Simrishamns kommun får topplacering i Bästa skolkommun 2016

 

b_sta_skolkommun_allm_n_2016_h_guppl_st

 

När Lärarförbundet för femtonde året i rad presenterar sin skolranking Bästa Skolkommun, hamnar Simrishamns kommun på plats 18 av Sveriges 290 kommuner och på plats 5 i Skåne.

Lärarförbundet jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

Med anledning av rankningen bjöd barn- och utbildningsförvaltningen in representanter från Lärarförbundets lokalavdelning för diskussioner kring undersökningens resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen representerades av Ewa Kristensson och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn och från Lärarförbundet kom ordförande Cecilia Andersson och vice ordförande Anki Lindström.

Lärarförbundet och barn- och utbildningsförvaltningen träffas för att analysera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

Lärarförbundets ordförande Cecilia Andersson, barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson, lärarförbundets vice ordförande Anki Lindström och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn träffades för att diskutera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

 

– Det är roligt att vi rankas så högt i Lärarförbundets jämförelse, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson. Vi som jobbar med skolfrågor tycker att det finns ett stort intresse för barn- och utbildningsfrågor här i kommunen och vi får bra gehör från våra politiker. De är engagerade och positiva till satsningar. Det känns väldigt bra.

Cecilia Andersson och Anki Lindström från Lärarförbundet tycker att det är bra att träffas för att diskutera de olika delarna i undersökningen.

– Det är glädjande att Simrishamns kommun klarar sig förhållandevis bra vad gäller sjukskrivningar bland lärare, säger Cecilia Andersson. Arbetsmiljön för våra elever och personal är en viktig fråga. Vi på Lärarförbundet pratar regelbundet med våra medlemmar om vad som skapar stress och diskussionerna har lett till åtgärder. Det kan handla om allt från hur arbetet kan bli mer effektivt till hur skolledarna bättre ska kunna stötta sina anställda.

– Jag jämförde Previa undersökningarna från 2013 0ch 2015 för att se om vi kunde hitta stöd i dessa för att våra lärare mår bättre nu än tidigare, berättar Magnus Lassen Törn. Och det hittade jag.

– När det gäller välbefinnande ”Jag mår bra” och livsglädje ”Jag upplever mitt liv som meningsfullt” har vi en större andel som svarar positivt på dessa påståenden 2015 jämfört med 2013. (Lärarförbundets rakning är baserad på hur situationen såg ut i Simrishamn 2015.) Dessutom ökar andelen positiva svar för samtliga frågor som rör området arbetsliv. Påståendena som undersöktes var:

  • Jag trivs med mitt arbete
  • Jag får uppskattning för min arbetsinsats
  • Jag känner mig delaktig i det som sker på arbetsplatsen
  • Jag kan påverka min arbetssituation
  • Jag upplever ett gott samarbete med mina arbetskamrater
  • Jag upplever ett gott samarbete med min närmaste chef
  • Jag har en bra fysisk arbetsmiljö
  • Jag har de hjälpmedel eller den utrustning jag behöver för att utföra mitt arbete med bibehållen hälsa.
  • Jag har den kunskap jag behöver för att förebygga besvär i muskler och leder i mitt arbete.
  • Jag känner mig engagerad i mina arbetsuppgifter
  • Jag känner mig effektiv i mitt arbete

Det kan vara en bidragande förklaring till varför våra lärare är friskare nu än tidigare, menar Magnus Lassen Törn.

 

– Däremot är det tråkigt att Simrishamns kommun inte hävdar sig bättre vad gäller lönerna, påpekar Anki Lindström. Detta behöver vi ändra på för att kunna rekrytera nu när det börjar bli brist på behöriga förskollärare och lärare.

 


– Anledningen till att vi ligger lågt på ”andel förskola” är framför allt för att vi har förhållandevis hög andel barn som är inskrivna hos dagbarnvårdare (det vi kallar för pedagogiskt omsorg) i stället för förskola, förklarar Lena Hjelmström.

– Vi ser det som viktigt att kunna erbjuda alternativ till invånarna i kommunen. Dessutom börjar många av barnen inte när de fyller 1, utan någon gång mellan 1 och 2 år är vanligast. Även i de äldre åldrarna finns det en mindre andel barn som inte går i förskola.

 

 

Eleverna i Simrishamns kommun har förhållandevis goda betyg när de går ut årskurs nio.

För att bokstavsbetygen ska bli lättare att jämföra översätts de till siffror och räknas samman till ett så kallat meritvärde. Jämfört med Sveriges övriga 290 kommuner har Simrishamns kommun ett genomsnittligt meritvärde som kommer på plats 61. När Lärarförbundet jämför elevernas genomsnittliga meritvärde med deras förväntade meritvärde så kommer eleverna i Simrishamns kommun på plats 24.

– Det genomsnittliga meritvärdet tar inte hänsyn till en kommuns förutsättningar, förklarar Anki Lindström. Därför har Lärarförbundet även jämfört elevernas genomsnittliga meritvärde med det meritvärde man kan förvänta sig när man tagit hänsyn till andelen nyinvandrade elever i kommunen (d v s andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren), fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

 

Vad gäller jämförelsen av antalet Godkända betyg (d v s betyget E och högre) har Lärarförbundet valt att räkna hur stor andel av kommunernas elever som har godkända betyg i alla ämnen när de går ut årskurs 9. Kommunen rankas på plats 113 av 290 vad gäller det faktiska antalet elever som fått godkänt i alla ämnen och på plats 76 när man tagit hänsyn till kommunens förutsättningar.

– Skolorna och förvaltningen har skapat en tydlig och bra struktur för vårt systematiska kvalitetsarbete och det har generellt gjort att vi blivit mer resultatmedvetna, berättar Ewa Kristensson. Vi tittar på hur det har gått och tar reda på varför, för att hitta såväl framgångsfaktorer som förbättringsmöjligheter.

