Simrishamn satsar på skolbibliotek och barns och ungas läsning

Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun har gjort en storsatsning på de kommunala skolbiblioteken, med nya och bättre lokaler och utökad bemanning.

Nyanställda skolbibliotekarier är Gunilla Arvidsson, Christine Valvis Bergstrand och Frida Sundling (som även är 70 % ungdomsbibliotekarie på Simrishamns bibliotek). Richard Sturesson som arbetat som skolbibliotekarie i kommunen sedan 2011 är mycket glad över att ha fått nya kollegor att arbeta i ett team tillsammans med.

Satsning på barns och ungas läsning i Simrishamns kommun

Barns och ungas läsning och skrivande stod i centrum när litteraturpedagog Karna Nyström,  skolbibliotekarie Christine Valvis Bergstrand, skolbibliotekarie Gunilla Arvidsson, skolbibliotekarie Richard Sturesson, skoldepåansvarig Henrietta Denward,  biblioteksassistent Iman Chibbani och ungdomsbibliotekarie/skolbibliotekarie Frida Sundling träffades den 2 oktober 2017.

Skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevers lärande

Cecilia Gärdén (fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås) har sammanfattat forskning kring skolbibliotekens betydelse för elevers kunskapsutveckling. Gärdéns slutsats är att skolbiblioteken spelar en viktig roll för barn- och ungas lärande:

”Studier visar att skolbiblioteken och skolbibliotekarierna har möjlighet att göra betydelsefulla intryck under elevernas skolgång och ge väsentliga redskap för elevernas samtid såväl som framtid. Läsförmåga, ett rikt språk och informationskompetens är inte endast relevanta kunskaper och förmågor för skolan, utan viktiga för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen omkring. En stor mängd forskning visar att välfungerande skolbibliotek med kvalificerad och motiverad personal kan skapa kapabla och entusiastiska läsare och informationskompetenta elever” (s 95).

Gärdén presenterar också vilka förutsättningar som krävs för att skolbiblioteken ska kunna spela denna viktiga roll:

”För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare” (s 93).

Samarbete mellan skolbiblioteken, Simrishamns bibliotek och Kulturgarantin

Måndagen den 2 oktober träffades kommunens fyra skolbibliotekarier i Rosa huset tillsammans med litteraturpedagog Karna Nyström som har huvuddelen av sin tjänst inom Kulturgarantin, skoldepåansvarig Henrietta Denward och Iman Chibbani, som arbetar med förskolorna och på barnavdelningen på Simrishamns bibliotek.

Samtalet handlade om barns och ungas läsning och hur man på olika sätt i gruppen kan utveckla det gemensamma arbetet för att stötta elever och pedagoger i läs- och skrivutvecklingsarbetet.

***

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

__________

Vill du veta mer?

Cecilia Gärdén har sammanfattat forskning kring skolbibliotekens betydelse för elevers kunskapsutveckling:  Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015

Här kan du läsa en kort sammanfattning av Kulturgarantin i Simrishamns kommun:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2016/04/15/simrishamn-forst-med-kulturgaranti-i-skolan/ och ett längre reportage från Kulturgarantins 10 års-jubileum 2015:   https://bufsimrishamn.wordpress.com/2015/12/11/kulturgarantin-firar-10-ar/

Annonser

Aktivt föräldraskap firade 20 år

I år är det 20 år sedan föräldrautbildningarna i Aktivt föräldraskap startade. Sedan dess har det hänt en hel del. Många kommuner har valt att jobba enligt modellen och man har vidareutvecklat utbildningsmaterialet så att det nu också innefattar Aktivt ledarskap i skola och förskola (ALIS).

Fredagen den 8 september arrangerade Simrishamns kommun en nätverksträff för gruppledare i de svenska kommuner som håller i utbildningarna Aktivt föräldraskap respektive Aktivt ledarskap. Pedagoger och socionomer samlades från olika delar av Sverige för att ha föreläsningar, diskussioner och workshops och fira att Aktivt föräldraskap nu funnits i 20 år.

Simrishamns kommun satsar på barnen på bred front

Simrishamns kommun har varit med en stor del av resan. Mats Bengtsson, socialförvaltningens chef (längst till höger på bilden), menar att det beror på man här tidigt tagit hänsyn till att forskning visar hur viktigt det är med föräldrautbildningar.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Marianne Landgren, elevhälsochef (längst till vänster) och Niclas Björnén, samordnare av Aktivt föräldraskap i Simrishamns kommun (mitten), berättar hur stödet för barn och föräldrar i Simrishamns kommun har utvecklats sedan början av 2000-talet: År 2004 bestämde sig socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen att man gemensamt skulle hitta en föräldrautbildning som man skulle satsa på i kommunen. Fler olika utbildningar jämfördes och man fastnade särskilt för förhållningssättet i Aktivt föräldraskap.

