skolämnena kommer i första hand. De elever som av någon anledning kommit efter i sina studier, ges chans att komma ifatt innan de deltar i träningen igen. Målsättningen är att alla elever på Fotbollsakademin ska klara intagningen till gymnasiets nationella program och ha minst betyget E i alla ämnen.

Eleverna lär sig ta ansvar för sin träning och hälsa

Eleverna lär sig fotbollsspel och friskvård även på ett teoretiskt plan. Till exempel studerar de anfalls- och försvarsteknik, träningslära och hur man kan förebygga skador. På idrotten och på fotbollsträningarna lär sig eleverna att träna på ett sätt som stärker musklerna och stabiliteten, så att risken för stukningar och sträckningar minskar och påfrestningarna blir mindre på knän och andra leder. När en elev får en skada blir de ordinerade vila och istället för träningarna får de får träffa en sjukgymnast tills de mår bra igen.

Man lägger stor vikt vid att eleverna ska skaffa sig goda och regelbundna vanor vad gäller mat och dryck. Varje läsår bjuds en näringsfysiolog in för att träffa eleverna. Eleverna får lära sig vad olika livsmedel innehåller och hur de ska få i sig de vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som de behöver. Bland annat pratar man mycket om vad och hur mycket eleverna behöver äta till frukost. På så vis kan eleverna växa normalt och orka med både skolarbetet och träningen.

Julia Mellberg i åk 9 på Fotbollsakademin visar här ett exempel på hur en bra frukost kan se ut. Hon har gjort en frukost som består av en smoothie och en skål med yoghurt och lite flingor. Clementinen tänker hon ta med sig till förmiddagens fotbollsträning.

Flera av eleverna på Fotbollsakademin säger att vad de äter till frukost påverkar hur de orkar med sin träning och sina studier. Jag bad Julia Mellberg att visa ett exempel på hur en bra frukost kan se ut. Några dagar senare skickade hon den här inspirerande bilden och berättade:

”Det är viktigt att äta en ordentlig frukost, så att man får i sig tillräckligt med energi och alla näringsämnen man behöver. Det är viktigt, både för oss som sportar mycket och för vanliga ungdomar. Jag har här gjort en frukost som består av en smoothie och en skål med yoghurt och lite flingor. I min smoothie har jag yoghurt, clementin, banan och havregryn.

Alla kan göra en smoothie. Den går snabbt att göra på morgonen, men man kan göra i ordning den på kvällen innan också. En frukt som man tar med sig till träningen gör allt mycket bättre. Jag tycker att man ska vara noga med vad man äter och se till att man får i sig rätt näring.”

________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Här kan du hitta fler bilder från Fotbollsakademin:

Här kan du läsa om Fotbollsakademin på Korsavad och Nova Sports på Nova Academy:

Grundläggande presentation av Fotbollsakademin på Korsavadsskolan i Simrishamn:

Mer detaljerad information om Fotbollsakademins kursupplägg, målsättning och träning och om samarbetet med MFF:

De kostråd som eleverna i Fotbollsakademin får:

Mer om MFF:s Fotbollsakademi:

En artikel från Ystads Allehanda om den senaste uttagningen till fotbollsklassen på Korsavad:

Information om Nova Sports på Simrishamns kommuns nya gymnasieskola Nova Academy:

Här kan du läsa om forskning kring hur barn och unga påverkas av fysisk aktivitet:

Här kan du läsa om en studie med ca 400 femteklassare som fick dubbelt så mycket idrott och nådde avsevärt bättre studieresultat än eleverna på de skolor som man jämförde med. Studien har gjorts av forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg:

Information om kognitionsforskare Elin Lidmans föreläsning kring hur regelbunden fysisk aktivitet kan påverka en persons minne och inlärningsförmåga:

Om du har tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet (det har alla elever som går i någon av Simrishamns kommuns skolor) kan du logga in och se filmklippet med Elin Lidmans föreläsning. Ca 25 min in i klippet berättar Elin om forskning kring sambandet mellan fysisk kondition och kognitiv förmåga:

Här finns Lidmans presentationsmaterial till föreläsningen:

Här har jag sammanfattat delar av föreläsningen:

Här skriver Alison Bruzek  (29 sept 2014 på NPR, National Public Radio i USA) om att mer aktiv lek inte bara leder till bättre fysisk hälsa utan också bättre tankeförmåga:

Här hittar du en översiktsartikel om sambandet mellan konditionsträning och kognitiv förmåga av Charles H. Hillman, Kirk I. Erickson och Arthur F. Kramer, ”Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition”, publicerad i Nature januari 2008, volym 9:

I Dagens nyheter från 2009-11-30 kan du läsa om en studie på 1.2 miljoner svenska män som mönstrat för militärtjänst vid 18 års ålder:

I samband med att Torkel Klingbergs nya bok Den lärande hjärnan (2011) gavs ut, skrev Astrid Johansson i Dagens Nyheter (2011-03-17) om Klingbergs forskningsresultat kring bland annat hur fysisk träning påverkar barns inlärningsförmåga:

