Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare

Vårt förra inlägg handlade om att alla elever på Simrishamns kommuns skolor erbjuds minst tre veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). I detta inlägg kommer ni att få möta några prao-elever och deras handledare och höra vad praon betyder för dem.

De elever och handledare som ni kommer att få träffa är:

  • Leen och Natalie på Apoteket Lejonet i Simrishamn
  • Arve och Eva på Äppellundens förskola i Kivik
  • Ida och Karin på 1910 Modehuset Simrishamn
  • Emma och Lasse på Mårtens kök
  • Andreas Olsson på ICA Brunnshallen

Apoteket Lejonet

Leen Hsino går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne när hon praktiserar på Apoteket Lejonet på Storgatan i Simrishamn:

– Jag sökte prao här för att jag vill bli apotekare i framtiden. Jag har fått pröva på många olika saker och trivs mycket bra. Jag har till exempel fått se hur beställningssystemet fungerar, packa upp varor och fylla på i butikshyllorna och så har vi gått igenom sortimentet och plockat bort varor med kort hållbarhet.

Natalie Björnson jobbar i butiken och kassan och har därför mycket kontakt med prao-eleverna:

– Vi är måna om våra praktikanter. De får träna sig i att följa instruktioner, vara trevliga och hjälpsamma mot kunder och ta egna initiativ. Det är kul när de visar att de är intresserade av jobbet och vågar ställa frågor. Ibland kan de till och med ge förslag på förbättringar. Praon är viktig för eleverna. De får en chans att se en arbetsplats och ett yrke på nära håll och de lär sig mer om sig själva. Det gör att de lättare kan ta ställning till om ett visst arbete skulle kunna passa dem.

Här hittar du fler bilder från Leens prao:  https://flic.kr/s/aHskXejdjf

Äppellundens förskola

Arve Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan. Precis före påsklovet passade vi på att besöka honom och hans handledare Eva Nilsson på Äppellundens förskola i Kivik.

– Jag tyckte det var kul att pröva på att jobba här för att det är en bra praktikplats och för att jag har lätt att få kontakt med barn, berättar Arve. När man gör praktik på en förskola tränar man sig i många saker som man har nytta av i livet, även om man inte kommer att jobba inom precis det här sedan.

Eva Nilsson, förskollärare och Arves handledare, fyller i:

– Det har varit trevligt och roligt att ha Arve här. Arve är engagerad, lyhörd och hjälpsam och har till och med kunnat leda diskussioner med barnen. Våra barn blev snabbt förtjusta i honom och ville vara med honom.

Både Arve och Eva anser att det är mycket viktigt att elever får en chans att göra prao.

– Många elever tycker att skolan är jobbig och tror att det ska bli lugnt att jobba. Efter att ha varit ute på en arbetsplats i några dagar får man en helt ny syn, menar Arve. Det ställs mycket krav och man måste våga ta egna initiativ och ställa frågor.

Eva håller med:

– Det är väldigt viktigt med prao. Det första mötet med en arbetsplats kan vara avgörande för en ung människas framtid. Jag och mina kollegor tycker att det är roligt att ta emot elever och visa hur jobbet ser ut och prata om varför vi gör som vi gör beroende på barnens mognad och utveckling. Våra praktikanter deltar i aktiviteter med barnen och vi visar dem bland annat våra styrdokument och hur vi jobbar med det digitala verktyget Pluttra där vi dokumenterar barnens utveckling individuellt och i grupp kopplat till läroplanen.

Arve fortsätter:

– Jag har lärt mig mycket under min praktik. Arbete inom förskolan handlar mycket om ledarskap och bemötande. Det är också lite speciellt att ha ett jobb där man hela tiden måste tänka på att vara en god förebild. Man blir mer medveten om vad man säger och vad man gör. Något som jag särskilt fått träna på under de här dagarna är att säga stopp. Det är inte så lätt som det kan låta, men det kan vara viktigt – särskilt om man jobbar med unga barn som inte ännu förstår var gränserna bör gå.

Här hittar du fler bilder från Arves prao:  https://flic.kr/s/aHskTsCk5z

1910 Simrishamns Modehus

Ida Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne under hennes andra prao-vecka på 1910 Simrishamns Modehus:

– Det har varit roligt. Jag är intresserad av kläder och mode och skulle vilja jobba i en klädbutik i framtiden, så den här praktikplatsen har passat mig perfekt. Jag har sett hur min handledare Karin Persson tar hand om kunder och jag har fått prova på att packa upp kläder, larma och prisa varor, städa, snygga till och hålla ordning.

– Ja, det personliga bemötandet är väldigt viktigt i en sådan här affär, fyller Karin i. När man går i årskurs 8, kan man inte stå i kassan ännu, men det finns mycket annat som man kan göra. Man lär sig genom att iaktta andra och genom att pröva på olika mindre arbetsuppgifter. Det är viktigt att ungdomar får uppleva hur det fungerar på en arbetsplats. Då kan det också bli lättare för dem att välja vilken inriktning de vill studera på gymnasiet.

Det håller Ida med om:
– Praon är bra för man kan få pröva på olika jobb och ta reda på hur arbetslivet är. Det är också bra för att man får ta lite mer ansvar.

Här hittar du fler bilder från Idas prao:  https://flic.kr/s/aHskSbXT53

Mårtens kök och café

Emma Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och praktiserar på Mårtens Kök och café i Simrishamn:

– Jag trivs väldigt bra. Jag gillar att lära mig nya saker och det har passat bra här. Jag har bland annat fått prova på att göra semlor, bre frallor, passa mat på stekbordet och i fritösen, lägga upp dagens rätt, servera, torka bord, sopa, diska och lära mig hur kassan fungerar. När jag är färdig med något så säger jag till min handledare eller mina arbetskamrater och då får jag tips på vad jag kan göra härnäst. Det är viktigt att man är snabb och att allt ser bra och snyggt ut.

Lasse Larsson driver restaurangen och handleder prao-eleverna. Han håller med och tillägger:

– Vi tar emot en praktikant i taget. Vi vill ha tid att ta väl hand om varje elev och vi vill ha bra arbetsuppgifter till honom eller henne. Elever som kommer ensamma är också mer intriktade på att lära sig jobbet. Vi uppmuntrar våra praktikanter att visa vad de vill och att säga till om de vill testa någon uppgift. Är de framåt och gör bra ifrån sig under praktiken, har de goda chanser att senare få ett sommarjobb hos oss. På så vis blir det ett win-win: eleverna får en chans att prova om jobbet passar dem och vi får möjlighet att rekrytera och lära upp framtida medarbetare.

Här hittar du fler bilder från Emmas prao:  https://flic.kr/s/aHskSpZz4v

ICA Brunnshallen

ICA Brunnshallen i Simrishamn har genom åren tagit emot många elever på prao och andra former av praktik. Praoeleverna får framför allt hjälpa till med att packa upp varor och snygga till i hyllorna ute i affären.

prao ica handledare andreas-1

Andreas Olsson tar emot många praktikanter på ICA Brunnshallen i Simrishamn.

– Vi tar gärna emot praktikanter, berättar ställföreträdande butikschef Andreas Olsson. Praktiken är ett bra tillfälle för oss att locka till oss framtida medarbetare. Vi vill visa möjligheterna – hur roligt, omväxlande och intressant det är att jobba inom livsmedel.

– Normalt tar vi emot två praktikanter i taget, fortsätter Andreas. Vi vill hålla hög kvalitet. Eleverna ska ha bra uppgifter och känna att de får bra stöd. De som stannar längre tid får lite större uppgifter att jobba med, t ex kan en elev som jobbar i ”frukt och grönt” få i uppgift att lära sig vad grönsakerna och frukterna heter. De som stannar lite längre får också en chans att cirkulera, så att de ska få en helhetsbild av verksamheten.

Här hittar du bilder på elever som gör praktik på ICA Brunnshallen:  https://flic.kr/s/aHskUbdE2f

___________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Företagare gör en viktig samhällsinsats genom att ta emot prao-elever. De hjälper unga människor att lära sig mer om sig själva och arbetsmarknaden och ger dem en chans att ta reda vilka jobb som de skulle kunna trivs med och försörja sig på. Samtidigt gör företagarna också något viktigt och bra för sina egna företag. Ungdomarna kan bli företagens framtida medarbetare och/eller konsumenter.

Skärmklipp

Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv inspirerar och stöttar företag i deras samarbete med skolor och de har bland annat gjort en handledarguide. I handledarguiden finns konkreta tips och idéer som kan vara till hjälp inför och under praktiken för att göra den så bra som möjligt för eleven, handledaren och företaget: ”Handledarguiden” 

Här har LO Ung samlat konkreta och bra tips till ungdomar som ska ut på prao:  http://ung.lo.se/praktik/praktisera/tips-infor-praon/

 

Praon ger ovärderliga kunskaper som man inte kan läsa sig till

Studier visar att praktisk arbetslivsorientering (prao) uppskattas av såväl elever som företag. Eleverna tycker att praon är kul och motiverande och arbetsgivarna ser det som en bra möjlighet att rekrytera nya medarbetare till sina företag. Praon leder automatiskt till ett nära samarbete mellan näringsliv och skola. Det blir mer tydligt vilka yrken som har brist på arbetskraft och var ungdomarna har störst chanser att få jobb. Studier visar också att praon är ett effektivt sätt att få ungdomar att hitta till yrken och utbildningar som passar deras intressen och förmågor.

Simrishamns kommun satsar därför på praon. Kommunens elever gör två veckors prao i årskurs 8 och en vecka i årskurs 9. Det ger eleverna en konkret inblick i vilka yrken som finns och hur en arbetsplats kan fungera.

Lena Hjelmström och Ewa Kristensson är eniga om att praon är viktig.

– Vi ser prao som en viktig och givande del i barns och ungas utbildning, berättar barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och utveckingsledare Lena Hjelmström. Skolans utbildningsuppdrag är brett, och en del i det är att hjälpa eleverna att göra medvetna studie- och yrkesval längs vägen.

– Att under skoltiden få möjlighet att komma ut i arbetslivet ger unga en inblick i olika branscher och det finns också ett stort värde i att få se hur det går till på en arbetsplats. För många av ungdomarna kan prao vara steget till första jobbet, och vi vet att det är en fördel när unga tidigt får erfarenheter från arbetslivet, både för den enskilda men också för samhället.

– I vårt arbete med studie- och yrkesvägledning så kommer prao att fortsätta vara en viktig pusselbit, lovar Ewa och Lena. Praon gör så mycket gott för våra elever.

***

Den här gången prövar vi att publicera texter och bilder i form av en serie inlägg om grundskolans praktiska arbetslivsorientering (prao).

I kommande blogginlägg får ni alltså träffa några olika prao-elever och handledare ute på deras arbetsplatser. Ni kommer att få veta mer om vad eleverna får göra på sin prao och vad de tycker att de lärt sig. Samtidigt passar vi på att fråga deras handledare vad de tycker om att ta emot prao-elever. Du hittar inlägget här: Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare.

Därefter kommer vi att göra ett besök i klass 8f på Korsavadsskolan för att höra hur de jobbar med arbetsmarknadsfrågor i undervisningen och hur de ser på praons roll i grundskolan.

____________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du läsa mer?

Svenskt näringslivs rapport ”Prao – vägen till det första jobbet. En studie om samverkan mellan skola och näringsliv” (2015)

Fredrik Malm ”Prao ger värdefull inblick i arbetslivet”, Svenska Dagbladet, 15 mars 2016:  https://www.svd.se/prao-ger-vardefull-inblick-i-arbetslivet

Henrik Malm Lindberg, arbetsmarknadsforskare vid Ratio – Näringslivets forskningsinstitut,”Svensk skola saknar tillräcklig kontakt med arbetslivet!”, Sydsvenska Dagbladet, 12 september 2016: http://www.sydsvenskan.se/2016-09-12/svensk-skola-saknar-tillracklig-kontakt-med-arbetslivet

Rolf Elmér, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne, ”Kommunpolitiker bör ta ansvar för att det finns prao”, Sydsvenska Dagbladet 23 september 2016:  http://www.sydsvenskan.se/2016-09-23/kommunpolitiker-bor-ta-ansvar-for-att-det-finns-prao

Sikta-grupper lyfter skolornas arbete med IKT

Att förstå och kunna använda sig av datorer, chromebooks, ipads, med mera i skolan har blivit viktigt för barn och unga redan i tidiga åldrar. Även om många elever har stor teknikvana redan när de börjar grundskolan, behöver de flesta tips och stöd kring hur man kan använda informations- och kommunikationstekniken (IKT) som hjälpmedel i skolan. I skolområde Nord i Simrishamns kommun har man löst denna utmaning genom att skapa något man kallar sikta-grupper.

Sikta-grupperna består av totalt 6-9 elever från årskurs 4, 5 och 6 på Piratenskolan i Kivik respektive Gärsnäs skola. Gruppernas uppdrag är i första hand att hjälpa sina skolkamrater med tekniken – elevernas chromebooks och olika appar och andra internetbaserade verktyg som används i undervisningen.

sikta kivik åk 4-1.jpg

Vi tar oss till Piratenskolan i Kivik och träffar Petter Åkerberg, Anton Nordström och Fabian Leiström från årskurs 4 och deras lärare Ida Andersson, för att höra vad de tycker om att vara med i sikta-gruppen och hur de lagt upp sitt stöd:

– Det är jättekul att få hjälpa sina skolkamrater, säger Petter.

Anton och Fabian håller med:

– Ja, man blir liksom gladare.

– De som vi hjälper blir glada och det känns fint, förklarar Anton. Dessutom lär vi oss mycket  – inte bara om datorer utan också om ledarskap.

– Man blir modigare och bättre på att förklara och lära ut saker, fyller Fabian i.

Sikta-gruppen har möten några gånger per termin. Då planerar de lite större aktiviteter och spånar idéer kring hur de bäst ska kunna hjälpa de yngre eleverna att känna sig säkra med sina chromebooks. Fabian berättar:

– Sedan har vi korta möten med vår lärare Ida Andersson, när någon elev bett om hjälp med något. Då bestämmer vi vilken typ av hjälp som passar bäst och vem som ska göra vad.

– Vi har fått vara med och hålla i lektioner för de yngre barnen om hur man kan komma igång med sin chromebook, berättar Anton. Men oftast handlar det om att någon lärare ber oss i sikta-gruppen att komma in och hjälpa en klass som stött på ett problem.

– Vi har också skapat en youtube-kanal, fortsätter Petter. Där lägger vi upp egna filmer med svar på vanliga frågor som vi får av våra skolkamrater. Vi turas om att vara de som syns i instruktionsfilmerna och att vara de som filmar.

SIKTA ikt grupp i Skolområde Nord-10

Ida Andersson berättar om sina erfarenheter som pedagogisk ledare för sikta-gruppen:

– Det har varit väldigt spännande och kul att jobba med sikta-gruppen. Det märks att eleverna tar uppgiften på allvar och att de växt med den. Att elever regelbundet hjälper varandra över årskurser och klasser, har dessutom gjort att vi kommit varandra närmre på hela skolan.

Även rektor Christina Bergkvist lyfter fram de mervärden som följer med skolornas sikta-grupper:

– IKT och digitala verktyg är nu för tiden en stor del av elevernas vardag i skolan. Simrishamns kommun vann ju t ex den nationella kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016. På våra skolor i Nord vill vi öka elevernas engagemang i sitt eget och sina kamraters lärande, och sikta-grupperna är ett bra exempel på hur man får använda sina datakunskaper samtidigt som man hjälper och stöttar en kompis. Eleverna i sikta-grupperna får även träna förmågor som ansvarstagande, problemlösning och bemötande. Detta kallar vi i skolans värld för ”entreprenöriella förmågor” och jag är väldigt stolt över att våra sikta-grupper bidrar till att eleverna får dessa färdigheter.

___________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

sikta bilder från fb-1

Sikta-gruppen på Piraten-skolan i Kivik består av sju elever från årskurs 4, 5 och 6. Denna bild är hämtad från skolans facebook-sida.

Eleverna i Sikta-gruppen på Piratenskolan har skapat en YouTube-kanal där de lagt upp instruktionsvideos med egna tips och förklaringar på hur man kan lösa vanliga teknikproblem. Filmerna visar bland annat hur man kan starta om sin chromebook på ett snabbt och smidigt sätt, ändra ljusstyrkan på skärmen, öppna eller stänga en ny flik i webbläsaren och hur man kan ta en bild av det som visas på skärmen. Du hittar instruktionsfilmerna här: Ida Andersson, SIKTA- gruppens youtubekanal för hjälp och idéer

 

 

Utbildningar med barn i fokus

Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.

Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.

Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.

Barngruppen Blåvinge

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

29378938575_5c648203cc_z

Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.

Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.

Aktivt föräldraskap

Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se  eller telefon 0709-81 95 11.

16957644290_c6f8180aae_z

Barn i föräldrars fokus

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell  (sara.ytell@simrishamn.se).

16957306038_a67e31f9a0_z

Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.

Aktivt ledarskap i skolan

Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

31342710795_20bb512694_z

Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.

 

—*** —

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om barngruppen Blåvinge:

Här kan du läsa mer om kursen Aktivt föräldraskap:

Här kan du läsa mer om kursen Barn i föräldrars fokus

Här kan du läsa mer om Aktivt ledarskap i skolan:

Aktivt ledarskap i skolan

Simrishamns kommun och Barn- och utbildningsförvaltningen gör sedan några år tillbaka en storsatsning på utbildningarna Aktivt Ledarskap i Skolan och Aktivt Föräldraskap. Utbildningarna är mycket lika men riktar sig till olika målgrupper – skolpersonal respektive föräldrar. När det är möjligt pågår därför kurserna parallellt så att skolpersonal och intresserade föräldrar ska få samma modeller och verktyg samtidigt.

Utbildningarna ”Aktivt ledarskap i skolan” och ”Aktivt föräldraskap” bygger på samma grundtanke: För att elever ska må bra och vara mottagliga för lärande behöver de en stabil självkänsla som grund att stå på och en balans mellan de olika personliga egenskaperna: självförtroende, mod, ansvarstagande och samarbetsförmåga.

Aktivt föräldraskap i hemmen

Varje år väljer ca 60-70 föräldrar i kommunen att gå kurs i Aktivt föräldraskap. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför utbildat sju nya gruppledare i denna kurs. Du kan läsa mer om Aktivt föräldraskap i inlägget ”Kurser för föräldrar som vill samarbeta med sina barn.”

Aktivt ledarskap i skolan

Satsningen på kursen Aktivt ledarskap i skolan började med att skolledarna i Simrishamns kommun gick utbildningen hösten 2013. 2014/15 gick alla lärare på Österlengymnasiet. 2015/16 gick all pedagogisk personal (lärare och assistenter) på särskolan. Nu, 2016/17, går all personal på Korsavad, det vill säga ungefär 70 anställda – pedagoger och assistenter, rektorer, administratörer, skolvärdinna, skolsköterska, vaktmästare och studie- och yrkesvägledare med mera.

 

aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-3

Niclas Björnén träffar här elevhälsan på Korsavad för att bland annat diskutera olika sätt att bemöta elevers behov av kontakt, makt, beskydd och möjlighet att ibland få vara ifred: ”Som aktiva ledare vill vi hjälpa eleverna att välja positiva handlingsmönster för att uppnå sina mål. Om eleven till exempel har behov av att känna att han eller hon har makt och kontroll över sitt liv, så kan vi försöka ge honom eller henne fler valmöjligheter,mer  ansvar och tillfällen att känna sig mer självständig.”

 

De vuxna ansvarar för att skapa goda relationer

Kursen Aktivt ledarskap i skolan handlar framför allt om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som personal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

 

Genom utbildningen blir de som arbetar med barn och unga i skolan mer medvetna om sin ledarroll och relationernas betydelse. Detta är viktigt för skolans måluppfyllelse. Goda relationer är nämligen en förutsättning för att barn och unga ska hitta sin inre drivkraft och nyfikenhet och ha tillräckligt med självförtroende och mod att vilja och våga utvecklas.


aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-9
Utbildningen består i att de som arbetar med barn och unga läser och diskuterar boken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson och bilder och arbetsuppgifter i studiehandboken Aktivt ledarskap i Skola/förskola. Tillsammans reflekterar kursdeltagarna över sin ledarroll och hur de aktivt kan möta olika situationer som uppstår på skolan.

I dagsläget leder Niclas Björnén alla ALIS-utbildningarna. Under vårterminen kommer antalet utbildade gruppledare att öka och ALIS kommer att därefter att ledas av Niclas tillsammans med Sara Ytell, Joakim Cronvall och Stefan Soomro.

De vuxna ska skapa goda förutsättningar

En av grundtankarna i Aktivt ledarskap i skolan är att människor (såväl barn som vuxna) vill samarbeta. Om ett samarbete inte fungerar ska skolans personal försöka ta reda på varför och hur man tillsammans ska kunna undanröja hindren.

En viktig utmaning och central fråga i kursen Aktivt ledarskap i skolan är hur man ska kunna få eleven mottaglig för lärande. Den vuxne har ansvar att stötta eleven så att han eller hon släpper sina rädslor och istället vågar öppna upp och känna nyfikenhet och vilja till inlärning.

 

alis-om-oppenhet-forsvar

Tidigare kursdeltagare har skrivit utvärderingar av kurserna. Responsen varier men är över lag positiv och detta har lett till att allt fler skolor valt att satsa på utbildningen.

alis-utvardering-citat

Här kan du läsa några olika omdömen om kursen Aktivt ledarskap i skolan skrivna av personal på Simrishamns särskola respektive Österlengymnasiet.

Simrishamns kommuns skolor vill öka sin måluppfyllelse med hjälp av dessa utbildningssatsningar. Målet är att fler elever ska fullfölja sina utbildningar och få fullständiga avgångsbetyg från såväl grundskolan som gymnasiet.

Genom vårt bemötande kan vi tillsammans göra skillnad för barns och ungdomars utveckling. Med detta kommer ett stort ansvar. Så här sammanfattas vår uppgift i kursboken Frigör barnets potential och din egen (s 28ff): ”Syftet är att skydda, förbereda och rusta våra barn och ungdomar för livet. /…/Målet är en självständig individ som klarar av livets utmaningar och kan se på sig själv och andra med ömsinthet och kärlek./…/ Det krävs mod att ge barn vad de behöver och inte alltid vad de vill ha.”

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om elevhälsans centrala och mobila stödteam:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/elevhalsa/specialpedagog/

Föreläsningstips:

Agnetha Stagling Birgersson, verksamhetsansvarig för Active Parenting (Aktivt föräldraskap), föreläser här om grunden i det förhållningssätt som kursen förordar (kursen i Aktivt ledarskap i skolan bygger också på detta förhållningssätt).Hon berättar att ”Aktivt föräldraskap” inte handlar om en metod utan om ett sätt att tänka: ”Barns beteende är inte problemet, utan beteendet är lösningen på ett problem som barnet upplever. Barnet har alltså ett behov som inte är tillgodosett och därför använder barnet ett destruktivt beteende för att få behovet tillfredsställt”.

I föreläsningen återkommer Agneta flera gånger till att det viktigaste behovet människor har är att få kontakt, att bli sedda och respekterade. Vi vuxna har ansvar för att skapa goda relationer till barnen. Agnetas avslutande råd är ”utgå alltid från att andra människor vill samarbeta med dig. Om de inte samarbetar, fundera över om du varit tillräckligt tydlig och om det finns behov som du förbisett”:

Här presenterar Elisabet Redborn utbildningen Aktivt ledarskap i skolan, ett förhållningssätt som, i likhet med kurserna i Aktivt föräldraskap, bygger på ömsesidig respekt. Föreläsningen är en av 5 som gavs på Active Parentings öppna seminariedag i april 2011:

Boktips:

En bild ur kursboken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson.

  • Frigör barnets potential och din egen – fem egenskaper för ett friare liv av Agnetha Stagling Birgersson (2012).
  • Ett aktivt föräldraskap. Kursbok. Förskolebarn och skolbarn av Michael H Popkin (1993).

Festlig invigning på Fredsdalsgatan 7

Fredagen den 18 november hölls invigning av nya verksamheter på Fredsdalsgatan 7. Där finns nu Fredsdalsskolan, en helt ny skola som består av årskurs fyra till sex i skolområde Simrislund. Även särskolans låg- och mellanstadium har flyttat dit och i och med detta finns alla särskolans årskurser och skolformer samlade på en och samma adress.

Inbjudna till invigningen var elever på Fredsdalsskolan och särskolan åk 1-6, föräldrar, personal, tjänstemän, politiker och journalister. Christer Grankvist, barn- och utbildningsnämndens ordförande (S), och Ewa Kristensson, barn- och utbildningsförvaltningens chef, invigningstalade. Bandet klipptes tillsammans med Duru Guleç i årskurs 4.

fredsdalsskolan-ak-4a-matematik-19

Det bjöds på dryck och nybakta kanelbullar från Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Österlengymnasiet. Sedan visades besökarna runt av stolta elever, lärare och skolledare i de fräscha och anpassade lokalerna. Nu kunde besökarna få se det helt nya hemkunskapsköket och eleverna visade upp sina fina skolgårdar med mängder av olika lek- och träningsredskap som skapats för att inspirera elever att röra på sig och ha kul tillsammans.

På Fredsdalsgatan 7 finns nu alltså Österlengymnasiet, Fredsdalsskolan, Särskolan, Elevhälsan och Barn- och utbildningsförvaltningen.

Simrishamns kommun får topplacering i Bästa skolkommun 2016

 

b_sta_skolkommun_allm_n_2016_h_guppl_st

 

När Lärarförbundet för femtonde året i rad presenterar sin skolranking Bästa Skolkommun, hamnar Simrishamns kommun på plats 18 av Sveriges 290 kommuner och på plats 5 i Skåne.

Lärarförbundet jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

Med anledning av rankningen bjöd barn- och utbildningsförvaltningen in representanter från Lärarförbundets lokalavdelning för diskussioner kring undersökningens resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen representerades av Ewa Kristensson och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn och från Lärarförbundet kom ordförande Cecilia Andersson och vice ordförande Anki Lindström.

Lärarförbundet och barn- och utbildningsförvaltningen träffas för att analysera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

Lärarförbundets ordförande Cecilia Andersson, barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson, lärarförbundets vice ordförande Anki Lindström och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn träffades för att diskutera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

 

– Det är roligt att vi rankas så högt i Lärarförbundets jämförelse, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson. Vi som jobbar med skolfrågor tycker att det finns ett stort intresse för barn- och utbildningsfrågor här i kommunen och vi får bra gehör från våra politiker. De är engagerade och positiva till satsningar. Det känns väldigt bra.

Cecilia Andersson och Anki Lindström från Lärarförbundet tycker att det är bra att träffas för att diskutera de olika delarna i undersökningen.

– Det är glädjande att Simrishamns kommun klarar sig förhållandevis bra vad gäller sjukskrivningar bland lärare, säger Cecilia Andersson. Arbetsmiljön för våra elever och personal är en viktig fråga. Vi på Lärarförbundet pratar regelbundet med våra medlemmar om vad som skapar stress och diskussionerna har lett till åtgärder. Det kan handla om allt från hur arbetet kan bli mer effektivt till hur skolledarna bättre ska kunna stötta sina anställda.

– Jag jämförde Previa undersökningarna från 2013 0ch 2015 för att se om vi kunde hitta stöd i dessa för att våra lärare mår bättre nu än tidigare, berättar Magnus Lassen Törn. Och det hittade jag.

– När det gäller välbefinnande ”Jag mår bra” och livsglädje ”Jag upplever mitt liv som meningsfullt” har vi en större andel som svarar positivt på dessa påståenden 2015 jämfört med 2013. (Lärarförbundets rakning är baserad på hur situationen såg ut i Simrishamn 2015.) Dessutom ökar andelen positiva svar för samtliga frågor som rör området arbetsliv. Påståendena som undersöktes var:

  • Jag trivs med mitt arbete
  • Jag får uppskattning för min arbetsinsats
  • Jag känner mig delaktig i det som sker på arbetsplatsen
  • Jag kan påverka min arbetssituation
  • Jag upplever ett gott samarbete med mina arbetskamrater
  • Jag upplever ett gott samarbete med min närmaste chef
  • Jag har en bra fysisk arbetsmiljö
  • Jag har de hjälpmedel eller den utrustning jag behöver för att utföra mitt arbete med bibehållen hälsa.
  • Jag har den kunskap jag behöver för att förebygga besvär i muskler och leder i mitt arbete.
  • Jag känner mig engagerad i mina arbetsuppgifter
  • Jag känner mig effektiv i mitt arbete

Det kan vara en bidragande förklaring till varför våra lärare är friskare nu än tidigare, menar Magnus Lassen Törn.

 

– Däremot är det tråkigt att Simrishamns kommun inte hävdar sig bättre vad gäller lönerna, påpekar Anki Lindström. Detta behöver vi ändra på för att kunna rekrytera nu när det börjar bli brist på behöriga förskollärare och lärare.

 


– Anledningen till att vi ligger lågt på ”andel förskola” är framför allt för att vi har förhållandevis hög andel barn som är inskrivna hos dagbarnvårdare (det vi kallar för pedagogiskt omsorg) i stället för förskola, förklarar Lena Hjelmström.

– Vi ser det som viktigt att kunna erbjuda alternativ till invånarna i kommunen. Dessutom börjar många av barnen inte när de fyller 1, utan någon gång mellan 1 och 2 år är vanligast. Även i de äldre åldrarna finns det en mindre andel barn som inte går i förskola.

 

 

Eleverna i Simrishamns kommun har förhållandevis goda betyg när de går ut årskurs nio.

För att bokstavsbetygen ska bli lättare att jämföra översätts de till siffror och räknas samman till ett så kallat meritvärde. Jämfört med Sveriges övriga 290 kommuner har Simrishamns kommun ett genomsnittligt meritvärde som kommer på plats 61. När Lärarförbundet jämför elevernas genomsnittliga meritvärde med deras förväntade meritvärde så kommer eleverna i Simrishamns kommun på plats 24.

– Det genomsnittliga meritvärdet tar inte hänsyn till en kommuns förutsättningar, förklarar Anki Lindström. Därför har Lärarförbundet även jämfört elevernas genomsnittliga meritvärde med det meritvärde man kan förvänta sig när man tagit hänsyn till andelen nyinvandrade elever i kommunen (d v s andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren), fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

 

Vad gäller jämförelsen av antalet Godkända betyg (d v s betyget E och högre) har Lärarförbundet valt att räkna hur stor andel av kommunernas elever som har godkända betyg i alla ämnen när de går ut årskurs 9. Kommunen rankas på plats 113 av 290 vad gäller det faktiska antalet elever som fått godkänt i alla ämnen och på plats 76 när man tagit hänsyn till kommunens förutsättningar.

– Skolorna och förvaltningen har skapat en tydlig och bra struktur för vårt systematiska kvalitetsarbete och det har generellt gjort att vi blivit mer resultatmedvetna, berättar Ewa Kristensson. Vi tittar på hur det har gått och tar reda på varför, för att hitta såväl framgångsfaktorer som förbättringsmöjligheter.

– Att våra elever når så goda resultat utifrån sina förutsättningar, är ett tecken på att vi har kompetent personal och att undervisningen möter elevernas behov, sammanfattar förvaltningens och Lärarförbundets representanter. Vi ser den fina placeringen som ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare och kommunens barn och unga utför varje dag i alla våra verksamheter.

_________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Bästa skolkommun

Syftet med Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare.

Sedan femton år tillbaka kommer Lärarförbundet ut med sin rankning Bästa skolkommun på hösten och man har då jämfört statistik för hur situationen såg ut i de olika kommunerna året innan, i det här fallet år 2015. Kommunerna jämförs utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad eleverna väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet. Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

I mitten av oktober meddelade Statistiska Centralbyrån, SCB, att de levererat fel statistik som underlag till kriterium 13 i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016. Detta kriterium väger endast en femtondel av den totala rankningen. Det kom därför ut en ny korrigerad lista i slutet av oktober 2016. Av landets 290 kommuner hade då 174 förflyttats fem eller färre steg i rankningen, 107 har rört sig två eller färre steg. Simrishamns kommun hade flyttats från plats 19 till 18 i rankningen.

Läs mer om Simrishamns resultat i rankningen här på Lärarförbundets hemsida.

Meritvärde

Meritvärdet skapas genom att man lägger ihop betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De elever som har läst moderna språk som språkval kan tillgodoräkna sig betyg från 17 ämnen.  Betygsvärdena för A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och  F=0. Det möjliga maxvärdet är alltså 320 till 340 poäng beroende på om man läst moderna språk eller inte.

Stor nationell satsning på yrkesutbildningar

”Att välja en yrkesutbildning är ett smart val som ger många valmöjligheter efter examen: möjlighet att börja arbeta som anställd eller som egenföretagare i Sverige eller utomlands och möjlighet att studera på yrkeshögskola eller högskola och universitet.”  Det är det övergripande budskapet i den stora satsningen på yrkesutbildningar som startade nationellt under 2016.

Yrkesutbildningens år

I samarbete med LO och Svenskt Näringsliv har regeringen 2016 valt att göra en stor satsning som de kallar Yrkesutbildningens år. Satsningen består i bland annat utbildningar, konferenser, tävlingar och mässor. Målsättningen är att både att höja kvaliteten på utbildningarna och att öka intresset bland unga att läsa yrkesutbildningar i gymnasieskolan.

De senaste åren väljer allt färre ungdomar att gå yrkesutbildningar. 2008 var det 35 procent av gymnasieungdomarna som påbörjade ett yrkesprogram, 2015 var det bara 26 procent. Simrishamns kommun avviker dock från den nationella trenden. I februari 2016 var det 42 % som valde ett yrkesförberedande program.

De ungdomar som väljer en yrkesutbildning har goda jobbchanser. Sju av tio elever som tagit yrkesexamen har enligt SCB arbete ett år efter studenten.

Yrkes-SM

11-13 maj åkte många av Simrishamns kommuns högstadieelever till Malmö för att uppleva yrkesutbildningsmässan och tävlingen Yrkes-SM. Som besökare fick de information om olika praktiska yrken och yrkesutbildningar och de fick se och prata med arbetande ungdomar, uppleva hur de olika yrkena är, prova på och ställa frågor.

Yrkes-SM är dessutom ett tillfälle för skickliga ungdomar att få visa upp sitt valda yrke och tävla i vem eller vilka som bäst kan utföra det. I år tävlade man bland annat i betongarbete, golvläggare, elinstallation, hudterapeut, frisör, fordonslackering, guldsmed, florist, flygmekaniker,  vård och omsorg, plåtslagare, webbdesign och telekommunikation. Vinnarna går vidare till Yrkeslandslaget som ska tävla i den Yrkes-EM i Göteborg i början av december.

tävling i att styla skyltdocka-3

Många elever som besökte yrkesutbildningsmässan tävlade i ”Visual Managment” genom att styla en skyltdocka. Julia Wigren, Kimely Åkesson och Fatima Iskef i årskurserna 8 respektive 9, vann tre biobiljetter för deras skyltning.

tävling i att styla skyltdocka-1

”Vi bestämde oss för att vi ville ha sommar-tema eftersom det snart är sommar”, berättar Julia. ”Vi valde kläder som vi själv skulle vilja gå i: en typiskt somrig topp, korta byxor, nätta solglasögon och ett tufft armband.”

Apl-utveckling

Mycket av insatserna under Yrkesutbildningens år kretsar kring elevernas möjlighet att få viktiga delar av sin utbildning på arbetsplatser utanför skolan. Detta lärande sker i form av prao (praktisk arbetsplatsorientering i grundskolan), apl (arbetsplatsförlagt lärande på gymnasiets yrkesutbildningar) och lärling (en gymnasieform där eleverna får minst hälften av sin utbildning ute på sina praktikplatser).

Ett exempel på hur man arbetar med detta inom Simrishamns kommun är att hantverks- och handelsprogrammen på gymnasiesärskolan under 2016 tar hjälp av en nationell apl-utvecklare för att förbättra upplägget av gymnasieprogrammens apl.

Ett annat exempel är att Österlengymnasiet och gymnasiesärskolan använder Skolverkets webbaserade utbildning för handledare. Den fick pris för bästa E-learning i Swedish Learning Awards 2015 och används för att kommunens handledare och lärare ska vara väl förberedda i att handleda elevernas lärande och veta vad som förväntas av arbetsplatsen respektive skolan.

Utbildningen tar ca 4 timmar och innefattar bland annat skriftlig information och filmer, övningar och testa-dig-själv-frågor. Här kan du få veta mer:

 

Vill du veta mer?

Här hittar du webbplatsen för Yrkes-SM 2016: http://yrkessm.se/

Här hittar du mer information om Yrkesutbildningens år: ”Fokus på yrkesutbildningens år”

Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, har skrivit en debattartikel kring varför 2016 ska vara yrkesutbildningens år:  ”2016 – yrkesutbildningens år”

På Skolverkets hemsida kan du läsa mer om apl-handledarutbildningen:  ”Apl-handledarutbildning”

Simrishamns kommun har fått utmärkelsen Guldtrappan

guldtrappan

 

Simrishamns kommun har tillsammans med fem andra kommuner fått utmärkelsen Guldtrappan. Guldtrappan är en utmärkelse för skolhuvudmän som ligger i framkant när det gäller digital skolutveckling. 

Denna utmärkelse hade vi i kommunen inte fått om det inte funnits engagerade pedagoger, skolledare och politiker. Ett stort tack till er alla!

Guldtrappan

Utmärkelsen Guldtrappan går till kommuner och andra skolhuvudmän som arbetar långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete.

Efter en öppen nominering avslutad 1 oktober 2015 har juryn i ett första steg granskat och valt ut ett antal kandidater, skolhuvudmän, för prövning mot de sju kriterier som fastställts för kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan. Sedan har kompletterande information införskaffats och lokala besök gjorts hos kandidaterna. Efter en slutlig genomgång och beredning har nu juryn utsett sex huvudmän av olika storlek och med olika uppsättning skolformer/stadier, vilka bedöms uppfylla kvalitetskraven enligt de sju kriterierna.

Guldtrappan juryns besök-1

Här är motiveringen till varför Simrishamns kommun fick Guldtrappan:

”Simrishamns kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett starkt sammanhållet koncept, där avtal, införande och användning av pedagogiska molntjänster varit en viktig komponent, liksom tillgång till digitala läromedel inkluderande ett väletablerat utvecklingssamarbete med ett läromedelsförlag. Därtill med ett tydligt fokus på kollegialt lärande med en dela-kultur, även mellan skolformerna och externa mötesplatser.”

 

Simrishamns kommuns arbete med informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Simrishamns IKT-resa började när några IKT-intresserade pedagoger åkte till BETT-mässan i London 2010. BETT är en förkortning av British Education and Training Technology. Mässan är alltid i London och där kan man gå på mängder av föreläsningar och se och testa allt som är nytt i branschen. Kort därpå tog kommunen ett beslut att Simrishamn skulle bli  en, en till en kommun. Det innebär att varje elev (och lärare) skulle få tillgång till en egen dator/surfplatta.

Vi befann oss först i en PC-miljö, som ställde till tekniska svårigheter. Den verkliga genomslagskraften kom 2013 då skolledningen fick  kompetensutveckling i Google apps for education, GAFE. Efter det beslutade vi att byta hårdvara till Chromebook och den 18 mars 2015 fick vi godkännande av Datainspektionen att använda Googles verktyg i vår verksamhet.

Det krävs att skolledare tar täten och visar vägen för att det ska bli en framgångsrik skolutveckling. I Simrishamns kommun har skolledare varit överens om att den digitala satsningen inte ska vara ett eget  IT-projekt, utan ett skolutvecklingsprojekt. Det ska vara som en del i den vardagliga undervisningen och ingå i de prioriterade målområden som kommunen har och så klart  ska det vila på vetenskaplig grund, så som forskning, och följa de styrdokument vi har.

Kommunen ser flera fördelar med att använda digitala läromedel: det är strukturerat, nås från flera olika digitala enheter och blir i och med det  tillgängligt för alla och de innehåller även bra hjälpmedelsfunktioner.Simrishamns har under två år varit en pilotkommun till Gleerups digitala läromedel.

Det pedagogiska ledarskapet och det  kollegiala lärandet sker i många former. Våra pedagoger i alla verksamheter från förskola till och med gymnasiet vågar ofta använda, testa och prova nya innovativa pedagogiska arbetssätt.

Tillsammans gör vi varandra bra!

/Ewa Kristensson, Barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om nomineringen till Guldtrappan:

Här kan du läsa mer om några av Simrishamns kommuns framgångsrika och uppmärksammade it-satsningar:

Här är de sju bedömningskriterierna till utmärkelsen:

1. vision, strategi och plan för digital skolutveckling, förankrad i den lokala verksamheten, liksom i forskning och gällande styrdokument

2. digital infrastruktur för mångfaldiga, flexibla arbetssätt för elever, lärare och ledare vad gäller hårdvara, internet, trådlösa nät

3. digitala lärresurser och verktyg, licenser/avtal och strukturer för egenproducerade, inköpta och öppna resurser

4. pedagogiskt ledarskap för skolans digitalisering, pedagogiska verksamhet och måluppfyllelse med stöd av it

5. inkludering av alla elever genom att med stöd av it göra lärandet tillgängligt för alla – oavsett funktionsförmåga

6. digitalt förändringsarbete för att utveckla nya och innovativa pedagogiska arbetssätt och arbetsformer

7. pedagogiskt erfarenhetsutbyte, kunskapsbildning och professionsutveckling för personal, såväl internt som externt

Här kan du läsa motiveringen till utmärkelsen för de övriga fem kommuner som fick utmärkelsen tillsammans med Simrishamns kommun. De anges nedan utan rangordning:

  • Kalmarsunds gymnasieförbund får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i en blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens.
  • Linköpings kommuns grundskolor får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 dfr ett systematiskt ledarskap, med uppbyggd kultur kring kollegialt lärande och skolutveckling baserad på extern förstalärargrupp som gör klassbesök, intervjuer och ger snabb återkoppling, kombinerad med en ledarutbildning med internationella partners och kontinuerligt stöd i egen utvärdering av resultat för varje skola. Utvecklingsarbete med centra och lärarnätverk med ämnesfokus och med 1-1-satsning, infrastruktur och support som grund.
  • Sandvikens kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett långvarigt uthålligt arbete, med politisk förankring och drivande projektledning, där projektet att-skriva-sig-till-läsning utvecklats stadigt till en heltäckande strategi för språkutveckling, inkluderande alla elever. Med fullt genomförd öppen digital infrastruktur, satsning på digitala lärresurser och en dator för alla från förskoleklass till gymnasium.
  • Sollentuna kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för en skola i stark digital utveckling baserad på en tydlig vision och inspirerad ledning, från politik ut till klassrum och tillbaka, med en bred förankring och en begynnande kultur med aktivt internt och externt delande. Med forskningsanknytning, en utvecklad modell för att skriva-sig-till-lärande och indikationer i åk3 på bättre resultat vid strukturerad digitalisering.
  • Sundsvalls kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för fortsatt gedigen och systematisk digital satsning med god infrastruktur och digitala tjänster baserade på öppenhet och standarder. Successivt utvecklad skolverksamhet med insatser som resurscentrat Net21, webbaserade mötesplatser, nätverk kring att-skriva-sig-till-läsning, konferensen Mittlär, ett forskningsanknutet maker space och ett Skoldatatek med regelbundna kurser och workshops.

Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/