– Att våra elever når så goda resultat utifrån sina förutsättningar, är ett tecken på att vi har kompetent personal och att undervisningen möter elevernas behov, sammanfattar förvaltningens och Lärarförbundets representanter. Vi ser den fina placeringen som ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare och kommunens barn och unga utför varje dag i alla våra verksamheter.

_________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Bästa skolkommun

Syftet med Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare.

Sedan femton år tillbaka kommer Lärarförbundet ut med sin rankning Bästa skolkommun på hösten och man har då jämfört statistik för hur situationen såg ut i de olika kommunerna året innan, i det här fallet år 2015. Kommunerna jämförs utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad eleverna väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet. Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

I mitten av oktober meddelade Statistiska Centralbyrån, SCB, att de levererat fel statistik som underlag till kriterium 13 i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016. Detta kriterium väger endast en femtondel av den totala rankningen. Det kom därför ut en ny korrigerad lista i slutet av oktober 2016. Av landets 290 kommuner hade då 174 förflyttats fem eller färre steg i rankningen, 107 har rört sig två eller färre steg. Simrishamns kommun hade flyttats från plats 19 till 18 i rankningen.

Läs mer om Simrishamns resultat i rankningen här på Lärarförbundets hemsida.

Meritvärde

Meritvärdet skapas genom att man lägger ihop betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De elever som har läst moderna språk som språkval kan tillgodoräkna sig betyg från 17 ämnen.  Betygsvärdena för A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och  F=0. Det möjliga maxvärdet är alltså 320 till 340 poäng beroende på om man läst moderna språk eller inte.

Annonser

Simrishamns kommun har fått utmärkelsen Guldtrappan

guldtrappan

 

Simrishamns kommun har tillsammans med fem andra kommuner fått utmärkelsen Guldtrappan. Guldtrappan är en utmärkelse för skolhuvudmän som ligger i framkant när det gäller digital skolutveckling. 

Denna utmärkelse hade vi i kommunen inte fått om det inte funnits engagerade pedagoger, skolledare och politiker. Ett stort tack till er alla!

Guldtrappan

Utmärkelsen Guldtrappan går till kommuner och andra skolhuvudmän som arbetar långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete.

Efter en öppen nominering avslutad 1 oktober 2015 har juryn i ett första steg granskat och valt ut ett antal kandidater, skolhuvudmän, för prövning mot de sju kriterier som fastställts för kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan. Sedan har kompletterande information införskaffats och lokala besök gjorts hos kandidaterna. Efter en slutlig genomgång och beredning har nu juryn utsett sex huvudmän av olika storlek och med olika uppsättning skolformer/stadier, vilka bedöms uppfylla kvalitetskraven enligt de sju kriterierna.

Guldtrappan juryns besök-1

Här är motiveringen till varför Simrishamns kommun fick Guldtrappan:

”Simrishamns kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett starkt sammanhållet koncept, där avtal, införande och användning av pedagogiska molntjänster varit en viktig komponent, liksom tillgång till digitala läromedel inkluderande ett väletablerat utvecklingssamarbete med ett läromedelsförlag. Därtill med ett tydligt fokus på kollegialt lärande med en dela-kultur, även mellan skolformerna och externa mötesplatser.”

 

Simrishamns kommuns arbete med informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Simrishamns IKT-resa började när några IKT-intresserade pedagoger åkte till BETT-mässan i London 2010. BETT är en förkortning av British Education and Training Technology. Mässan är alltid i London och där kan man gå på mängder av föreläsningar och se och testa allt som är nytt i branschen. Kort därpå tog kommunen ett beslut att Simrishamn skulle bli  en, en till en kommun. Det innebär att varje elev (och lärare) skulle få tillgång till en egen dator/surfplatta.

Vi befann oss först i en PC-miljö, som ställde till tekniska svårigheter. Den verkliga genomslagskraften kom 2013 då skolledningen fick  kompetensutveckling i Google apps for education, GAFE. Efter det beslutade vi att byta hårdvara till Chromebook och den 18 mars 2015 fick vi godkännande av Datainspektionen att använda Googles verktyg i vår verksamhet.

Det krävs att skolledare tar täten och visar vägen för att det ska bli en framgångsrik skolutveckling. I Simrishamns kommun har skolledare varit överens om att den digitala satsningen inte ska vara ett eget  IT-projekt, utan ett skolutvecklingsprojekt. Det ska vara som en del i den vardagliga undervisningen och ingå i de prioriterade målområden som kommunen har och så klart  ska det vila på vetenskaplig grund, så som forskning, och följa de styrdokument vi har.

Kommunen ser flera fördelar med att använda digitala läromedel: det är strukturerat, nås från flera olika digitala enheter och blir i och med det  tillgängligt för alla och de innehåller även bra hjälpmedelsfunktioner.Simrishamns har under två år varit en pilotkommun till Gleerups digitala läromedel.

Det pedagogiska ledarskapet och det  kollegiala lärandet sker i många former. Våra pedagoger i alla verksamheter från förskola till och med gymnasiet vågar ofta använda, testa och prova nya innovativa pedagogiska arbetssätt.

Tillsammans gör vi varandra bra!

/Ewa Kristensson, Barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om nomineringen till Guldtrappan:

Här kan du läsa mer om några av Simrishamns kommuns framgångsrika och uppmärksammade it-satsningar:

Här är de sju bedömningskriterierna till utmärkelsen:

1. vision, strategi och plan för digital skolutveckling, förankrad i den lokala verksamheten, liksom i forskning och gällande styrdokument

2. digital infrastruktur för mångfaldiga, flexibla arbetssätt för elever, lärare och ledare vad gäller hårdvara, internet, trådlösa nät

3. digitala lärresurser och verktyg, licenser/avtal och strukturer för egenproducerade, inköpta och öppna resurser

4. pedagogiskt ledarskap för skolans digitalisering, pedagogiska verksamhet och måluppfyllelse med stöd av it

5. inkludering av alla elever genom att med stöd av it göra lärandet tillgängligt för alla – oavsett funktionsförmåga

6. digitalt förändringsarbete för att utveckla nya och innovativa pedagogiska arbetssätt och arbetsformer

7. pedagogiskt erfarenhetsutbyte, kunskapsbildning och professionsutveckling för personal, såväl internt som externt

Här kan du läsa motiveringen till utmärkelsen för de övriga fem kommuner som fick utmärkelsen tillsammans med Simrishamns kommun. De anges nedan utan rangordning:

  • Kalmarsunds gymnasieförbund får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i en blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens.
  • Linköpings kommuns grundskolor får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 dfr ett systematiskt ledarskap, med uppbyggd kultur kring kollegialt lärande och skolutveckling baserad på extern förstalärargrupp som gör klassbesök, intervjuer och ger snabb återkoppling, kombinerad med en ledarutbildning med internationella partners och kontinuerligt stöd i egen utvärdering av resultat för varje skola. Utvecklingsarbete med centra och lärarnätverk med ämnesfokus och med 1-1-satsning, infrastruktur och support som grund.
  • Sandvikens kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett långvarigt uthålligt arbete, med politisk förankring och drivande projektledning, där projektet att-skriva-sig-till-läsning utvecklats stadigt till en heltäckande strategi för språkutveckling, inkluderande alla elever. Med fullt genomförd öppen digital infrastruktur, satsning på digitala lärresurser och en dator för alla från förskoleklass till gymnasium.
  • Sollentuna kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för en skola i stark digital utveckling baserad på en tydlig vision och inspirerad ledning, från politik ut till klassrum och tillbaka, med en bred förankring och en begynnande kultur med aktivt internt och externt delande. Med forskningsanknytning, en utvecklad modell för att skriva-sig-till-lärande och indikationer i åk3 på bättre resultat vid strukturerad digitalisering.
  • Sundsvalls kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för fortsatt gedigen och systematisk digital satsning med god infrastruktur och digitala tjänster baserade på öppenhet och standarder. Successivt utvecklad skolverksamhet med insatser som resurscentrat Net21, webbaserade mötesplatser, nätverk kring att-skriva-sig-till-läsning, konferensen Mittlär, ett forskningsanknutet maker space och ett Skoldatatek med regelbundna kurser och workshops.

Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Barn gör rätt om de kan

Läsåret 2015/16 deltog Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner i samarbete med Region Skåne i en stor satsning kring värdegrund, förhållningssätt och ledarskap. Personal i förskoleklass, grundskola och grundsärskola innefattades och målet var att man skulle skapa bättre relationer kring kommunens barn och på så vis bättre kunna hjälpa alla barn att lyckas i skolan.

Satsningen har sett olika ut på olika skolor och bestått i bland annat storföreläsningar med Karl Witting, Ross Greene och Bo Hejlskov, bokcirklar, diskussionsgrupper, workshops, studiebesök och samarbeten mellan skolor.

Mottot  ”Barn gör rätt om de kan”, som satsningen fick sitt namn efter, har formulerats av Ross Greene.  Ross Greene är psykolog och forskare vid Harvard Medical School och han har länge arbetat med frågeställningen hur man bör möta och bemöta barn och unga som har ett problemskapande beteende. 
Ross Greene föreläser om "Barn gör rätt om de kan".

Många av de som arbetar med barn och unga i Simrishamns kommun var på plats när Ross Greene föreläste om sin forskning och arbetsmodell på Moriskan i Folkets park, 3 december 2015.

Greene menar att om vi tänker att ”Barn gör rätt om de vill” blir vårt jobb i första hand att få barn att vilja göra rätt. Då försöker vi öka deras motivation med hjälp av belöningar och bestraffningar och risken är stor att vi driver igenom vår vilja utan att vi förstår de bakomliggande orsakerna till problemen och än mindre gör något åt dem. På så vis är det stor risk att konflikterna och det oönskade beteendet återkommer.
Om vi istället utgår från att barn gör rätt om de kan, får vi ett helt annat förhållningssätt. Då anser vi att det oönskade beteendet beror på att barnet saknar viktiga förmågor och därför inte klarar leva upp till omgivningens förväntningar.  Till exempel klarar barnet kanske inte av att vara tillräckligt flexibelt när vår planering ändras eller så kan barnet inte hantera sin frustration när hans eller hennes förväntningar och behov inte blir tillfredsställda. Med detta sätt att se på barnen blir vår främsta uppgift att försöka ta reda på vad det är som hindrar ett visst barn från att göra vad som förväntas.
När vi vet mer om vilka färdigheter barnet saknar, kan vi lättare ge stöd och tillsammans med barnet hitta lösningar som känns genomförbara och bra för båda parter. På så vis lär sig barnet att handskas med sina egna inte ännu färdigutvecklade förmågor. Han eller hon får dessutom träna sig i att lyssna på andra, bli lyssnade på, samarbeta och lösa problem.
Karl Witting på Ystad teater, 27 maj 2016

27 maj 2016 var det uppföljning av samverkan och gemensam kompetensutveckling i sydöstra Skåne under samlingsnamnet ”Barn gör rätt om de kan”. Inbjudna talare var Karl Witting, Ing-Marie Wieselgren, Linda Wellin, Mats Lundqvist och Beppe Singer.

 

Fler bilder:

"Barn gör rätt om de kan" med Ross Greene

”Barn gör rätt om de kan” med Ross Greene. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från Greenes föreläsning.

Barn gör rätt om de kan

Uppföljning och avrundning av samarbetsprojektet Barn gör rätt om de kan, i Ystad teater 27 maj 2016. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från den avslutande heldagen i Ystad.

 

Barn och unga hörs och syns i Simrishamn

Inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vi med barn och ungas lärande varenda dag. Våra verksamheter vilar på två ben: ”Kunskaper och färdigheter” och ”Normer och värden”. Dessa två områden är lika viktiga och beroende av varandra. När det råder balans får vi framgångsrika verksamheter.

Ewa_Kristensson

Jag heter Ewa Kristensson och har sedan femton år tillbaka arbetat som chef i skolans värld, med allt vad det innebär. Jag ville gärna anta utmaningen att utveckla morgondagens förskola, skola och kulturskola i Simrishamns kommun, och den 10 augusti i fjol tillträdde jag tjänsten som barn- och utbildningschef.

Två av anledningarna till att jag valde att söka jobbet var dels Kulturgarantin, dels arbetet med barnkonventionen genom bland annat den lokala barnombudsmannen och kommunens uttalade vilja att lyssna på barn och unga. En tredje anledning var arbetet med det digitala lärandet i skolan. Det framgångsrika arbete som görs inom dessa tre områden sticker ut och när vi i höstas fick den hedrande femtonde platsen i landet i Lärarförbundets ranking kändes det tydligt att vi är på rätt väg.

lärarförbundets kommunrankning3

Jag anser att kulturell medvetenhet, kulturella uttrycksformer och ett entreprenöriellt förhållningssätt ger engagerade medborgare, gör livet rikare och förbereder våra barn och unga för livet, demokratin och arbetslivet. Simrishamns kommuns kulturgaranti ger barn och unga möjlighet att uppleva professionell kulturutövning och att själva skapa och påverka sin omgivning med hjälp av kultur. Alla barn och unga ska ges möjlighet att känna att de vill och kan uttrycka sina åsikter och välja på vilka sätt och med vilka uttryck. För att stärka barn och ungas rättigheter behöver samverkansformer alltid vidareutvecklas och i Simrishamn har ett sådant förvaltningsövergripande arbete precis inletts mellan vår förvaltning och socialförvaltningen. Det framgångsrika arbetet med det digitala lärandet i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete kommer att fortsätta.

För mig är det viktigt att påverka barns och ungas möjlighet att utvecklas så långt som möjligt och att ge dem förutsättningar att möta framtiden. Då blir tre delar viktiga:

  1. Stark och välkänd identitet. Det är nödvändigt att vi har en gemensam bild av vilka vi är och vart vi ska, att vi ser helheter, tar ansvar, har goda resultat och är ambassadörer.
  2. Medveten värdestyrning. Det är självklart att arbeta med normer och värden i den dagliga gärningen och att öka medvetenheten kring människors lika värde och det demokratiska uppdraget.
  3. Ständiga förbättringar. Vi har alla ett ansvar för att utveckla varierande arbetssätt och arbetsformer och föra verksamheten framåt.

Välkomna att ta del av eller arbeta med oss för barn och ungas framtid – barn och unga hörs och syns i Simrishamn!

Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef

DSC_0721

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om Lärarförbundets rankning av Sveriges skolkommuner:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med Barns rättigheter:

DSC_1249

Här kan du läsa mer om Kulturskolan och Kulturgarantin i kulturgarantiSimrishamns kommun:

 

Stor fest när Kulturskolan i Simrishamn inviger sina nya lokaler

 

Här kan du läsa mer om några av våra digitala satsningar i Simrishamns kommun:

IT utmärkelse -6

Nära samarbete mellan skola och socialtjänst för barnens bästa

Tillsammans med föräldrar och vårdnadshavare vill skolorna och socialtjänsten i Simrishamns kommun skapa så goda förutsättningar som möjlighet för att våra barn och unga ska må bra, utvecklas och få en bra start i livet.

I början av februari 2016 hade skolorna och socialtjänsten i Simrishamns kommun därför en samverkansdag med ledorden ”samsyn, samarbete och struktur”. Medverkade gjorde ett 40-tal nyckelpersoner från kommunens skolor och socialtjänst samt deras chefer.

Barnkonventionen Artikel 3

En röd tråd genom konferensen var FN:s Barnkonvention och hur vi ska kunna förbättra vårt arbete för barns och ungas bästa. Detta hoppas vi kunna uppnå genom …

  • ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter och
  • förbättrade rutiner för samverkan och samarbete.

***

Samverkansdagen inleddes med att barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och socialchef Stina Lundqvist gav sin syn på samverkan och samarbete.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-19Stina vill att det ska vara lätt och tydligt hur man kan ta hjälp av socialen. Hon berättade att ärenden kan ha en tendens att stanna i skolan fram till dess att läget blir akut. När man väl kontaktat socialtjänsten kan man därför bli väldigt frustrerad ifall det inte händer något direkt. Istället vill hon uppmuntra skolpersonal att, redan innan det hinner gå så långt, ringa socialtjänsten för rådgivning. Stina tog också upp hur viktigt det är att vi får in samarbetsrutiner som inte är personbundna: ”Oavsett vilken skola barnet går i eller vilken socialsekreterare barnet har, ska samverkan fungera.”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-22Ewa berättade att hon upplevt att det finns ett oerhört stort hjärta i kommunen. Hon talade om hur viktigt det är med samarbeten mellan förvaltningar, att man inte bara fördjupar sig inom sina respektive kompetenser utan att man även skapar tydliga strukturer för hur man ska arbeta ihop, och att det dessutom är viktigt för befolkningsutvecklingen att vi är erkänt duktiga på det: ”Vi behöver hitta varandras roller och organisera mellanrummen. Tillsammans ska vi arbeta så att barn och unga hörs och syns i Simrishamn!”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-7

Det avslutande handslaget fungerade som symbol för gemensamt ansvarstagande, ömsesidig respekt för varandras verksamheter och en tydlig signal att vi är beredda att ge varandra en hjälpande hand för att på bästa sätt kunna stötta kommunens barn och ungdomar.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-25Ulla Winza, chef för resursenheten i Tomelilla kommun, var inbjuden som inspiratör och ledare för dagens program. Ulla har en bakgrund som lärare och rektor, och alltså erfarenhet från både skola och socialtjänst. Hon har sett hur man i båda förvaltningarna vill väl och har ett stort engagemang i sina olika uppdrag: ”Men ett plus ett kan bli tre om man ser varandra som resurser och samarbetspartners.”

Bland annat ledde Ulla en paneldiskussion med cheferna inom skola och socialtjänst. Diskussionerna kretsade kring förvaltningarnas uppdrag och befogenheter och tillsammans funderade man kring utmaningar och möjligheter vid ett fördjupat samarbete: ”I Simrishamn kan man minsann!”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun

Deltagare vid paneldiskussionen var rektor för skolområde Nord Christina Bergkvist, enhetschef för barn och ungdom Mats Bengtsson, Simrishamns kommuns barnombudsman Marie Lundin, avdelningschef för Individ och familjeomsorg Per Persson och samtalsmoderator Ulla Winza.

Utifrån en autentisk fallstudie träffades man sedan i tvärgrupper för att diskutera:

  • Hur man ska kunna arbeta förebyggande för att undvika att våra barn och unga far illa?
  • Vilka uppdrag och befogenheter har skolan respektive socialtjänsten? Hur kan de två olika förvaltningarna hjälpa barn och ungdomar som ändå kommer i stora svårigheter?
  • Vad behöver vi för rutiner och struktur för att få till ett välfungerande samarbete? Vem/vilka ska göra vad och när ska det göras?

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-58

I tvärgrupperna ingick bland annat socialsekreterare, familjehemssekreterare, kuratorer, elevstödssamordnare och socionomer. Även rektorer/förskolechefer och enhetschefer samlades för diskussion gruppvis.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-52

Samverkansdagen avslutades med att grupperna redovisade sina resultat. Per Persson, chef för individ och familj, och rektor Christina Bergkvist sammanfattade sedan dagen och informerade om hur man planerar fortsätta samarbetet mellan skolan och socialtjänsten: ”Tanken är nu att vi fortsätter utvecklingsarbetet under våren i en referensgrupp och i en arbetsgrupp med syfte att ta fram rutiner och konturer i vårt samarbete. Vår ambition är att dessa kan ligga beslutade och klara till hösten 2016.”

Deltagarnas utvärdering av dagen visar att det var uppskattat att man fick tid att träffas under en heldag och att det funnits ett behov av att lära känna varandra och att få kunskap om varandra verksamheter. Deltagarna värdesatte även programmets tydliga struktur och att deras chefer haft möjlighet att delta hela dagen.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-48

 

________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från samverkansdagen:   https://flic.kr/s/aHskqudnXk

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med Barns rättigheter:

Skolinspektionen besöker Simrishamns kommun

Vart tredje år genomför Skolinspektionen regelbunden tillsyn av kommunernas förskolor och skolor. Det övergripande syftet med inspektionerna är att Skolinspektionen vill bidra till att alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen.

 

Skolinspektionen är en statlig myndighet med uppdrag att granska skolor och bedöma ansökningar om att driva fristående skolor. Målet är en god utbildning i trygg miljö.

 

Under vårterminen kommer Skolinspektionen att granska kommunen som huvudman och göra tillsyn av Simrislundsskolan, Borrby skola, Korsavadsskolan, Grundsärskolan och Gymnasiesärskolan.

Dessutom granskas följande enskilda huvudmän: Hammenhögs friskola, Stiftelsen Sophiaskolan Österlens Waldorfskola, Nils Holgerssonsskolan och FAMN.

Skolinspektionen granskar områden som man anser är avgörande för barns och ungdomars utveckling och lärande. Brister inom dessa områden riskerar därför få allvarliga konsekvenser för deras rätt till en utvecklande och trygg skolgång.

I samband med tillsynen tittar man bland annat på offentlig statistik, tidigare erfarenheter, besöker klassrum och intervjuar chefer, rektorer, pedagoger, assistenter och elever. Skolinspektionen gör därefter en analys och fattar beslut utifrån det material som man samlat in. Tillsynen kan leda till allt från att man inte hittat några brister till att en skola tvingas stänga. Efter att beslut fattats ger Skolinspektionen råd och vägledning och följer upp hur respektive skola jobbar vidare med de punkter som de behöver utveckla. På så vis kan tillsynen fungera som ett stöd i skolornas utvecklingsarbete.

Skolinspektionen bedömer bland annat undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, bedömning och betygssättning, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättningar för lärande och trygghet och styrning och utveckling av verksamheten. På gymnasie- och gymnasiesärskolor granskar man även grundläggande behörighet, introduktions-program och hur skolornas arbetsplatsförlagda lärande (APL) fungerar.

Vill du veta mer?

På Skolinspektionens webbplats kan du läsa mer om Skolinspektionens arbete:  https://www.skolinspektionen.se/

Här hittar du information som vänder sig direkt till vårdnadshavare:  https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/For-foraldrar/

Skolinspektionen har också skapat en webbplats som handlar om elevers rättigheter i skolan och vänder sig till elever:  https://elev.skolinspektionen.se/sv/

Barnkonsekvensanalyser hjälper oss att sätta barnen i centrum

Vår lokala barnombudsman Marie Lundin har i uppdrag att stärka barns rättigheter i kommunen. För att göra detta håller hon bland annat i utbildningar, hjälper till att upprätta handlingsplaner, checklistor och barnkonsekvensanalyser och stöttar kommunanställda så att de får med ett barnperspektiv i de beslut som fattas:

Utbildning

De senaste åren har målsättningen varit att all personal som arbetar direkt eller indirekt med barn och alla politiker ska ha en grundutbildning i barns rättigheter. Man har samtidigt passat på att diskutera hur dessa rättigheter bäst ska tas tillvara i de olika verksamheterna. De som direkt eller indirekt arbetar med barn har också fått utbildning i att de har en anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen 14:1 om de är oroliga över att ett barn kan fara illa.

Allt från IT-tekniker, biblioteksanställda och socialarbetare har redan fått utbildningen. Nu har turen kommit till skolorna.

Marie Lundin, Simrishamns kommuns barnombudsman, berättar om kommunens arbete för barns rättigheter.

Kommunens barnombudsman, Marie Lundin, har i uppgift att sprida kunskap om barns rättigheter och att, i samarbete med andra, hjälpa barn så att de får sina rättigheter uppfyllda. På bilden ser vi henne informera särskolans personal.

Sedan höstterminens början 2015 träffar Marie personal på Simrishamns kommuns skolor för att tala om barnkonventionen och hur kommunen arbetar med barns rättigheter utifrån ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″ och hur hon kan stötta personal som vill upprätta barnkonsekvensanalyser när de misstänker att ett eller flera barn riskerar att komma i kläm.

Marie Lundin har träffat många av kommunens elever för att tala om barnkonventionen och personalen på kommunens skolor arbetar systematiskt för att deras elever ska veta sina rättigheter och känna sig trygga och lyssnade på. I hela skolområde Nord samarbetar man dessutom med UNICEF i ett projekt kallat Rättighetsbaserad skola. Detta kan du läsa mer om här: ”Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s barnkonvention”.

Barnkonsekvensanalyser

En del av Maries arbete är att hjälpa till att upprätta barnkonsekvensanalyser för grupper av barn eller enskilda barn, som av olika anledningar riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. En barnkonsekvensanalys innebär en djupgående och noggrann undersökning av barnets eller barnens behov och av hur dessa behov kan uppfyllas.

Vad gäller skolor kan en sådan analys ibland visa att en skola behöver göra mer för att stötta ett visst barn och ibland kan den visa att problemet eller problemen inte ligger inom skolans kompentensområde eller ansvar utan att andra instanser måste ta vid.

Ett hjärta av såpa <3

Personer som arbetar inom skolan och elevhälsan eller på andra sätt arbetar med barn direkt eller indirekt, kan kontakta Marie Lundin för att få hjälp med att göra en barnkonsekvensanalys. Marie arbetar med barn upp till 18 år, men trots att ungdomar i slutet av sin gymnasieutbildning är ”vuxna” enligt lagens mening, kan Marie ge visst stöd i arbetet även kring dem.

Synliggöra barnperspektivet

Många beslut som fattas i kommunen påverkar barns levnadsvillkor. Det kan till exempel handla om att ökade kommunala avgifter påverkar barnfamiljers ekonomi, att barns skolväg påverkas av olika vägbyggen och att olika grupper av barn påverkas olika beroende på hur man fördelar resurserna inom skola och barnomsorg. Särskilt i de beslut där barn berörs indirekt kan det vara lätt att missa barnperspektivet.

Marie Lundin stöttar kommunanställda i hur man kan arbeta med kommunens handlingsplan, checklistor och barnkonsekvensanalyser för att få med ett tydligt barnperspektiv i de beslut som fattas och i kommunens vision, mål, styrdokument och verksamhetsplaner samt redovisningar och rapporter.

Elever på Piratenskolan arbetar med en övning kopplad till barnkonventionen.

Marie hjälper också de olika förvaltningarna att skapa förutsättningar för barn att uttrycka sina åsikter och önskemål i frågor som rör dem. Det är viktigt att våra barn känner att de blir lyssnade på, att deras behov och åsikter påverkar de beslut som fattas och att beslutsfattare återkopplar till dem så att de får veta varför ett visst beslut fattades. Några sätt att uppnå detta:

  • man har klass- och skolråd,
  • man tar ofta hjälp av ungdomar i rekryteringsprocessen av personal inom barn- och utbildningsförvaltningen,
  • man gör intervjuer med barn och unga för att utforma och utvärdera olika projekt och
  • man har skapat möjligheter för barn och unga att uttrycka sina åsikter i ett ungdomsråd som fungerar som en remissinstans till kommunen.

_________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

I Simrishamns kommun lägger man stor vikt vid att försöka förebygga ohälsa bland barn och unga. Detta förebyggande arbete sker bland annat i form av diskussions och stödgrupper för barn respektive föräldrar: Blåvingegruppen (som vänder sig till barn på mellan 7 och 12 år), Aktivt föräldraskap (föräldragrupp) och Barn i föräldrars fokus (föräldragrupp för föräldrar i konfliktfyllda separationer). Man har också via Elevhälsan ett stödteam som arbetar med stödåtgärder för enskilda barn såväl som för hela grupper av elever och personal ute på skolorna. Mer om detta kommer du att kunna läsa i nästa inlägg här på bloggen.

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här på kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du också mer om Simrishamns kommuns barnombudsman:

På Barnrättsbloggen kan du följa Marie Lundins arbete:

Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 2 av 2)


världsklassen

Barn och ungdomar som bor i Sverige och är mellan 3 och 20 år har rätt till förskola, grundskola och gymnasium. Barn- och utbildningsförvaltningen har med andra ord en viktig uppgift vad gäller integrationen av de nyanlända barnen. Några exempel på det arbete som görs är:

  1. Barn- och utbildningsförvaltningens samordnare, Staffan Andrée, kontaktar alla nyanlända barnfamiljer och gör hembesök för att informera om svenska skolsystemet och erbjuda barnen förskola och skola.
  2. Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggningssamordnare för nyanlända, Lillan Dahlqvist, undersöker vilka kunskaper och färdigheter de enskilda barnen har och tar ställning till vilken årskurs som kan tänkas passa dem.
  3. Kommunens skolledare tar del av kartläggningen och rekommendationen och fattar beslut om var de enskilda flyktingbarnen bäst bör placeras.

världens hus tjejgrupp-20

Dagens inlägg handlar om några av de som är först på plats för att träffa och hjälpa de nyanlända barnfamiljerna. Nästa inlägg kommer att handla om de förberedelseklasser som först tar emot eleverna och hur eleverna sedan successivt slussas ut i sina ordinarie skolklasser.

Uppsökande verksamhet

Staffan Andrée besöker nyanlända familjer för att berätta att deras barn kan gå i skolanStaffan Andrée tar via tolk den första kontakten med de nyanlända som har barn. Han frågar om han och tolken får lov att komma och besöka dem för att berätta om det svenska skolsystemet och om de nyanlända barnens möjligheter att gå i förskola och skola i Simrishamns kommun.

De flesta av de nyanlända barnfamiljer som Staffan besöker är asylsökande och bor på asylboenden i Stockeboda och Hammenhög och i lägenheter som Migrationsverket hyr i Simrishamn, Borrby, Hammenhög, Gärsnäs och S:t Olof. En del familjer som kommer till kommunen har hunnit få asyl, men de erbjuds också besök eftersom mycket är nytt även för dem.

Alla föräldrar har hittills tackat ja till besöket. De är angelägna om att deras barn ska få börja skolan i kommunen så fort som möjligt.

När Staffan träffar föräldrarna berättar han att i Sverige går de flesta barn i förskoleklass ett år innan grundskolan börjar, därefter har barnen nio-årig skolplikt. Skolplikten gäller även de barn som fått uppehållstillstånd. Asylsökande barn måste inte gå i förskola respektive skola, men de erbjuds möjligheten och hittills har alla tillfrågade föräldrar i kommunen tackat ja till erbjudandet.

Några andra saker Staffan Andrée berättar är att …

  • Barn på mellan 3 och 6 år har rätt till gratis förskola 15 timmar per vecka.
  • De flesta barn går i förskoleklass i ett år från det att de är ca 6 år. Att gå i förskoleklass är också gratis.
  • Föräldrar har rätt att välja skola för sina barn (beroende på om det finns lediga platser och med vissa begränsningar på grund av transporter). I Hammenhög kan man till exempel välja mellan Hammenhögs friskola, Gärsnäs skola och Borrby skola.
  • Det är gratis att gå i skolan. Man behöver inte köpa skolmaterial, utan barnen får eller kan låna allt de behöver.
  • Även skolluncherna är gratis, men det är viktigt att äta frukost innan man går till skolan och barnen ska gärna ta med sig en frukt att äta under förmiddagen.
  • Betyg får man inte förrän i årskurs 6.
  • Barnen har ingen skoluniform.
  • Skolan är neutral vad gäller religion. Det innebär att man får utöva sin religion på fritiden.
  • Skolans personal förväntar sig att eleverna är aktiva, samarbetar med varandra och deltar i diskussioner.
  • Flickor och pojkar har gemensam undervisning och gör samma saker (med undantag från omklädning och duschning). Man strävar efter att behandla flickor och pojkar lika.

Nyanlända barnfamiljer får information om att deras barn kan gå i skolanStaffan delar också ut Skolverkets informationsmaterial om den svenska skolan. Den finns på många olika språk, så det är stor chans att att man kan få broschyren på sitt modersmål.

I samband med besöket ställer Staffan frågor om de olika familjernas bakgrund och behov, t ex varifrån de kommer, hur de har kommit hit, vilka språk de talar, hur många år som barnen har gått i skola och vad de har gjort om de inte gått i skolan. Denna information skickas sedan vidare som underlag för fortsatt kartläggning av Lillan Dahlqvist och till rektor, skolsköterska och lärare på berörda skolor.

Föräldrarna är som sagt mycket angelägna om att deras barn ska kunna börja skolan. Redan vid detta första möte bokar Staffan André därför in en tid som de nyanlända barnen ska träffa Lillan Dahlqvist.

Kartläggning och placering

Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggningssamordnare för nyanlända, Lillan Dahlqvist, träffar de nyanlända barnen och deras föräldrar tillsammans med en tolk som talar elevens modersmål. Lillans målsättning är att ta reda på vad barnen kan och vad de behöver utveckla. En viktig del av integrationen är nämligen att barnen placeras i en årskurs där de får goda förutsättningar att trivas och utvecklas.

Nyanlända barn kartläggning och förberedelseklass-12Lillan träffar oftast en familj i taget tillsammans med en studiehandledare som talar samma språk som de nyanlända barnen. Om familjen har flera barn försöker hon kartlägga syskon samtidigt. På så vis underlättar hon för de enskilda familjerna och snabbar på processen. Kartläggningen innebär att man träffas cirka 3 gånger. Varje gång tar ungefär 1,5 timme. De flesta vårdnadshavarna är med i början av kartläggningarna.

De nyanlända familjerna behöver oftast hjälp med många olika saker. För att det inte ska bli några missförstånd är Lillan tydlig med att hon arbetar med skolfrågor och till exempel inte kan hjälpa till med asylärenden, boenden eller sjukvård. Istället hänvisar hon till andra som är experter på dessa områden.

Nyanlända barn kartläggning och förberedelseklass-9Lillan börjar sin kartläggning genom att ställa frågor till eleverna och deras vårdnadshavare kring vilka kunskaper, färdigheter och intressen barnen har, som till exempel om de kan läsa och skriva, om de är vana att använda dator och internet, vilka ämnen har de läst och vilka ämnen de gillade mest, vilka språk de kan och vilket språk de är bäst på och om de kan klockan och cykla. Därefter gör hon olika tester för att undersöka barnens kunskaper i matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturvetenskapliga ämnen och modersmål. De barn som vill får också visa att de kan lite svenska.

Nyanlända barn kartläggning

Lillan har texter på många olika språk som hon kan använda när hon testar barns och ungdomars läsförståelse på deras modersmål. Här ser ni till exempel texten ”Lagom är bäst” på thai, serbokratiska, somaliska, arabiska och svenska.

Efter att Lillan är färdig med kartläggningen skriver hon en rekommendation som hon skickar till berörda skolledare.  I denna skriver hon vilket årskurs hon rekommenderar att eleven ska gå och varför och hon bifogar elevernas resultat. När rektorerna fattat beslut kring elevens placering skickas kartläggningsmaterialet vidare till den skolenhet där eleven ska gå.

Vill du veta mer?

I tre inlägg kommer ni att få träffa några av dem som på olika sätt arbetar med flyktingintegration inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun. Första inlägget hittar du här:  ”Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 1 av 2)”

Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet har fått i uppdrag att skapa ett kartläggningsmaterial. Från och med 2016 är det obligatoriskt att använda detta kartläggningsmaterial i alla kommuner. Du kan läsa mer om materialet här: ”Kartläggningsmaterial för nyanlända elever”.

På kommunens hemsida kan du läsa mer om flyktingmottagandet i Simrishamns kommun:  ”Flyktingmottagande”.

Simrishamn är en av Sveriges bästa skolkommuner

Idag kom Lärarförbundets årliga ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Simrishamn hamnar på plats 15 av 290, en rejäl klättring från plats 85 år 2014.

lärarförbundets kommunrankning3

Lärarförbundets syfte med rankningen är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare. Man jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

lärarförbundets kommunrankning

De områden där Simrishamns kommun stigit mest eller där kommunen redan ligger förhållandevis bra till är:

  • vilket medelbetyg eleverna får,
  • hur många elever som uppnår godkända betyg i grundskolan,
  • hur många nior som börjar gymnasiet inom tre år,
  • hur stor andel av gymnasisterna som fortsätter på högskolor och universitet och
  • hur lite kommunens lärare är sjukskrivna.

Viktiga områden, eller hur?

lärarförbundets kommunrankning

Andra områden, där vi ligger ungefär som tidigare, är hur många lärartjänster man har i förhållande till antalet barn, hur stor andel av personalen som har pedagogisk högskoleexamen, hur hög lön lärarna får för sitt arbete, hur stor andel av kommunens barn som går i förskolan och hur bra kommunen är på att leva upp till gällande avtal.

***

Vi vill rikta ett stort tack till alla som arbetar inom Barn- och utbildningsförvaltningen! Tillsammans gör vi ett mycket bra jobb, med klar målbild och tydligt fokus på ständig förbättring och skolutveckling. ‪#‎bufsimrishamn‬ rockar!

Invigning kulturskolans lokaler 2015-05-29-141

Vill du veta mer?

Här hittar du Lärarförbundets rankningslista:  https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun.

Här kan du läsa vilka kriterier som avgör de enskilda kommunernas placering:  https://www.lararforbundet.se/artiklar/14-kriterier-for-basta-skolkommun.

Läs Ystads Allehandas intervju med barn- och utbildningsnämndens ordförande Christer Grankvist med anledning av kommunens goda resultat:

Här kommer några exempel på satsningar som görs i Simrishamns kommun just nu:

  • Handlingsplan för att stärka barns rättigheter i Simrishamns kommunSatsning på barns rättigheter och FN:s barnkonvention, t ex egen barnombudsman i kommunen, handlingsplan för att värna barns rättigheter, arbete kring Rättighetsbaserad Skola i Skolområde Nord tillsammans med UNICEF, Ungdomspolitiskt råd och Benka di. Läs till exempel mer här: ”Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet kring FN:s barnkonvention”.

Rättighetsbaserad skola i Skolområde Nord

Röris/avslappning/massage på Borrby skola varje dag   Simrishamns kommuns uteförskola

Barnen trivs på Bombi Bitt - fritids i Kivik   Mer närproducerad mat på de enskilda skolorna i Simrishamns kommun

Röris varje dag på Borrby skola   Fotbollsakademin på Korsavadsskolan i samarbete med Malmö FF

Regelbundna hälsodagar på de enskilda skolorna. Här lär sig t ex Österlengymnasiets elever spela djembe-trumma.   Olika former av röris varje dag på Borrby skola

Rastaktivitet i form av Skolgårdsdetektiverna

Elever undersöker livet i Östersjön nära Naturskolan Österlen

Det var många konserter och workshops i samband med invigningen av kulturskolans nya lokaler

Matematiklyftet

De flesta av kommunens elever använder nu Chromebooks och Google Apps for Education.

Vi har många populära lärlingsutbildningar på Österlengymnasiet, bl a Vård- och omsorgsprogrammet

Elever på Nova Academy samarbetar med andra klasser i världen och gör nyhetssändningar på engelska

Föräldrar har möjlighet att gå kurser i Aktivt föräldraskap