2005 startade man flera föräldrakurser. Sedan dess har man hållit i och hållit ut. Varje år har flera nya kurser i Aktivt föräldraskap med totalt mellan 50 – 70 föräldrar startat på olika håll i kommunen.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Sedan 2011 har man valt att även hålla kurser i Aktivt ledarskap i skolan (ALIS) på flera av skolorna i kommunen. Man har också gjort flera andra satsningar som rimmar väl med förhållningssättet i Aktivt föräldraskap: många av de som jobbar på kommunens skolor har fått utbildningar via satsningarna ”Barn gör rätt om de kan” och ”Motiverande samtal”.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Några andra satsningar med barn och barns rättigheter i fokus är att Simrishamns kommun har en egen barnombudsman sedan 2008, Skolområde Nord har deltagit i projektet ”Rättighetsbaserad skola” och man har beslutat att göra barnkonsekvensanalyser i alla kommunala beslut som berör barn.

Målsättningen är, enligt Marianne Landgren, att alla kommunalt anställda som möter barn i sitt arbete ska gå en ALIS-utbildning och att barn- och föräldrastödet inte ska begränsas till ett begränsat antal möten utan följa barnen och föräldrarna genom åren.

På Korsavadsskolan har hela personalen fått utbildningen

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Ett mycket uppskattat inslag under nätverksträffen var att Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan (ca 500 elever och 67 anställda), berättade hur man i Simrishamns kommun i allmänhet och Korsavadsskolan i synnerhet, lagt upp utbildningen Aktivt ledarskap i skolan och pekade på några framgångsfaktorer:

  • Rektorerna gick först utbildningen och på så vis blev förhållningssättet väl förankrat hos ledningsgruppen, där många övergripande beslut sedan skulle fattas.
  • ALIS passade väl in i det systematiska kvalitetsarbetet med de prioriterade utvecklingsområdena och med devisen ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

  • All personal på Korsavadsskolan gick utbildningen (även skolans vaktmästare, administrativ personal och skolvärdar).
  • Man har förutom pedagoger även socionomer, kurator och specialpedagoger på skolan och man följer nu tillsammans upp arbetet med ALIS genom klassrumsbesök och genom att ALIS är en stående punkt i arbetslagsmötena.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Andra aktiviteter under dagen:

Under förmiddagen berättade Seth Selleck om skapandet och spridningen av det prisbelönta sällskapsspelet More than one story, som går ut på att man ska berätta historier ur sitt liv för de andra spelarna. Därefter fick deltagarna pröva att spela tillsammans. Här kan du läsa mer om spelet: http://www.simrishamn.se/mtos

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Gunilla Niss, legitimerad psykolog och författare av böcker kring samarbeten mellan förskolan och hemmen, höll en föreläsning och gav tips på hur man kan skapa goda förutsättningar för en lyckad inskolning av våra förskolebarn och en tryggare miljö kring våra barn.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Agneta Birgersson, grundare av utbildningarna i Aktivt föräldraskap i Sverige, höll i en workshop där nätverksdeltagarna skulle fundera och diskutera kring framtiden: hur vill vi att Aktivt föräldraskap ska utvecklas för att på bästa sätt kunna stötta barns och ungas välmående, hälsa och utveckling?

Aktivt föräldraskap firade 20 år

 

***

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

__________

Vill du veta mer:

Kul att känna till: Elever på Restaurang- och livsmedels-/bageriprogrammet på Österlengymnasiet ansvarade för nätverksträffens för- och eftermiddagsfika och Österlen Konsthantverk UF, som drivs av elever på gymnasiesärskolan, hade tillverkat de tovade äpplen som gavs som presenter till föreläsarna och de stafettpinnar som delades ut i den avslutande workshopen.

21433245_1630578773627953_9122107291560005007_ntillverkning och produkter österlens konsthantverk uf-11

Här kan du hitta fler bilder från nätverksträffen:   https://flic.kr/s/aHsm4PUhhJ

Här kan du läsa mer om kommunens barnrättsarbete:   http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/Barnrattsarbete/

Här hittar du en beskrivning av hur skolområde Nord arbetat med Rättighetsbaserad skola:   https://bufsimrishamn.wordpress.com/2014/12/16/simrishamns-kommun-ligger-i-framkant-i-arbetet-med-fns-barnkonvention/ 

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns satsning på Ross Greene och Alla gör rätt om de kan:

Här beskriver Socialstyrelsen metoden Motiverande samtal:   http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/motiverandesamtal

Här kan du se en film om More than one story:

Invigning på Simrislundsskolan

Fredagen den 25 augusti var det invigning på Simrislundsskolan. Invigningen firades med tal, den obligatoriska bandklippningen och som avslutning klappade man ”raketen”, hade korvgrillning, bjöd på chokladbakelser, lek, studier och rundvandringar.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Christer Grankvist berättade i sitt tal hur glad och stolt han var över att det nu var tredje invigningen som han fick vara med om i år: invigningen av vår nya grundskola Fredsdalsskolan, invigningen av vår nya förskola Kometen och nu invigningen av tillbyggnaden av Simrislundsskolan.

