Aktivt föräldraskap firade 20 år

I år är det 20 år sedan föräldrautbildningarna i Aktivt föräldraskap startade. Sedan dess har det hänt en hel del. Många kommuner har valt att jobba enligt modellen och man har vidareutvecklat utbildningsmaterialet så att det nu också innefattar Aktivt ledarskap i skola och förskola (ALIS).

Fredagen den 8 september arrangerade Simrishamns kommun en nätverksträff för gruppledare i de svenska kommuner som håller i utbildningarna Aktivt föräldraskap respektive Aktivt ledarskap. Pedagoger och socionomer samlades från olika delar av Sverige för att ha föreläsningar, diskussioner och workshops och fira att Aktivt föräldraskap nu funnits i 20 år.

Simrishamns kommun satsar på barnen på bred front

Simrishamns kommun har varit med en stor del av resan. Mats Bengtsson, socialförvaltningens chef (längst till höger på bilden), menar att det beror på man här tidigt tagit hänsyn till att forskning visar hur viktigt det är med föräldrautbildningar.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Marianne Landgren, elevhälsochef (längst till vänster) och Niclas Björnén, samordnare av Aktivt föräldraskap i Simrishamns kommun (mitten), berättar hur stödet för barn och föräldrar i Simrishamns kommun har utvecklats sedan början av 2000-talet: År 2004 bestämde sig socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen att man gemensamt skulle hitta en föräldrautbildning som man skulle satsa på i kommunen. Fler olika utbildningar jämfördes och man fastnade särskilt för förhållningssättet i Aktivt föräldraskap.

2005 startade man flera föräldrakurser. Sedan dess har man hållit i och hållit ut. Varje år har flera nya kurser i Aktivt föräldraskap med totalt mellan 50 – 70 föräldrar startat på olika håll i kommunen.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Sedan 2011 har man valt att även hålla kurser i Aktivt ledarskap i skolan (ALIS) på flera av skolorna i kommunen. Man har också gjort flera andra satsningar som rimmar väl med förhållningssättet i Aktivt föräldraskap: många av de som jobbar på kommunens skolor har fått utbildningar via satsningarna ”Barn gör rätt om de kan” och ”Motiverande samtal”.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Några andra satsningar med barn och barns rättigheter i fokus är att Simrishamns kommun har en egen barnombudsman sedan 2008, Skolområde Nord har deltagit i projektet ”Rättighetsbaserad skola” och man har beslutat att göra barnkonsekvensanalyser i alla kommunala beslut som berör barn.

Målsättningen är, enligt Marianne Landgren, att alla kommunalt anställda som möter barn i sitt arbete ska gå en ALIS-utbildning och att barn- och föräldrastödet inte ska begränsas till ett begränsat antal möten utan följa barnen och föräldrarna genom åren.

På Korsavadsskolan har hela personalen fått utbildningen

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Ett mycket uppskattat inslag under nätverksträffen var att Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan (ca 500 elever och 67 anställda), berättade hur man i Simrishamns kommun i allmänhet och Korsavadsskolan i synnerhet, lagt upp utbildningen Aktivt ledarskap i skolan och pekade på några framgångsfaktorer:

  • Rektorerna gick först utbildningen och på så vis blev förhållningssättet väl förankrat hos ledningsgruppen, där många övergripande beslut sedan skulle fattas.
  • ALIS passade väl in i det systematiska kvalitetsarbetet med de prioriterade utvecklingsområdena och med devisen ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

  • All personal på Korsavadsskolan gick utbildningen (även skolans vaktmästare, administrativ personal och skolvärdar).
  • Man har förutom pedagoger även socionomer, kurator och specialpedagoger på skolan och man följer nu tillsammans upp arbetet med ALIS genom klassrumsbesök och genom att ALIS är en stående punkt i arbetslagsmötena.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Andra aktiviteter under dagen:

Under förmiddagen berättade Seth Selleck om skapandet och spridningen av det prisbelönta sällskapsspelet More than one story, som går ut på att man ska berätta historier ur sitt liv för de andra spelarna. Därefter fick deltagarna pröva att spela tillsammans. Här kan du läsa mer om spelet: http://www.simrishamn.se/mtos

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Gunilla Niss, legitimerad psykolog och författare av böcker kring samarbeten mellan förskolan och hemmen, höll en föreläsning och gav tips på hur man kan skapa goda förutsättningar för en lyckad inskolning av våra förskolebarn och en tryggare miljö kring våra barn.

Aktivt föräldraskap firade 20 år

Agneta Birgersson, grundare av utbildningarna i Aktivt föräldraskap i Sverige, höll i en workshop där nätverksdeltagarna skulle fundera och diskutera kring framtiden: hur vill vi att Aktivt föräldraskap ska utvecklas för att på bästa sätt kunna stötta barns och ungas välmående, hälsa och utveckling?

Aktivt föräldraskap firade 20 år

 

***

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

__________

Vill du veta mer:

Kul att känna till: Elever på Restaurang- och livsmedels-/bageriprogrammet på Österlengymnasiet ansvarade för nätverksträffens för- och eftermiddagsfika och Österlen Konsthantverk UF, som drivs av elever på gymnasiesärskolan, hade tillverkat de tovade äpplen som gavs som presenter till föreläsarna och de stafettpinnar som delades ut i den avslutande workshopen.