Här skriver Karin Bojs om hur hjärnforskare vill ändra skolan för att barn och unga bland annat ska röra sig mer, Dagens Nyheter 2011-05-15:

På bloggen Psykologi för lärande kan du läsa om studier som pekar på sambandet mellan förbättrad kondition och förbättrade skolprestationer:

Här kan du ta del av en metastudie som visar hur vår kognitiva förmåga förbättras i samband med fysisk aktivitet:

På denna webbplats skapad av Ken Pope (filosofie doktor i psykologi), kan du hitta en sammanställning av forskning kring sambandet mellan kognition och fysisk respektive mental träning:

Mer rörelse för högre måluppfyllelse

Åk 5 på Borrby skola har idrott.

På idrotten tränar elever inte bara styrka och smidighet, utan även balans och koordination. Dessutom kan idrotten bidra till att de får bättre kroppsuppfattning och tro på sig själva och sin förmåga. På bilden syns idrottande elever i klass fem på Borrby skola.

Fysiskt aktiva personer utvecklar sin motorik, benmassa, muskelstyrka och smidighet. De minskar risken för depression, övervikt, diabetes, demens och hjärt- och kärlsjukdomar och deras träning leder till att de får förbättrad sömn och bättre immunförsvar.

Regelbunden fysisk aktivitet stimulerar hjärnan att bilda nya celler. Personer som rör sig mycket, kan därför koncentrera sig bättre och lära sig lättare. De får bättre minne och orkar mer.

Denna vetskap kan man dra nytta av i skolan.

Åk 5 på Borrby skola har idrott.

Idrotten ska ge eleverna chans att röra på sig på ett allsidigt sätt. Målsättningen är att aktiviteterna ska vara så lustfyllda att elever känner att de mår bra av dem. På bilderna här intill har eleverna i åk 5 en aktivitet som är en kombination av lekarna ”ta fatt” och ”inte nudda golv”.

I detta inlägg ska vi berätta mer om hur man på Borrby skola lagt in extra rörelse på schemat för att eleverna ska må bättre och lära sig mer.

Borrby skola

Rektor Pia Svensson är mycket engagerad i satsningen på extra rörelse på Borrby skola.

Rektor Pia Svensson är mycket engagerad i satsningen på extra rörelse på Borrby skola. När hon får chansen deltar hon gärna i aktiviteter (här på bilden gör hon t ex ”Fallskärmen” tillsammans med elever och lärare på skolan) och hon anlitas regelbundet som föreläsare kring hur motorik- och balansträning kan förbättra elevers inlärning.

När skolledning och personal på Borrby skola ville göra en systematisk satsning på ”normer och värden” samt ”betyg och bedömning”, blev det självklart att eleverna skulle ges tillfälle att röra på sig mer. Forskning visar nämligen kort och gott att daglig fysisk aktivitet gör att vi mår bättre och lär oss saker lättare.

Det är inte bara eleverna som får fler chanser att röra på sig, utan ”rörelse-garantin” gäller även lärarna. De deltar ofta i aktiviteterna med sina elever och när det är så kallad K-dag (kompetensutvecklingsdag) och eleverna är lediga medan lärarna har möten och utbildningar, startar dagen med någon form av rörelseaktivitet. Det kan till exempel handla om att de får en timme till simning, stavgång, friskis och svettis, dans eller styrketräning.

Balansskivorna är kräver styrka, balans och koncentration.

Balansskivorna är kräver styrka, balans och koncentration. Här visar elever i årskurs 2 hur de använder dem.

varje klassrum finns det i dag balansbrädor, piggbollar, sittkuddar och cd:skivor för pausjympa och alla klasser, från förskoleklass till årskurs 6, har 20 minuters rörelse i schemat varje dag utöver lektionerna i idrott och hälsa. Dessutom arrangerar skolans fritidspedagog Martin Solvhide varje dag rastaktiviteter som uppmuntrar till samarbete och rörelse. (Mer om rastaktiviteter kan du läsa här: ”Rasten – en viktig del av barnens skoldag”.)

Samarbetsövningar

Många rörelseövningar tränar samarbete och koordination. Fallskärmen är ett exempel på en sådan aktivitet. Övningen är mycket populär och det märks att barn och vuxna har roligt ihop. Här kommer några bilder på när eleverna i förskoleklassen gör övningen med sina lärare Camilla Johansson och Björn Månsson och sin rektor Pia Svensson:

Eleverna börjar med att samlas i en ring.

Eleverna börjar med att samlas i en ring.

De vecklar ut fallskärmen och hjälps åt att hålla den sträckt.

De vecklar ut fallskärmen och hjälps åt att hålla den sträckt.

De värmer upp genom att alla samtidigt sänker respektive höjer fallskärmen

De värmer upp genom att alla gör samma sak samtidigt.

När de håller fallskärmen högt kan de se varandra under den.

När de håller fallskärmen högt kan de se varandra under den.

Det är spännande att krypa in under fallskärmen tillsammans.