Nya lokaler Simrislundsskolan 2017-5

Grankvist berättade om en lång rad förbättringar, bland annat att Simrislundsskolan nu fått ett eget tillagningskök, skolbibliotek, rymligare lokaler för både elever och personal vilket skapar bättre förutsättningar för arbetsro, fler kapprum med gott om plats för barnens kläder och skor och fler klassrum, grupprum och samlingsrum.

– Kommunen gör miljonsatsningar på sina skolor och förskolor och det är värt vart enda krona. Barnen är vår framtid. Barn och unga hörs och syns i Simrishamn, avslutade Christer Grankvist.

Nya lokaler Simrislundsskolan 2017-8

Tillbygget av Simrislundsskolan är nu färdigt och smälter väl in med övriga byggnader. Utvändigt är det samma typ av tegel, takpannor och fönster.

Invändigt finns det gott om ljusinsläpp, väggarna och fönsternischerna är vita och dörrarna går i ljusblått. Skolans rektor Katrin Österberg och elever och personal är mycket nöjda med resultatet.

Det blivit så ljust, fräscht och trivsamt. Flera av eleverna berättar dessutom förtjust det är deras älsklingsfärg på dörrarna.

 

Här kan du hitta fler bilder från invigningen:

Invigning av Simrislundsskolans nya lokaler

Klicka på bilden eller på länken  https://flic.kr/s/aHsm7joR5P

***

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn.

Stort fokus på hälsa och välbefinnande inom särskolan

Tisdagen den 30 maj 2017 bjöd Simrishamns särskola in sina elevers familjer till en avslutningsfest på läsårets tema “Hälsa och välbefinnande för kunskap och utveckling”. Stolta elever och pedagoger bjöd på utställningar, teater, film, musik och mat.

Under läsåret 2016/17 har särskolan haft som mål att öka elevernas inflytande, delaktighet och förståelse för hur livsstil och hälsa hör ihop och man har arbetat medvetet för att stärka elevernas självkänsla, gemenskap och vilja att påverka sin egen hälsa.

Ett sätt att skapa bättre hälsa och välbefinnande är att skapa goda vardagsvanor. Därför har särskolan vävt in samtal, övningar och träning i elevernas undervisning och aktiviteter vad gäller:

  • relationer och samspel, social träning
  • berättandets konst, kommunikation
  • kondition och rörelse, fysisk träning
  • yoga och känslohantering, mental träning
  • mat och dryck, goda kostvanor
  • vila och avslappning, goda sömnvanor

Några gånger per månad har elever och personal dessutom anordnat gemensamma aktiviteter för hela särskolan.

Exempel på aktiviteter har varit en “kick off” med upplevelser kopplade till hav, äng och skog på Naturskolan Österlen, långpromenader och vandringar, bygga vindskydd och laga mat utomhus, drakbygge och drakflygning, yoga, “sinnenas rum” där eleverna har fått prova på avslappning, massage, fotvård, bollhav, sagostund, sinnesupplevelser, yoga och fruktstund, Ystad badhus, vattengympa, bowling, friskis och svettis, golf på Lilla Viks golfklubb, fisketur, dressincykling i Fyledalen, inflytandecafé i Lund, bio i Gylleboverken, Ett drömspel med MOOMS-teatern, Snödrottningen på Malmö opera och tillverkning av kasperteaterdockor /scenkläder till den avslutande festens teaterföreställningar. Tack vare ekonomiskt bidrag från Sparbanken Syd respektive Simrislunds kvinnliga syförening och tack vare att lokala klubbar och företag låtit eleverna pröva på deras verksamheter gratis eller till ett rabatterat pris har man även kunnat planera in flera annars kostsamma aktiviteter.

Bodil Knutsson, specialpedagog inom särskolan berättar:

– Särskolan strävar efter att eleverna ska känna att de har makt över sina liv och att de kan sätta ord på sina upplevelser. De ska utveckla fungerande strategier att hantera problem och klara av att fatta beslut som gynnar deras hälsa och välbefinnande. Särskolans arbete med denna målsättning har fått en rejäl skjuts av att vi jobbat med detta tema i år, men självklart slutar det inte här, utan detta är bara början. Vi kommer att fortsätta jobba systematiskt med hälsa och välbefinnande för att stötta elevernas lärande och utveckling.

Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare

Vårt förra inlägg handlade om att alla elever på Simrishamns kommuns skolor erbjuds minst tre veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). I detta inlägg kommer ni att få möta några prao-elever och deras handledare och höra vad praon betyder för dem.

