Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Annonser

Barn gör rätt om de kan

Läsåret 2015/16 deltog Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner i samarbete med Region Skåne i en stor satsning kring värdegrund, förhållningssätt och ledarskap. Personal i förskoleklass, grundskola och grundsärskola innefattades och målet var att man skulle skapa bättre relationer kring kommunens barn och på så vis bättre kunna hjälpa alla barn att lyckas i skolan.

Satsningen har sett olika ut på olika skolor och bestått i bland annat storföreläsningar med Karl Witting, Ross Greene och Bo Hejlskov, bokcirklar, diskussionsgrupper, workshops, studiebesök och samarbeten mellan skolor.

Mottot  ”Barn gör rätt om de kan”, som satsningen fick sitt namn efter, har formulerats av Ross Greene.  Ross Greene är psykolog och forskare vid Harvard Medical School och han har länge arbetat med frågeställningen hur man bör möta och bemöta barn och unga som har ett problemskapande beteende. 
Ross Greene föreläser om "Barn gör rätt om de kan".

Många av de som arbetar med barn och unga i Simrishamns kommun var på plats när Ross Greene föreläste om sin forskning och arbetsmodell på Moriskan i Folkets park, 3 december 2015.

Greene menar att om vi tänker att ”Barn gör rätt om de vill” blir vårt jobb i första hand att få barn att vilja göra rätt. Då försöker vi öka deras motivation med hjälp av belöningar och bestraffningar och risken är stor att vi driver igenom vår vilja utan att vi förstår de bakomliggande orsakerna till problemen och än mindre gör något åt dem. På så vis är det stor risk att konflikterna och det oönskade beteendet återkommer.
Om vi istället utgår från att barn gör rätt om de kan, får vi ett helt annat förhållningssätt. Då anser vi att det oönskade beteendet beror på att barnet saknar viktiga förmågor och därför inte klarar leva upp till omgivningens förväntningar.  Till exempel klarar barnet kanske inte av att vara tillräckligt flexibelt när vår planering ändras eller så kan barnet inte hantera sin frustration när hans eller hennes förväntningar och behov inte blir tillfredsställda. Med detta sätt att se på barnen blir vår främsta uppgift att försöka ta reda på vad det är som hindrar ett visst barn från att göra vad som förväntas.
När vi vet mer om vilka färdigheter barnet saknar, kan vi lättare ge stöd och tillsammans med barnet hitta lösningar som känns genomförbara och bra för båda parter. På så vis lär sig barnet att handskas med sina egna inte ännu färdigutvecklade förmågor. Han eller hon får dessutom träna sig i att lyssna på andra, bli lyssnade på, samarbeta och lösa problem.
Karl Witting på Ystad teater, 27 maj 2016

27 maj 2016 var det uppföljning av samverkan och gemensam kompetensutveckling i sydöstra Skåne under samlingsnamnet ”Barn gör rätt om de kan”. Inbjudna talare var Karl Witting, Ing-Marie Wieselgren, Linda Wellin, Mats Lundqvist och Beppe Singer.

 

Fler bilder:

"Barn gör rätt om de kan" med Ross Greene

”Barn gör rätt om de kan” med Ross Greene. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från Greenes föreläsning.

Barn gör rätt om de kan

Uppföljning och avrundning av samarbetsprojektet Barn gör rätt om de kan, i Ystad teater 27 maj 2016. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från den avslutande heldagen i Ystad.

 

Simrishamns skolor klättrar ytterligare i Öppna jämförelser

På fyra år har Simrishamns kommun klättrat från plats 224 till plats 71 i Öppna jämförelser Grundskola 2016, vilket är Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) årliga mätning av resultaten i grundskolan. Årets rapport innehåller uppgifter från läsåret 2014/15.

öppna jämförelser

Så här har Simrishamns kommun klättrat i rankingen av kommunerna i Sverige (av totalt 290 kommuner):

2012 – plats 224
2013 – plats 159
2014 – plats 76
2015 – plats 71

I rapporten beskriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skolornas resultat utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurser utifrån bland annat kostnader och personaltäthet. De har också sammanställt resultaten på en av Sveriges största elevenkäter, som årligen besvaras av elever i årskurs 5 och årskurs 8. Syftet med Öppna jämförelser är att statistiken ska vara ett stöd, peka på framgångsfaktorer och väcka idéer om hur kommuner kan förbättra resultaten i skolan.

Temat i årets rapport är mottagande och skolgång för nyanlända elever. Rapporten tar också särskilt upp information om SKL:s satsningar samt de ståndpunkter som SKL driver för att stötta kommunernas arbete med att främja alla barns och elevers utveckling och lärande.

äppelblomBarn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn vill här passa på att tacka kommunens elever, lärare, rektorer och övrig personal för gott arbete! Vi ser fram emot att tillsammans med Er få fortsätta arbeta med kommunens barn och unga och utveckla våra skolor!

Du hittar rapporten här:

Vill du gå på djupet, kan du jämföra resultaten i förhållande till förutsättningarna i följande tabellbilagor:

 

Vad händer på Österlengymnasiet just nu?

Det händer mycket spännande saker på kommunens två gymnasieskolor. I ett tidigare inlägg berättade vi om vad som görs på Nova Academy. Detta inlägg kommer att handla om några saker som händer på Österlengymnasiet nu i vår:

  • Hälsodag då elever fritt kan välja mellan allt från gymträning och dans till filmvisning eller brädspel.
  • Temadag kring tolerans, medmänsklighet och förståelse för människor på flykt.
  • Resa till Malmö för att skolans elever ska se dansmusikalen Billy Eliot, som handlar om att man ska våga följa sitt hjärta och gå sin egen väg.

 

Regelbundna hälsodagar



Hälsodag på Österlengymnasiet, mars 2016Många av Österlengymnasiets skolövergripande satsningar handlar om hälsa, fysisk såväl som mental. Några gånger om året arrangeras till exempel schemabrytande hälsodagar. Man börjar med alla äter frukost tillsammans och sedan väljer eleverna mellan ett rikt utbud av aktiviteter.

Aktiviteterna leds av utbildade pedagoger och ledare. Målsättningen är att de som deltar ska ha kul, lära sig nya saker och gärna även lära känna elever och personal som de inte träffar så mycket i vanliga fall. Det är fint om en del elever på så vis får nya vänner eller hittar nya fritidsintressen.

Senast det var hälsodag var måndagen den 7 mars. Då kunde eleverna välja mellan att promenera, träna på Friskis och svettis respektive Wellnez, bowla, spela volleyboll, dansa, pröva på cykling, se film och spela brädspel. På eftermiddagen var det en stor innebandy-turnering i Korsavadshallen.

Här kan ni se ett filmklipp med de elever och lärare som valde dans med dansläraren Hanna Thorstensson. Redan efter någon timmes hård uppvärmning och intensiv koreografiträning, började de lära sig stegen till låten ”Balle balle” från Bollywoodfilmen Bride and prejudice koreograferad av Pooja Shetty Singh.

Här kan du läsa mer om tidigare hälsodagar: ”Vi vill hjälpa ungdomar att må bra” och här kan du se bilder från den senaste hälsodagen:  https://www.flickr.com/gp/wastes/53e14c

Hälsodag ÖG 20160307-65

Alla får plats



alla får plats-27Tisdagen den 15 mars kom värdegrundsprojektet ”Alla får plats” till Österlengymnasiet i Simrishamn. Under skoltid riktade sig aktiviteterna till Österlengymnasiets lärlingselever och på kvällen öppnade projektet upp för allmänheten.

Projektet ”Alla får plats” drivs av Migrant Journeys, Fryshuset, AFS och Relearn & SICE. Man vill nyansera bilden av flyktingar och nya invandrargrupper genom öppna diskussioner, tankeväckande övningar, positiva exempel och genom att uppmuntra till medkänsla och nyfikenhet på de kulturer och människor som nu anländer till Sverige.

Med Österlengymnasiets elever hade man tre olika aktiviteter:

  • Migrant Journeys ledde grupper av elever och pedagoger genom ett alldeles nyutvecklat brädspel The journey Khartoum och avslutade med en diskussion runt spelupplevelsen och lärdomar som spelarna kan dra från denna. I spelet är varje spelare en flykting som försöker ta sig vidare från Karthum i Sudan till Europa. Spelet går ut på att deltagarna ska få en ökad förståelse för situationen för människor på flykt.

alla får plats-34

  • Fryshuset Göteborg hade bland annat en praktisk övning där elever fritt fick spekulera kring en av workshop-ledarna: hur bor hon, vad har hon för åsikter, vad gillar hon att göra, vad har hon för trosuppfattning, och så vidare. Efteråt avslöjade hon vilka av de förutfattade meningarna som stämde, och vilka som var helt uppåt väggarna. Dessutom berättade hon några oväntade saker om sig själv.

alla får plats-4

Övningen blev ett tänkvärt exempel på hur ”ett första intryck” kan fungera. Hur ser man på människor om de gillar hundar, att resa eller att de är kristna eller muslimer? Övningen visade också att det kan vara skönt, bra och ibland till och med nödvändigt att bryta mot förväntningarna.

alla får plats-23

  • AFS höll i en workshop som de kallade ”Din bild av andra. Utmana fördomar och stereotyper om olika grupper”. Elever och pedagoger fick bland annat i uppdrag att gå runt och skriva på stora pappersark vilka åsikter som de hört om olika grupper i samhället. Vad hör man till exempel folk säga om kvinnor respektive män, om hemlösa, rika, skåningar och stockholmare? Vad hör man om kristna respektive muslimer? När man gått igenom påståendena tillsammans, fick deltagarna diskutera hur dessa fördomar och stereotyper påverkar dem: ”Vilka fördomar bär du själv på, vilka berättar du för andra och hur påverkar fördomar och stereotyper oss och vår syn på människor och grupper i samhället?”

 

Musikalresa till Malmö



Österlengymnasiet har som tradition att en gång om året bjuda intresserade elever och personal på bussresa och kraftigt rabatterade biljetter till någon teater, musikal eller liknande i Malmö-regionen.

I år har skolan valt att gå ett steg längre och bjuda alla sina elever att gratis följa med till Malmö för att se musikalen Billy Elliot på Malmö Opera. Eleverna reser dit gruppvis med lärare och några av klasserna passar på att göra studiebesök i Malmö innan hela skolan samlas för att se musikalen på kvällen. Skolan har bokat över 200 biljetter och efter musikalen tar man inhyrda bussar tillbaka till Simrishamn.

Dansmusikalen Billy Elliot handlar om en talangfull arbetargrabb som bryter mot normen när han börjar dansa balett. Handlingen bygger på filmen med samma namn och är en hyllning till konstens kraft och modet att våga gå sin egen väg i livet. Musiken har skrivits av Elton John. Föreställningens tema om tolerans och personligt mod kommer sedan att följas upp i skolans undervisning.

________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Här kan du se ett mer ingående exempel på hur man planerar och genomför Österlengymnasiets hälsodagar:

https://bufsimrishamn.wordpress.com/2014/03/31/vi-vill-hjalpa-vara-ungdomar-att-ma-bra/

Här kan du se dansen Balle Balle i bollywoodfilmen Bride and prejudice koreograferad av Pooja Shetty Singh:

 

alla får plats-29

Österlengymnasiet och projektet ”Alla får plats” bjöd på kvällen den 15 mars in allmänheten att gratis delta i samma aktiviteter som man hade haft för lärlingseleverna under skoltid. Dessutom lade man till ytterligare en aktivitet: Relearn & SICE höll en föreläsning och frågestund om Syrian Initiative Craftmanship Ecovillage, som är en organisation som siktar på att flyktingar, svenskar och andra ska bygga ekobyar tillsammans och på så vis samtidigt bidra till ”social integration, ekonomisk stabilitet och ekologisk sundhet”. På Facebook kan du läsa mer om hela programmet för allmänheten som ägde rum kl 17-19 på Österlengymnasiet:  https://www.facebook.com/events/1046811875359953/

Det är flera riksomspännande organisationer och föreningar som samarbetar i projektet ”Alla får plats”. De är alla medlemmar i Anna Lindh stiftelsens svenska nätverk  (http://www.varldskulturmuseerna.se/om-oss/internationellt/anna-lindh-stiftelsen/). Här kan du hitta mer information:

Simrishamns kulturgaranti firar 10 år

kulturgarantikonferens3I år är det 10 år sedan Kulturgarantin startades i Simrishamns kommun. I slutet av november firades detta med en två dagar lång nationell konferens ”På bron mellan kultur och skola. Kulturgarantin i Simrishamn – barnperspektiv i kommunal verksamhet”.

Begreppet Kulturgaranti myntades i Simrishamns kommun 2005. Satsningen har kommit att bli en förebild för andra kommuners arbete med kultur och skola. Med ett tydligt barnperspektiv har man här inte nöjt sig med att skapa goda förutsättningar för kulturupplevelser, utan man har gått ett steg längre och hävdat våra barns rättighet att få uppleva och skapa kultur inom skolans ram.

barns rätt till kultur

I praktiken innebär Kulturgarantin att alla elever som går i kommunal grundskola i Simrishamns kommun regelbundet går på föreställningar, konserter och utställningar med mera, diskuterar sina kulturupplevelser tillsammans med kulturpedagoger och tränar sig i att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor via olika konstarter. Dessutom får deras lärare kontinuerlig fortbildning i hur man kan arbeta med olika kulturformer i skolan.

kulturgarantikonferens Diana Olsson-1

Diana Olsson berättade på ett lättsamt och trevligt sätt om geografi, demografi, näringsliv och kommunala satsningar i Simrishamns kommun. Foto: Charlotta Wasteson.

Första konferensdagen handlade mycket om Simrishamn. Vår kommundirektör Diana Olsson och Barn- och utbildningsnämndens ordförande Christer Grankvist presenterade Simrishamns kommun för konferensens många långväga gäster och Sylvia Carlsdotter och Anna-Carin Uggla, enhetschef respektive kulturutvecklare barn och unga vid kulturpedagogiska enheten i Simrishamn, beskrev kulturgarantin och dess upplägg.

kulturgarantikonferens fem kulturpedagoger o Anna-Carin

Anna-Carin Uggla samtalade med Mariel Rosendahl (teater), Hanna Thorstensen (dans), Mårten Hård (film och rörlig bild), Lars Nilsson (musik) och Karna Nyström (litteratur) om vad kulturpedagogerna gör ute i klassrummen tillsammans med kommunens elever och lärare. Foto: Charlotta Wasteson.

Därefter berättade fem av KPE:s kulturpedagoger om hur de ingår i kulturgarantin och gav mängder med konkreta exempel på hur de arbetar med elever och lärare ute på skolorna. En annan programpunkt var att representanter från bland annat Gotland, Ronneby, Åstorp och Kristianstad berättade om hur de arbetar för att ge barnen i deras kommuner möjlighet att uppleva och utöva kultur. Man ägnade också en stor del av konferensen åt att diskutera hur man ute på skolorna kan ta hjälp av kulturgarantin och musik, bild, film, dans, litteratur och teater, för att arbeta med integration av nyanlända.

Anne-Marie Körling talade vid kulturgarantikonferensen

Anne-Marie Körling talade om läsandet och skrivandets betydelse för barns och ungas språkutveckling. Foto: Charlotta Wasteson.

Konferensen innefattade inspirerande gästföreläsare. Till exempel visade Kulturrådets läsambassadör Anne-Marie Körling exempel på språkets betydelse för barns och ungas utveckling av självkänsla och Niklas Hald, skådespelare som doktorerat om vad det innebär att spela teater för barn och unga, talade om hur man kan förstå och skapa goda förutsättningar i mötet med elevgrupper som inte aktivt valt att få en viss kulturupplevelse.

Konferensen bjöd deltagarna på kulturella inslag såsom bland annat afrikansk körsång med Nova Academy, en sufi-inspirerad dansföreställning med Hanna Thorstensen till musik av Dan Johnny Percy Svensson och klassisk musik med Amit Zen på cello och Agneta Fritz på piano.

Dansföreställning med med Hanna Thorstensen till musik på trumma av Dan Johnny Percy Svensson.

Dansföreställning med med Hanna Thorstensen till musik av Dan Johnny Percy Svensson. Foto: Mårten Hård.

Christer Grankvist var en av de politiker som deltagarna kunde diskutera med och ställa frågor till under konferensen. Foto: Mårten Hård.

Christer Grankvist var en av de politiker som deltagarna kunde diskutera med och ställa frågor till under konferensen kring kultur och skola. Foto: Mårten Hård.

Ett tydligt uttalat syfte med konferensen var att skolfolk, politiker och kulturfolk från olika delar av landet skulle träffas och dela med sig av sina erfarenheter av samarbeten, bygga nätverk, inspirera och stötta varandra i arbetet med kultur i skolan. För att mångas deltagares erfarenheter skulle bli hörda och för att underlätta nätverkandet hade man i programmet lagt in flera paneldiskussioner och samtalsstationer och alla deltagare fick tydliga namnskyltar där det framgick var och med vad man arbetade. Målsättningen var att detta ska leda till ökade samarbeten även över kommungränser och att vi i Sverige ska bli ännu bättre på att skapa framgångsrika kultursatsningar för så många barn och unga som möjligt.

Här hittar du fler bilder från konferensen (klicka på bilden så kommer du vidare till ett helt album med bilder):

Kulturgarantin i Simrishamns kommun

https://flic.kr/s/aHskpSxseR

och här:

Kulturgarantin i Simrishamn 10 år

https://flic.kr/s/aHskqFF125

____________________________

Text: Charlotta Wasteson Bild: Mårten Hård och Charlotta Wasteson, för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Kulturgarantin handlar om elevers rätt till kultur

Stor fest när Kulturskolan i Simrishamn inviger sina nya lokaler

 

kulturgarantiAlla elever som går på någon av Simrishamns kommuns grundskolor innefattas av en kulturgaranti. Kulturgarantin innebär att våra elever inte är beroende av att ha geografiskt nära till kulturlivet. Inte heller behöver de gå på skolor med specifikt kulturintresserade lärare eller skolledare. Istället garanteras de möjlighet till följande:

  • Alla elever ska få möjlighet att uppleva kultur framförd av professionella kulturutövare.
  • Alla elever ska få möjlighet att tillsammans med kulturpedagoger och konstnärer reflektera kring kultur  och kulturella uttrycksformer.
  • Alla elever ska få möjlighet att träna sig i att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor via olika konstarter.
  • Alla lärare ska få kontinuerlig fortbildning i hur man kan arbeta med olika kulturformer i skolan.

 

Stor fest när Kulturskolan i Simrishamn inviger sina nya lokaler

 

Kulturgarantin innefattar konstarter såsom musik, dans, bild, film, litteratur och teater och varje årskurs har sitt eget tema. I förskoleklass arbetar man t ex med dans, i årskurs 1 med audiovisuell poesi, i årskurs 2 med musik, i årskurs 3 med drama, teater och litteratur och i årskurs 4 med konst, o s v.

 

Stor fest när Kulturskolan i Simrishamn inviger sina nya lokaler

 

Här kan du läsa mer om att Simrishamns kommun i år utsetts till Skånes bästa kulturkommun 2015:
https://bufsimrishamn.wordpress.com/2015/06/05/simrishamn-ar-skanes-basta-kulturskolekommun-2015/

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Kulturgarantin:  http://www.simrishamn.se/kulturgarantin

I denna film berättar Anne-Marie Körling om läsningens kraft och om sitt uppdrag som läsambassadör:

Vill du se fler bilder?

Bilder på vad som fanns med i Kulturgarantin 2014/15 (klicka på bilden så kommer du vidare till fler bilder):

Kulturgarantin läsåret 2014-2015
https://flic.kr/s/aHsk2Hp5xm

Här kan du hitta bilder från när lärarna i förskoleklass och årskurs 2 har rytmik och dans tillsammans med Kulturgarantins pedagoger (klicka på bilden så kommer du vidare till fler bilder):

Rytmik och dans med pedagoger i Simrishamns kommun
https://flic.kr/s/aHsk7hohiY

Bilder från kulturskolans lokaler en vanlig tisdagseftermiddag i januari, 2015 (klicka på bilden så kommer du vidare till fler bilder):

Kulturskolan i Simrishamn
https://flic.kr/s/aHsk7pbRoq

Bilder från Barnkulturfesten som anordnades av KPE i maj 2015 (klicka på bilden så kommer du vidare till fler bilder):

Kulturskolan bjuder på Barnkulturfest, maj 2015
https://flic.kr/s/aHskd8LJ2x

Barnkonsekvensanalyser hjälper oss att sätta barnen i centrum

Vår lokala barnombudsman Marie Lundin har i uppdrag att stärka barns rättigheter i kommunen. För att göra detta håller hon bland annat i utbildningar, hjälper till att upprätta handlingsplaner, checklistor och barnkonsekvensanalyser och stöttar kommunanställda så att de får med ett barnperspektiv i de beslut som fattas:

Utbildning

De senaste åren har målsättningen varit att all personal som arbetar direkt eller indirekt med barn och alla politiker ska ha en grundutbildning i barns rättigheter. Man har samtidigt passat på att diskutera hur dessa rättigheter bäst ska tas tillvara i de olika verksamheterna. De som direkt eller indirekt arbetar med barn har också fått utbildning i att de har en anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen 14:1 om de är oroliga över att ett barn kan fara illa.

Allt från IT-tekniker, biblioteksanställda och socialarbetare har redan fått utbildningen. Nu har turen kommit till skolorna.

Marie Lundin, Simrishamns kommuns barnombudsman, berättar om kommunens arbete för barns rättigheter.

Kommunens barnombudsman, Marie Lundin, har i uppgift att sprida kunskap om barns rättigheter och att, i samarbete med andra, hjälpa barn så att de får sina rättigheter uppfyllda. På bilden ser vi henne informera särskolans personal.

Sedan höstterminens början 2015 träffar Marie personal på Simrishamns kommuns skolor för att tala om barnkonventionen och hur kommunen arbetar med barns rättigheter utifrån ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″ och hur hon kan stötta personal som vill upprätta barnkonsekvensanalyser när de misstänker att ett eller flera barn riskerar att komma i kläm.

Marie Lundin har träffat många av kommunens elever för att tala om barnkonventionen och personalen på kommunens skolor arbetar systematiskt för att deras elever ska veta sina rättigheter och känna sig trygga och lyssnade på. I hela skolområde Nord samarbetar man dessutom med UNICEF i ett projekt kallat Rättighetsbaserad skola. Detta kan du läsa mer om här: ”Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s barnkonvention”.

Barnkonsekvensanalyser

En del av Maries arbete är att hjälpa till att upprätta barnkonsekvensanalyser för grupper av barn eller enskilda barn, som av olika anledningar riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. En barnkonsekvensanalys innebär en djupgående och noggrann undersökning av barnets eller barnens behov och av hur dessa behov kan uppfyllas.

Vad gäller skolor kan en sådan analys ibland visa att en skola behöver göra mer för att stötta ett visst barn och ibland kan den visa att problemet eller problemen inte ligger inom skolans kompentensområde eller ansvar utan att andra instanser måste ta vid.

Ett hjärta av såpa <3

Personer som arbetar inom skolan och elevhälsan eller på andra sätt arbetar med barn direkt eller indirekt, kan kontakta Marie Lundin för att få hjälp med att göra en barnkonsekvensanalys. Marie arbetar med barn upp till 18 år, men trots att ungdomar i slutet av sin gymnasieutbildning är ”vuxna” enligt lagens mening, kan Marie ge visst stöd i arbetet även kring dem.

Synliggöra barnperspektivet

Många beslut som fattas i kommunen påverkar barns levnadsvillkor. Det kan till exempel handla om att ökade kommunala avgifter påverkar barnfamiljers ekonomi, att barns skolväg påverkas av olika vägbyggen och att olika grupper av barn påverkas olika beroende på hur man fördelar resurserna inom skola och barnomsorg. Särskilt i de beslut där barn berörs indirekt kan det vara lätt att missa barnperspektivet.

Marie Lundin stöttar kommunanställda i hur man kan arbeta med kommunens handlingsplan, checklistor och barnkonsekvensanalyser för att få med ett tydligt barnperspektiv i de beslut som fattas och i kommunens vision, mål, styrdokument och verksamhetsplaner samt redovisningar och rapporter.

Elever på Piratenskolan arbetar med en övning kopplad till barnkonventionen.

Marie hjälper också de olika förvaltningarna att skapa förutsättningar för barn att uttrycka sina åsikter och önskemål i frågor som rör dem. Det är viktigt att våra barn känner att de blir lyssnade på, att deras behov och åsikter påverkar de beslut som fattas och att beslutsfattare återkopplar till dem så att de får veta varför ett visst beslut fattades. Några sätt att uppnå detta:

  • man har klass- och skolråd,
  • man tar ofta hjälp av ungdomar i rekryteringsprocessen av personal inom barn- och utbildningsförvaltningen,
  • man gör intervjuer med barn och unga för att utforma och utvärdera olika projekt och
  • man har skapat möjligheter för barn och unga att uttrycka sina åsikter i ett ungdomsråd som fungerar som en remissinstans till kommunen.

_________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

I Simrishamns kommun lägger man stor vikt vid att försöka förebygga ohälsa bland barn och unga. Detta förebyggande arbete sker bland annat i form av diskussions och stödgrupper för barn respektive föräldrar: Blåvingegruppen (som vänder sig till barn på mellan 7 och 12 år), Aktivt föräldraskap (föräldragrupp) och Barn i föräldrars fokus (föräldragrupp för föräldrar i konfliktfyllda separationer). Man har också via Elevhälsan ett stödteam som arbetar med stödåtgärder för enskilda barn såväl som för hela grupper av elever och personal ute på skolorna. Mer om detta kommer du att kunna läsa i nästa inlägg här på bloggen.

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här på kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du också mer om Simrishamns kommuns barnombudsman:

På Barnrättsbloggen kan du följa Marie Lundins arbete:

Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 2 av 2)


världsklassen

Barn och ungdomar som bor i Sverige och är mellan 3 och 20 år har rätt till förskola, grundskola och gymnasium. Barn- och utbildningsförvaltningen har med andra ord en viktig uppgift vad gäller integrationen av de nyanlända barnen. Några exempel på det arbete som görs är:

  1. Barn- och utbildningsförvaltningens samordnare, Staffan Andrée, kontaktar alla nyanlända barnfamiljer och gör hembesök för att informera om svenska skolsystemet och erbjuda barnen förskola och skola.
  2. Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggningssamordnare för nyanlända, Lillan Dahlqvist, undersöker vilka kunskaper och färdigheter de enskilda barnen har och tar ställning till vilken årskurs som kan tänkas passa dem.
  3. Kommunens skolledare tar del av kartläggningen och rekommendationen och fattar beslut om var de enskilda flyktingbarnen bäst bör placeras.

världens hus tjejgrupp-20

Dagens inlägg handlar om några av de som är först på plats för att träffa och hjälpa de nyanlända barnfamiljerna. Nästa inlägg kommer att handla om de förberedelseklasser som först tar emot eleverna och hur eleverna sedan successivt slussas ut i sina ordinarie skolklasser.

Uppsökande verksamhet

Staffan Andrée besöker nyanlända familjer för att berätta att deras barn kan gå i skolanStaffan Andrée tar via tolk den första kontakten med de nyanlända som har barn. Han frågar om han och tolken får lov att komma och besöka dem för att berätta om det svenska skolsystemet och om de nyanlända barnens möjligheter att gå i förskola och skola i Simrishamns kommun.

De flesta av de nyanlända barnfamiljer som Staffan besöker är asylsökande och bor på asylboenden i Stockeboda och Hammenhög och i lägenheter som Migrationsverket hyr i Simrishamn, Borrby, Hammenhög, Gärsnäs och S:t Olof. En del familjer som kommer till kommunen har hunnit få asyl, men de erbjuds också besök eftersom mycket är nytt även för dem.

Alla föräldrar har hittills tackat ja till besöket. De är angelägna om att deras barn ska få börja skolan i kommunen så fort som möjligt.

När Staffan träffar föräldrarna berättar han att i Sverige går de flesta barn i förskoleklass ett år innan grundskolan börjar, därefter har barnen nio-årig skolplikt. Skolplikten gäller även de barn som fått uppehållstillstånd. Asylsökande barn måste inte gå i förskola respektive skola, men de erbjuds möjligheten och hittills har alla tillfrågade föräldrar i kommunen tackat ja till erbjudandet.

Några andra saker Staffan Andrée berättar är att …

  • Barn på mellan 3 och 6 år har rätt till gratis förskola 15 timmar per vecka.
  • De flesta barn går i förskoleklass i ett år från det att de är ca 6 år. Att gå i förskoleklass är också gratis.
  • Föräldrar har rätt att välja skola för sina barn (beroende på om det finns lediga platser och med vissa begränsningar på grund av transporter). I Hammenhög kan man till exempel välja mellan Hammenhögs friskola, Gärsnäs skola och Borrby skola.
  • Det är gratis att gå i skolan. Man behöver inte köpa skolmaterial, utan barnen får eller kan låna allt de behöver.
  • Även skolluncherna är gratis, men det är viktigt att äta frukost innan man går till skolan och barnen ska gärna ta med sig en frukt att äta under förmiddagen.
  • Betyg får man inte förrän i årskurs 6.
  • Barnen har ingen skoluniform.
  • Skolan är neutral vad gäller religion. Det innebär att man får utöva sin religion på fritiden.
  • Skolans personal förväntar sig att eleverna är aktiva, samarbetar med varandra och deltar i diskussioner.
  • Flickor och pojkar har gemensam undervisning och gör samma saker (med undantag från omklädning och duschning). Man strävar efter att behandla flickor och pojkar lika.

Nyanlända barnfamiljer får information om att deras barn kan gå i skolanStaffan delar också ut Skolverkets informationsmaterial om den svenska skolan. Den finns på många olika språk, så det är stor chans att att man kan få broschyren på sitt modersmål.

I samband med besöket ställer Staffan frågor om de olika familjernas bakgrund och behov, t ex varifrån de kommer, hur de har kommit hit, vilka språk de talar, hur många år som barnen har gått i skola och vad de har gjort om de inte gått i skolan. Denna information skickas sedan vidare som underlag för fortsatt kartläggning av Lillan Dahlqvist och till rektor, skolsköterska och lärare på berörda skolor.

Föräldrarna är som sagt mycket angelägna om att deras barn ska kunna börja skolan. Redan vid detta första möte bokar Staffan André därför in en tid som de nyanlända barnen ska träffa Lillan Dahlqvist.

Kartläggning och placering

Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggningssamordnare för nyanlända, Lillan Dahlqvist, träffar de nyanlända barnen och deras föräldrar tillsammans med en tolk som talar elevens modersmål. Lillans målsättning är att ta reda på vad barnen kan och vad de behöver utveckla. En viktig del av integrationen är nämligen att barnen placeras i en årskurs där de får goda förutsättningar att trivas och utvecklas.

Nyanlända barn kartläggning och förberedelseklass-12Lillan träffar oftast en familj i taget tillsammans med en studiehandledare som talar samma språk som de nyanlända barnen. Om familjen har flera barn försöker hon kartlägga syskon samtidigt. På så vis underlättar hon för de enskilda familjerna och snabbar på processen. Kartläggningen innebär att man träffas cirka 3 gånger. Varje gång tar ungefär 1,5 timme. De flesta vårdnadshavarna är med i början av kartläggningarna.

De nyanlända familjerna behöver oftast hjälp med många olika saker. För att det inte ska bli några missförstånd är Lillan tydlig med att hon arbetar med skolfrågor och till exempel inte kan hjälpa till med asylärenden, boenden eller sjukvård. Istället hänvisar hon till andra som är experter på dessa områden.

Nyanlända barn kartläggning och förberedelseklass-9Lillan börjar sin kartläggning genom att ställa frågor till eleverna och deras vårdnadshavare kring vilka kunskaper, färdigheter och intressen barnen har, som till exempel om de kan läsa och skriva, om de är vana att använda dator och internet, vilka ämnen har de läst och vilka ämnen de gillade mest, vilka språk de kan och vilket språk de är bäst på och om de kan klockan och cykla. Därefter gör hon olika tester för att undersöka barnens kunskaper i matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturvetenskapliga ämnen och modersmål. De barn som vill får också visa att de kan lite svenska.

Nyanlända barn kartläggning

Lillan har texter på många olika språk som hon kan använda när hon testar barns och ungdomars läsförståelse på deras modersmål. Här ser ni till exempel texten ”Lagom är bäst” på thai, serbokratiska, somaliska, arabiska och svenska.

Efter att Lillan är färdig med kartläggningen skriver hon en rekommendation som hon skickar till berörda skolledare.  I denna skriver hon vilket årskurs hon rekommenderar att eleven ska gå och varför och hon bifogar elevernas resultat. När rektorerna fattat beslut kring elevens placering skickas kartläggningsmaterialet vidare till den skolenhet där eleven ska gå.

Vill du veta mer?

I tre inlägg kommer ni att få träffa några av dem som på olika sätt arbetar med flyktingintegration inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun. Första inlägget hittar du här:  ”Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 1 av 2)”

Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet har fått i uppdrag att skapa ett kartläggningsmaterial. Från och med 2016 är det obligatoriskt att använda detta kartläggningsmaterial i alla kommuner. Du kan läsa mer om materialet här: ”Kartläggningsmaterial för nyanlända elever”.

På kommunens hemsida kan du läsa mer om flyktingmottagandet i Simrishamns kommun:  ”Flyktingmottagande”.

Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 1 av 2)

Marie Lundin talar i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen

Marie Lundin talade i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen.

Simrishamns kommun ligger långt framme i sitt arbete med flyktingintegration och barns rättigheter. Med anledning av detta var kommunens barnombudsman Marie Lundin inbjuden som talare på politikerveckan i Almedalen tillsammans med Helen Torstensson från Migrationsverket och Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen. De berättade om sina erfarenheter och åsikter kring vad som krävs för ett gott mottagande av flyktingbarn. Bland annat hävdade de att Migrationsverket behöver utveckla sitt barnperspektiv och att det behövs en nationell handlingsplan för hur vi ska ta ansvar för de flyktingbarn som kommer till Sverige.

Några exempel på vad som görs i Simrishamns kommun

I dagsläget har vi ungefär 200 flyktingbarn och -ungdomar i Simrishamn och byarna omkring. För att kunna ge dem och övriga nyanlända så bra hjälp som möjligt satsar Simrishamns kommun på att systematiskt utveckla samarbeten mellan lokala, regionala och statliga myndigheter och olika ideella föreningar och privatpersoner som vill göra en insats.

Här kommer några exempel på satsningar:

  • Kommunens barnombudsman Marie Lundin har fått i uppdrag att undersöka flyktingbarnens situation och vad kommunen bör göra för att stötta de nyanlända barnen.
  • Kommunens socialförvaltning har tillsatt en integrationsenhet, som i sin tur startat projektet ”Världens hus” under ledning av Sofia Osburn samt utbildningssatsningarna Barn i väntan/Barn i start. Man håller också på att utveckla samarbetet med olika studieförbund, som ska kunna erbjuda kurser ute på asylboendena.
  • Simrishamns kommun har inlett ett samarbete med en grupp Chalmersstudenter som arrangerat sommaraktiviteter för kommunens ensamkommande flyktingbarn och som håller på att skapa en digital plattform för den information som är central i samband flyktingmottagandet.

Alla barn och ungdomar på mellan 3 och 21 år har rätt till förskola respektive skola, oavsett varifrån de kommer. Barn- och utbildningsförvaltningen har alltså också en viktig uppgift vad gäller integrationen av de nyanlända barnen. Detta kommer vi att berätta mer om i nästa inlägg.

Barnkonsekvensanalys och handlingsplan för integration av flyktingbarn

Marie Lundin har sitt kontor i stadshuset i Simrishamn.

Simrishamns lokala barnombudsman Marie Lundin har tillsammans med representanter från kommunens olika förvaltningar arbetat fram en barnkonsekvensanalys kring kommunens flyktingbarn. I höst (2015) ska deras arbete leda vidare till en handlingsplan för hur man bäst ska kunna hjälpa flyktingbarnen.

barnkonsekvensanslys flyktingbarn i Simrishamns kommun-5Barnkonsekvensanalysen visar att en av flyktingmottagandets största utmaningar är att det är svårt att få överblick över vad som kan och måste göras. Bland annat tar det mycket tid att hitta och sätta sig in i  de många olika lagar och bestämmelser som reglerar flyktingmottagningen och veta vilka aktörer som har vilka ansvarsområden vid vilka skeden i mottagandet.

Barnkonsekvensanalysen har redan lett till att Simrishamns kommun tagit nya steg för underlätta integrationen, bland annat genom skapandet av ”Världens hus” och genom samarbetet med REACT (mer om det här nedan).

Mötesplatsen ”Världens hus”

Världens hus håller till på Backgatan 25 i Simrishamn.

Kommunens socialförvaltning har startat en integrationsenhet som i sin tur startat ”Världens hus”, mitt emot Korsavadsskolan i Simrishamn. Världens hus fungerar som en mötesplats för de som är engagerade i flyktingfrågor: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen, kommunen, ideella organisationer, enskilda privatpersoner som vill göra en insats för att hjälpa de nyanlända, boenden, gode män och inte minst flyktingarna själva. Här kan intresserade också få hjälp att starta projekt i syfte att öka integrationen.

världens hus tjejgrupp-15

Världens hus är också tänkt att ge kommunens nyanlända flyktingar en trygg och hemtrevlig miljö där man kan knyta nya kontakter, träffa andra i liknande situation, fika, öva sig på att prata svenska, skriva cv för att senare kunna söka jobb, skriva ut viktiga papper och få hjälp att förstå hur det svenska samhället fungerar.

Tjejgruppen på

Sofia Osburn är integrationsansvarig och projektledare för kommunens satsning ”Världens hus”. Här syns hon längst till höger i bilden tillsammans med tjejgruppen som träffas ungefär en gång i veckan.

Simrishamns kommun vill särskilt uppmuntra svenska och invandrade ungdomar att komma till Världens hus. Det finns separata kill- och tjejgrupper som man kan delta i. Ungdomarna planerar alla aktiviteter tillsammans med Sofia Osburn, som är projektledare på Världens hus. Till exempel har tjejgruppen bestämt att de under hösten ska åka till Stenshuvud, rida och göra studiebesök på Konst- och designskolan Österlenskolan respektive polisen. Ungdomarna i tjej-gruppen är också mycket engagerade i att hjälpa kommunens nyanlända flyktingbarn och -ungdomar.

”Barn i väntan” och ”Barn i start”

Nu i höst (2015) startar integrationsenheten även en utbildningsinsats kallad Barn i väntan (BIV) som riktar sig till barn och ungdomar i asylsökande familjer och Barn i start (BIS) som vänder sig till de barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd. Med kurserna vill man sätta barnen och ungdomarna i centrum och ge dem tillfälle att bearbeta det som de varit med om, ställa frågor kring sådant som de kanske oroar sig över och få träffa barn och unga i samma ålder och bland annat rita, måla, modellera med lera, spela spel, göra rollspel och ägna sig åt musik och dans.

Utbildningarna BIV/BIS hålls av gruppledare och består av regelbundna träffar med olika teman under en period på flera månader. Kontinuiteten och den tydliga strukturen bidrar till att barnen kan känna trygghet. Syftet med insatsen är att barnen och ungdomarna ska bli stärkta av att få tillfälle att prata om sina erfarenheter och känslor, känna sig uppskattade, ha trevligt ihop med andra, märka att de inte är ensamma och glömma bort oron inför framtiden en stund.

Kärlek och omtanke kan hjälpa oss att övervinna stora svårigheter.

Föräldrar och yngre syskon erbjuds liknande gruppverksamheter. Fokus på föräldrakurserna är hur man som förälder ska kunna stötta sina barn på bästa sätt. För de mindre barnen handlar träffarna framför allt om att få tillfälle att umgås med andra barn, få fler vuxna förebilder och kunna delta i roliga och kreativa aktiviteter.

Ju fortare de vuxna flyktingarna kommer in i det svenska samhället, desto bättre förutsättningar har de också att stötta sina barn. För att kunna få SFI-undervisning och söka jobb måste flyktingarna dock ha uppehållstillstånd och det kan ta många månader. För att påskynda integrationsprocessen har Simrishamns kommun därför gett Sofia Osburn i uppdrag att samordna samarbetet mellan kommunen och olika studieförbund, enskilda privatpersoner och ideella organisationer, som vill hjälpa de nyanlända, ge ett socialt stöd, skapa nätverk och underlätta integrationen. Sofia rekryterar även flyktingguider och söker familjekontakter.

Förutom kurserna i BIV/BIS och föräldra- och syskongrupperna kopplade till dem, har detta lett till att man ute på flyktingboendena nu kan erbjuda kurser i svenska språket och i hur det svenska samhället fungerar. Sammantaget innebär detta en stor och viktig förbättring för de asylsökande och deras barn.

svt skåne om kurser för asylsökande2

SVT Skåne Nyheter från den 3 september 2015 kan du se ett reportage om Simrishamns kommuns satsning på att ge asylsökande möjlighet att studera svenska och lära känna det svenska samhället.

svt skåne om kurser för asylsökande

I nyhetsinslaget finns bland annat en intervju med en av flyktingfamiljerna i Hammenhög och kommunens integrationssamordnare Sofia Osburn berättar om det nystartade samarbetet kring kurser i bland annat svenska för asylsökande. Du hittar reportaget här:  http://www.svtplay.se/klipp/3436923/vill-lara-sig-svenska-snabbt

REACT

Farokh Aghajanpour, Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Jonas Fenn är de fyra studenter på Chalmers Tekniska högskola som arbetar med den nybildade Voluntärorganisationen REACT.

Farokh Aghajanpour, Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Jonas Fenn är de fyra studenter på Chalmers Tekniska högskola som arbetar med den nybildade Volontärorganisationen REACT.

Under våren och sommaren 2015 har Volontärorganisationen REACT undersökt hur flyktingintegrationen fungerar i Simrishamns kommun och gett förslag på hur den ska kunna utvecklas.

Detta har resulterat i REACT hjälper Simrishamns kommun att utveckla en webbplats där man samlar information som man behöver känna till i samband med flyktingmottagning: vilka lagar och regler som gäller, vem som gör vad och vart man kan vända sig i olika frågor. Webbplatsen ska fungera som ett stöd för bland annat flyktingar och deras gode män, kommunen, olika myndigheter samt frivilligorganisationer och privatpersoner som vill hjälpa till.

Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Farokh Aghajanpour från voluntärorganisationen REACT

Alexandra Säterberg, Anton Dahlström och Farokh Aghajanpour från voluntärorganisationen REACT på Chalmers tekniska högskola var i Simrishamn sommaren 2015 för att arrangera aktiviteter för nyanlända ungdomar och för att utveckla en digital plattform som ska underlätta samarbetet kring flyktingintegrationen i kommunen.

Det resulterade också i att REACT samarbetade med Världens hus för att under skolornas sommaruppehåll leda språkträning, utflykter och aktiviteter för de ensamkommande flyktingbarnen. Bland annat lärde de sig om svenska traditioner, historia och näringsliv, band blomsterkransar och firade midsommar vid Tjörnedalagården, spelade boll, prövade karate, badade i Gyllebosjön och besökte Kåseberga, Ale stenar och Kiviks musteri.

utflykter react

Chalmersstudenterna på REACT hjälpte till att arrangera träffar och aktiviteter för ungdomar. De kom dessutom att bli goda vänner, coacher och förebilder för många av flyktingungdomarna. Ett av många uppskattade utflyktsmål under sommaren var Ale stenar och Kåseberga hamn.

___________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

Lyssna till en intervju i Radio P4 med Marie Lundin om barnkonsekvensanalysen:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns barnombudsman:

Barnrättsbloggen kan du följa hennes arbete:

Läs mer om Världens hus:

Svt Nyheter Skåne kan du se en intervju med Sofia Osburn och en av flyktingfamiljerna i Hammenhög:

Läs mer om Barn i väntan och Barn i start på den officiella BIV/BIS-hemsidan:

Utbildningarna BIV/BIS påminner om kommunens satsning på barngruppen Blåvinge, som är stödgrupper för barn som har svåra hemförhållanden. Läs mer om den här:

Läs mer om REACT:

Läs en utvärdering av BIV-verksamheten i Malmö 2004-2007. Utvärderingen är gjord av Zsofia Nestler, beteendevetare och leg. psykoterapeut, och kan laddas ner som pdf här:

På Barn- och utbildningsförvaltningens sida på Flickr kan du hitta fler bilder:

Bilder kopplade till Barnkonsekvensanalysen:  https://flic.kr/s/aHskhwbC57

Barnkonsekvensanalys

Bilder kopplade till Världens hus: https://flic.kr/s/aHskhwbC5N

Världens hus

Bilder kopplade till REACT och deras sommaraktiviteter: https://flic.kr/s/aHskhwbC6u

REACT Flyktingintegration i Simrishamns kommun

Tyvärr kan endast de som har Ystads Allehanda+ läsa tidningens artiklar på nätet:

Artikel om barnkonsekvensanalysen:

Artiklar om Världens hus:

Om REACTs arbete kring en webbplats med samlad information kring integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

Även i Lokaltidningen, årgång 3, onsdagen den 19 augusti, kan man hitta ett reportage om Världens hus: ”I Världens hus finns plats för alla” av Stina Rosén. (Tyvärr finns den inte på nätet.)