Det är spännande att krypa in under fallskärmen tillsammans.

Sedan kommer det svåra: att tillsammans hjälpas åt att få bollen att rulla runt fallskärmen.

Sedan kommer det svåra: att tillsammans hjälpas åt att få bollen att rulla runt fallskärmen.

När bollen ska rulla runt fallskärmen ställs stora krav på samarbete och koordination.

Det är en utmaning att försöka förstå när det är dags att resa på sig respektive böja sig för att bollen ska komma dit man vill.

Först ska bollen rulla åt ena hållet och sedan vänder de håll. Det gäller att alla är koncentrerade och hjälps åt om inte bollen ska rulla av fallskärmen.

Först ska bollen rulla åt ena hållet och sedan vänder de håll. Det gäller att alla är koncentrerade och hjälps åt för att inte bollen ska rulla av fallskärmen.

De lägger bollen på mitten av fallskärmen och så lyfter alla den högt. Målet är att bollen ska studsa upp så högt som möjligt.

Någon lägger bollen på mitten av fallskärmen och så lyfter alla samtidigt. Målet är att bollen ska studsa upp så högt upp som möjligt.

Allra mest populärt är det nog när fallskärmen ska släppas. De börjar med fallskärmen på marken och sedan reser dig sig alla samtidigt och sträcker armarna så högt de kan innan de släpper taget.


Allra mest populärt är när fallskärmen ska släppas. De börjar med fallskärmen på marken och sedan reser dig sig alla samtidigt och sträcker armarna så högt de kan, innan de släpper taget. Det gäller att alla släpper samtidigt för att den ska kunna lyfta.

Tokrolig musik, sång och dans

Eleverna har lättare att koncentrera sig om de inte behöver sitta stilla så länge i taget. Därför väljer man på Borrby skola att då och då göra avbrott i undervisningen för att eleverna ska få upp och röra på sig och ha kul ihop. Musiken man väljer att röra sig till är fartfylld och har tokroliga texter som passar att göra rörelser till.

Här kommer några bilder från årskurs 1 som har ”röris” med Mia Björk:

Barnen tränar sig att få kontroll över sina egna kroppar och att härma vad andra gör.

Barnen tränar sig bland annat i att få kontroll över sina kroppar och att härma andras rörelser.

Barnen är duktiga på att följa musiken och rörelserna.

Barnen är duktiga på att följa musiken och rörelserna. Det finns inget ”rätt” och ”fel”, utan man ska ha kul ihop!

Här kommer några från årskurs 2 och 3 som har sånger med rörelser tillsammans med Carola Åkesson och Boel Andersson:

Det syns att barnen tycker det är roligt att röra sig till musik tillsammans och sjunga med i de tokroliga sångtexterna.

Det syns att barnen tycker det är roligt att röra sig till musik tillsammans och sjunga med i de tokroliga sångtexterna.

Musiken och rörelserna är varierade och tempot är högt. Alla vet vad de ska göra och det märks att dessa korta avbrott för rörelse tillför energi och glädje till eleverna.

Musiken och rörelserna är varierade och tempot är högt. Alla vet vad de ska göra och det märks att dessa korta avbrott för rörelse tillför energi och glädje till eleverna.

Här kommer några bilder från årskurs 4 som har ”röris” utomhus med Helén Sahlin:

Att när det går ha en stunds "röris" ute i friska luften är härligt tycker både eleverna och deras lärare.

Att när det går ha en stunds ”röris” ute i friska luften är härligt. Det tycker både eleverna och deras lärare.

Att följa musiken och att härma rörelser, kräver koncentration. När eleverna har lite längre rörelsepass i sträck hinner de med att både få upp blodcirkulationen och att varva ner.

Att följa musiken och att härma rörelser, kräver koncentration. När eleverna har lite längre rörelsepass i sträck hinner de med att både få upp blodcirkulationen och att varva ner.

Och här kommer slutligen en bild från årskurs 6 som twistar till ”Let´s twist again” med Matilda Blixt Skavik:

De äldre eleverna har oftast lite fler men kortare rörelsepass insprängda under skoldagen. Här gör eleverna ett avbrott för en stunds dans till låten "Let´s twist again".

De äldre eleverna har oftast lite fler men kortare rörelsepass insprängda under skoldagen. Här gör eleverna ett avbrott i bildlektionen för en stunds dans till låten ”Let´s twist again”.

Redskap för systematisk motorikträning

Borrby skola satsar inte bara på rörelse i största allmänhet utan gör också en systematisk satsning på att eleverna ska utveckla  motoriken och balanssinnet. Några av de träningsredskap som köpts in för detta är motorikvaggor, rullbrädor, balansskivor, balansbommar, kilformade sittkuddar och piggbollar.

Här kommer några bilder från femmornas idrott med Gun Larsson:

Vill man göra övningen riktigt avancerad, så kan eleverna gunga på motorikvaggorna eller balansskivorna samtidigt som de t ex kastar en boll mellan sig.

Vill man göra träningen riktigt avancerad, så kan eleverna gunga på motorikvaggorna eller balansskivorna samtidigt som de t ex kastar en boll mellan sig.

Allra mest populära är rullbrädorna. Eleverna ligger på mage och skjuter sig fram och tränar samtidigt upp sin styrka och koordination.

Allra mest populära är rullbrädorna. Eleverna ligger på mage och skjuter sig fram och tränar samtidigt upp styrkan och koordinationen. Övningen är särskilt bra för ryggen.

Här kommer några bilder från ettornas klassrum:

Här visar elever i årskurs ett upp några av de träningsredskap som de har i sitt klassrum. Balansskivorna och balansbrädan är främst till för att träna upp balans och koncentration.

Här visar elever i årskurs ett upp några av de träningsredskap som de har i sitt klassrum.

Balansskivorna och balansbrädan används bland annat för träna upp balans och koncentration.

Balansskivorna och balansbrädan används bland annat för träna upp balans och koncentration.

Piggbollen och pigghanteln kan bland annat användas för att träna upp känseln och styrkan i handen.

Piggbollen och pigghanteln kan bland annat användas för att träna upp känseln och styrkan i handen.

Sittkudden är lite knottrig och kilformad, vilket gör att man får en mer aktiv sittställning. Då blir det lättare att hålla sig vaken och koncentrerad på det som man håller på med.

Sittkudden är lite knottrig och kilformad, vilket gör att man får bättre blodcirkulation och en mer aktiv sittställning. Då blir det lättare att hålla sig vaken och koncentrerad på det som man håller på med.

Massage och avslappning

Att ge och få massage är avstressande och ger en känsla av samhörighet.

Att ge och få massage är avstressande och ger en känsla av tillit och samhörighet. Massagen gör att eleverna blir piggare efteråt och att de kan koncentrera sig bättre.

Studier visar att massage i klassrummet bland annat gör att elever blir lugnare, gladare och får lättare att koncentrera sig. De samarbetar bättre, blir mer empatiska, känner sig mer trygga med varandra och konflikterna minskar.

Särskilt stor positiv påverkan har man sett på elever som är socialt omogna, stressade, oroliga eller lättirriterade. Det kan dock vara bra att veta att det kan ta lite tid innan man når full effekt av massagestunden. Först när eleverna vant sig vid situationen kan de använda tiden till att slappna av.

I de yngre klasserna berättar lärarna ibland massagesagor som barnen lär sig att göra masserande rörelser till. I de äldre klasserna väljer man ofta att istället lyssna på avslappnande musik samtidigt som man masserar fritt.

Den som blir masserad säger hur han eller hon vill ha det. Det är viktigt att ingen känner sig tvingad.

Den som blir masserad säger hur han eller hon vill ha det, var det känns bra och om det ska vara lösare eller hårdare. Det är viktigt att man rör vid varandra med respekt och att ingen känner sig tvingad till något som han eller hon inte är bekväm med. Man tvingar inte någon att delta.

Många elever väljer att använda piggbollarna när de masserar varandra, men det går förstås också alldeles utmärkt att ge massage med bara händerna.

Många elever väljer att använda piggbollarna när de masserar varandra, men det går förstås också alldeles utmärkt att ge massage med bara händerna.

Många lärare och elever väljer att släcka ner och sätta på lugnande musik när de ska ge varandra massage.

Under massagen väljer många av de äldre eleverna att man ska släcka ner i klassrummet och sätta på lugnande musik.

________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

På kommunens webbplats kan du hitta information om Borrby skola:

År 2003-2006 deltog Borrby och Hammenhögs skolor i ett forskningsprojekt lett av Göran Ejlertsson, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad. Man införde en lektion med idrott och rörelse varje dag i Borrby skola och jämförde dessa elevernas hälsa och välmående med eleverna i Hammenhög, som följde vanlig skolgång med 1-2 idrottspass i veckan. Studien visade så positiva resultat för Borrbymodellen att det ledde till att man efter studiens slut införde mer rörelse i schemat även i Hammenhög. Högskolan Kristianstad har skrivit om ”Borrby-modellen” och ”Österlenprojektet” här:

Här beskrivs Österlenprojektet i medierna:

Här kan du läsa en sammanfattning av Ingegerd Ericssons avhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer (2003). Ericsson har studerat effekterna av Bunkefloprojektet, som innebar att man under en treårsperiod med start 1999 följde en grupp skolbarn hade 45 min idrott varje dag och jämförde dem med elever som hade ”vanlig gympa”, bestående av 2 gymnastikpass i veckan:

Här kan du läsa om en motion från Hans Wallmark till riksdagen (4 okt 2012) med förslag om ett nationellt införande av den så kallade Bunkeflomodellen. Särskilt motiveringen till införandet tycker jag är spännande:

Här kan du läsa mer om positiva effekter av massage i skolan:

Här kan du läsa mer om Christer Sandbergs metod MTI (Motorik Träning Inlärning):

  • Christer Sandberg berättar här kort om sin verksamhet och de MTI-produkter som han marknadsför  http://www.mti.m.se/startsida
  • Cecilia Reardon har i sitt examensarbete på Lärarhögskolan vid Malmö Högskola (2008) studerat hur man kan använda MTI för att utveckla elevers koncentrationsförmåga  http://dspace.mah.se/handle/2043/6812

Förskolebarnens utveckling dokumenteras i Pluttra

Det ska vara enkelt och smidigt för föräldrar att följa sina barns vardag på förskolan, hävdar Simrishamns kommuns två förskolechefer Kerstin Sjölin och Maria Tegnér. Dessutom behöver vi från förskolan regelbundet dokumentera vad vi gör och hur vi gör det, för att kunna utvärdera och utveckla vårt arbete med barnen.

