Utbildningar med barn i fokus

Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.

Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.

Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.

Barngruppen Blåvinge

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

29378938575_5c648203cc_z

Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.

Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.

Aktivt föräldraskap

Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se  eller telefon 0709-81 95 11.

16957644290_c6f8180aae_z

Barn i föräldrars fokus

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell  (sara.ytell@simrishamn.se).

16957306038_a67e31f9a0_z

Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.

Aktivt ledarskap i skolan

Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

31342710795_20bb512694_z

Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.

 

—*** —

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om barngruppen Blåvinge:

Här kan du läsa mer om kursen Aktivt föräldraskap:

Här kan du läsa mer om kursen Barn i föräldrars fokus

Här kan du läsa mer om Aktivt ledarskap i skolan:

Annonser

Barn berättar hur de vill påverka skola och fritids

Simrishamns kommun satsar systematiskt på att ta tillvara barns rättigheter. Vid alla kommunala beslut som berör barn, direkt eller indirekt, ska man ha ett barnperspektiv. Dessutom gör man ett flertal satsningar för att se till att ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

DSC_1249I skolområde Nord (Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik) har man under perioden 2013-16 deltagit i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). UNICEF ville ta reda på hur skolmiljön och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention. Nu är projekttiden över och FN:s barnkonvention är på god väg att bli lag i Sverige.

Både i början och slutet av projektet Rättighetsbaserad skola gjordes enkäter där de deltagande eleverna fick tycka till kring elevinflytande. Resultatet visade att eleverna blivit mer medvetna om hur de kan påverka sin skolvardag och att de efter projektet var ännu mer intresserade av att få vara med och diskutera och påverka. Detta är en mycket glädjande utveckling och något man vill spinna vidare på i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-11På Gärsnäs skola har man valt att förstärka elevernas röster, delaktighet och inflytande, genom att lärarna Jessika Andrée och Madeleine Liwell Jeppsson regelbundet bjuder in elever för att diskutera skolfrågor. Dessa samtal spelas in och publiceras på Skolsanningar Podd och de som vill lyssna på poddsändningarna kan därefter nå dem via internet.

Att man valde att jobba med ljudfiler istället för med text eller video beror på att det passar unga elever bra att muntligt berätta vad de tycker och tänker och att det känns mer avspänt att ingen behöver tänka på hur de ser ut under själva inspelningen.

skolsanningar i skolområde nord-9Eftersom Jessika normalt jobbar i en förskoleklass och Madeleine i en fyra, är det till att börja med dessa elever som deltar i poddsändningarna. Den första podden handlade om klassråd. Andra ämnen som tagits upp har varit skolans elevråd, matråd, ikt-råd och ämnet ”idrott och hälsa”. Tanken är att man i framtiden även ska tala om värdegrundsarbete, fler skolämnen, bedömning, m m.

skolsanningar i skolområde nord-1Jessika och Madeleine träffas i förväg och kommer överens om passande frågor. Ofta diskuterar de även ämnet för podden med sina klasser, så att de elever som ska delta i sändningen känner sig förberedda och vet lite om vad deras klasskamrater tycker.

Strax före sändningen tar Jessika eller Madeleine en bild av de elever som ska delta i podden. Dagen som vi hälsar på ska Skolsanningar spela in ett avsnitt kring rastaktiviteter.

skolsanningar i skolområde nord-12

Samtalen i poddsändningarna leds av Jessika och Madeleine. De ställer frågorna och eleverna beskriver sina upplevelser, tankar och åsikter, vad de gillar och vad de vill förändra. Dessutom pratar man om skolverkets mål med olika verksamheter och om hur eleverna kan vara med och påverka vad som händer och hur det ser ut i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-5

Efter att Jessika och Madeleine träffat eleverna brukar de bjuda in någon vuxen som har särskilt ansvar för det ämne som podden handlar om. Den vuxne får lyssna på elevernas upplevelser och åsikter. Därefter spelar man in när den vuxne diskuterar med Jessika och Madeleine kring vad eleverna sagt. När inspelningarna är klara, fixas den sista tekniken till och så publiceras de på en poddkanal så att alla elever, föräldrar, personal och andra intresserade kan lyssna på programmet.

Här kan du se hur en inspelning går till:

Vid sändningen om rastaktiviteter är det Tove och Albin från förskoleklass och Ida och Isabella från årskurs fyra som sitter i podd-soffan. De är lite nervösa innan sändningen, men allt går fint. Efteråt säger de att det känts bra att de fått säga vad de tycker.

skolsanningar i skolområde nord-16Senare på dagen ska Jessika och Madeleine spela in fortsättningen av sändningen tillsammans med Ann-Christin Dahl och Katarina Johansson. De leder ofta rastaktiviteter på skolan och blir glada över att få höra på inspelningen att eleverna säger att de är så nöjda med rastaktiviteterna. Ann-Christin säger:
– Det är så härligt lärorikt. Man får många nya tips på saker man inte tänkt på. Att lyssna in eleverna är viktigt. Att ge och ta. Vi lär av varandra.

Här kan du se slutresultatet:

Efter sändningen får vi chansen att prata med några årskurs fyra-elever som varit med i tidigare podd-avsnitt. Det är Leo, Anton, Sanna och Lea.

skolsanningar i skolområde nord-15

De berättar att kändes pirrigt i magen före sändningen, jätteläskigt, för de visste inte hur det skulle vara och de ville inte säga fel. Men när de väl var med, så var det roligt.

Det hände att de kom på bra saker, som de glömde säga och att de fick svara på andra frågor än de som de helst ville svara på, men det kändes bra att få uttrycka sina åsikter och att få lära ut saker till andra barn som lyssnar.

Projektet Rättighetsbaserad skola i samarbete med UNICEF (som nu nyss avslutats) byggde på fem grundstenar. Man ville sprida kunskap om barns rättigheter, öka elevers inflytande, engagera barn för sina egna och andra barns rättigheter och samverka och skapa strukturer som innebär att barns upplevelser, tankar och åsikter tas tillvara.

Poddsändningarna Skolsanningar uppfyller dessa fem kriterier och är ett konkret exempel på hur man kan praktisera barnkonventionens principer i skolan och på fritids.

RBS fem grundstenar
Några saker som eleverna tagit upp i Skolsanningar och som redan lett till förändrade rutiner i skolans arbete är elevernas önskan att man ska ha en tydligare dagordning i matrådets möten på skolan och att frågor och önskemål kring rasterna, rastaktiviteterna och IKT (Informations- och kommunikationstekniken, d v s internet och olika former av datorer och annan teknik för kommunikation och lärande) ska stå som egna fasta punkter i dagordningen i de olika klassråden.

Jessika och Madeleine berättar att eleverna har blivit mer medvetna om vilket inflytande de kan ha. De har mycket att säga och de växer med uppgiften. Än så länge är det framför allt förskoleklassen och årskurs fyra och några från årskurs fem som deltagit i sändningarna, men många elever från de andra klasserna lyssnar och diskuterar avsnitten med sina lärare och målsättningen är att projektet ska spridas till fler elever och gärna även över hela skolenhet Nord. Ambitionen finns, det är bara tiden som inte ännu riktigt räckt till.

När Jessikas och Madeleines elever gör sina poddinspelningar utövar de sina demokratiska rättigheter. Samtidigt tränar de sig även i flera mål kopplade till ämnet svenska. Framför allt tränar de sig i att hålla muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen. De tränar sig också att anpassa bland annat ordval och tonfall efter vilka mottagare de har.

mål ur läroplan för podden1

 

Rektor har en central roll för att möjliggöra elevernas inflytande i skolan. Christina Bergkvist, rektor i skolområde Nord, berättar:

– Jag ser att vi behöver ha olika arenor där eleverna bjuds in för delta i samtal kring hur vi skall jobba tillsammans i skolan och på fritids. Det är en del av en demokratisk fostran, och all personal behöver aktivt stödja eleverna att tänka och formulera sig i olika frågor. När man lyssnar på vår podd Skolsanningar så hör man hur fint pedagogerna leder eleverna i olika tankebanor. Man reflekterar tillsamman i ett lärande samtal, som ger oss alla som lyssnar mycket kloka synvinklar.

Vill du veta mer?

Intervjuerna läggs ut tillsammans med kommentarer på bloggen ”Skolsanningar”:

Här hittar du deras poddkanal Skolsanningar Podd:

Läs om elevernas poddsändningar i en artikel av Torun Börtz, publicerad i Ystads Allehanda, 3 feb 2016:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete kring barns rättigheter:

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

 

Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s Barnkonvention

DSC_1249I höst var det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN och det talas allt mer om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. I detta inlägg kommer vi att berätta om …

  1. varför Simrishamns kommun valt att vara en av 10 kommuner i Sverige som har en lokal Barnombudsman,
  2. vad det innebär att tre av Simrishamns skolor blivit utvalda av UNICEF att delta i ett pilot-projekt med FN:s barnkonvention som grund,
  3. hur Simrishamns kommun systematiskt arbetar för att göra ungdomar delaktiga och ge dem inflytande över frågor som är viktiga i deras vardag, och
  4. ytterligare tre exempel på satsningar inom kommunen med syfte att stärka barn och ungdomar.

DSC_0950

1. Simrishamns kommun har en lokal Barnombudsman

Många viktiga frågor som påverkar barns och ungdomars liv beslutas på kommun-nivå. Det handlar inte bara om beslut kring skolor, fritid, socialtjänst och barnomsorg, utan även när man fattar beslut kring till exempel stadsplanering och trafik är det viktigt att man har någon som företräder barns och ungas behov och rättigheter. Därför har man i Simrishamn kommun sedan 2008 valt att ha en lokal barnombudsman.

Marie Lundin, Simrishamns kommuns barnombudsman (2014).

Marie Lundin är lokal barnombudsman i Simrishamns kommun sedan 2013. Hon är jurist, specialiserad på barn- och familjerätt, och har bland annat jobbat som socialsekreterare i Arvika och som kurator i skolområde Nord i Simrishamn. Marie leder regelbundet utbildningar i barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning.

Simrishamns nuvarande lokala barnombudsman heter Marie Lundin. Hennes arbete består framför allt i att stärka barns rättigheter: deras rätt till god hälsa, utbildning och inflytande i beslut som berör dem.

DSC_0947

Marie träffar och utbildar många av oss kommuninvånare, bland andra tjänstemän, it-tekniker, vaktmästare, socialarbetare, bibliotekarier, politiker, lärare, assistenter, föräldrar och barn, i vad som menas med barnkonventionen och hur vi alla kan bli bättre på att ta hänsyn till barns behov och rättigheter.

DSC_1255

Hon lär ut lösningsfokuserade arbetsmetoder: att vi ska utgå från det som redan fungerar bra och att vi ska se till att vi har rutiner för att ta reda på barns behov och åsikter när vi ska fatta beslut som berör dem. På så vis kan vi lättare fatta beslut som är bra för våra barn.

DSC_0964

Marie Lundin arbetar också med att undersöka vilka konsekvenser olika beslut får för våra barn i kommunen, så kallade ”barnkonsekvens-analyser”. Dessa barn-konsekvensanalyser är viktiga för alla barn, men särskilt för grupper av barn som är särskilt utsatta eller har det extra besvärligt på olika sätt, t ex när deras familj är i kris eller när det inte känns bra i skolan. Då är det viktigt att man har bra rutiner för att fånga upp och hjälpa dessa barn.

Just nu har Marie i uppdrag att göra en barnkonsekvensanalys vad gäller våra flyktingbarn: vad är viktigt att tänka på och vilka skyldigheter och möjligheter har kommunen att uppfylla flyktingbarnens rättigheter och behov? Vad säger lagen, hur kan man ta tillvara på de resurser som finns i vårt område och vilka råd kan man få genom att studera forskning och tidigare erfarenheter i Sverige och globalt?

DSC_0958

2. Projekt för att ge skolbarn mer inflytande

I Simrishamns kommun har vi tre grundskolor, Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, som under perioden 2013-16 deltar i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). Totalt deltar sju skolor i projektet. De övriga skolorna ligger i Eslöv, Kungsbacka, Göteborg och Sigtuna.

RBS utgår från barnkonventionen

Rättighetsbaserad skola är en arbetsmodell för skolan som utgår från FN:s barnkonvention. Syftet är att man vill stärka barnens röst i skolan. Förhoppningen är eleverna därmed ska trivas bättre och nå större studieframgångar.

De skolor som deltar i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola ska ha FN:s barnkonvention till grund för allt som görs i skolan. Det innebär att man tillsammans med eleverna …

  • informerar, diskuterar och gör övningar kring vad barnkonventionen står för,
  • skapar rutiner för eleverna att vara med och påverka beslut som berör dem,
  • arbetar för att barnkonventionens principer ska praktiseras i den dagliga verksamheten och
  • uppmuntrar skolbarnen att engagera sig för egna och andra barns behov och rättigheter.

Utöver detta ska skolan aktivt samverka med övriga delar av samhället, t ex polisen, socialtjänsten och barn- och ungdomspsyk, för att systematiskt stötta utsatta elever och elever med särskilda behov.

Syftet med projektet är att UNICEF vill ta reda på hur skolans miljö och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention.

Barn och vuxna som arbetar med en skola med Barnkonventionen som grund.

Piratenskolan i Kivik är en av sju skolor i Sverige som sedan 2013 har deltagit i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola. Projektet har väckt stort intresse och nyfikenhet hos andra skolor både nationellt och internationellt. Här är en bild från när Langelinieskolan i Köpenhamn den 12 nov 2014 kom på besök för att få inspiration och information om hur man kan arbeta för att öka elevers inflytande i den dagliga verksamheten.

Marie Lundin är projektledare för kommunens tre RBS-skolor och Eva Klarberg är koordinator på Piratenskolan, Madeleine Liwell-Jeppsson på Gärsnäs skola och Carina Gimmerstedt på Sankt Olofs skola. Eleverna väljer representanter till ett rättighetsråd och det är dessa representanter som samlar in frågor och åsikter från klassen, framför dessa till skolledning, berörda politiker eller myndigheter, och sedan redovisar svaren och lösningarna för sina klasskamrater.

Eleverna i rättighetsrådet åker på studieresor och utbildningar, deltar aktivt i skolans utvecklingsarbete och utbildar sina klasskamrater. När skolan får gäster, som vill veta mer om RBS, får eleverna i rättighetsrådet hjälpa till att berätta om projektet och ge exempel på hur man arbetar.

Elever från Piratenskolan berättar om saker som de kunnat påverka i den dagliga verksamheten

Här berättar några elever från Piratenskolan i Kivik om olika områden som de varit med och påverkat, bland annat hur de arbetar med trivseln och hur de genom sina matråd bland annat kunnat påverka vilket bordsfett de får till brödet.

Elev berättar om hur man i årskurs 1-3 på Piratenskolan jobbat med föreställningen Pricken

Här berättar en elev som förberedelserna inför att åk 1-3 på Piratenskolan skulle spela teater för sina skolkamrater. Föreställningen heter Pricken och är baserad på Margret Reys bok. Berättelsen handlar om hur svårt det kan vara att som en liten prickig kanin födas in i en helvit familj. Boken skrevs för nästan 70 år sedan, men den känns tyvärr fortfarande mycket aktuell. Eleverna tycker att berättelsens budskap är angeläget: alla är lika mycket värda och det är viktigt att man får vara sig själv. Berättelsen slut blir lyckligt: de vita och de prickiga kaninerna har en stor och glad fest tillsammans. Det är upp till oss alla att hjälpas åt att se till att slutet i verkligheten blir lika bra som i dikten.

Några exempel på vad RBS-skolorna gjort sedan starten 2013:

  • på Piraten-skolan och Gärsnäs skola har man skapat rättighetsråd som träffas varje månad, på S:t Olof skola har man bestämt att alla elever (förskoleklass till och med åk 3) träffas varje fredag.
  • elever och personal har gått olika utbildningar för att lära mer om barnkonventionen, hur man kan arbeta med handlingsplaner och hur man kan förebygga diskriminering och kränkande behandling.  
  • elever och personal har firat FN-dagen och
  • firat Vänskapsdag.
  • elever har skapat animerad film utifrån de olika artiklarna i FN:s barnkonvention.
  • elever har träffat politiker för att ställa frågor och framföra åsikter.
  • elever har skapat målningar kopplade till de olika artiklarna i FN:s barnkonvention. Målningarna ställdes sedan ut på Stockeboda och på Kiviks hotell. Flera tavlor såldes och intäkterna på 2000 kr donerades till Barncancerfonden.
  • skolledningen har undersökt elevernas trivsel för att se om den kan förbättras på något område.
  • skolledningen har undersökt vilka platser på respektive skola som känns trygga respektive otrygga. Resultatet användes för att skapa en tryggare miljö.
  • vaktmästare har tillsammans med elever undersökt hur tillgänglig respektive skola är för de som har olika former av handikapp. Resultatet användes för att skapa tillgänglighet för alla.
  • elever deltar i matrådet som kommer med synpunkter på hur matsalen ska se ut och vilken mat och dryck som ska serveras.
  • elever och personal har tillsammans utbildat elevernas föräldrar i vad som menas med barnkonventionen.

Marie Lundin, koordinatorerna och rättighetsråden ute i skolorna använder bland annat UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen när det utbildar skolornas elever. Materialet är elevaktivt och uppmuntrar till kreativitet och inlevelse:  Tio lektioner om barnets rättigheter.

Här kommer några bilder från när elever från Piratenskolan gör Övning 1 i UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen tillsammans med elever från Langelinieskolan i Danmark:

Elever från Piratenskolan gör en övning tillsammans med elever från Langelinieskolan i Köpenhamn.

Här gör elever från Piratenskolan i Kivik och från Langelinieskolan i Köpenhamn en praktiskt övning kring vad man som människa kan ha för önskningar och behov. Eleverna jobbar i smågrupper och får veta att de ska skapa en ny bosättning på en främmande planet och de får bara ta med sig 20 saker som de behöver för att få ett bra liv där. De olika sakerna representeras av lappar med text och bild. 16 utav sakerna är redan förutbestämda. Första uppgiften blir alltså att hitta på ytterligare saker som de behöver ta med sig och fylla i fyra nya lappar.

Samarbetsövning kring begreppen "behov" och "önskningar".

När eleverna kommit på 20 saker som de ska ta med sig får de plötsligt veta att de bara får plats med 14 av dem. Eleverna måste alltså tillsammans komma överens om vilka de kan stryka. Sedan blir de tvungna att ta bort ytterligare 6 saker, så att bara 8 saker finns kvar. Det är inte lätt att välja, så diskussionerna blir många.

Samarbetsövning kring "behov" och "önskningar".

På korten som eleverna kan välja mellan står det bland annat närande mat, hälsovård, rent vatten, eget rum, möjlighet att utöva sin religion, hamburgermåltid, cykel, skydd mot diskriminering, möjlighet att uttrycka sin åsikt, utbildning, musikspelare, egen dator, semesterresa, ren luft, hem och skydd mot uttnyttjande och mot att bli lämnad. Hamburgermåltiden försvinner tidigt i de flesta grupperna, men när man till slut bara får ha 8 kort kvar är det svårt att välja. Vilket av följande är till exempel viktigast: möjligheten att få uttrycka sin åsikt eller skydd mot diskriminering?

3. Ett ungdomspolitiskt råd som är med och fattar viktiga beslut i kommunen

Sedan 2010 har Simrishamns kommun arbetat systematiskt för att ungdomar ska bli mer delaktiga och få inflytande över frågor som berör deras vardag. Nu finns det som resultat av detta ett  ungdomspolitiskt råd som träffas regelbundet och antar en ny och uppdaterad handlingsplan per år. Handlingsplanen är tillsammans med FN:s barnkonvention vägledande för de olika nämndernas beslut kring frågor som berör barn och ungdomar.

Handlingsplan för att stärka barns rättigheter i Simrishamns kommun

I det ungdomspolitiska rådet undersöker man hur ungdomar vill och hoppas att Simrishamns kommun ska utvecklas. Man ser ungdomarna som en resurs och tar tillvara deras åsikter, önskemål och idéer kring hur Simrishamn ska kunna bli ännu bättre kommun att leva i.

4. Ytterligare tre satsningar med syfte att stärka barn och ungdomar

Simrishamns kommun har även andra projekt på gång som syftar till stötta barn och unga i kommunen, till exempel:

Bénka-dí som är ett Ungdomens hus och ligger i Valfisken och vänder sig till ungdomar i åldern ca 13 till 20 år. Verksamheten planeras efter ungdomarnas egna önskemål och behov. Den här filmen beskriver verksamheten på Bénka-dí och spelades in 2011 (i samband med att Bénka-dí firade 10 år):

***

Aktivt föräldraskap som är en föräldrautbildning som innefattar att föräldrar träffas, ser filmer, läser, diskuterar och utbyter erfarenheter och som är tänkt att stötta relationen mellan barn och deras vårdnadshavare.

Aktivt-föräldraskap

***

Barngruppen Blåvinge som finns för att stötta barn och unga som har det jobbigt hemma på grund av till exempel en konfliktfylld skilsmässa, eller att deras vårdnadshavare har drogproblem eller har drabbats av psykisk sjukdom.

Polyommatus icarus 5.jpg

Bilden föreställer en blåvinge och är hämtad från ”Polyommatus icarus 5” av Ericsteinert, licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

***

__________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

I denna artikel av Emma Lawesson publicerad i Ystads Allehanda (5 februari 2014) kan man bl a läsa att Sveriges dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson tyckte att Simrishamns kommun har en bra helhetssyn vad gäller hur man bäst kan hjälpa barn och unga: ”Ministern berömde helhetssynen”  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/ministern-beromde-helhetssynen/ 

Om barnkonventionen …

På Barnombudsmannens hemsida kan du hitta mycket bra material.

Barnkonventionens fyra grundprinciper

Barnkonventionens fyra grundprinciper presenteras bl a i UNICEF:s folder om rättighetsbaserad skola.

Här förklarar Sveriges Barnombudsman varför det är så viktigt att kommuner arbetar aktivt med FN:s barnkonvention:  http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/arbeta-med-barnkonventionen/i-kommuner/

Med anledning av att Barnkonventionen i år firar 25 år, berättar här UNICEF om några viktiga framsteg som gjorts för att förbättra barns livsvillkor. I slutet av filmen berättar de också om några av de stora problem som fortfarande finns:

Här ger UNICEF en tydlig överblick över Barnkonventionen: https://unicef.se/barnkonventionen

Om RBS, en RättighetsBaserad Skola …

De skolor som deltar i projektet är  Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, Västra skolan deras förskola Ekebo i Eslöv, Smedingeskolan i Kungsbacka, Önneredsskolan och Kannebäcksskolan i Göteborg och Josefinaskolan i Sigtuna.

Här förklarar UNICEF vad som menas med En Rättighetsbaserad Skola:  http://unicef.se/skolor/rattighetsbaserad-skola

Här berättar Sveriges Radio (23 okt, 2013) om pilot-projektet ”En rättighetsbaserad skola” på Gärsnäs skola:  http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5684224

Här har Emma Lawesson på Ystads Allehanda (25  okt, 2013) skrivit om våra tre skolor på Österlen, som deltar i projektet ”En rättighetsbaserad skola”:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article2006836/En-skola-baserad-pa-rattigheter.html

Här berättar Emma Lawesson på Ystads Allehanda (19 april, 2013) om en utbildning om FN:s barnkonvention som Marie Lundin höll för Gärsnäs elever:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/skoldag-med-fokus-pa-fns-barnkonvention/

Om det ungdomspolitiska handlingsprogrammet …

Här på kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:  http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/Simrishamns-kommuns-ungdomspolitiska-handlingsprogram-2013-2016/

Om kommunens föräldrakurser …

Emma Lawessons artikel i Ystads allehanda (2014-12-05) om ”Kurs för aktiva föräldrar”  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/kurs-for-aktiva-foraldrar/

Vill du veta mer om hur man kan fatta bättre beslut som berör barn?

Här tipsar Barnombudsmannen om hur man praktiskt kan arbeta med Barnkonventionen:  http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Faktablad/Faktablad1_arbetapraktiskt11.pdf

Rädda Barnen Ålands hemsida kan du via korta informationsfilmer få en tydlig och bra beskrivning på svenska av barns rättigheter och vad som menas med en barnkonsekvensanalys (även om materialet är finskt så är det direkt överförbart till svenska förhållanden):  http://www.raddabarnen.ax/vart-arbete/hemma-pa-aland/barnkonsekvensanalys

På BRIS webbplats Barnperspektivet.se kan du få bra råd kring vad man ska tänka på när man fattar beslut:

Här kan du hitta Rädda Barnens material Bra beslut för barn, Samhällsstyrning för barns rättigheter (2010):  http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/Samh%C3%A4llets%20ansvar/Bra_beslut_f%C3%83%C2%B6r_barn.pdf

Här kan du läsa svenska Rädda Barnens checklista (2012) för vad man bör tänka på vad gäller flyktingbarns behov och rättigheter:  http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/barn-pa-flykt/Checklista%20f%C3%B6r%20gott%20mottagande%20av%20asyls%C3%B6kande%20barn%20i%20familj.pdf

Vill du som elev ha stöd och veta mer om dina behov och rättigheter?

Här ger Rädda Barnen tips på bra material:  http://www.raddabarnen.se/ung-och-skola/skola/elev/

Du hittar också mycket bra material på Barnombudsmannens hemsida:  http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/gor-du-ett-skolarbete-om-barnombudsmannen/

På BRIS (Barnens Rätt I Samhället) kan du chatta med en kurator. Här finns också bland annat diskussionsforum för ungdomar och BRIS idolkort där kända personer berättar om olika svårigheter de haft som barn:  http://www.bris.se/?pageID=327

Vill du som lärare jobba med Barnkonventionen tillsammans med dina elever?

Prata gärna med Marie Lundin. Hon ger gärna råd och kan komma ut till skolor och prata med personal och/eller elevgrupper.

Rädda barnen ger tips på bra material här:  http://www.raddabarnen.se/ung-och-skola/skola/larare/

UNICEF tipsar här:  https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial

Barnombudsmannen tipsar om bra och ämnesövergripande utbildningsmaterial med statistik kopplad till barnkonventionen. Materialet är sorterat i olika åldersgrupper och olika teman respektive ämnesområden:  http://www.barnombudsmannen.se/max18/max18-for-barn-och-unga/for-pedagoger/for-pedagoger/

BarnsRättigheter.com ger tips på fyrahörns-övningar och diskussionfrågor som man kan använda i undervisningen:  http://www.barnsrattigheter.com/barns-ratt-till-utbildning-ovningar/

Vill du söka hjälp eller stöd till dig själv eller andra?

Barnombudsmannen ger råd om vart du kan vända dig:  http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/for-dig-som-har-det-jobbigt/

Som barn kan du vända dig direkt till BRIS för att få prata med någon vuxen (du kan kontakta dem anonymt om du vill) och för att be om råd och hjälp:  http://www.bris.se/?pageID=371

BRIS ger också råd om vad man ska göra om man tror att ett barn inte har det bra:  http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/om-ett-barn-far-illa