21433245_1630578773627953_9122107291560005007_ntillverkning och produkter österlens konsthantverk uf-11

Här kan du hitta fler bilder från nätverksträffen:   https://flic.kr/s/aHsm4PUhhJ

Här kan du läsa mer om kommunens barnrättsarbete:   http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/Barnrattsarbete/

Här hittar du en beskrivning av hur skolområde Nord arbetat med Rättighetsbaserad skola:   https://bufsimrishamn.wordpress.com/2014/12/16/simrishamns-kommun-ligger-i-framkant-i-arbetet-med-fns-barnkonvention/ 

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns satsning på Ross Greene och Alla gör rätt om de kan:

Här beskriver Socialstyrelsen metoden Motiverande samtal:   http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/motiverandesamtal

Här kan du se en film om More than one story:

Annonser

Utbildningar med barn i fokus

Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.

Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.

Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.

Barngruppen Blåvinge

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

29378938575_5c648203cc_z

Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.

Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.

Aktivt föräldraskap

Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se  eller telefon 0709-81 95 11.

16957644290_c6f8180aae_z

Barn i föräldrars fokus

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell  (sara.ytell@simrishamn.se).

16957306038_a67e31f9a0_z

Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.

Aktivt ledarskap i skolan

Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

31342710795_20bb512694_z

Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.

 

—*** —

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om barngruppen Blåvinge:

Här kan du läsa mer om kursen Aktivt föräldraskap:

Här kan du läsa mer om kursen Barn i föräldrars fokus

Här kan du läsa mer om Aktivt ledarskap i skolan:

Simrishamns kommun får topplacering i Bästa skolkommun 2016

 

b_sta_skolkommun_allm_n_2016_h_guppl_st

 

När Lärarförbundet för femtonde året i rad presenterar sin skolranking Bästa Skolkommun, hamnar Simrishamns kommun på plats 18 av Sveriges 290 kommuner och på plats 5 i Skåne.

Lärarförbundet jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

Med anledning av rankningen bjöd barn- och utbildningsförvaltningen in representanter från Lärarförbundets lokalavdelning för diskussioner kring undersökningens resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen representerades av Ewa Kristensson och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn och från Lärarförbundet kom ordförande Cecilia Andersson och vice ordförande Anki Lindström.

Lärarförbundet och barn- och utbildningsförvaltningen träffas för att analysera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

Lärarförbundets ordförande Cecilia Andersson, barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson, lärarförbundets vice ordförande Anki Lindström och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn träffades för att diskutera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

 

– Det är roligt att vi rankas så högt i Lärarförbundets jämförelse, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson. Vi som jobbar med skolfrågor tycker att det finns ett stort intresse för barn- och utbildningsfrågor här i kommunen och vi får bra gehör från våra politiker. De är engagerade och positiva till satsningar. Det känns väldigt bra.

Cecilia Andersson och Anki Lindström från Lärarförbundet tycker att det är bra att träffas för att diskutera de olika delarna i undersökningen.

– Det är glädjande att Simrishamns kommun klarar sig förhållandevis bra vad gäller sjukskrivningar bland lärare, säger Cecilia Andersson. Arbetsmiljön för våra elever och personal är en viktig fråga. Vi på Lärarförbundet pratar regelbundet med våra medlemmar om vad som skapar stress och diskussionerna har lett till åtgärder. Det kan handla om allt från hur arbetet kan bli mer effektivt till hur skolledarna bättre ska kunna stötta sina anställda.

– Jag jämförde Previa undersökningarna från 2013 0ch 2015 för att se om vi kunde hitta stöd i dessa för att våra lärare mår bättre nu än tidigare, berättar Magnus Lassen Törn. Och det hittade jag.

– När det gäller välbefinnande ”Jag mår bra” och livsglädje ”Jag upplever mitt liv som meningsfullt” har vi en större andel som svarar positivt på dessa påståenden 2015 jämfört med 2013. (Lärarförbundets rakning är baserad på hur situationen såg ut i Simrishamn 2015.) Dessutom ökar andelen positiva svar för samtliga frågor som rör området arbetsliv. Påståendena som undersöktes var:

  • Jag trivs med mitt arbete
  • Jag får uppskattning för min arbetsinsats
  • Jag känner mig delaktig i det som sker på arbetsplatsen
  • Jag kan påverka min arbetssituation
  • Jag upplever ett gott samarbete med mina arbetskamrater
  • Jag upplever ett gott samarbete med min närmaste chef
  • Jag har en bra fysisk arbetsmiljö
  • Jag har de hjälpmedel eller den utrustning jag behöver för att utföra mitt arbete med bibehållen hälsa.
  • Jag har den kunskap jag behöver för att förebygga besvär i muskler och leder i mitt arbete.
  • Jag känner mig engagerad i mina arbetsuppgifter
  • Jag känner mig effektiv i mitt arbete

Det kan vara en bidragande förklaring till varför våra lärare är friskare nu än tidigare, menar Magnus Lassen Törn.