Tidigare har förskolebarnen haft vars en pärm med papper som personalen kunnat skriva och lägga bilder i. Det har fungerat men varit ett omständligt arbetssätt och föräldrarna har sällan tittat i pärmarna. Nu har man istället valt att satsa på ett digitalt dokumentations- och kommunikationsverktyg som kallas ”Pluttra”. På så vis hoppas man öka föräldrarnas insyn samtidigt som man underlättar förskolepersonalens arbete.

Dokumentations- och kommunikationsverktyget Pluttra innefattar fyra olika delar: Ögonblick, Reflektioner, Viktiga meddelanden och Kalender. Verktyget har nyligen ändrats och förbättrats väsentligt. Det kan skapa lite förvirring eftersom det inte ännu kommit ut så mycket information om den nyare versionen. Tidigare bestod verktyget av tre delar: Blogg, Portfolio och Viktiga meddelanden.

Pluttra innefattar fyra delar:

Ögonblick: Här berättar personalen och barnen med hjälp av text och bild och ibland film vad de gör i förskolan. Det kan t ex handla om information om teman som man jobbar med eller utflykter som man gör. Den som är ansvarig för dokumentationen bestämmer vilka barn och föräldrar som ska kunna se det beskrivna ”ögonblicket”. Det kan vara begränsat så att bara ett barns föräldrar kan se eller öppet för flera barn eller hela avdelningar.

Reflektioner: Här kan personalen koppla de beskrivna ”ögonblicken” till förskolans läroplan och skriva mer om vad barnen gjort och vad de lärt sig.

Viktiga meddelanden: Här kan du t ex läsa om aktuella händelser, påminnelser och tips från förskolans personal. Det kan t ex handla om att barnen ska ha med sig något särskilt till utflykten, att barnen behöver ha med sig vantar eller solkräm eller att det snart är tid för möte.

Kalender: Personalen skriver in kalendern vad som händer på förskolan och föräldrar kan prenumerera på förskolans kalender så att den synkas till deras egen digitala kalender. På så vis blir det lättare att komma ihåg t ex utedagar och föräldramöten.

All pedagogisk personal på Simrishamns kommuns förskolor har nu fått utbildning i hur Pluttra fungerar. Under hösten kommer personalen att träna sig att använda verktyget och under våren kommer man att köpa in fler surfplattor och datorer. På så vis kommer barnen att kunna hjälpa till ännu mer med att dokumentera vad de gör och vad de lär sig.

Vad innebär Pluttra för dig som förälder?

Kvalitet: På Pluttra hittar du material i form av text, bild och film, som beskriver och visar ditt eller dina barns utveckling och lärande. Eftersom all personal i Simrishamns kommun nu utbildats i hur verktyget fungerar, kan förskolans verksamhet dokumenteras regelbundet.

Tillgänglighet: Vad barnen gör och vad de lär sig har tidigare sparats i pärmar på förskolan. Nu kan du ta del av materialet direkt när det uppdateras, via din dator, surfplatta eller telefon. När ditt barn slutar på förskolan, kan du ladda ner det samlade digitala materialet.

Tips: Läs gärna i ”Ögonblick” tillsammans med dina barn, så kan de berätta mer om vad de gjort och hur de tänkt och känt.

Säkerhet: Pluttra skyddas med SSL (Secure Sockets Layer), vilket är samma typ av skydd som banker och e-handelsföretag använder för att skydda sina användares lösenord och konton. Du kan bara komma åt dina egna barns material. Likaså kan den pedagogiska personalen bara se de barn som de ansvarar för.

 

Verktyget Pluttra är lätt att använda och du kan komma åt materialet via din inloggning på vilken dator, surfplatta eller smart telefon som helst.

Varför valde Simrishamns kommun Pluttra?

Några fördelar med Pluttra är att …

  • verktyget är användarvänligt, vilket innebär att det går snabbt att förstå och lära sig för såväl personal och barn som föräldrar,
  • all dokumentation sker på ett och samma ställe, vilket underlättar för både föräldrar och personal,
  • materialet är i digital form, vilket gör det lättare att dokumentera med hjälp av bild och film än vad det var när man använde papper i pärmar,
  • materialet är tillgänglig via en inloggning på internet, vilket gör att både berörda föräldrar och personal lättare kan komma åt det när de vill och behöver,
  • Pluttra är plattformsoberoende, vilket gör att man kan komma åt materialet oavsett vilket märke man har på sin dator, surfplatta eller smarta telefon och
  • allt material är skyddat med hjälp av inloggningar, vilket innebär att varje förälder bara ser det som berör hans eller hennes egna barn.