De elever och handledare som ni kommer att få träffa är:

  • Leen och Natalie på Apoteket Lejonet i Simrishamn
  • Arve och Eva på Äppellundens förskola i Kivik
  • Ida och Karin på 1910 Modehuset Simrishamn
  • Emma och Lasse på Mårtens kök
  • Andreas Olsson på ICA Brunnshallen

Apoteket Lejonet

Leen Hsino går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne när hon praktiserar på Apoteket Lejonet på Storgatan i Simrishamn:

– Jag sökte prao här för att jag vill bli apotekare i framtiden. Jag har fått pröva på många olika saker och trivs mycket bra. Jag har till exempel fått se hur beställningssystemet fungerar, packa upp varor och fylla på i butikshyllorna och så har vi gått igenom sortimentet och plockat bort varor med kort hållbarhet.

Natalie Björnson jobbar i butiken och kassan och har därför mycket kontakt med prao-eleverna:

– Vi är måna om våra praktikanter. De får träna sig i att följa instruktioner, vara trevliga och hjälpsamma mot kunder och ta egna initiativ. Det är kul när de visar att de är intresserade av jobbet och vågar ställa frågor. Ibland kan de till och med ge förslag på förbättringar. Praon är viktig för eleverna. De får en chans att se en arbetsplats och ett yrke på nära håll och de lär sig mer om sig själva. Det gör att de lättare kan ta ställning till om ett visst arbete skulle kunna passa dem.

Här hittar du fler bilder från Leens prao:  https://flic.kr/s/aHskXejdjf

Äppellundens förskola

Arve Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan. Precis före påsklovet passade vi på att besöka honom och hans handledare Eva Nilsson på Äppellundens förskola i Kivik.

– Jag tyckte det var kul att pröva på att jobba här för att det är en bra praktikplats och för att jag har lätt att få kontakt med barn, berättar Arve. När man gör praktik på en förskola tränar man sig i många saker som man har nytta av i livet, även om man inte kommer att jobba inom precis det här sedan.

Eva Nilsson, förskollärare och Arves handledare, fyller i:

– Det har varit trevligt och roligt att ha Arve här. Arve är engagerad, lyhörd och hjälpsam och har till och med kunnat leda diskussioner med barnen. Våra barn blev snabbt förtjusta i honom och ville vara med honom.

Både Arve och Eva anser att det är mycket viktigt att elever får en chans att göra prao.

– Många elever tycker att skolan är jobbig och tror att det ska bli lugnt att jobba. Efter att ha varit ute på en arbetsplats i några dagar får man en helt ny syn, menar Arve. Det ställs mycket krav och man måste våga ta egna initiativ och ställa frågor.

Eva håller med:

– Det är väldigt viktigt med prao. Det första mötet med en arbetsplats kan vara avgörande för en ung människas framtid. Jag och mina kollegor tycker att det är roligt att ta emot elever och visa hur jobbet ser ut och prata om varför vi gör som vi gör beroende på barnens mognad och utveckling. Våra praktikanter deltar i aktiviteter med barnen och vi visar dem bland annat våra styrdokument och hur vi jobbar med det digitala verktyget Pluttra där vi dokumenterar barnens utveckling individuellt och i grupp kopplat till läroplanen.

Arve fortsätter:

– Jag har lärt mig mycket under min praktik. Arbete inom förskolan handlar mycket om ledarskap och bemötande. Det är också lite speciellt att ha ett jobb där man hela tiden måste tänka på att vara en god förebild. Man blir mer medveten om vad man säger och vad man gör. Något som jag särskilt fått träna på under de här dagarna är att säga stopp. Det är inte så lätt som det kan låta, men det kan vara viktigt – särskilt om man jobbar med unga barn som inte ännu förstår var gränserna bör gå.

Här hittar du fler bilder från Arves prao:  https://flic.kr/s/aHskTsCk5z

1910 Simrishamns Modehus

Ida Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne under hennes andra prao-vecka på 1910 Simrishamns Modehus:

– Det har varit roligt. Jag är intresserad av kläder och mode och skulle vilja jobba i en klädbutik i framtiden, så den här praktikplatsen har passat mig perfekt. Jag har sett hur min handledare Karin Persson tar hand om kunder och jag har fått prova på att packa upp kläder, larma och prisa varor, städa, snygga till och hålla ordning.

– Ja, det personliga bemötandet är väldigt viktigt i en sådan här affär, fyller Karin i. När man går i årskurs 8, kan man inte stå i kassan ännu, men det finns mycket annat som man kan göra. Man lär sig genom att iaktta andra och genom att pröva på olika mindre arbetsuppgifter. Det är viktigt att ungdomar får uppleva hur det fungerar på en arbetsplats. Då kan det också bli lättare för dem att välja vilken inriktning de vill studera på gymnasiet.

Det håller Ida med om:
– Praon är bra för man kan få pröva på olika jobb och ta reda på hur arbetslivet är. Det är också bra för att man får ta lite mer ansvar.

Här hittar du fler bilder från Idas prao:  https://flic.kr/s/aHskSbXT53

Mårtens kök och café

Emma Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och praktiserar på Mårtens Kök och café i Simrishamn:

– Jag trivs väldigt bra. Jag gillar att lära mig nya saker och det har passat bra här. Jag har bland annat fått prova på att göra semlor, bre frallor, passa mat på stekbordet och i fritösen, lägga upp dagens rätt, servera, torka bord, sopa, diska och lära mig hur kassan fungerar. När jag är färdig med något så säger jag till min handledare eller mina arbetskamrater och då får jag tips på vad jag kan göra härnäst. Det är viktigt att man är snabb och att allt ser bra och snyggt ut.

Lasse Larsson driver restaurangen och handleder prao-eleverna. Han håller med och tillägger:

– Vi tar emot en praktikant i taget. Vi vill ha tid att ta väl hand om varje elev och vi vill ha bra arbetsuppgifter till honom eller henne. Elever som kommer ensamma är också mer intriktade på att lära sig jobbet. Vi uppmuntrar våra praktikanter att visa vad de vill och att säga till om de vill testa någon uppgift. Är de framåt och gör bra ifrån sig under praktiken, har de goda chanser att senare få ett sommarjobb hos oss. På så vis blir det ett win-win: eleverna får en chans att prova om jobbet passar dem och vi får möjlighet att rekrytera och lära upp framtida medarbetare.

Här hittar du fler bilder från Emmas prao:  https://flic.kr/s/aHskSpZz4v

ICA Brunnshallen

ICA Brunnshallen i Simrishamn har genom åren tagit emot många elever på prao och andra former av praktik. Praoeleverna får framför allt hjälpa till med att packa upp varor och snygga till i hyllorna ute i affären.

prao ica handledare andreas-1

Andreas Olsson tar emot många praktikanter på ICA Brunnshallen i Simrishamn.

– Vi tar gärna emot praktikanter, berättar ställföreträdande butikschef Andreas Olsson. Praktiken är ett bra tillfälle för oss att locka till oss framtida medarbetare. Vi vill visa möjligheterna – hur roligt, omväxlande och intressant det är att jobba inom livsmedel.

– Normalt tar vi emot två praktikanter i taget, fortsätter Andreas. Vi vill hålla hög kvalitet. Eleverna ska ha bra uppgifter och känna att de får bra stöd. De som stannar längre tid får lite större uppgifter att jobba med, t ex kan en elev som jobbar i ”frukt och grönt” få i uppgift att lära sig vad grönsakerna och frukterna heter. De som stannar lite längre får också en chans att cirkulera, så att de ska få en helhetsbild av verksamheten.

Här hittar du bilder på elever som gör praktik på ICA Brunnshallen:  https://flic.kr/s/aHskUbdE2f

___________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Företagare gör en viktig samhällsinsats genom att ta emot prao-elever. De hjälper unga människor att lära sig mer om sig själva och arbetsmarknaden och ger dem en chans att ta reda vilka jobb som de skulle kunna trivs med och försörja sig på. Samtidigt gör företagarna också något viktigt och bra för sina egna företag. Ungdomarna kan bli företagens framtida medarbetare och/eller konsumenter.

Skärmklipp

Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv inspirerar och stöttar företag i deras samarbete med skolor och de har bland annat gjort en handledarguide. I handledarguiden finns konkreta tips och idéer som kan vara till hjälp inför och under praktiken för att göra den så bra som möjligt för eleven, handledaren och företaget: ”Handledarguiden” 

Här har LO Ung samlat konkreta och bra tips till ungdomar som ska ut på prao:  http://ung.lo.se/praktik/praktisera/tips-infor-praon/

 

Praon ger ovärderliga kunskaper som man inte kan läsa sig till

Studier visar att praktisk arbetslivsorientering (prao) uppskattas av såväl elever som företag. Eleverna tycker att praon är kul och motiverande och arbetsgivarna ser det som en bra möjlighet att rekrytera nya medarbetare till sina företag. Praon leder automatiskt till ett nära samarbete mellan näringsliv och skola. Det blir mer tydligt vilka yrken som har brist på arbetskraft och var ungdomarna har störst chanser att få jobb. Studier visar också att praon är ett effektivt sätt att få ungdomar att hitta till yrken och utbildningar som passar deras intressen och förmågor.

Simrishamns kommun satsar därför på praon. Kommunens elever gör två veckors prao i årskurs 8 och en vecka i årskurs 9. Det ger eleverna en konkret inblick i vilka yrken som finns och hur en arbetsplats kan fungera.

Lena Hjelmström och Ewa Kristensson är eniga om att praon är viktig.

– Vi ser prao som en viktig och givande del i barns och ungas utbildning, berättar barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och utveckingsledare Lena Hjelmström. Skolans utbildningsuppdrag är brett, och en del i det är att hjälpa eleverna att göra medvetna studie- och yrkesval längs vägen.

– Att under skoltiden få möjlighet att komma ut i arbetslivet ger unga en inblick i olika branscher och det finns också ett stort värde i att få se hur det går till på en arbetsplats. För många av ungdomarna kan prao vara steget till första jobbet, och vi vet att det är en fördel när unga tidigt får erfarenheter från arbetslivet, både för den enskilda men också för samhället.

– I vårt arbete med studie- och yrkesvägledning så kommer prao att fortsätta vara en viktig pusselbit, lovar Ewa och Lena. Praon gör så mycket gott för våra elever.

***

Den här gången prövar vi att publicera texter och bilder i form av en serie inlägg om grundskolans praktiska arbetslivsorientering (prao).

I kommande blogginlägg får ni alltså träffa några olika prao-elever och handledare ute på deras arbetsplatser. Ni kommer att få veta mer om vad eleverna får göra på sin prao och vad de tycker att de lärt sig. Samtidigt passar vi på att fråga deras handledare vad de tycker om att ta emot prao-elever. Du hittar inlägget här: Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare.

Därefter kommer vi att göra ett besök i klass 8f på Korsavadsskolan för att höra hur de jobbar med arbetsmarknadsfrågor i undervisningen och hur de ser på praons roll i grundskolan.

____________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du läsa mer?

Svenskt näringslivs rapport ”Prao – vägen till det första jobbet. En studie om samverkan mellan skola och näringsliv” (2015)

Fredrik Malm ”Prao ger värdefull inblick i arbetslivet”, Svenska Dagbladet, 15 mars 2016:  https://www.svd.se/prao-ger-vardefull-inblick-i-arbetslivet

Henrik Malm Lindberg, arbetsmarknadsforskare vid Ratio – Näringslivets forskningsinstitut,”Svensk skola saknar tillräcklig kontakt med arbetslivet!”, Sydsvenska Dagbladet, 12 september 2016: http://www.sydsvenskan.se/2016-09-12/svensk-skola-saknar-tillracklig-kontakt-med-arbetslivet

Rolf Elmér, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne, ”Kommunpolitiker bör ta ansvar för att det finns prao”, Sydsvenska Dagbladet 23 september 2016:  http://www.sydsvenskan.se/2016-09-23/kommunpolitiker-bor-ta-ansvar-for-att-det-finns-prao

Sikta-grupper lyfter skolornas arbete med IKT

Att förstå och kunna använda sig av datorer, chromebooks, ipads, med mera i skolan har blivit viktigt för barn och unga redan i tidiga åldrar. Även om många elever har stor teknikvana redan när de börjar grundskolan, behöver de flesta tips och stöd kring hur man kan använda informations- och kommunikationstekniken (IKT) som hjälpmedel i skolan. I skolområde Nord i Simrishamns kommun har man löst denna utmaning genom att skapa något man kallar sikta-grupper.

Sikta-grupperna består av totalt 6-9 elever från årskurs 4, 5 och 6 på Piratenskolan i Kivik respektive Gärsnäs skola. Gruppernas uppdrag är i första hand att hjälpa sina skolkamrater med tekniken – elevernas chromebooks och olika appar och andra internetbaserade verktyg som används i undervisningen.

sikta kivik åk 4-1.jpg

Vi tar oss till Piratenskolan i Kivik och träffar Petter Åkerberg, Anton Nordström och Fabian Leiström från årskurs 4 och deras lärare Ida Andersson, för att höra vad de tycker om att vara med i sikta-gruppen och hur de lagt upp sitt stöd:

– Det är jättekul att få hjälpa sina skolkamrater, säger Petter.

Anton och Fabian håller med:

– Ja, man blir liksom gladare.

– De som vi hjälper blir glada och det känns fint, förklarar Anton. Dessutom lär vi oss mycket  – inte bara om datorer utan också om ledarskap.

– Man blir modigare och bättre på att förklara och lära ut saker, fyller Fabian i.

Sikta-gruppen har möten några gånger per termin. Då planerar de lite större aktiviteter och spånar idéer kring hur de bäst ska kunna hjälpa de yngre eleverna att känna sig säkra med sina chromebooks. Fabian berättar:

– Sedan har vi korta möten med vår lärare Ida Andersson, när någon elev bett om hjälp med något. Då bestämmer vi vilken typ av hjälp som passar bäst och vem som ska göra vad.

– Vi har fått vara med och hålla i lektioner för de yngre barnen om hur man kan komma igång med sin chromebook, berättar Anton. Men oftast handlar det om att någon lärare ber oss i sikta-gruppen att komma in och hjälpa en klass som stött på ett problem.

– Vi har också skapat en youtube-kanal, fortsätter Petter. Där lägger vi upp egna filmer med svar på vanliga frågor som vi får av våra skolkamrater. Vi turas om att vara de som syns i instruktionsfilmerna och att vara de som filmar.

SIKTA ikt grupp i Skolområde Nord-10

Ida Andersson berättar om sina erfarenheter som pedagogisk ledare för sikta-gruppen:

– Det har varit väldigt spännande och kul att jobba med sikta-gruppen. Det märks att eleverna tar uppgiften på allvar och att de växt med den. Att elever regelbundet hjälper varandra över årskurser och klasser, har dessutom gjort att vi kommit varandra närmre på hela skolan.

Även rektor Christina Bergkvist lyfter fram de mervärden som följer med skolornas sikta-grupper:

– IKT och digitala verktyg är nu för tiden en stor del av elevernas vardag i skolan. Simrishamns kommun vann ju t ex den nationella kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016. På våra skolor i Nord vill vi öka elevernas engagemang i sitt eget och sina kamraters lärande, och sikta-grupperna är ett bra exempel på hur man får använda sina datakunskaper samtidigt som man hjälper och stöttar en kompis. Eleverna i sikta-grupperna får även träna förmågor som ansvarstagande, problemlösning och bemötande. Detta kallar vi i skolans värld för ”entreprenöriella förmågor” och jag är väldigt stolt över att våra sikta-grupper bidrar till att eleverna får dessa färdigheter.

___________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

sikta bilder från fb-1

Sikta-gruppen på Piraten-skolan i Kivik består av sju elever från årskurs 4, 5 och 6. Denna bild är hämtad från skolans facebook-sida.

Eleverna i Sikta-gruppen på Piratenskolan har skapat en YouTube-kanal där de lagt upp instruktionsvideos med egna tips och förklaringar på hur man kan lösa vanliga teknikproblem. Filmerna visar bland annat hur man kan starta om sin chromebook på ett snabbt och smidigt sätt, ändra ljusstyrkan på skärmen, öppna eller stänga en ny flik i webbläsaren och hur man kan ta en bild av det som visas på skärmen. Du hittar instruktionsfilmerna här: Ida Andersson, SIKTA- gruppens youtubekanal för hjälp och idéer

 

 

Kommunens alla tvåor spelar, klappar och sjunger i kulturskolans musikverkstäder

Den här veckan har hela kommunens årskurs tvåor tagit sig till Kulturskolans lokaler för att sjunga, spela, lyssna och testa olika instrument. Det var oerhört intensivt och massor av ljud och rörelse och eleverna var nyfikna, entusiastiska och fulla av energi. Som ett litet välbehövt avbrott i upptäcksfärden genom Kulturskolans olika spelrum, fick de gruppvis gå ifrån och fika, pröva på lite rytmik och samtala kring sina upplevelser. Sedan kastade de sig ut i äventyret igen.

De här bilderna är tagna när Simrislundsskolans och Nils Holgerssonsskolans elever besökte Kulturskolan torsdag förmiddag 23 mars, 2017:

Efteråt pustade de skickliga pedagogerna ut, trötta men glada.

– Vi tycker det är så viktigt att barn och ungdomar hittar till oss och ser vilka möjligheter som finns. Det är underbart att se barnens nyfikenhet och entusiasm och hur de växer av att få lära känna och pröva på en massa olika instrument. Vi pedagoger visar och berättar lite om hur instrumenten fungerar och sedan får de lite teknikträning och så avrundar vi med att musicera ihop. De får alltså lite allmänbildning, men framför allt ser vi till att vi har kul tillsammans. Musik ska byggas utav glädje.

Tips:

I dag, lördagen den 25 mars 2017, mellan kl 11 och 14 öppnar Kulturskolan upp sina musikverkstäder för alla barn och unga i kommunen.

Hjärtligt välkomna!

Simrishamns kulturskola bjuder in kommunens alla tvåor till musikverkstäder

Vill du se fler bilder från torsdag förmiddag på Kulturskolan så kan du klicka på bilden ovan.

__________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Utbildningar med barn i fokus

Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.

Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.

Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.

Barngruppen Blåvinge

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

29378938575_5c648203cc_z

Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.

Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.

Aktivt föräldraskap

Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se  eller telefon 0709-81 95 11.

16957644290_c6f8180aae_z

Barn i föräldrars fokus

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell  (sara.ytell@simrishamn.se).

16957306038_a67e31f9a0_z

Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.

Aktivt ledarskap i skolan

Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

31342710795_20bb512694_z

Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.

 

—*** —

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om barngruppen Blåvinge:

Här kan du läsa mer om kursen Aktivt föräldraskap:

Här kan du läsa mer om kursen Barn i föräldrars fokus

Här kan du läsa mer om Aktivt ledarskap i skolan:

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan

Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända. Inom kommunens skolor har man därför arrangerat flera fortbildningar på temat. Strax före sommarlovet 2016 arrangerade Barn- och utbildningsförvaltningen till exempel en heldag på Grand med flera föreläsningar och workshops på temat integration och möten med andra kulturer. Här kan du läsa mer om den dagen: ”Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten”.

Behov av språkutvecklande arbetsformer i skolan

Detta blogginlägg kommer att handla om en intressant heldagsfortbildning om språkutvecklande undervisning som hölls av Tiia Ojala för hela Korsavadsskolornas personal och andra inbjudna gäster i början av januari 2017.

Korsavadssskolan har tagit emot ca 150 nyanlända elever under de två sista åren, berättade Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan i Simrishamn, i samband med att hon presenterade föreläsaren och välkomnade alla deltagare. Just nu har man ca 100 nyanlända elever på skolan. All skolans personal behöver därför hjälpas åt att hitta bra vägar att stötta, handleda och utveckla de nyanländas elevernas språk och kunskaper.

sprakutvecklande-undervisning-67Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. Hennes föreläsning handlade om de nyanländas behov och hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att nyanlända elever ska klara sig bättre i skolan och i samhället i stort. Det handlar till exempel om att …

  • ta reda på gruppens förkunskaper och skapa en förförståelse,
  • arbeta med viktiga nyckelbegrepp och ha uppgifter där eleverna behöver använda begreppen i sina sammanhang,
  • använda sig av visualiseringar som till exempel kroppsspråk, filmer och bilder,
  • ge  förebilder till exempel genom att visa hur man kan lösa olika typer av uppgifter,
  • diskutera vad som är bra och vad som kan utvecklas i en lösning av en uppgift,
  • göra en liknande uppgift tillsammans med eleverna innan de ska arbeta enskilt,
  • att ta reda på vad eleverna kommer ihåg, förstår och tagit fasta på vad gäller undervisningen,
  • prata med eleverna om deras utveckling i såväl språket som i de respektive skolämnena.

Särskilt flerspråkiga elever har behov av dessa språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men de är bra för alla elever. Läraren anpassar materialet och förväntningarna efter sin elevgrupp.

Medmänniskan

– Vad är det som de nyanlända säger att de mest längtar efter när de kommit till Sverige? frågade Tiia Ojala, retoriskt. Jo, de säger alla att de behöver en medmänniska. Ensamheten är stor.

32249397556_11f519afd8_z

Tiia Ojala berättade bland annat om eleven Firel som varit i Sverige i två år och på den tiden lyckats uppnå betyget D i svenska som andraspråk. På bilden kan du läsa Firels förklaring till varför det gick så fort för henne att lära sig svenska. Några av de saker hon tar upp är att hon känt sig välkommen, hoppfull och fått ett tydligt och bra stöd.

Tiia Ojala framhåller att det är viktigt att vi visar att de nyanlända är välkomna, t ex med hjälp av olika former av fadderskap. Det är också viktigt att vi inte betraktar dem som offer, utan ser dem som de starka individer de är och att vi i den mån det behövs hjälper dem att hitta sin inre styrka.

Prioritera skolsvenskan

Forskning visar att det normalt tar mellan mellan 6 och 8 år att lära sig skolsvenska. Det är en väldigt lång tid för dessa barn och ungdomar. Kan vi acceptera att det tar så lång tid? Hinner de ens med en utbildning om de ska lära sig språket först, innan de kan börja lära sig ämneskunskaperna?  Tiia Ojala återkom flera gånger till att vi måste prioritera skolspråket framför vardagsspråket. Vardagsspråket lär eleverna sig ändå – i vardagen. Skolspråket måste de däremot lära sig i skolan.

sprakutvecklande-undervisning-10
Tiia Ojalas anser att man inte ska jobba med ordlistor med lösryckta ord för till exempel olika kroppsdelar eller klädesplagg, utan istället arbeta med orden i sina sammanhang. Skolan ska prioritera den undervisning som ger betyg och en bättre integration. Det är viktigt att alla som träffar ungdomarna tänker på att hjälpa dem att utveckla sitt språk och sina kunskaper om svenska förhållanden.

Boktips

Tiia Ojala tipsade särskilt om boken Greppa språket, som gavs ut av Skolverket 2012. I den kan man bland annat läsa att de viktigaste framgångsfaktorerna för språkinlärning. Det är bra att medvetet arbeta för att …

  • utöka elevernas ordförråd och se till att öva orden i sina sammanhang,
  • ge mycket språklig stöttning och
  • ge eleverna många tillfällen att aktivt träna sig att använda språket för att kommunicera – läsa, skriva, tala och lyssna.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att …

  • man – även med nyanlända – ska tala om hur det går med deras utveckling av ämneskunskaper.

Du kan ladda ner boken som pdf här:  Forskning för skolan: Greppa språket 

sprakutvecklande-undervisning-12

Här kan du se fler bilder från föreläsningen: ”Tiia Ojala om språkutvecklande undervisning”, 10 jan 2017.

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn