Simrishamn satsar på skolbibliotek och barns och ungas läsning

Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun har gjort en storsatsning på de kommunala skolbiblioteken, med nya och bättre lokaler och utökad bemanning.

Nyanställda skolbibliotekarier är Gunilla Arvidsson, Christine Valvis Bergstrand och Frida Sundling (som även är 70 % ungdomsbibliotekarie på Simrishamns bibliotek). Richard Sturesson som arbetat som skolbibliotekarie i kommunen sedan 2011 är mycket glad över att ha fått nya kollegor att arbeta i ett team tillsammans med.

Satsning på barns och ungas läsning i Simrishamns kommun

Barns och ungas läsning och skrivande stod i centrum när litteraturpedagog Karna Nyström,  skolbibliotekarie Christine Valvis Bergstrand, skolbibliotekarie Gunilla Arvidsson, skolbibliotekarie Richard Sturesson, skoldepåansvarig Henrietta Denward,  biblioteksassistent Iman Chibbani och ungdomsbibliotekarie/skolbibliotekarie Frida Sundling träffades den 2 oktober 2017.

Skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevers lärande

Cecilia Gärdén (fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås) har sammanfattat forskning kring skolbibliotekens betydelse för elevers kunskapsutveckling. Gärdéns slutsats är att skolbiblioteken spelar en viktig roll för barn- och ungas lärande:

”Studier visar att skolbiblioteken och skolbibliotekarierna har möjlighet att göra betydelsefulla intryck under elevernas skolgång och ge väsentliga redskap för elevernas samtid såväl som framtid. Läsförmåga, ett rikt språk och informationskompetens är inte endast relevanta kunskaper och förmågor för skolan, utan viktiga för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen omkring. En stor mängd forskning visar att välfungerande skolbibliotek med kvalificerad och motiverad personal kan skapa kapabla och entusiastiska läsare och informationskompetenta elever” (s 95).

Gärdén presenterar också vilka förutsättningar som krävs för att skolbiblioteken ska kunna spela denna viktiga roll:

”För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare” (s 93).

Samarbete mellan skolbiblioteken, Simrishamns bibliotek och Kulturgarantin

Måndagen den 2 oktober träffades kommunens fyra skolbibliotekarier i Rosa huset tillsammans med litteraturpedagog Karna Nyström som har huvuddelen av sin tjänst inom Kulturgarantin, skoldepåansvarig Henrietta Denward och Iman Chibbani, som arbetar med förskolorna och på barnavdelningen på Simrishamns bibliotek.

Samtalet handlade om barns och ungas läsning och hur man på olika sätt i gruppen kan utveckla det gemensamma arbetet för att stötta elever och pedagoger i läs- och skrivutvecklingsarbetet.

***

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

__________

Vill du veta mer?

Cecilia Gärdén har sammanfattat forskning kring skolbibliotekens betydelse för elevers kunskapsutveckling:  Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015

Här kan du läsa en kort sammanfattning av Kulturgarantin i Simrishamns kommun:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2016/04/15/simrishamn-forst-med-kulturgaranti-i-skolan/ och ett längre reportage från Kulturgarantins 10 års-jubileum 2015:   https://bufsimrishamn.wordpress.com/2015/12/11/kulturgarantin-firar-10-ar/

Annonser

Aktivt föräldraskap firade 20 år

I år är det 20 år sedan föräldrautbildningarna i Aktivt föräldraskap startade. Sedan dess har det hänt en hel del. Många kommuner har valt att jobba enligt modellen och man har vidareutvecklat utbildningsmaterialet så att det nu också innefattar Aktivt ledarskap i skola och förskola (ALIS).

Fredagen den 8 september arrangerade Simrishamns kommun en nätverksträff för gruppledare i de svenska kommuner som håller i utbildningarna Aktivt föräldraskap respektive Aktivt ledarskap. Pedagoger och socionomer samlades från olika delar av Sverige för att ha föreläsningar, diskussioner och workshops och fira att Aktivt föräldraskap nu funnits i 20 år.

Simrishamns kommun satsar på barnen på bred front

Simrishamns kommun har varit med en stor del av resan. Mats Bengtsson, socialförvaltningens chef (längst till höger på bilden), menar att det beror på man här tidigt tagit hänsyn till att forskning visar hur viktigt det är med föräldrautbildningar.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Marianne Landgren, elevhälsochef (längst till vänster) och Niclas Björnén, samordnare av Aktivt föräldraskap i Simrishamns kommun (mitten), berättar hur stödet för barn och föräldrar i Simrishamns kommun har utvecklats sedan början av 2000-talet: År 2004 bestämde sig socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen att man gemensamt skulle hitta en föräldrautbildning som man skulle satsa på i kommunen. Fler olika utbildningar jämfördes och man fastnade särskilt för förhållningssättet i Aktivt föräldraskap.

2005 startade man flera föräldrakurser. Sedan dess har man hållit i och hållit ut. Varje år har flera nya kurser i Aktivt föräldraskap med totalt mellan 50 – 70 föräldrar startat på olika håll i kommunen.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Sedan 2011 har man valt att även hålla kurser i Aktivt ledarskap i skolan (ALIS) på flera av skolorna i kommunen. Man har också gjort flera andra satsningar som rimmar väl med förhållningssättet i Aktivt föräldraskap: många av de som jobbar på kommunens skolor har fått utbildningar via satsningarna ”Barn gör rätt om de kan” och ”Motiverande samtal”.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Några andra satsningar med barn och barns rättigheter i fokus är att Simrishamns kommun har en egen barnombudsman sedan 2008, Skolområde Nord har deltagit i projektet ”Rättighetsbaserad skola” och man har beslutat att göra barnkonsekvensanalyser i alla kommunala beslut som berör barn.

Målsättningen är, enligt Marianne Landgren, att alla kommunalt anställda som möter barn i sitt arbete ska gå en ALIS-utbildning och att barn- och föräldrastödet inte ska begränsas till ett begränsat antal möten utan följa barnen och föräldrarna genom åren.

På Korsavadsskolan har hela personalen fått utbildningen

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Ett mycket uppskattat inslag under nätverksträffen var att Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan (ca 500 elever och 67 anställda), berättade hur man i Simrishamns kommun i allmänhet och Korsavadsskolan i synnerhet, lagt upp utbildningen Aktivt ledarskap i skolan och pekade på några framgångsfaktorer:

  • Rektorerna gick först utbildningen och på så vis blev förhållningssättet väl förankrat hos ledningsgruppen, där många övergripande beslut sedan skulle fattas.
  • ALIS passade väl in i det systematiska kvalitetsarbetet med de prioriterade utvecklingsområdena och med devisen ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

  • All personal på Korsavadsskolan gick utbildningen (även skolans vaktmästare, administrativ personal och skolvärdar).
  • Man har förutom pedagoger även socionomer, kurator och specialpedagoger på skolan och man följer nu tillsammans upp arbetet med ALIS genom klassrumsbesök och genom att ALIS är en stående punkt i arbetslagsmötena.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Andra aktiviteter under dagen:

Under förmiddagen berättade Seth Selleck om skapandet och spridningen av det prisbelönta sällskapsspelet More than one story, som går ut på att man ska berätta historier ur sitt liv för de andra spelarna. Därefter fick deltagarna pröva att spela tillsammans. Här kan du läsa mer om spelet: http://www.simrishamn.se/mtos

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Gunilla Niss, legitimerad psykolog och författare av böcker kring samarbeten mellan förskolan och hemmen, höll en föreläsning och gav tips på hur man kan skapa goda förutsättningar för en lyckad inskolning av våra förskolebarn och en tryggare miljö kring våra barn.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Agneta Birgersson, grundare av utbildningarna i Aktivt föräldraskap i Sverige, höll i en workshop där nätverksdeltagarna skulle fundera och diskutera kring framtiden: hur vill vi att Aktivt föräldraskap ska utvecklas för att på bästa sätt kunna stötta barns och ungas välmående, hälsa och utveckling?

Aktivt föräldraskap firade 20 år

 

***

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

__________

Vill du veta mer:

Kul att känna till: Elever på Restaurang- och livsmedels-/bageriprogrammet på Österlengymnasiet ansvarade för nätverksträffens för- och eftermiddagsfika och Österlen Konsthantverk UF, som drivs av elever på gymnasiesärskolan, hade tillverkat de tovade äpplen som gavs som presenter till föreläsarna och de stafettpinnar som delades ut i den avslutande workshopen.

21433245_1630578773627953_9122107291560005007_ntillverkning och produkter österlens konsthantverk uf-11

Här kan du hitta fler bilder från nätverksträffen:   https://flic.kr/s/aHsm4PUhhJ

Här kan du läsa mer om kommunens barnrättsarbete:   http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/Barnrattsarbete/

Här hittar du en beskrivning av hur skolområde Nord arbetat med Rättighetsbaserad skola:   https://bufsimrishamn.wordpress.com/2014/12/16/simrishamns-kommun-ligger-i-framkant-i-arbetet-med-fns-barnkonvention/ 

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns satsning på Ross Greene och Alla gör rätt om de kan:

Här beskriver Socialstyrelsen metoden Motiverande samtal:   http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/motiverandesamtal

Här kan du se en film om More than one story:

Äppelmarknad på Österlen

I år (2017) firar Äppelmarknaden i Kivik 30 år. Naturligtvis var flera av kommunens duktiga elever på plats. Elever på Performing Arts på Nova Academy sjöng och spelade, elever på grundsärskolan sålde hembakta bröd och kakor och elever på Restaurang- och livsmedels/bageri-programmet på Österlengymnasiet sålde sina egentillverkade äppelprodukter.

 

Här kan du hitta fler bilder från Äppelmarknaden:  https://flic.kr/s/aHsm5HCd5V

_______________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Student 2017

På fredagen den 9 juni hölls årets student på Nova Academy i Simrishamn tillsammans med Österlengymnasiet och Gymnasiesärskolan. En dag fylld av glädje men också en aning vemod inför att skiljas åt.

Studentdagen gick i glädjens tecken – med brunch, tal, sång, mösspåtagning, mer sång och utspring.

Vi vill med stolthet tacka alla elever som presterat under tre år i gymnasiet och önska er all lycka till i framtiden!

________________________

Här kommer fler bilder från studenten:

Student Nova Academy 2017

Student Österlengymnasiet & Gymnasiesärskolan 2017

 

 

Stort fokus på hälsa och välbefinnande inom särskolan

Tisdagen den 30 maj 2017 bjöd Simrishamns särskola in sina elevers familjer till en avslutningsfest på läsårets tema “Hälsa och välbefinnande för kunskap och utveckling”. Stolta elever och pedagoger bjöd på utställningar, teater, film, musik och mat.

Under läsåret 2016/17 har särskolan haft som mål att öka elevernas inflytande, delaktighet och förståelse för hur livsstil och hälsa hör ihop och man har arbetat medvetet för att stärka elevernas självkänsla, gemenskap och vilja att påverka sin egen hälsa.

Ett sätt att skapa bättre hälsa och välbefinnande är att skapa goda vardagsvanor. Därför har särskolan vävt in samtal, övningar och träning i elevernas undervisning och aktiviteter vad gäller:

  • relationer och samspel, social träning
  • berättandets konst, kommunikation
  • kondition och rörelse, fysisk träning
  • yoga och känslohantering, mental träning
  • mat och dryck, goda kostvanor
  • vila och avslappning, goda sömnvanor

Några gånger per månad har elever och personal dessutom anordnat gemensamma aktiviteter för hela särskolan.

Exempel på aktiviteter har varit en “kick off” med upplevelser kopplade till hav, äng och skog på Naturskolan Österlen, långpromenader och vandringar, bygga vindskydd och laga mat utomhus, drakbygge och drakflygning, yoga, “sinnenas rum” där eleverna har fått prova på avslappning, massage, fotvård, bollhav, sagostund, sinnesupplevelser, yoga och fruktstund, Ystad badhus, vattengympa, bowling, friskis och svettis, golf på Lilla Viks golfklubb, fisketur, dressincykling i Fyledalen, inflytandecafé i Lund, bio i Gylleboverken, Ett drömspel med MOOMS-teatern, Snödrottningen på Malmö opera och tillverkning av kasperteaterdockor /scenkläder till den avslutande festens teaterföreställningar. Tack vare ekonomiskt bidrag från Sparbanken Syd respektive Simrislunds kvinnliga syförening och tack vare att lokala klubbar och företag låtit eleverna pröva på deras verksamheter gratis eller till ett rabatterat pris har man även kunnat planera in flera annars kostsamma aktiviteter.

Bodil Knutsson, specialpedagog inom särskolan berättar:

– Särskolan strävar efter att eleverna ska känna att de har makt över sina liv och att de kan sätta ord på sina upplevelser. De ska utveckla fungerande strategier att hantera problem och klara av att fatta beslut som gynnar deras hälsa och välbefinnande. Särskolans arbete med denna målsättning har fått en rejäl skjuts av att vi jobbat med detta tema i år, men självklart slutar det inte här, utan detta är bara början. Vi kommer att fortsätta jobba systematiskt med hälsa och välbefinnande för att stötta elevernas lärande och utveckling.

Utbildningar med barn i fokus

Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.

Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.

Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.

Barngruppen Blåvinge

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

29378938575_5c648203cc_z

Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.

Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.

Aktivt föräldraskap

Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se  eller telefon 0709-81 95 11.

16957644290_c6f8180aae_z

Barn i föräldrars fokus

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell  (sara.ytell@simrishamn.se).

16957306038_a67e31f9a0_z

Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.

Aktivt ledarskap i skolan

Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

31342710795_20bb512694_z

Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.

 

—*** —

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om barngruppen Blåvinge:

Här kan du läsa mer om kursen Aktivt föräldraskap:

Här kan du läsa mer om kursen Barn i föräldrars fokus

Här kan du läsa mer om Aktivt ledarskap i skolan:

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan

Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända. Inom kommunens skolor har man därför arrangerat flera fortbildningar på temat. Strax före sommarlovet 2016 arrangerade Barn- och utbildningsförvaltningen till exempel en heldag på Grand med flera föreläsningar och workshops på temat integration och möten med andra kulturer. Här kan du läsa mer om den dagen: ”Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten”.

Behov av språkutvecklande arbetsformer i skolan

Detta blogginlägg kommer att handla om en intressant heldagsfortbildning om språkutvecklande undervisning som hölls av Tiia Ojala för hela Korsavadsskolornas personal och andra inbjudna gäster i början av januari 2017.