Här kan du se en film om pedagogisk dokumentation i förskolan av företaget Lin Education som skapat Pluttra:

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om pedagogisk dokumentation i förskolan:

Här kan du få mer information om Pluttra:

En kort reklamfilm av Lin Education om hur det digitala verktyget Pluttra fungerar:

En kort reklamfilm om hur begreppet ”Pluttra” skapades med hjälp av förskolebarn och pedagoger i Mölnlycke:

Här kan du som är intresserad hitta instruktionsfilmer för hur verktyget fungerar när man arbetar med det som pedagog:  https://www.youtube.com/channel/UC0LcGGvr6on9MkfeIfMtKhg

 ____________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Rasten – en viktig del av barnens skoldag

Fotboll är en populär aktivitet på rasterna

På Simrislundsskolan i Simrishamn finns det flera fotbollsmål. På rasterna pågår också ofta flera fotbollsmatcher samtidigt. Både barn och vuxna deltar.

Ungefär tjugo procent av lågstadieelevernas skolvecka består av rast. Det är alltså väldigt viktigt att skolan tar ansvar för att barnen har det bra även på rasterna.

På de flesta skolor finns rastvakter eller rastvärdar som hjälper till när lekar håller på att spåra ur och som tröstar den som är ledsen.  Några av grundtankarna är att alla elever har rätt att få känna sig trygga, alla elever ska få vara med och det ska  inte vara bara de elever som är snabbast ut till gungorna eller fotbollsmålen, som får använda dem under rasten.

En elev i ettan går till exempel ungefär 19 timmar i skolan per vecka och utav dessa är ungefär 6,5 timmar rast.

Rasterna är en viktig del av elevernas tid i skolan. En elev i ettan går till exempel ungefär 25,5 timmar per vecka i skolan. Av den tiden har eleven lektioner i 19 timmar och är på rast ungefär 6,5 timmar inklusive lunch. Ungefär 4,5 timmar av rasterna är eleven utomhus.

På många skolor vill man utveckla de vuxnas roll. Man nöjer sig inte med att de vuxna ska vakta och hjälpa, utan man vill istället på ett mer aktivt sätt inspirera barnen att våga testa nya aktiviteter och leka med nya vänner och man tänker sig att rasterna ska vara ett komplement till den övriga skoldagen och uppmuntra barnen att röra på sig, samarbeta och använda sin fantasi.

Rastaktivitet i form av Skolgårdsdetektiverna

Nyckelord för rastaktiviteterna på Skolområde Simrislund är: Roligt, Utmanande, Samarbete, Tydliga regler, Delaktighet, Individuell prestation, Tillsammans, Något för alla, Rörelse och Ute. Bilderna på rastaktiviteten ”Skolgårdsdetektiverna”  är tagna av pedagoger på Simrislundsskolan.

Ofta är det en fritidspedagog som arrangerar aktiviteterna och ser till att de blir ett bra komplement till den övriga skoldagen. Så här står det i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) om skolans uppdrag:

”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.”

Rastaktivitet i form av att man målar med vattenfärger i snön. Bilden är tagen av pedagoger på Simrislundsskolan.

Rastaktivitet i form av att man målar med vattenfärger i snön. Bilderna är tagna av pedagoger på Simrislundsskolan.

Simrishamns kommun satsar flera skolor på organiserade rastaktiviteter. Det är frivilligt för eleverna att delta och det finns alltid en pedagog med som ansvarar för aktiviteten, uppmuntrar och förklarar.

Agneta (Agge) Nilsson berättar att man vill inspirera elever att pröva nya lekar och aktiviteter.

Agneta (Agge) Nilsson berättar att man vill inspirera elever att pröva nya lekar och aktiviteter.

Ett hjärta av såpa <3Simrislundsskolan är det ofta Agneta (Agge) Nilsson som planerar och ansvarar för rastaktiviteterna. Varje förmiddagsrast plockar hon eller en kollega fram material och förbereder för det som barnen ska erbjudas att göra tillsammans.

Skolområde Simrislund började med rastaktiviteter för att skapa en bättre utemiljö och bättre relationer mellan barnen och mellan barn och vuxna, öka elevinflytandet och ge eleverna fler möjligheter att röra på sig.

Skolområde Simrislund började med rastaktiviteter för att skapa en bättre utemiljö och bättre relationer mellan barnen och mellan barn och vuxna, öka elevinflytandet och ge eleverna fler möjligheter att röra på sig.

Exempel på aktiviteter är dunkgömme, curling, limbo, Kung Adel, stafettbingo, ordjakter, tipspromenader, hinderbanor och vid ett tillfälle hade man en hopprepsutmaning där nästan alla elever bidrog och man totalt fick ihop 15 000 hopp på 50 minuter.