 

– Däremot är det tråkigt att Simrishamns kommun inte hävdar sig bättre vad gäller lönerna, påpekar Anki Lindström. Detta behöver vi ändra på för att kunna rekrytera nu när det börjar bli brist på behöriga förskollärare och lärare.

 


– Anledningen till att vi ligger lågt på ”andel förskola” är framför allt för att vi har förhållandevis hög andel barn som är inskrivna hos dagbarnvårdare (det vi kallar för pedagogiskt omsorg) i stället för förskola, förklarar Lena Hjelmström.

– Vi ser det som viktigt att kunna erbjuda alternativ till invånarna i kommunen. Dessutom börjar många av barnen inte när de fyller 1, utan någon gång mellan 1 och 2 år är vanligast. Även i de äldre åldrarna finns det en mindre andel barn som inte går i förskola.

 

 

Eleverna i Simrishamns kommun har förhållandevis goda betyg när de går ut årskurs nio.

För att bokstavsbetygen ska bli lättare att jämföra översätts de till siffror och räknas samman till ett så kallat meritvärde. Jämfört med Sveriges övriga 290 kommuner har Simrishamns kommun ett genomsnittligt meritvärde som kommer på plats 61. När Lärarförbundet jämför elevernas genomsnittliga meritvärde med deras förväntade meritvärde så kommer eleverna i Simrishamns kommun på plats 24.

– Det genomsnittliga meritvärdet tar inte hänsyn till en kommuns förutsättningar, förklarar Anki Lindström. Därför har Lärarförbundet även jämfört elevernas genomsnittliga meritvärde med det meritvärde man kan förvänta sig när man tagit hänsyn till andelen nyinvandrade elever i kommunen (d v s andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren), fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

 

Vad gäller jämförelsen av antalet Godkända betyg (d v s betyget E och högre) har Lärarförbundet valt att räkna hur stor andel av kommunernas elever som har godkända betyg i alla ämnen när de går ut årskurs 9. Kommunen rankas på plats 113 av 290 vad gäller det faktiska antalet elever som fått godkänt i alla ämnen och på plats 76 när man tagit hänsyn till kommunens förutsättningar.

– Skolorna och förvaltningen har skapat en tydlig och bra struktur för vårt systematiska kvalitetsarbete och det har generellt gjort att vi blivit mer resultatmedvetna, berättar Ewa Kristensson. Vi tittar på hur det har gått och tar reda på varför, för att hitta såväl framgångsfaktorer som förbättringsmöjligheter.

– Att våra elever når så goda resultat utifrån sina förutsättningar, är ett tecken på att vi har kompetent personal och att undervisningen möter elevernas behov, sammanfattar förvaltningens och Lärarförbundets representanter. Vi ser den fina placeringen som ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare och kommunens barn och unga utför varje dag i alla våra verksamheter.

_________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Bästa skolkommun

Syftet med Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare.

Sedan femton år tillbaka kommer Lärarförbundet ut med sin rankning Bästa skolkommun på hösten och man har då jämfört statistik för hur situationen såg ut i de olika kommunerna året innan, i det här fallet år 2015. Kommunerna jämförs utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad eleverna väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet. Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

I mitten av oktober meddelade Statistiska Centralbyrån, SCB, att de levererat fel statistik som underlag till kriterium 13 i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016. Detta kriterium väger endast en femtondel av den totala rankningen. Det kom därför ut en ny korrigerad lista i slutet av oktober 2016. Av landets 290 kommuner hade då 174 förflyttats fem eller färre steg i rankningen, 107 har rört sig två eller färre steg. Simrishamns kommun hade flyttats från plats 19 till 18 i rankningen.

Läs mer om Simrishamns resultat i rankningen här på Lärarförbundets hemsida.

Meritvärde

Meritvärdet skapas genom att man lägger ihop betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De elever som har läst moderna språk som språkval kan tillgodoräkna sig betyg från 17 ämnen.  Betygsvärdena för A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och  F=0. Det möjliga maxvärdet är alltså 320 till 340 poäng beroende på om man läst moderna språk eller inte.

Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Barn gör rätt om de kan

Läsåret 2015/16 deltog Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner i samarbete med Region Skåne i en stor satsning kring värdegrund, förhållningssätt och ledarskap. Personal i förskoleklass, grundskola och grundsärskola innefattades och målet var att man skulle skapa bättre relationer kring kommunens barn och på så vis bättre kunna hjälpa alla barn att lyckas i skolan.

Satsningen har sett olika ut på olika skolor och bestått i bland annat storföreläsningar med Karl Witting, Ross Greene och Bo Hejlskov, bokcirklar, diskussionsgrupper, workshops, studiebesök och samarbeten mellan skolor.

Mottot  ”Barn gör rätt om de kan”, som satsningen fick sitt namn efter, har formulerats av Ross Greene.  Ross Greene är psykolog och forskare vid Harvard Medical School och han har länge arbetat med frågeställningen hur man bör möta och bemöta barn och unga som har ett problemskapande beteende. 
Ross Greene föreläser om

Många av de som arbetar med barn och unga i Simrishamns kommun var på plats när Ross Greene föreläste om sin forskning och arbetsmodell på Moriskan i Folkets park, 3 december 2015.

Greene menar att om vi tänker att ”Barn gör rätt om de vill” blir vårt jobb i första hand att få barn att vilja göra rätt. Då försöker vi öka deras motivation med hjälp av belöningar och bestraffningar och risken är stor att vi driver igenom vår vilja utan att vi förstår de bakomliggande orsakerna till problemen och än mindre gör något åt dem. På så vis är det stor risk att konflikterna och det oönskade beteendet återkommer.
Om vi istället utgår från att barn gör rätt om de kan, får vi ett helt annat förhållningssätt. Då anser vi att det oönskade beteendet beror på att barnet saknar viktiga förmågor och därför inte klarar leva upp till omgivningens förväntningar.  Till exempel klarar barnet kanske inte av att vara tillräckligt flexibelt när vår planering ändras eller så kan barnet inte hantera sin frustration när hans eller hennes förväntningar och behov inte blir tillfredsställda. Med detta sätt att se på barnen blir vår främsta uppgift att försöka ta reda på vad det är som hindrar ett visst barn från att göra vad som förväntas.
När vi vet mer om vilka färdigheter barnet saknar, kan vi lättare ge stöd och tillsammans med barnet hitta lösningar som känns genomförbara och bra för båda parter. På så vis lär sig barnet att handskas med sina egna inte ännu färdigutvecklade förmågor. Han eller hon får dessutom träna sig i att lyssna på andra, bli lyssnade på, samarbeta och lösa problem.
Karl Witting på Ystad teater, 27 maj 2016

27 maj 2016 var det uppföljning av samverkan och gemensam kompetensutveckling i sydöstra Skåne under samlingsnamnet ”Barn gör rätt om de kan”. Inbjudna talare var Karl Witting, Ing-Marie Wieselgren, Linda Wellin, Mats Lundqvist och Beppe Singer.

Fler bilder:

”Barn gör rätt om de kan” med Ross Greene. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från Greenes föreläsning.

 

Barn gör rätt om de kan

Uppföljning och avrundning av samarbetsprojektet Barn gör rätt om de kan, i Ystad teater 27 maj 2016. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från den avslutande heldagen i Ystad.

Barn berättar hur de vill påverka skola och fritids

Simrishamns kommun satsar systematiskt på att ta tillvara barns rättigheter. Vid alla kommunala beslut som berör barn, direkt eller indirekt, ska man ha ett barnperspektiv. Dessutom gör man ett flertal satsningar för att se till att ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

DSC_1249I skolområde Nord (Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik) har man under perioden 2013-16 deltagit i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). UNICEF ville ta reda på hur skolmiljön och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention. Nu är projekttiden över och FN:s barnkonvention är på god väg att bli lag i Sverige.

Både i början och slutet av projektet Rättighetsbaserad skola gjordes enkäter där de deltagande eleverna fick tycka till kring elevinflytande. Resultatet visade att eleverna blivit mer medvetna om hur de kan påverka sin skolvardag och att de efter projektet var ännu mer intresserade av att få vara med och diskutera och påverka. Detta är en mycket glädjande utveckling och något man vill spinna vidare på i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-11På Gärsnäs skola har man valt att förstärka elevernas röster, delaktighet och inflytande, genom att lärarna Jessika Andrée och Madeleine Liwell Jeppsson regelbundet bjuder in elever för att diskutera skolfrågor. Dessa samtal spelas in och publiceras på Skolsanningar Podd och de som vill lyssna på poddsändningarna kan därefter nå dem via internet.

Att man valde att jobba med ljudfiler istället för med text eller video beror på att det passar unga elever bra att muntligt berätta vad de tycker och tänker och att det känns mer avspänt att ingen behöver tänka på hur de ser ut under själva inspelningen.

skolsanningar i skolområde nord-9Eftersom Jessika normalt jobbar i en förskoleklass och Madeleine i en fyra, är det till att börja med dessa elever som deltar i poddsändningarna. Den första podden handlade om klassråd. Andra ämnen som tagits upp har varit skolans elevråd, matråd, ikt-råd och ämnet ”idrott och hälsa”. Tanken är att man i framtiden även ska tala om värdegrundsarbete, fler skolämnen, bedömning, m m.

skolsanningar i skolområde nord-1Jessika och Madeleine träffas i förväg och kommer överens om passande frågor. Ofta diskuterar de även ämnet för podden med sina klasser, så att de elever som ska delta i sändningen känner sig förberedda och vet lite om vad deras klasskamrater tycker.

Strax före sändningen tar Jessika eller Madeleine en bild av de elever som ska delta i podden. Dagen som vi hälsar på ska Skolsanningar spela in ett avsnitt kring rastaktiviteter.

skolsanningar i skolområde nord-12

Samtalen i poddsändningarna leds av Jessika och Madeleine. De ställer frågorna och eleverna beskriver sina upplevelser, tankar och åsikter, vad de gillar och vad de vill förändra. Dessutom pratar man om skolverkets mål med olika verksamheter och om hur eleverna kan vara med och påverka vad som händer och hur det ser ut i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-5

Efter att Jessika och Madeleine träffat eleverna brukar de bjuda in någon vuxen som har särskilt ansvar för det ämne som podden handlar om. Den vuxne får lyssna på elevernas upplevelser och åsikter. Därefter spelar man in när den vuxne diskuterar med Jessika och Madeleine kring vad eleverna sagt. När inspelningarna är klara, fixas den sista tekniken till och så publiceras de på en poddkanal så att alla elever, föräldrar, personal och andra intresserade kan lyssna på programmet.

Här kan du se hur en inspelning går till:

Vid sändningen om rastaktiviteter är det Tove och Albin från förskoleklass och Ida och Isabella från årskurs fyra som sitter i podd-soffan. De är lite nervösa innan sändningen, men allt går fint. Efteråt säger de att det känts bra att de fått säga vad de tycker.

skolsanningar i skolområde nord-16Senare på dagen ska Jessika och Madeleine spela in fortsättningen av sändningen tillsammans med Ann-Christin Dahl och Katarina Johansson. De leder ofta rastaktiviteter på skolan och blir glada över att få höra på inspelningen att eleverna säger att de är så nöjda med rastaktiviteterna. Ann-Christin säger:
– Det är så härligt lärorikt. Man får många nya tips på saker man inte tänkt på. Att lyssna in eleverna är viktigt. Att ge och ta. Vi lär av varandra.

Här kan du se slutresultatet:

Efter sändningen får vi chansen att prata med några årskurs fyra-elever som varit med i tidigare podd-avsnitt. Det är Leo, Anton, Sanna och Lea.

skolsanningar i skolområde nord-15

De berättar att kändes pirrigt i magen före sändningen, jätteläskigt, för de visste inte hur det skulle vara och de ville inte säga fel. Men när de väl var med, så var det roligt.

Det hände att de kom på bra saker, som de glömde säga och att de fick svara på andra frågor än de som de helst ville svara på, men det kändes bra att få uttrycka sina åsikter och att få lära ut saker till andra barn som lyssnar.

Projektet Rättighetsbaserad skola i samarbete med UNICEF (som nu nyss avslutats) byggde på fem grundstenar. Man ville sprida kunskap om barns rättigheter, öka elevers inflytande, engagera barn för sina egna och andra barns rättigheter och samverka och skapa strukturer som innebär att barns upplevelser, tankar och åsikter tas tillvara.

Poddsändningarna Skolsanningar uppfyller dessa fem kriterier och är ett konkret exempel på hur man kan praktisera barnkonventionens principer i skolan och på fritids.

RBS fem grundstenar
Några saker som eleverna tagit upp i Skolsanningar och som redan lett till förändrade rutiner i skolans arbete är elevernas önskan att man ska ha en tydligare dagordning i matrådets möten på skolan och att frågor och önskemål kring rasterna, rastaktiviteterna och IKT (Informations- och kommunikationstekniken, d v s internet och olika former av datorer och annan teknik för kommunikation och lärande) ska stå som egna fasta punkter i dagordningen i de olika klassråden.

Jessika och Madeleine berättar att eleverna har blivit mer medvetna om vilket inflytande de kan ha. De har mycket att säga och de växer med uppgiften. Än så länge är det framför allt förskoleklassen och årskurs fyra och några från årskurs fem som deltagit i sändningarna, men många elever från de andra klasserna lyssnar och diskuterar avsnitten med sina lärare och målsättningen är att projektet ska spridas till fler elever och gärna även över hela skolenhet Nord. Ambitionen finns, det är bara tiden som inte ännu riktigt räckt till.

När Jessikas och Madeleines elever gör sina poddinspelningar utövar de sina demokratiska rättigheter. Samtidigt tränar de sig även i flera mål kopplade till ämnet svenska. Framför allt tränar de sig i att hålla muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen. De tränar sig också att anpassa bland annat ordval och tonfall efter vilka mottagare de har.

mål ur läroplan för podden1

 

Rektor har en central roll för att möjliggöra elevernas inflytande i skolan. Christina Bergkvist, rektor i skolområde Nord, berättar:

– Jag ser att vi behöver ha olika arenor där eleverna bjuds in för delta i samtal kring hur vi skall jobba tillsammans i skolan och på fritids. Det är en del av en demokratisk fostran, och all personal behöver aktivt stödja eleverna att tänka och formulera sig i olika frågor. När man lyssnar på vår podd Skolsanningar så hör man hur fint pedagogerna leder eleverna i olika tankebanor. Man reflekterar tillsamman i ett lärande samtal, som ger oss alla som lyssnar mycket kloka synvinklar.

Vill du veta mer?

Intervjuerna läggs ut tillsammans med kommentarer på bloggen ”Skolsanningar”:

Här hittar du deras poddkanal Skolsanningar Podd:

Läs om elevernas poddsändningar i en artikel av Torun Börtz, publicerad i Ystads Allehanda, 3 feb 2016:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete kring barns rättigheter:

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

 

Nära samarbete mellan skola och socialtjänst för barnens bästa

Tillsammans med föräldrar och vårdnadshavare vill skolorna och socialtjänsten i Simrishamns kommun skapa så goda förutsättningar som möjlighet för att våra barn och unga ska må bra, utvecklas och få en bra start i livet.

I början av februari 2016 hade skolorna och socialtjänsten i Simrishamns kommun därför en samverkansdag med ledorden ”samsyn, samarbete och struktur”. Medverkade gjorde ett 40-tal nyckelpersoner från kommunens skolor och socialtjänst samt deras chefer.

Barnkonventionen Artikel 3

En röd tråd genom konferensen var FN:s Barnkonvention och hur vi ska kunna förbättra vårt arbete för barns och ungas bästa. Detta hoppas vi kunna uppnå genom …

  • ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter och
  • förbättrade rutiner för samverkan och samarbete.

***

Samverkansdagen inleddes med att barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och socialchef Stina Lundqvist gav sin syn på samverkan och samarbete.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-19Stina vill att det ska vara lätt och tydligt hur man kan ta hjälp av socialen. Hon berättade att ärenden kan ha en tendens att stanna i skolan fram till dess att läget blir akut. När man väl kontaktat socialtjänsten kan man därför bli väldigt frustrerad ifall det inte händer något direkt. Istället vill hon uppmuntra skolpersonal att, redan innan det hinner gå så långt, ringa socialtjänsten för rådgivning. Stina tog också upp hur viktigt det är att vi får in samarbetsrutiner som inte är personbundna: ”Oavsett vilken skola barnet går i eller vilken socialsekreterare barnet har, ska samverkan fungera.”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-22Ewa berättade att hon upplevt att det finns ett oerhört stort hjärta i kommunen. Hon talade om hur viktigt det är med samarbeten mellan förvaltningar, att man inte bara fördjupar sig inom sina respektive kompetenser utan att man även skapar tydliga strukturer för hur man ska arbeta ihop, och att det dessutom är viktigt för befolkningsutvecklingen att vi är erkänt duktiga på det: ”Vi behöver hitta varandras roller och organisera mellanrummen. Tillsammans ska vi arbeta så att barn och unga hörs och syns i Simrishamn!”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-7

Det avslutande handslaget fungerade som symbol för gemensamt ansvarstagande, ömsesidig respekt för varandras verksamheter och en tydlig signal att vi är beredda att ge varandra en hjälpande hand för att på bästa sätt kunna stötta kommunens barn och ungdomar.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-25Ulla Winza, chef för resursenheten i Tomelilla kommun, var inbjuden som inspiratör och ledare för dagens program. Ulla har en bakgrund som lärare och rektor, och alltså erfarenhet från både skola och socialtjänst. Hon har sett hur man i båda förvaltningarna vill väl och har ett stort engagemang i sina olika uppdrag: ”Men ett plus ett kan bli tre om man ser varandra som resurser och samarbetspartners.”

Bland annat ledde Ulla en paneldiskussion med cheferna inom skola och socialtjänst. Diskussionerna kretsade kring förvaltningarnas uppdrag och befogenheter och tillsammans funderade man kring utmaningar och möjligheter vid ett fördjupat samarbete: ”I Simrishamn kan man minsann!”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun

Deltagare vid paneldiskussionen var rektor för skolområde Nord Christina Bergkvist, enhetschef för barn och ungdom Mats Bengtsson, Simrishamns kommuns barnombudsman Marie Lundin, avdelningschef för Individ och familjeomsorg Per Persson och samtalsmoderator Ulla Winza.

Utifrån en autentisk fallstudie träffades man sedan i tvärgrupper för att diskutera:

  • Hur man ska kunna arbeta förebyggande för att undvika att våra barn och unga far illa?
  • Vilka uppdrag och befogenheter har skolan respektive socialtjänsten? Hur kan de två olika förvaltningarna hjälpa barn och ungdomar som ändå kommer i stora svårigheter?
  • Vad behöver vi för rutiner och struktur för att få till ett välfungerande samarbete? Vem/vilka ska göra vad och när ska det göras?

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-58

I tvärgrupperna ingick bland annat socialsekreterare, familjehemssekreterare, kuratorer, elevstödssamordnare och socionomer. Även rektorer/förskolechefer och enhetschefer samlades för diskussion gruppvis.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-52

Samverkansdagen avslutades med att grupperna redovisade sina resultat. Per Persson, chef för individ och familj, och rektor Christina Bergkvist sammanfattade sedan dagen och informerade om hur man planerar fortsätta samarbetet mellan skolan och socialtjänsten: ”Tanken är nu att vi fortsätter utvecklingsarbetet under våren i en referensgrupp och i en arbetsgrupp med syfte att ta fram rutiner och konturer i vårt samarbete. Vår ambition är att dessa kan ligga beslutade och klara till hösten 2016.”

Deltagarnas utvärdering av dagen visar att det var uppskattat att man fick tid att träffas under en heldag och att det funnits ett behov av att lära känna varandra och att få kunskap om varandra verksamheter. Deltagarna värdesatte även programmets tydliga struktur och att deras chefer haft möjlighet att delta hela dagen.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-48

 

________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från samverkansdagen:   https://flic.kr/s/aHskqudnXk

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med Barns rättigheter:

Skolinspektionen besöker Simrishamns kommun

Vart tredje år genomför Skolinspektionen regelbunden tillsyn av kommunernas förskolor och skolor. Det övergripande syftet med inspektionerna är att Skolinspektionen vill bidra till att alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen.

 

Skolinspektionen är en statlig myndighet med uppdrag att granska skolor och bedöma ansökningar om att driva fristående skolor. Målet är en god utbildning i trygg miljö.

 

Under vårterminen kommer Skolinspektionen att granska kommunen som huvudman och göra tillsyn av Simrislundsskolan, Borrby skola, Korsavadsskolan, Grundsärskolan och Gymnasiesärskolan.

Dessutom granskas följande enskilda huvudmän: Hammenhögs friskola, Stiftelsen Sophiaskolan Österlens Waldorfskola, Nils Holgerssonsskolan och FAMN.

Skolinspektionen granskar områden som man anser är avgörande för barns och ungdomars utveckling och lärande. Brister inom dessa områden riskerar därför få allvarliga konsekvenser för deras rätt till en utvecklande och trygg skolgång.

I samband med tillsynen tittar man bland annat på offentlig statistik, tidigare erfarenheter, besöker klassrum och intervjuar chefer, rektorer, pedagoger, assistenter och elever. Skolinspektionen gör därefter en analys och fattar beslut utifrån det material som man samlat in. Tillsynen kan leda till allt från att man inte hittat några brister till att en skola tvingas stänga. Efter att beslut fattats ger Skolinspektionen råd och vägledning och följer upp hur respektive skola jobbar vidare med de punkter som de behöver utveckla. På så vis kan tillsynen fungera som ett stöd i skolornas utvecklingsarbete.

Skolinspektionen bedömer bland annat undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, bedömning och betygssättning, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättningar för lärande och trygghet och styrning och utveckling av verksamheten. På gymnasie- och gymnasiesärskolor granskar man även grundläggande behörighet, introduktions-program och hur skolornas arbetsplatsförlagda lärande (APL) fungerar.

Vill du veta mer?

På Skolinspektionens webbplats kan du läsa mer om Skolinspektionens arbete:  https://www.skolinspektionen.se/

Här hittar du information som vänder sig direkt till vårdnadshavare:  https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/For-foraldrar/

Skolinspektionen har också skapat en webbplats som handlar om elevers rättigheter i skolan och vänder sig till elever:  https://elev.skolinspektionen.se/sv/

Simrishamn är en av Sveriges bästa skolkommuner

Idag kom Lärarförbundets årliga ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Simrishamn hamnar på plats 15 av 290, en rejäl klättring från plats 85 år 2014.

lärarförbundets kommunrankning3

Lärarförbundets syfte med rankningen är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare. Man jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

lärarförbundets kommunrankning

De områden där Simrishamns kommun stigit mest eller där kommunen redan ligger förhållandevis bra till är:

  • vilket medelbetyg eleverna får,
  • hur många elever som uppnår godkända betyg i grundskolan,
  • hur många nior som börjar gymnasiet inom tre år,
  • hur stor andel av gymnasisterna som fortsätter på högskolor och universitet och
  • hur lite kommunens lärare är sjukskrivna.

Viktiga områden, eller hur?

lärarförbundets kommunrankning

Andra områden, där vi ligger ungefär som tidigare, är hur många lärartjänster man har i förhållande till antalet barn, hur stor andel av personalen som har pedagogisk högskoleexamen, hur hög lön lärarna får för sitt arbete, hur stor andel av kommunens barn som går i förskolan och hur bra kommunen är på att leva upp till gällande avtal.

***

Vi vill rikta ett stort tack till alla som arbetar inom Barn- och utbildningsförvaltningen! Tillsammans gör vi ett mycket bra jobb, med klar målbild och tydligt fokus på ständig förbättring och skolutveckling. ‪#‎bufsimrishamn‬ rockar!

Invigning kulturskolans lokaler 2015-05-29-141

Vill du veta mer?

Här hittar du Lärarförbundets rankningslista:  https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun.

Här kan du läsa vilka kriterier som avgör de enskilda kommunernas placering:  https://www.lararforbundet.se/artiklar/14-kriterier-for-basta-skolkommun.

Läs Ystads Allehandas intervju med barn- och utbildningsnämndens ordförande Christer Grankvist med anledning av kommunens goda resultat:

Här kommer några exempel på satsningar som görs i Simrishamns kommun just nu:

  • Handlingsplan för att stärka barns rättigheter i Simrishamns kommunSatsning på barns rättigheter och FN:s barnkonvention, t ex egen barnombudsman i kommunen, handlingsplan för att värna barns rättigheter, arbete kring Rättighetsbaserad Skola i Skolområde Nord tillsammans med UNICEF, Ungdomspolitiskt råd och Benka di. Läs till exempel mer här: ”Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet kring FN:s barnkonvention”.

Rättighetsbaserad skola i Skolområde Nord

Röris/avslappning/massage på Borrby skola varje dag   Simrishamns kommuns uteförskola

Barnen trivs på Bombi Bitt - fritids i Kivik   Mer närproducerad mat på de enskilda skolorna i Simrishamns kommun

Röris varje dag på Borrby skola   Fotbollsakademin på Korsavadsskolan i samarbete med Malmö FF

Regelbundna hälsodagar på de enskilda skolorna. Här lär sig t ex Österlengymnasiets elever spela djembe-trumma.   Olika former av röris varje dag på Borrby skola

Rastaktivitet i form av Skolgårdsdetektiverna

Elever undersöker livet i Östersjön nära Naturskolan Österlen

Det var många konserter och workshops i samband med invigningen av kulturskolans nya lokaler

Matematiklyftet

De flesta av kommunens elever använder nu Chromebooks och Google Apps for Education.

Vi har många populära lärlingsutbildningar på Österlengymnasiet, bl a Vård- och omsorgsprogrammet

Elever på Nova Academy samarbetar med andra klasser i världen och gör nyhetssändningar på engelska

Föräldrar har möjlighet att gå kurser i Aktivt föräldraskap

Simrishamns kommun vann Årets IT-projekt 2015


IT utmärkelse -6

 ”Simrishamn kommun har som första kommun i Sverige på ett föredömligt och prejudicerande sätt fått godkännande av Datainspektionen att använda Googles verktyg sin skolverksamhet.”

Så lät motiveringen när priset Årets IT-projekt 2015 delades ut till Simrishamns kommun på KommITS stora konferens i Göteborg i början av maj.

Priset delades ut till Simrishamns kommun för att man lyckats med det som ingen annan svensk kommun tidigare lyckats med – nämligen att skriva ett avtal med Google som innebär att man kan använda Googles internetbaserade verktyg i skolan utan att bryta mot Datainspektionens stränga regler kring bland annat hantering av personuppgifter. Det arbete som gjorts för att få detta avtal till stånd innebär mycket positivt för övriga kommuner i landet.

Lotta Persson och Bo Kristoffersson berättar stolt att Simrishamns kommun fått utmärkelsen för att man på Barn- och utbildningsförvaltningen arbetat hårt och målinriktat för att värna om elevers och lärares personliga integritet samtidigt som man sett till att ge dem tillgång till moderna och välfungerande verktyg för skolarbetet.

Ett stort tack till alla på Barn- och utbildningsförvaltningen som envetet arbetat med att ro detta i land och till Barn- och utbildningsnämnden som modigt stöttat arbetet från början till slut!

Vill du veta mer?

KommITS är Sveriges kommuners samarbetsorgan för IT-frågor. De ger ut en tidskrift, anordnar utbildningar och konferenser dit representanter från många olika kommuner kommer för att lära sig mer om den senaste utvecklingen, lära sig av varandras erfarenheter och diskutera möjligheter och problem. Du kan läsa mer om KommITS här:  ”KommITS – mötesplatsen för kommunala it-frågor”

Datainspektionen har godkänt det avtal som Barn- och utbildningsnämnden i Simrishamn skrivit mellan Simrishamns skolor och Google. Avtalet gäller användandet av plattformen Google Apps For Education i skolor och förskolor i kommunen. Det tidigare avtalet underkändes i fjol då Datainspektionen ansåg att det stred mot personuppgiftslagens regler på två områden. Dessa två områden har nu åtgärdats och Datainspektionen har inget att invända mot det nya avtalet. Läs mer om avtalet här på BUF-bloggen (där finns även länkar till hela avtalet, kommunens riskanalys och Datainspektionens utlåtande samt informationsmaterial som riktar sig till elever och målsmän respektive personal): ”Datainspektionen godkänner avtalet mellan utbildningsnämnden i Simrishamns kommun och Google”  eller läs vad Datainspektionen skriver om avtalet på sin egen webbplats: ”Datainspektionens kritik ger bättre molnavtal”

Att Simrishamns kommun har fått ett godkänt avtal är en stor nyhet inom utbildningsvärlden i Sverige. Bland annat skriver Computer Sweden om Datainspektionens godkännande av Simrishamns avtal med Google: ”Klart för Google Apps i skolan – Datainspektionen ger grönt ljus” och Datorn i utbildningen skriver följande: ”Simrishamn får klartecken av Datainspektionen för avtal med Google om användning av molntjänster i skolan”

Vill du veta mer om Google Apps for Education, kan du bland annat hitta mycket intressant material på Edward Jensingers blogg  Edward och Skolutvecklingen. Jensinger har bidragit mycket till förståelsen av Google Apps For Education och blivit som en folkbildare inom området och han har bland annat beskrivit den långa resa som det varit för många skolor, kommuner och entusiaster runt om i Sverige att få till ett avtal som varken kompromissar med elevernas och lärarnas behov eller rättigheter: ”GAFE i hamn”