Korsavadssskolan har tagit emot ca 150 nyanlända elever under de två sista åren, berättade Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan i Simrishamn, i samband med att hon presenterade föreläsaren och välkomnade alla deltagare. Just nu har man ca 100 nyanlända elever på skolan. All skolans personal behöver därför hjälpas åt att hitta bra vägar att stötta, handleda och utveckla de nyanländas elevernas språk och kunskaper.

sprakutvecklande-undervisning-67Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. Hennes föreläsning handlade om de nyanländas behov och hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att nyanlända elever ska klara sig bättre i skolan och i samhället i stort. Det handlar till exempel om att …

  • ta reda på gruppens förkunskaper och skapa en förförståelse,
  • arbeta med viktiga nyckelbegrepp och ha uppgifter där eleverna behöver använda begreppen i sina sammanhang,
  • använda sig av visualiseringar som till exempel kroppsspråk, filmer och bilder,
  • ge  förebilder till exempel genom att visa hur man kan lösa olika typer av uppgifter,
  • diskutera vad som är bra och vad som kan utvecklas i en lösning av en uppgift,
  • göra en liknande uppgift tillsammans med eleverna innan de ska arbeta enskilt,
  • att ta reda på vad eleverna kommer ihåg, förstår och tagit fasta på vad gäller undervisningen,
  • prata med eleverna om deras utveckling i såväl språket som i de respektive skolämnena.

Särskilt flerspråkiga elever har behov av dessa språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men de är bra för alla elever. Läraren anpassar materialet och förväntningarna efter sin elevgrupp.

Medmänniskan

– Vad är det som de nyanlända säger att de mest längtar efter när de kommit till Sverige? frågade Tiia Ojala, retoriskt. Jo, de säger alla att de behöver en medmänniska. Ensamheten är stor.

32249397556_11f519afd8_z

Tiia Ojala berättade bland annat om eleven Firel som varit i Sverige i två år och på den tiden lyckats uppnå betyget D i svenska som andraspråk. På bilden kan du läsa Firels förklaring till varför det gick så fort för henne att lära sig svenska. Några av de saker hon tar upp är att hon känt sig välkommen, hoppfull och fått ett tydligt och bra stöd.

Tiia Ojala framhåller att det är viktigt att vi visar att de nyanlända är välkomna, t ex med hjälp av olika former av fadderskap. Det är också viktigt att vi inte betraktar dem som offer, utan ser dem som de starka individer de är och att vi i den mån det behövs hjälper dem att hitta sin inre styrka.

Prioritera skolsvenskan

Forskning visar att det normalt tar mellan mellan 6 och 8 år att lära sig skolsvenska. Det är en väldigt lång tid för dessa barn och ungdomar. Kan vi acceptera att det tar så lång tid? Hinner de ens med en utbildning om de ska lära sig språket först, innan de kan börja lära sig ämneskunskaperna?  Tiia Ojala återkom flera gånger till att vi måste prioritera skolspråket framför vardagsspråket. Vardagsspråket lär eleverna sig ändå – i vardagen. Skolspråket måste de däremot lära sig i skolan.

sprakutvecklande-undervisning-10
Tiia Ojalas anser att man inte ska jobba med ordlistor med lösryckta ord för till exempel olika kroppsdelar eller klädesplagg, utan istället arbeta med orden i sina sammanhang. Skolan ska prioritera den undervisning som ger betyg och en bättre integration. Det är viktigt att alla som träffar ungdomarna tänker på att hjälpa dem att utveckla sitt språk och sina kunskaper om svenska förhållanden.

Boktips

Tiia Ojala tipsade särskilt om boken Greppa språket, som gavs ut av Skolverket 2012. I den kan man bland annat läsa att de viktigaste framgångsfaktorerna för språkinlärning. Det är bra att medvetet arbeta för att …

  • utöka elevernas ordförråd och se till att öva orden i sina sammanhang,
  • ge mycket språklig stöttning och
  • ge eleverna många tillfällen att aktivt träna sig att använda språket för att kommunicera – läsa, skriva, tala och lyssna.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att …

  • man – även med nyanlända – ska tala om hur det går med deras utveckling av ämneskunskaper.

Du kan ladda ner boken som pdf här:  Forskning för skolan: Greppa språket 

sprakutvecklande-undervisning-12

Här kan du se fler bilder från föreläsningen: ”Tiia Ojala om språkutvecklande undervisning”, 10 jan 2017.

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Aktivt ledarskap i skolan

Simrishamns kommun och Barn- och utbildningsförvaltningen gör sedan några år tillbaka en storsatsning på utbildningarna Aktivt Ledarskap i Skolan och Aktivt Föräldraskap. Utbildningarna är mycket lika men riktar sig till olika målgrupper – skolpersonal respektive föräldrar. När det är möjligt pågår därför kurserna parallellt så att skolpersonal och intresserade föräldrar ska få samma modeller och verktyg samtidigt.

Utbildningarna ”Aktivt ledarskap i skolan” och ”Aktivt föräldraskap” bygger på samma grundtanke: För att elever ska må bra och vara mottagliga för lärande behöver de en stabil självkänsla som grund att stå på och en balans mellan de olika personliga egenskaperna: självförtroende, mod, ansvarstagande och samarbetsförmåga.

Aktivt föräldraskap i hemmen

Varje år väljer ca 60-70 föräldrar i kommunen att gå kurs i Aktivt föräldraskap. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför utbildat sju nya gruppledare i denna kurs. Du kan läsa mer om Aktivt föräldraskap i inlägget ”Kurser för föräldrar som vill samarbeta med sina barn.”

Aktivt ledarskap i skolan

Satsningen på kursen Aktivt ledarskap i skolan började med att skolledarna i Simrishamns kommun gick utbildningen hösten 2013. 2014/15 gick alla lärare på Österlengymnasiet. 2015/16 gick all pedagogisk personal (lärare och assistenter) på särskolan. Nu, 2016/17, går all personal på Korsavad, det vill säga ungefär 70 anställda – pedagoger och assistenter, rektorer, administratörer, skolvärdinna, skolsköterska, vaktmästare och studie- och yrkesvägledare med mera.

 

aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-3

Niclas Björnén träffar här elevhälsan på Korsavad för att bland annat diskutera olika sätt att bemöta elevers behov av kontakt, makt, beskydd och möjlighet att ibland få vara ifred: ”Som aktiva ledare vill vi hjälpa eleverna att välja positiva handlingsmönster för att uppnå sina mål. Om eleven till exempel har behov av att känna att han eller hon har makt och kontroll över sitt liv, så kan vi försöka ge honom eller henne fler valmöjligheter,mer  ansvar och tillfällen att känna sig mer självständig.”

 

De vuxna ansvarar för att skapa goda relationer

Kursen Aktivt ledarskap i skolan handlar framför allt om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som personal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

 

Genom utbildningen blir de som arbetar med barn och unga i skolan mer medvetna om sin ledarroll och relationernas betydelse. Detta är viktigt för skolans måluppfyllelse. Goda relationer är nämligen en förutsättning för att barn och unga ska hitta sin inre drivkraft och nyfikenhet och ha tillräckligt med självförtroende och mod att vilja och våga utvecklas.


aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-9
Utbildningen består i att de som arbetar med barn och unga läser och diskuterar boken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson och bilder och arbetsuppgifter i studiehandboken Aktivt ledarskap i Skola/förskola. Tillsammans reflekterar kursdeltagarna över sin ledarroll och hur de aktivt kan möta olika situationer som uppstår på skolan.

I dagsläget leder Niclas Björnén alla ALIS-utbildningarna. Under vårterminen kommer antalet utbildade gruppledare att öka och ALIS kommer att därefter att ledas av Niclas tillsammans med Sara Ytell, Joakim Cronvall och Stefan Soomro.

De vuxna ska skapa goda förutsättningar

En av grundtankarna i Aktivt ledarskap i skolan är att människor (såväl barn som vuxna) vill samarbeta. Om ett samarbete inte fungerar ska skolans personal försöka ta reda på varför och hur man tillsammans ska kunna undanröja hindren.

En viktig utmaning och central fråga i kursen Aktivt ledarskap i skolan är hur man ska kunna få eleven mottaglig för lärande. Den vuxne har ansvar att stötta eleven så att han eller hon släpper sina rädslor och istället vågar öppna upp och känna nyfikenhet och vilja till inlärning.

 

alis-om-oppenhet-forsvar

Tidigare kursdeltagare har skrivit utvärderingar av kurserna. Responsen varier men är över lag positiv och detta har lett till att allt fler skolor valt att satsa på utbildningen.

alis-utvardering-citat

Här kan du läsa några olika omdömen om kursen Aktivt ledarskap i skolan skrivna av personal på Simrishamns särskola respektive Österlengymnasiet.

Simrishamns kommuns skolor vill öka sin måluppfyllelse med hjälp av dessa utbildningssatsningar. Målet är att fler elever ska fullfölja sina utbildningar och få fullständiga avgångsbetyg från såväl grundskolan som gymnasiet.

Genom vårt bemötande kan vi tillsammans göra skillnad för barns och ungdomars utveckling. Med detta kommer ett stort ansvar. Så här sammanfattas vår uppgift i kursboken Frigör barnets potential och din egen (s 28ff): ”Syftet är att skydda, förbereda och rusta våra barn och ungdomar för livet. /…/Målet är en självständig individ som klarar av livets utmaningar och kan se på sig själv och andra med ömsinthet och kärlek./…/ Det krävs mod att ge barn vad de behöver och inte alltid vad de vill ha.”

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om elevhälsans centrala och mobila stödteam:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/elevhalsa/specialpedagog/

Föreläsningstips:

Agnetha Stagling Birgersson, verksamhetsansvarig för Active Parenting (Aktivt föräldraskap), föreläser här om grunden i det förhållningssätt som kursen förordar (kursen i Aktivt ledarskap i skolan bygger också på detta förhållningssätt).Hon berättar att ”Aktivt föräldraskap” inte handlar om en metod utan om ett sätt att tänka: ”Barns beteende är inte problemet, utan beteendet är lösningen på ett problem som barnet upplever. Barnet har alltså ett behov som inte är tillgodosett och därför använder barnet ett destruktivt beteende för att få behovet tillfredsställt”.

I föreläsningen återkommer Agneta flera gånger till att det viktigaste behovet människor har är att få kontakt, att bli sedda och respekterade. Vi vuxna har ansvar för att skapa goda relationer till barnen. Agnetas avslutande råd är ”utgå alltid från att andra människor vill samarbeta med dig. Om de inte samarbetar, fundera över om du varit tillräckligt tydlig och om det finns behov som du förbisett”:

Här presenterar Elisabet Redborn utbildningen Aktivt ledarskap i skolan, ett förhållningssätt som, i likhet med kurserna i Aktivt föräldraskap, bygger på ömsesidig respekt. Föreläsningen är en av 5 som gavs på Active Parentings öppna seminariedag i april 2011:

Boktips:

En bild ur kursboken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson.

  • Frigör barnets potential och din egen – fem egenskaper för ett friare liv av Agnetha Stagling Birgersson (2012).
  • Ett aktivt föräldraskap. Kursbok. Förskolebarn och skolbarn av Michael H Popkin (1993).

Simrishamns kommun får topplacering i Bästa skolkommun 2016

 

b_sta_skolkommun_allm_n_2016_h_guppl_st

 

När Lärarförbundet för femtonde året i rad presenterar sin skolranking Bästa Skolkommun, hamnar Simrishamns kommun på plats 18 av Sveriges 290 kommuner och på plats 5 i Skåne.

Lärarförbundet jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

Med anledning av rankningen bjöd barn- och utbildningsförvaltningen in representanter från Lärarförbundets lokalavdelning för diskussioner kring undersökningens resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen representerades av Ewa Kristensson och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn och från Lärarförbundet kom ordförande Cecilia Andersson och vice ordförande Anki Lindström.

Lärarförbundet och barn- och utbildningsförvaltningen träffas för att analysera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

Lärarförbundets ordförande Cecilia Andersson, barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson, lärarförbundets vice ordförande Anki Lindström och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn träffades för att diskutera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

 

– Det är roligt att vi rankas så högt i Lärarförbundets jämförelse, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson. Vi som jobbar med skolfrågor tycker att det finns ett stort intresse för barn- och utbildningsfrågor här i kommunen och vi får bra gehör från våra politiker. De är engagerade och positiva till satsningar. Det känns väldigt bra.

Cecilia Andersson och Anki Lindström från Lärarförbundet tycker att det är bra att träffas för att diskutera de olika delarna i undersökningen.

– Det är glädjande att Simrishamns kommun klarar sig förhållandevis bra vad gäller sjukskrivningar bland lärare, säger Cecilia Andersson. Arbetsmiljön för våra elever och personal är en viktig fråga. Vi på Lärarförbundet pratar regelbundet med våra medlemmar om vad som skapar stress och diskussionerna har lett till åtgärder. Det kan handla om allt från hur arbetet kan bli mer effektivt till hur skolledarna bättre ska kunna stötta sina anställda.

– Jag jämförde Previa undersökningarna från 2013 0ch 2015 för att se om vi kunde hitta stöd i dessa för att våra lärare mår bättre nu än tidigare, berättar Magnus Lassen Törn. Och det hittade jag.

– När det gäller välbefinnande ”Jag mår bra” och livsglädje ”Jag upplever mitt liv som meningsfullt” har vi en större andel som svarar positivt på dessa påståenden 2015 jämfört med 2013. (Lärarförbundets rakning är baserad på hur situationen såg ut i Simrishamn 2015.) Dessutom ökar andelen positiva svar för samtliga frågor som rör området arbetsliv. Påståendena som undersöktes var:

  • Jag trivs med mitt arbete
  • Jag får uppskattning för min arbetsinsats
  • Jag känner mig delaktig i det som sker på arbetsplatsen
  • Jag kan påverka min arbetssituation
  • Jag upplever ett gott samarbete med mina arbetskamrater
  • Jag upplever ett gott samarbete med min närmaste chef
  • Jag har en bra fysisk arbetsmiljö
  • Jag har de hjälpmedel eller den utrustning jag behöver för att utföra mitt arbete med bibehållen hälsa.
  • Jag har den kunskap jag behöver för att förebygga besvär i muskler och leder i mitt arbete.
  • Jag känner mig engagerad i mina arbetsuppgifter
  • Jag känner mig effektiv i mitt arbete

Det kan vara en bidragande förklaring till varför våra lärare är friskare nu än tidigare, menar Magnus Lassen Törn.

 

– Däremot är det tråkigt att Simrishamns kommun inte hävdar sig bättre vad gäller lönerna, påpekar Anki Lindström. Detta behöver vi ändra på för att kunna rekrytera nu när det börjar bli brist på behöriga förskollärare och lärare.

 


– Anledningen till att vi ligger lågt på ”andel förskola” är framför allt för att vi har förhållandevis hög andel barn som är inskrivna hos dagbarnvårdare (det vi kallar för pedagogiskt omsorg) i stället för förskola, förklarar Lena Hjelmström.

– Vi ser det som viktigt att kunna erbjuda alternativ till invånarna i kommunen. Dessutom börjar många av barnen inte när de fyller 1, utan någon gång mellan 1 och 2 år är vanligast. Även i de äldre åldrarna finns det en mindre andel barn som inte går i förskola.

 

 

Eleverna i Simrishamns kommun har förhållandevis goda betyg när de går ut årskurs nio.

För att bokstavsbetygen ska bli lättare att jämföra översätts de till siffror och räknas samman till ett så kallat meritvärde. Jämfört med Sveriges övriga 290 kommuner har Simrishamns kommun ett genomsnittligt meritvärde som kommer på plats 61. När Lärarförbundet jämför elevernas genomsnittliga meritvärde med deras förväntade meritvärde så kommer eleverna i Simrishamns kommun på plats 24.

– Det genomsnittliga meritvärdet tar inte hänsyn till en kommuns förutsättningar, förklarar Anki Lindström. Därför har Lärarförbundet även jämfört elevernas genomsnittliga meritvärde med det meritvärde man kan förvänta sig när man tagit hänsyn till andelen nyinvandrade elever i kommunen (d v s andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren), fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

 

Vad gäller jämförelsen av antalet Godkända betyg (d v s betyget E och högre) har Lärarförbundet valt att räkna hur stor andel av kommunernas elever som har godkända betyg i alla ämnen när de går ut årskurs 9. Kommunen rankas på plats 113 av 290 vad gäller det faktiska antalet elever som fått godkänt i alla ämnen och på plats 76 när man tagit hänsyn till kommunens förutsättningar.

– Skolorna och förvaltningen har skapat en tydlig och bra struktur för vårt systematiska kvalitetsarbete och det har generellt gjort att vi blivit mer resultatmedvetna, berättar Ewa Kristensson. Vi tittar på hur det har gått och tar reda på varför, för att hitta såväl framgångsfaktorer som förbättringsmöjligheter.

– Att våra elever når så goda resultat utifrån sina förutsättningar, är ett tecken på att vi har kompetent personal och att undervisningen möter elevernas behov, sammanfattar förvaltningens och Lärarförbundets representanter. Vi ser den fina placeringen som ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare och kommunens barn och unga utför varje dag i alla våra verksamheter.

_________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Bästa skolkommun

Syftet med Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare.

Sedan femton år tillbaka kommer Lärarförbundet ut med sin rankning Bästa skolkommun på hösten och man har då jämfört statistik för hur situationen såg ut i de olika kommunerna året innan, i det här fallet år 2015. Kommunerna jämförs utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad eleverna väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet. Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

I mitten av oktober meddelade Statistiska Centralbyrån, SCB, att de levererat fel statistik som underlag till kriterium 13 i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016. Detta kriterium väger endast en femtondel av den totala rankningen. Det kom därför ut en ny korrigerad lista i slutet av oktober 2016. Av landets 290 kommuner hade då 174 förflyttats fem eller färre steg i rankningen, 107 har rört sig två eller färre steg. Simrishamns kommun hade flyttats från plats 19 till 18 i rankningen.

Läs mer om Simrishamns resultat i rankningen här på Lärarförbundets hemsida.

Meritvärde

Meritvärdet skapas genom att man lägger ihop betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De elever som har läst moderna språk som språkval kan tillgodoräkna sig betyg från 17 ämnen.  Betygsvärdena för A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och  F=0. Det möjliga maxvärdet är alltså 320 till 340 poäng beroende på om man läst moderna språk eller inte.

Ungdomar coachas till att fullfölja studier och göra yrkesval

ung-sluss

Ung Sluss finns nu på Storgatan 12 i Simrishamn. Öppettiderna är 10-14.

Den 15 september startade projekt Ung Sluss som riktar sig till ungdomar i sydöstra Skåne som är i åldern 16-24 år och varken studerar eller arbetar.

Ungdomarna får möjlighet att komma till mötesplatser där de träffar ungdomshandläggare, coacher, arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare. I projektet är också så kallade ungdomsspanare anställda. De är i samma ålder som projektets målgrupp och har som jobb att besöka ungdomarna, informera dem om deras möjligheter och uppmuntra och stötta dem att delta i projektet.

ung-sluss-i-simrishamn-9
På kommunernas mötesplatser kan ungdomarna delta i aktiviteter och få hjälp att bygga nätverk utifrån sina intressen, förutsättningar och behov. Några exempel på aktiviteter är:

  • Jobbsökarstrategier – matchning
  • Rekryteringsträffar
  • Arbetsplatsbesök
  • Jobbskuggning
  • Coachning i grupp och individuellt
  • Studiebesök
  • Praktik
  • Samtal kring vad som gör en glad, försöka finna sina intressen och mål i livet
  • Hjälp att ordna med sådant man kan behöva som vuxen, t ex bankID, swish och betala räkningar
ung-sluss-i-simrishamn-13

Anna Engström är studie- och yrkesvägledare på Ung Sluss i Simrishamn. Hon är noga med att betona att Ung Sluss inte är en myndighet, utan man kan komma när man behöver stöd eller hjälp med något: ”Vi som jobbar på Ung Sluss finns till för våra ungdomar. Alla har olika vägar och mål och vi har tid att lyssna och anpassa oss efter deras behov.”

I Simrishamns kommun finns ungefär 100 ungdomar i åldern 16-24 år, som saknar sysselsättning. Huvudfokus är att i första hand vägleda dessa unga mot att slutföra sina grundskole- och gymnsieutbildningar och hitta långsiktiga mål.

Målet är att samtal, möten med arbetslivet, ökade kunskaper om hur samhället fungerar, coachning kring friskvård och hälsa och förbättrad självkänsla och självkännedom, ska kunna hjälpa ungdomar att vilja och våga pröva nya saker och hitta sin väg in i studier eller arbetsliv.

ung-sluss-i-simrishamn-2

Coach Jonna Svensson Olin, ungdomsspanare Agnes Warelius och projektledare för projektet i Simrishamns kommun Johan Kohnke berättar att Ung Sluss på Storgatan 12 i Simrishamn har öppet alla vardagar mellan 10 och 14 och att även ungdomarnas anhöriga är välkomna: ”De ungdomar som vi vänder oss till kan behöva uppmuntran och stöd för att ta sig hit. Vi har anställt ungdomsspanare som kan söka upp ungdomar som vi tror skulle kunna vara intresserade av och ha behov av våra tjänster, men ungdomarnas anhöriga och vänner spelar också en viktig roll. Känner man en ungdom som inte har någon sysselsättning kan man gärna följa med honom eller henne för att hälsa på oss. Om man känner sig osäker kring hur man bäst ska kunna stötta sin ungdom kan man också själv besöka oss på Storgatan 12 eller ringa någon av våra coacher för att be om råd.”

 

Vill du veta mer?

Ung Sluss finns nu i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Projektet startade den 15 augusti 2016 och pågår fram till 31 december 2017.

Besök gärna Ung Slussens mötesplats på Storgatan  12 i Simrishamn. Du hittar också ”Ung Sluss i Simrishamn” på Facebook:  https://www.facebook.com/ungsluss.simrishamn/    InstaGram @ungsluss.simrishamn och på Snapchat @simrisungsluss

ung-sluss-i-simrishamn-4

Nyheter P4 Kristianstad kan du höra ett radioinslag från Ung Sluss i Simrishamn (inslaget börjar efter en minut och är nästan två minuter långt):  http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780111?programid=101

På webbplatsen för Delegationen för unga till arbete kan du läsa mer om Ung sluss i en intervju med Johan Kohnke, arbetsmarknadsstrateg i Simrishamns kommun:  https://www.dua.se/news/fyra-kommuner-i-samverkan-kring-ungdomsarbetslosheten

Projektet har drygt 11 miljoner kronor till förfogande, varav 7,4 miljoner kronor kommer från ESF, Europeiska Socialfonden. Resterande finansiering, i pengar och tid, står de fyra samarbetskommunerna i SÖSK, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad för, tillsammans med Arbetsförmedlingen.

För mer information:  https://sydostskane.squarespace.com/ung-sluss

Kontaktuppgifter:

ung-sluss-i-simrishamn-11

Jonna Svensson Olin, coach
tel nr. 0721-80 37 65
mail: jonna.svenssonolin@simrishamn.se

Lena Bottner, coach
tel nr. 0414-81 91 87
mail: lena.bottner@simrishamn.se

Agnes Warelius, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 68
mail: agnes.warelius@simrishamn.se

Lina von Tourtchaninoff, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 67
mail: lina.von.tourtchaninoff@simrishamn.se

Anna Engström, studie- och yrkesvägledare
tel nr. 0414-81 95 31
mail: anna.engstrom@simrishamn.se

Johan Kohnke, delprojektledare
tel nr. 0414-81 93 87
mail: johan.kohnke@simrishamn.se