Agneta (Agge) Nilsson visar elever hur man tvålar in händerna så att det blir lättare att trycka iväg tvålen så långt som möjligt.

Rastaktivitet i form av att man ska skjuta iväg en tvål så långt som möjligt. Agneta (Agge) Nilsson visar elever hur man tvålar in händerna så att det blir lättare att trycka iväg tvålen så långt som möjligt.

Rastaktivitet: skjuta tvålenPlaneringen går till så att man frågar elever och pedagoger vad de har för tips och önskemål och så anpassar man aktiviteterna för att de ska bli så lustfyllda och varierade som möjligt och för att alla ska kunna klara vara med.

"Det händer på rasten! 80% av det vi kan har vi lärt oss i informella lärandemiljöer" står det på reflexvästen som rastaktivitetsledaren har på sig. Västen gör det lätt att elever och vuxna att upptäcka vem som ansvarar för aktiviteten.

”Det händer på rasten! 80% av det vi kan har vi lärt oss i informella lärandemiljöer” står det på reflexvästen som rastaktivitetsledaren har på sig. Västen gör det lätt att elever och vuxna att upptäcka vem som ansvarar för aktiviteten.

En del elever väljer att delta en stund andra deltar alltid. Därför är det viktigt att skapa aktiviteter där elever kan komma och gå. När planeringen är klar sätts den upp på en anslagstavla i matsalen.

Eleverna kommer med önskemål om vad man vill göra tillsammans. Varje vecka skrivs sedan ett schema över rastaktiviteterna.

Eleverna kommer med önskemål om vad man vill göra tillsammans. Varje vecka skrivs sedan ett schema över rastaktiviteterna.

Rastaktivitet i form av Kortspels-stafett. Bild tagen av pedagoger vid Simrislundsskolan.

Rastaktivitet i form av Kortspels-stafett. Bild tagen av pedagoger på Simrislundsskolan.

En del elever väljer att delta för att inte vara ensamma på rasten, andra gör det för att aktiviteterna verkar kul. Oavsett vilket har rastaktiviteterna gjort att det blir färre konflikter och man inte behöver lägga  lika mycket tid på konflikthantering efter rasterna. Aktiviteterna har också skapat större samhörighet på skolan, gjort att fler elever lärt känna varandra och gett ny inspiration kring vad man kan hitta på under rasterna. Det gör att man nu utnyttjar mer av lekmaterialet och större del av skolplanen.

Leken är ett bra tillfälle att lära tillsammans.

___________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Alla bilder är tagna på Simrislundsskolan, står det inget annat så är bilden tagen av mig

Läs mer:

Denna artikel i The Washington Post handlar om allt fler barn i dag rör sig så lite att de har dålig styrka, kondition och balansförmåga och hur detta, i kombination med att man förväntas sitta stilla och lyssna så mycket i skolan, leder till att allt fler barn får olika bokstavsdiagnoser. De klarar helt enkelt inte av att koncentrera sig på lektionerna:  http://www.washingtonpost.com/blogs/answer-sheet/wp/2014/07/08/why-so-many-kids-cant-sit-still-in-school-today/

På Facebookgruppen Rastaktivisterna – rasten som aldrig tar slut kan du få bra tips på rastaktiviteter:  https://www.facebook.com/groups/241122122657814/

Generella råd och bra tips på litteratur med bra aktiviteter finns på NCFF:s hemsida (Nationellt Centrum För Främjande av god hälsa hos barn och ungdom):  http://www.oru.se/NCFF/Vara-omraden/Fysisk-aktivitet-i-skolan/ och   http://www.oru.se/NCFF/Vara-omraden/Fysisk-aktivitet-i-skolan/Verktygslador/Lekar–rastaktiviteter1/

Inspirerande film på Utbildningsradion om varför och hur man kan jobba med rastaktiviteter, äventyr och självkännedom:  http://www.ur.se/Produkter/164733-Friare-kan-ingen-vara-Det-hander-pa-rasten

Exempel på hur man gör i andra kommuner: ”Magnus slår vakt om rasten” publicerad i Lärarnas tidning 2013-11-21 http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/11/21/magnus-slar-vakt-rasten

På webbplatsen Lekarkivet ger fritidspedagog Micke Andersson tips på massor av lekar:  http://www.lekarkivet.se/

Är du nyfiken på hur fritidspedagoger och andra kan jobba med lek och informellt lärande, så kan du få mycket tips och inspiration via Utbildningsradions serie på fyra delar ”Friare kan ingen vara”:  http://www.ur.se/Produkter/164730-Friare-kan-ingen-vara/

Scouterna ger förslag på olika lekar och aktiviteter på Aktivitetsbanken:  http://www.scouterna.se/aktiviteter-och-lager/aktivitetsbanken/

Unikt samarbete kring utveckling av digitala läromedel

Lars Åkerblom visar hur Gleerups Interaktiva läromedel fungerar.

Intresset bland Simrishamns kommuns lärare var stort när Gleerups vice VD Lars Åkerblom kom till Österlengymnasiet den 17 juni, 2014. Tillsammans med kommunens skolledare presenterade han ett unikt samarbete kring utveckling av digitala läromedel.

Gleerup har tidigare samarbetat med enskilda skolor. Nu ska hela Simrishamns kommun delta i ett pilotprojekt kring Gleerups interaktiva läromedel för barn i förskoleklass upp till och med gymnasiet.

pdf bild 1

Gleerup kallar sina interaktiva läromedel för ”lärverktyg” för att det ska bli tydligt att det inte bara handlar om digitala läroböcker, utan att man kan lära genom att t ex läsa, lyssna, anteckna, ställa frågor, se på bilder och filmer och göra självrättande test i sin ”lärobok”.

Samarbetet innebär att lärare och elever gratis får tillgång till Gleerups webbaserade material. I gengäld ska lärarna och eleverna testa materialet och komma med synpunkter.

Vad är en interaktiv bok.png

Gleerups läromedel är interaktiva genom att lärare och elever kan påverka böckernas utseende och innehåll och genom att de bland annat innefattar självrättande tester.

En del lärare kommer tillsammans med sina elever att vara ”piloter”. De ersätter sina traditionella läromedel med Gleerups webbaserade läroböcker och lärarna har träffar med Gleerups och gör systematiska utvärderingar. Resten av lärarna och eleverna i kommunen har fri tillgång till materialet, med möjlighet att påverka men utan krav på motprestationer.

lärdomar från pilotprojektet

Att använda sig av interaktiva läromedel kan innebära stora möjligheter till individanpassning och variation, men ta med i beräkningen att det kan ta lite tid att lära sig dra nytta av möjligheterna.

 

Att Simrishamn deltar i detta stora pilotprojekt innebär möjligheter …

… att påverka:

  • Lärarna och eleverna får en chans att vara med och utveckla de läromedel som de använder i skolan.

… att bygga nätverk för utbyte av erfarenheter:

  • Gleerups arrangerar utbildningar och möten och skapar en digital plattform för lärare att få kontakt med varandra över skol- och kommungränser.
  • De lärare som väljer att aktivt delta i pilotprojektet, kommer att ha tid att diskutera hur läromedlen kan användas och påverka hur de ser ut i framtiden. Dessa diskussioner innebär också tillfällen för lärarna att tipsa varandra och tillsammans utvecklas vad gäller vad de lär ut och hur de lär ut det.

… att få ett stöd som gör att lärare kan få mer tid till eleverna och deras lärande:

  • Gleerups webbaserade läromedel innefattar lärarhandledningar med idéer kring hur materialet kan användas med olika elevgrupper.
  • Lärarna behöver inte lägga så mycket tid på att leta eller skapa bra material och uppgifter. Gleerups interaktiva läromedel är nämligen inte bara digitalt inlästa böcker, utan de innefattar bland annat bildserier, filmer, animationer, självrättande test och länkar till andra källor.

… ge alla elever tillgång till ett läromedel som kan individanpassas:

  • Gleerups interaktiva läromedel har en sökfunktion, som gör det lättare att hitta i ”boken”.
  • ”Böckerna” har också en inbyggd talsyntes, så att man kan få texten uppläst.
  • Det finns en inbyggd funktion för översättning, vilket underlättar för bl a nyanlända.
  • Man kan göra egna understrykningar och anteckningar direkt i läromedlet.
  • Läromedlen kan användas på vilka datorer, chromebooks, surfplattor eller smarta telefoner som helst. Det enda som krävs är internetuppkoppling. På skoltid använder eleverna skolans internetuppkoppling och lånar t ex chromebooks eller iPads. I den mån eleverna får läxor, behöver lärarna ta hänsyn till att alla elever inte har lika bra tillgång till dator med Internetuppkoppling när de är hemma.
  • Läromedlen kan byggas ut, så att de blir mer anpassade efter elevernas behov och intressen. Till exempel kan läraren lägga till större utmaningar eller mer ingående förklaringar i form av kommentarer, extrauppgifter, videoklipp eller bilder.
  • Det finns planer på att man i framtiden ska kunna anpassa läromedlet så att man kan dölja visst innehåll för enskilda elever, så att de lättare kan fokusera på det allra viktigaste.

… att kommunicera kring studierna:

  • Elever kan kommentera och ställa frågor till läraren direkt i läromedlet och lärare kan på samma vis nå ut till sina elever.
Lars Åkerblom berättar för intresserade lärare om detaljerna kring samarbetet mellan Gleerups Interaktiva läromedel och Simrishamns kommun.

Lars Åkerblom berättar för intresserade lärare om detaljerna kring samarbetet mellan Gleerups Interaktiva läromedel och Simrishamns kommun.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om Gleerups digitala läromedel: http://www.gleerups.se/digitala_larverktyg

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med digitala läromedel:  https://www.gleerups.se/pilotskolor/sa-tycker-vara-anvandare/simrishamns-kommun

______________________________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn