Utbildningar med barn i fokus

Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.

Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.

Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.

Barngruppen Blåvinge

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

29378938575_5c648203cc_z

Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.

Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.

Aktivt föräldraskap

Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se  eller telefon 0709-81 95 11.

16957644290_c6f8180aae_z

Barn i föräldrars fokus

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell  (sara.ytell@simrishamn.se).

16957306038_a67e31f9a0_z

Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.

Aktivt ledarskap i skolan

Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

31342710795_20bb512694_z

Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.

 

—*** —

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om barngruppen Blåvinge:

Här kan du läsa mer om kursen Aktivt föräldraskap:

Här kan du läsa mer om kursen Barn i föräldrars fokus

Här kan du läsa mer om Aktivt ledarskap i skolan:

Aktivt ledarskap i skolan

Simrishamns kommun och Barn- och utbildningsförvaltningen gör sedan några år tillbaka en storsatsning på utbildningarna Aktivt Ledarskap i Skolan och Aktivt Föräldraskap. Utbildningarna är mycket lika men riktar sig till olika målgrupper – skolpersonal respektive föräldrar. När det är möjligt pågår därför kurserna parallellt så att skolpersonal och intresserade föräldrar ska få samma modeller och verktyg samtidigt.

Utbildningarna ”Aktivt ledarskap i skolan” och ”Aktivt föräldraskap” bygger på samma grundtanke: För att elever ska må bra och vara mottagliga för lärande behöver de en stabil självkänsla som grund att stå på och en balans mellan de olika personliga egenskaperna: självförtroende, mod, ansvarstagande och samarbetsförmåga.

Aktivt föräldraskap i hemmen

Varje år väljer ca 60-70 föräldrar i kommunen att gå kurs i Aktivt föräldraskap. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför utbildat sju nya gruppledare i denna kurs. Du kan läsa mer om Aktivt föräldraskap i inlägget ”Kurser för föräldrar som vill samarbeta med sina barn.”

Aktivt ledarskap i skolan

Satsningen på kursen Aktivt ledarskap i skolan började med att skolledarna i Simrishamns kommun gick utbildningen hösten 2013. 2014/15 gick alla lärare på Österlengymnasiet. 2015/16 gick all pedagogisk personal (lärare och assistenter) på särskolan. Nu, 2016/17, går all personal på Korsavad, det vill säga ungefär 70 anställda – pedagoger och assistenter, rektorer, administratörer, skolvärdinna, skolsköterska, vaktmästare och studie- och yrkesvägledare med mera.

 

aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-3

Niclas Björnén träffar här elevhälsan på Korsavad för att bland annat diskutera olika sätt att bemöta elevers behov av kontakt, makt, beskydd och möjlighet att ibland få vara ifred: ”Som aktiva ledare vill vi hjälpa eleverna att välja positiva handlingsmönster för att uppnå sina mål. Om eleven till exempel har behov av att känna att han eller hon har makt och kontroll över sitt liv, så kan vi försöka ge honom eller henne fler valmöjligheter,mer  ansvar och tillfällen att känna sig mer självständig.”

 

De vuxna ansvarar för att skapa goda relationer

Kursen Aktivt ledarskap i skolan handlar framför allt om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som personal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

 

Genom utbildningen blir de som arbetar med barn och unga i skolan mer medvetna om sin ledarroll och relationernas betydelse. Detta är viktigt för skolans måluppfyllelse. Goda relationer är nämligen en förutsättning för att barn och unga ska hitta sin inre drivkraft och nyfikenhet och ha tillräckligt med självförtroende och mod att vilja och våga utvecklas.


aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-9
Utbildningen består i att de som arbetar med barn och unga läser och diskuterar boken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson och bilder och arbetsuppgifter i studiehandboken Aktivt ledarskap i Skola/förskola. Tillsammans reflekterar kursdeltagarna över sin ledarroll och hur de aktivt kan möta olika situationer som uppstår på skolan.

I dagsläget leder Niclas Björnén alla ALIS-utbildningarna. Under vårterminen kommer antalet utbildade gruppledare att öka och ALIS kommer att därefter att ledas av Niclas tillsammans med Sara Ytell, Joakim Cronvall och Stefan Soomro.

De vuxna ska skapa goda förutsättningar

En av grundtankarna i Aktivt ledarskap i skolan är att människor (såväl barn som vuxna) vill samarbeta. Om ett samarbete inte fungerar ska skolans personal försöka ta reda på varför och hur man tillsammans ska kunna undanröja hindren.

En viktig utmaning och central fråga i kursen Aktivt ledarskap i skolan är hur man ska kunna få eleven mottaglig för lärande. Den vuxne har ansvar att stötta eleven så att han eller hon släpper sina rädslor och istället vågar öppna upp och känna nyfikenhet och vilja till inlärning.

 

alis-om-oppenhet-forsvar

Tidigare kursdeltagare har skrivit utvärderingar av kurserna. Responsen varier men är över lag positiv och detta har lett till att allt fler skolor valt att satsa på utbildningen.

alis-utvardering-citat

Här kan du läsa några olika omdömen om kursen Aktivt ledarskap i skolan skrivna av personal på Simrishamns särskola respektive Österlengymnasiet.

Simrishamns kommuns skolor vill öka sin måluppfyllelse med hjälp av dessa utbildningssatsningar. Målet är att fler elever ska fullfölja sina utbildningar och få fullständiga avgångsbetyg från såväl grundskolan som gymnasiet.

Genom vårt bemötande kan vi tillsammans göra skillnad för barns och ungdomars utveckling. Med detta kommer ett stort ansvar. Så här sammanfattas vår uppgift i kursboken Frigör barnets potential och din egen (s 28ff): ”Syftet är att skydda, förbereda och rusta våra barn och ungdomar för livet. /…/Målet är en självständig individ som klarar av livets utmaningar och kan se på sig själv och andra med ömsinthet och kärlek./…/ Det krävs mod att ge barn vad de behöver och inte alltid vad de vill ha.”

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om elevhälsans centrala och mobila stödteam:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/elevhalsa/specialpedagog/

Föreläsningstips:

Agnetha Stagling Birgersson, verksamhetsansvarig för Active Parenting (Aktivt föräldraskap), föreläser här om grunden i det förhållningssätt som kursen förordar (kursen i Aktivt ledarskap i skolan bygger också på detta förhållningssätt).Hon berättar att ”Aktivt föräldraskap” inte handlar om en metod utan om ett sätt att tänka: ”Barns beteende är inte problemet, utan beteendet är lösningen på ett problem som barnet upplever. Barnet har alltså ett behov som inte är tillgodosett och därför använder barnet ett destruktivt beteende för att få behovet tillfredsställt”.

I föreläsningen återkommer Agneta flera gånger till att det viktigaste behovet människor har är att få kontakt, att bli sedda och respekterade. Vi vuxna har ansvar för att skapa goda relationer till barnen. Agnetas avslutande råd är ”utgå alltid från att andra människor vill samarbeta med dig. Om de inte samarbetar, fundera över om du varit tillräckligt tydlig och om det finns behov som du förbisett”:

Här presenterar Elisabet Redborn utbildningen Aktivt ledarskap i skolan, ett förhållningssätt som, i likhet med kurserna i Aktivt föräldraskap, bygger på ömsesidig respekt. Föreläsningen är en av 5 som gavs på Active Parentings öppna seminariedag i april 2011:

Boktips:

En bild ur kursboken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson.

  • Frigör barnets potential och din egen – fem egenskaper för ett friare liv av Agnetha Stagling Birgersson (2012).
  • Ett aktivt föräldraskap. Kursbok. Förskolebarn och skolbarn av Michael H Popkin (1993).

Ungdomar coachas till att fullfölja studier och göra yrkesval

ung-sluss

Ung Sluss finns nu på Storgatan 12 i Simrishamn. Öppettiderna är 10-14.

Den 15 september startade projekt Ung Sluss som riktar sig till ungdomar i sydöstra Skåne som är i åldern 16-24 år och varken studerar eller arbetar.

Ungdomarna får möjlighet att komma till mötesplatser där de träffar ungdomshandläggare, coacher, arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare. I projektet är också så kallade ungdomsspanare anställda. De är i samma ålder som projektets målgrupp och har som jobb att besöka ungdomarna, informera dem om deras möjligheter och uppmuntra och stötta dem att delta i projektet.

ung-sluss-i-simrishamn-9
På kommunernas mötesplatser kan ungdomarna delta i aktiviteter och få hjälp att bygga nätverk utifrån sina intressen, förutsättningar och behov. Några exempel på aktiviteter är:

  • Jobbsökarstrategier – matchning
  • Rekryteringsträffar
  • Arbetsplatsbesök
  • Jobbskuggning
  • Coachning i grupp och individuellt
  • Studiebesök
  • Praktik
  • Samtal kring vad som gör en glad, försöka finna sina intressen och mål i livet
  • Hjälp att ordna med sådant man kan behöva som vuxen, t ex bankID, swish och betala räkningar
ung-sluss-i-simrishamn-13

Anna Engström är studie- och yrkesvägledare på Ung Sluss i Simrishamn. Hon är noga med att betona att Ung Sluss inte är en myndighet, utan man kan komma när man behöver stöd eller hjälp med något: ”Vi som jobbar på Ung Sluss finns till för våra ungdomar. Alla har olika vägar och mål och vi har tid att lyssna och anpassa oss efter deras behov.”

I Simrishamns kommun finns ungefär 100 ungdomar i åldern 16-24 år, som saknar sysselsättning. Huvudfokus är att i första hand vägleda dessa unga mot att slutföra sina grundskole- och gymnsieutbildningar och hitta långsiktiga mål.

Målet är att samtal, möten med arbetslivet, ökade kunskaper om hur samhället fungerar, coachning kring friskvård och hälsa och förbättrad självkänsla och självkännedom, ska kunna hjälpa ungdomar att vilja och våga pröva nya saker och hitta sin väg in i studier eller arbetsliv.

ung-sluss-i-simrishamn-2

Coach Jonna Svensson Olin, ungdomsspanare Agnes Warelius och projektledare för projektet i Simrishamns kommun Johan Kohnke berättar att Ung Sluss på Storgatan 12 i Simrishamn har öppet alla vardagar mellan 10 och 14 och att även ungdomarnas anhöriga är välkomna: ”De ungdomar som vi vänder oss till kan behöva uppmuntran och stöd för att ta sig hit. Vi har anställt ungdomsspanare som kan söka upp ungdomar som vi tror skulle kunna vara intresserade av och ha behov av våra tjänster, men ungdomarnas anhöriga och vänner spelar också en viktig roll. Känner man en ungdom som inte har någon sysselsättning kan man gärna följa med honom eller henne för att hälsa på oss. Om man känner sig osäker kring hur man bäst ska kunna stötta sin ungdom kan man också själv besöka oss på Storgatan 12 eller ringa någon av våra coacher för att be om råd.”

 

Vill du veta mer?

Ung Sluss finns nu i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Projektet startade den 15 augusti 2016 och pågår fram till 31 december 2017.

Besök gärna Ung Slussens mötesplats på Storgatan  12 i Simrishamn. Du hittar också ”Ung Sluss i Simrishamn” på Facebook:  https://www.facebook.com/ungsluss.simrishamn/    InstaGram @ungsluss.simrishamn och på Snapchat @simrisungsluss

ung-sluss-i-simrishamn-4

Nyheter P4 Kristianstad kan du höra ett radioinslag från Ung Sluss i Simrishamn (inslaget börjar efter en minut och är nästan två minuter långt):  http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780111?programid=101

På webbplatsen för Delegationen för unga till arbete kan du läsa mer om Ung sluss i en intervju med Johan Kohnke, arbetsmarknadsstrateg i Simrishamns kommun:  https://www.dua.se/news/fyra-kommuner-i-samverkan-kring-ungdomsarbetslosheten

Projektet har drygt 11 miljoner kronor till förfogande, varav 7,4 miljoner kronor kommer från ESF, Europeiska Socialfonden. Resterande finansiering, i pengar och tid, står de fyra samarbetskommunerna i SÖSK, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad för, tillsammans med Arbetsförmedlingen.

För mer information:  https://sydostskane.squarespace.com/ung-sluss

Kontaktuppgifter:

ung-sluss-i-simrishamn-11

Jonna Svensson Olin, coach
tel nr. 0721-80 37 65
mail: jonna.svenssonolin@simrishamn.se

Lena Bottner, coach
tel nr. 0414-81 91 87
mail: lena.bottner@simrishamn.se

Agnes Warelius, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 68
mail: agnes.warelius@simrishamn.se

Lina von Tourtchaninoff, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 67
mail: lina.von.tourtchaninoff@simrishamn.se

Anna Engström, studie- och yrkesvägledare
tel nr. 0414-81 95 31
mail: anna.engstrom@simrishamn.se

Johan Kohnke, delprojektledare
tel nr. 0414-81 93 87
mail: johan.kohnke@simrishamn.se

 

 

 

Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Barn gör rätt om de kan

Läsåret 2015/16 deltog Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner i samarbete med Region Skåne i en stor satsning kring värdegrund, förhållningssätt och ledarskap. Personal i förskoleklass, grundskola och grundsärskola innefattades och målet var att man skulle skapa bättre relationer kring kommunens barn och på så vis bättre kunna hjälpa alla barn att lyckas i skolan.

Satsningen har sett olika ut på olika skolor och bestått i bland annat storföreläsningar med Karl Witting, Ross Greene och Bo Hejlskov, bokcirklar, diskussionsgrupper, workshops, studiebesök och samarbeten mellan skolor.

Mottot  ”Barn gör rätt om de kan”, som satsningen fick sitt namn efter, har formulerats av Ross Greene.  Ross Greene är psykolog och forskare vid Harvard Medical School och han har länge arbetat med frågeställningen hur man bör möta och bemöta barn och unga som har ett problemskapande beteende. 
Ross Greene föreläser om "Barn gör rätt om de kan".

Många av de som arbetar med barn och unga i Simrishamns kommun var på plats när Ross Greene föreläste om sin forskning och arbetsmodell på Moriskan i Folkets park, 3 december 2015.

Greene menar att om vi tänker att ”Barn gör rätt om de vill” blir vårt jobb i första hand att få barn att vilja göra rätt. Då försöker vi öka deras motivation med hjälp av belöningar och bestraffningar och risken är stor att vi driver igenom vår vilja utan att vi förstår de bakomliggande orsakerna till problemen och än mindre gör något åt dem. På så vis är det stor risk att konflikterna och det oönskade beteendet återkommer.
Om vi istället utgår från att barn gör rätt om de kan, får vi ett helt annat förhållningssätt. Då anser vi att det oönskade beteendet beror på att barnet saknar viktiga förmågor och därför inte klarar leva upp till omgivningens förväntningar.  Till exempel klarar barnet kanske inte av att vara tillräckligt flexibelt när vår planering ändras eller så kan barnet inte hantera sin frustration när hans eller hennes förväntningar och behov inte blir tillfredsställda. Med detta sätt att se på barnen blir vår främsta uppgift att försöka ta reda på vad det är som hindrar ett visst barn från att göra vad som förväntas.
När vi vet mer om vilka färdigheter barnet saknar, kan vi lättare ge stöd och tillsammans med barnet hitta lösningar som känns genomförbara och bra för båda parter. På så vis lär sig barnet att handskas med sina egna inte ännu färdigutvecklade förmågor. Han eller hon får dessutom träna sig i att lyssna på andra, bli lyssnade på, samarbeta och lösa problem.
Karl Witting på Ystad teater, 27 maj 2016

27 maj 2016 var det uppföljning av samverkan och gemensam kompetensutveckling i sydöstra Skåne under samlingsnamnet ”Barn gör rätt om de kan”. Inbjudna talare var Karl Witting, Ing-Marie Wieselgren, Linda Wellin, Mats Lundqvist och Beppe Singer.

 

Fler bilder:

"Barn gör rätt om de kan" med Ross Greene

”Barn gör rätt om de kan” med Ross Greene. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från Greenes föreläsning.

Barn gör rätt om de kan

Uppföljning och avrundning av samarbetsprojektet Barn gör rätt om de kan, i Ystad teater 27 maj 2016. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från den avslutande heldagen i Ystad.

 

Barn och unga hörs och syns i Simrishamn

Inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vi med barn och ungas lärande varenda dag. Våra verksamheter vilar på två ben: ”Kunskaper och färdigheter” och ”Normer och värden”. Dessa två områden är lika viktiga och beroende av varandra. När det råder balans får vi framgångsrika verksamheter.

Ewa_Kristensson

Jag heter Ewa Kristensson och har sedan femton år tillbaka arbetat som chef i skolans värld, med allt vad det innebär. Jag ville gärna anta utmaningen att utveckla morgondagens förskola, skola och kulturskola i Simrishamns kommun, och den 10 augusti i fjol tillträdde jag tjänsten som barn- och utbildningschef.

Två av anledningarna till att jag valde att söka jobbet var dels Kulturgarantin, dels arbetet med barnkonventionen genom bland annat den lokala barnombudsmannen och kommunens uttalade vilja att lyssna på barn och unga. En tredje anledning var arbetet med det digitala lärandet i skolan. Det framgångsrika arbete som görs inom dessa tre områden sticker ut och när vi i höstas fick den hedrande femtonde platsen i landet i Lärarförbundets ranking kändes det tydligt att vi är på rätt väg.

lärarförbundets kommunrankning3

Jag anser att kulturell medvetenhet, kulturella uttrycksformer och ett entreprenöriellt förhållningssätt ger engagerade medborgare, gör livet rikare och förbereder våra barn och unga för livet, demokratin och arbetslivet. Simrishamns kommuns kulturgaranti ger barn och unga möjlighet att uppleva professionell kulturutövning och att själva skapa och påverka sin omgivning med hjälp av kultur. Alla barn och unga ska ges möjlighet att känna att de vill och kan uttrycka sina åsikter och välja på vilka sätt och med vilka uttryck. För att stärka barn och ungas rättigheter behöver samverkansformer alltid vidareutvecklas och i Simrishamn har ett sådant förvaltningsövergripande arbete precis inletts mellan vår förvaltning och socialförvaltningen. Det framgångsrika arbetet med det digitala lärandet i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete kommer att fortsätta.

För mig är det viktigt att påverka barns och ungas möjlighet att utvecklas så långt som möjligt och att ge dem förutsättningar att möta framtiden. Då blir tre delar viktiga:

  1. Stark och välkänd identitet. Det är nödvändigt att vi har en gemensam bild av vilka vi är och vart vi ska, att vi ser helheter, tar ansvar, har goda resultat och är ambassadörer.
  2. Medveten värdestyrning. Det är självklart att arbeta med normer och värden i den dagliga gärningen och att öka medvetenheten kring människors lika värde och det demokratiska uppdraget.
  3. Ständiga förbättringar. Vi har alla ett ansvar för att utveckla varierande arbetssätt och arbetsformer och föra verksamheten framåt.

Välkomna att ta del av eller arbeta med oss för barn och ungas framtid – barn och unga hörs och syns i Simrishamn!

Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef

DSC_0721

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om Lärarförbundets rankning av Sveriges skolkommuner:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med Barns rättigheter:

DSC_1249

Här kan du läsa mer om Kulturskolan och Kulturgarantin i kulturgarantiSimrishamns kommun:

 

Stor fest när Kulturskolan i Simrishamn inviger sina nya lokaler

 

Här kan du läsa mer om några av våra digitala satsningar i Simrishamns kommun:

IT utmärkelse -6

Nära samarbete mellan skola och socialtjänst för barnens bästa

Tillsammans med föräldrar och vårdnadshavare vill skolorna och socialtjänsten i Simrishamns kommun skapa så goda förutsättningar som möjlighet för att våra barn och unga ska må bra, utvecklas och få en bra start i livet.

I början av februari 2016 hade skolorna och socialtjänsten i Simrishamns kommun därför en samverkansdag med ledorden ”samsyn, samarbete och struktur”. Medverkade gjorde ett 40-tal nyckelpersoner från kommunens skolor och socialtjänst samt deras chefer.

Barnkonventionen Artikel 3

En röd tråd genom konferensen var FN:s Barnkonvention och hur vi ska kunna förbättra vårt arbete för barns och ungas bästa. Detta hoppas vi kunna uppnå genom …

  • ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter och
  • förbättrade rutiner för samverkan och samarbete.

***

Samverkansdagen inleddes med att barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och socialchef Stina Lundqvist gav sin syn på samverkan och samarbete.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-19Stina vill att det ska vara lätt och tydligt hur man kan ta hjälp av socialen. Hon berättade att ärenden kan ha en tendens att stanna i skolan fram till dess att läget blir akut. När man väl kontaktat socialtjänsten kan man därför bli väldigt frustrerad ifall det inte händer något direkt. Istället vill hon uppmuntra skolpersonal att, redan innan det hinner gå så långt, ringa socialtjänsten för rådgivning. Stina tog också upp hur viktigt det är att vi får in samarbetsrutiner som inte är personbundna: ”Oavsett vilken skola barnet går i eller vilken socialsekreterare barnet har, ska samverkan fungera.”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-22Ewa berättade att hon upplevt att det finns ett oerhört stort hjärta i kommunen. Hon talade om hur viktigt det är med samarbeten mellan förvaltningar, att man inte bara fördjupar sig inom sina respektive kompetenser utan att man även skapar tydliga strukturer för hur man ska arbeta ihop, och att det dessutom är viktigt för befolkningsutvecklingen att vi är erkänt duktiga på det: ”Vi behöver hitta varandras roller och organisera mellanrummen. Tillsammans ska vi arbeta så att barn och unga hörs och syns i Simrishamn!”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-7

Det avslutande handslaget fungerade som symbol för gemensamt ansvarstagande, ömsesidig respekt för varandras verksamheter och en tydlig signal att vi är beredda att ge varandra en hjälpande hand för att på bästa sätt kunna stötta kommunens barn och ungdomar.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-25Ulla Winza, chef för resursenheten i Tomelilla kommun, var inbjuden som inspiratör och ledare för dagens program. Ulla har en bakgrund som lärare och rektor, och alltså erfarenhet från både skola och socialtjänst. Hon har sett hur man i båda förvaltningarna vill väl och har ett stort engagemang i sina olika uppdrag: ”Men ett plus ett kan bli tre om man ser varandra som resurser och samarbetspartners.”

Bland annat ledde Ulla en paneldiskussion med cheferna inom skola och socialtjänst. Diskussionerna kretsade kring förvaltningarnas uppdrag och befogenheter och tillsammans funderade man kring utmaningar och möjligheter vid ett fördjupat samarbete: ”I Simrishamn kan man minsann!”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun

Deltagare vid paneldiskussionen var rektor för skolområde Nord Christina Bergkvist, enhetschef för barn och ungdom Mats Bengtsson, Simrishamns kommuns barnombudsman Marie Lundin, avdelningschef för Individ och familjeomsorg Per Persson och samtalsmoderator Ulla Winza.

Utifrån en autentisk fallstudie träffades man sedan i tvärgrupper för att diskutera:

  • Hur man ska kunna arbeta förebyggande för att undvika att våra barn och unga far illa?
  • Vilka uppdrag och befogenheter har skolan respektive socialtjänsten? Hur kan de två olika förvaltningarna hjälpa barn och ungdomar som ändå kommer i stora svårigheter?
  • Vad behöver vi för rutiner och struktur för att få till ett välfungerande samarbete? Vem/vilka ska göra vad och när ska det göras?

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-58

I tvärgrupperna ingick bland annat socialsekreterare, familjehemssekreterare, kuratorer, elevstödssamordnare och socionomer. Även rektorer/förskolechefer och enhetschefer samlades för diskussion gruppvis.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-52

Samverkansdagen avslutades med att grupperna redovisade sina resultat. Per Persson, chef för individ och familj, och rektor Christina Bergkvist sammanfattade sedan dagen och informerade om hur man planerar fortsätta samarbetet mellan skolan och socialtjänsten: ”Tanken är nu att vi fortsätter utvecklingsarbetet under våren i en referensgrupp och i en arbetsgrupp med syfte att ta fram rutiner och konturer i vårt samarbete. Vår ambition är att dessa kan ligga beslutade och klara till hösten 2016.”

Deltagarnas utvärdering av dagen visar att det var uppskattat att man fick tid att träffas under en heldag och att det funnits ett behov av att lära känna varandra och att få kunskap om varandra verksamheter. Deltagarna värdesatte även programmets tydliga struktur och att deras chefer haft möjlighet att delta hela dagen.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-48

 

________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från samverkansdagen:   https://flic.kr/s/aHskqudnXk

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med Barns rättigheter:

Skolinspektionen besöker Simrishamns kommun

Vart tredje år genomför Skolinspektionen regelbunden tillsyn av kommunernas förskolor och skolor. Det övergripande syftet med inspektionerna är att Skolinspektionen vill bidra till att alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen.

 

Skolinspektionen är en statlig myndighet med uppdrag att granska skolor och bedöma ansökningar om att driva fristående skolor. Målet är en god utbildning i trygg miljö.

 

Under vårterminen kommer Skolinspektionen att granska kommunen som huvudman och göra tillsyn av Simrislundsskolan, Borrby skola, Korsavadsskolan, Grundsärskolan och Gymnasiesärskolan.

Dessutom granskas följande enskilda huvudmän: Hammenhögs friskola, Stiftelsen Sophiaskolan Österlens Waldorfskola, Nils Holgerssonsskolan och FAMN.

Skolinspektionen granskar områden som man anser är avgörande för barns och ungdomars utveckling och lärande. Brister inom dessa områden riskerar därför få allvarliga konsekvenser för deras rätt till en utvecklande och trygg skolgång.

I samband med tillsynen tittar man bland annat på offentlig statistik, tidigare erfarenheter, besöker klassrum och intervjuar chefer, rektorer, pedagoger, assistenter och elever. Skolinspektionen gör därefter en analys och fattar beslut utifrån det material som man samlat in. Tillsynen kan leda till allt från att man inte hittat några brister till att en skola tvingas stänga. Efter att beslut fattats ger Skolinspektionen råd och vägledning och följer upp hur respektive skola jobbar vidare med de punkter som de behöver utveckla. På så vis kan tillsynen fungera som ett stöd i skolornas utvecklingsarbete.

Skolinspektionen bedömer bland annat undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, bedömning och betygssättning, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättningar för lärande och trygghet och styrning och utveckling av verksamheten. På gymnasie- och gymnasiesärskolor granskar man även grundläggande behörighet, introduktions-program och hur skolornas arbetsplatsförlagda lärande (APL) fungerar.

Vill du veta mer?

På Skolinspektionens webbplats kan du läsa mer om Skolinspektionens arbete:  https://www.skolinspektionen.se/

Här hittar du information som vänder sig direkt till vårdnadshavare:  https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/For-foraldrar/

Skolinspektionen har också skapat en webbplats som handlar om elevers rättigheter i skolan och vänder sig till elever:  https://elev.skolinspektionen.se/sv/

Barnkonsekvensanalyser hjälper oss att sätta barnen i centrum

Vår lokala barnombudsman Marie Lundin har i uppdrag att stärka barns rättigheter i kommunen. För att göra detta håller hon bland annat i utbildningar, hjälper till att upprätta handlingsplaner, checklistor och barnkonsekvensanalyser och stöttar kommunanställda så att de får med ett barnperspektiv i de beslut som fattas:

Utbildning

De senaste åren har målsättningen varit att all personal som arbetar direkt eller indirekt med barn och alla politiker ska ha en grundutbildning i barns rättigheter. Man har samtidigt passat på att diskutera hur dessa rättigheter bäst ska tas tillvara i de olika verksamheterna. De som direkt eller indirekt arbetar med barn har också fått utbildning i att de har en anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen 14:1 om de är oroliga över att ett barn kan fara illa.

Allt från IT-tekniker, biblioteksanställda och socialarbetare har redan fått utbildningen. Nu har turen kommit till skolorna.

Marie Lundin, Simrishamns kommuns barnombudsman, berättar om kommunens arbete för barns rättigheter.

Kommunens barnombudsman, Marie Lundin, har i uppgift att sprida kunskap om barns rättigheter och att, i samarbete med andra, hjälpa barn så att de får sina rättigheter uppfyllda. På bilden ser vi henne informera särskolans personal.

Sedan höstterminens början 2015 träffar Marie personal på Simrishamns kommuns skolor för att tala om barnkonventionen och hur kommunen arbetar med barns rättigheter utifrån ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″ och hur hon kan stötta personal som vill upprätta barnkonsekvensanalyser när de misstänker att ett eller flera barn riskerar att komma i kläm.

Marie Lundin har träffat många av kommunens elever för att tala om barnkonventionen och personalen på kommunens skolor arbetar systematiskt för att deras elever ska veta sina rättigheter och känna sig trygga och lyssnade på. I hela skolområde Nord samarbetar man dessutom med UNICEF i ett projekt kallat Rättighetsbaserad skola. Detta kan du läsa mer om här: ”Simrishamns kommun ligger i framkant i arbetet med FN:s barnkonvention”.

Barnkonsekvensanalyser

En del av Maries arbete är att hjälpa till att upprätta barnkonsekvensanalyser för grupper av barn eller enskilda barn, som av olika anledningar riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. En barnkonsekvensanalys innebär en djupgående och noggrann undersökning av barnets eller barnens behov och av hur dessa behov kan uppfyllas.

Vad gäller skolor kan en sådan analys ibland visa att en skola behöver göra mer för att stötta ett visst barn och ibland kan den visa att problemet eller problemen inte ligger inom skolans kompentensområde eller ansvar utan att andra instanser måste ta vid.

Ett hjärta av såpa <3

Personer som arbetar inom skolan och elevhälsan eller på andra sätt arbetar med barn direkt eller indirekt, kan kontakta Marie Lundin för att få hjälp med att göra en barnkonsekvensanalys. Marie arbetar med barn upp till 18 år, men trots att ungdomar i slutet av sin gymnasieutbildning är ”vuxna” enligt lagens mening, kan Marie ge visst stöd i arbetet även kring dem.

Synliggöra barnperspektivet

Många beslut som fattas i kommunen påverkar barns levnadsvillkor. Det kan till exempel handla om att ökade kommunala avgifter påverkar barnfamiljers ekonomi, att barns skolväg påverkas av olika vägbyggen och att olika grupper av barn påverkas olika beroende på hur man fördelar resurserna inom skola och barnomsorg. Särskilt i de beslut där barn berörs indirekt kan det vara lätt att missa barnperspektivet.

Marie Lundin stöttar kommunanställda i hur man kan arbeta med kommunens handlingsplan, checklistor och barnkonsekvensanalyser för att få med ett tydligt barnperspektiv i de beslut som fattas och i kommunens vision, mål, styrdokument och verksamhetsplaner samt redovisningar och rapporter.

Elever på Piratenskolan arbetar med en övning kopplad till barnkonventionen.

Marie hjälper också de olika förvaltningarna att skapa förutsättningar för barn att uttrycka sina åsikter och önskemål i frågor som rör dem. Det är viktigt att våra barn känner att de blir lyssnade på, att deras behov och åsikter påverkar de beslut som fattas och att beslutsfattare återkopplar till dem så att de får veta varför ett visst beslut fattades. Några sätt att uppnå detta:

  • man har klass- och skolråd,
  • man tar ofta hjälp av ungdomar i rekryteringsprocessen av personal inom barn- och utbildningsförvaltningen,
  • man gör intervjuer med barn och unga för att utforma och utvärdera olika projekt och
  • man har skapat möjligheter för barn och unga att uttrycka sina åsikter i ett ungdomsråd som fungerar som en remissinstans till kommunen.

_________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

I Simrishamns kommun lägger man stor vikt vid att försöka förebygga ohälsa bland barn och unga. Detta förebyggande arbete sker bland annat i form av diskussions och stödgrupper för barn respektive föräldrar: Blåvingegruppen (som vänder sig till barn på mellan 7 och 12 år), Aktivt föräldraskap (föräldragrupp) och Barn i föräldrars fokus (föräldragrupp för föräldrar i konfliktfyllda separationer). Man har också via Elevhälsan ett stödteam som arbetar med stödåtgärder för enskilda barn såväl som för hela grupper av elever och personal ute på skolorna. Mer om detta kommer du att kunna läsa i nästa inlägg här på bloggen.

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här på kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du också mer om Simrishamns kommuns barnombudsman:

På Barnrättsbloggen kan du följa Marie Lundins arbete:

Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 2 av 2)


världsklassen

Barn och ungdomar som bor i Sverige och är mellan 3 och 20 år har rätt till förskola, grundskola och gymnasium. Barn- och utbildningsförvaltningen har med andra ord en viktig uppgift vad gäller integrationen av de nyanlända barnen. Några exempel på det arbete som görs är:

  1. Barn- och utbildningsförvaltningens samordnare, Staffan Andrée, kontaktar alla nyanlända barnfamiljer och gör hembesök för att informera om svenska skolsystemet och erbjuda barnen förskola och skola.
  2. Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggningssamordnare för nyanlända, Lillan Dahlqvist, undersöker vilka kunskaper och färdigheter de enskilda barnen har och tar ställning till vilken årskurs som kan tänkas passa dem.
  3. Kommunens skolledare tar del av kartläggningen och rekommendationen och fattar beslut om var de enskilda flyktingbarnen bäst bör placeras.

världens hus tjejgrupp-20

Dagens inlägg handlar om några av de som är först på plats för att träffa och hjälpa de nyanlända barnfamiljerna. Nästa inlägg kommer att handla om de förberedelseklasser som först tar emot eleverna och hur eleverna sedan successivt slussas ut i sina ordinarie skolklasser.

Uppsökande verksamhet

Staffan Andrée besöker nyanlända familjer för att berätta att deras barn kan gå i skolanStaffan Andrée tar via tolk den första kontakten med de nyanlända som har barn. Han frågar om han och tolken får lov att komma och besöka dem för att berätta om det svenska skolsystemet och om de nyanlända barnens möjligheter att gå i förskola och skola i Simrishamns kommun.

De flesta av de nyanlända barnfamiljer som Staffan besöker är asylsökande och bor på asylboenden i Stockeboda och Hammenhög och i lägenheter som Migrationsverket hyr i Simrishamn, Borrby, Hammenhög, Gärsnäs och S:t Olof. En del familjer som kommer till kommunen har hunnit få asyl, men de erbjuds också besök eftersom mycket är nytt även för dem.

Alla föräldrar har hittills tackat ja till besöket. De är angelägna om att deras barn ska få börja skolan i kommunen så fort som möjligt.

När Staffan träffar föräldrarna berättar han att i Sverige går de flesta barn i förskoleklass ett år innan grundskolan börjar, därefter har barnen nio-årig skolplikt. Skolplikten gäller även de barn som fått uppehållstillstånd. Asylsökande barn måste inte gå i förskola respektive skola, men de erbjuds möjligheten och hittills har alla tillfrågade föräldrar i kommunen tackat ja till erbjudandet.

Några andra saker Staffan Andrée berättar är att …

  • Barn på mellan 3 och 6 år har rätt till gratis förskola 15 timmar per vecka.
  • De flesta barn går i förskoleklass i ett år från det att de är ca 6 år. Att gå i förskoleklass är också gratis.
  • Föräldrar har rätt att välja skola för sina barn (beroende på om det finns lediga platser och med vissa begränsningar på grund av transporter). I Hammenhög kan man till exempel välja mellan Hammenhögs friskola, Gärsnäs skola och Borrby skola.
  • Det är gratis att gå i skolan. Man behöver inte köpa skolmaterial, utan barnen får eller kan låna allt de behöver.
  • Även skolluncherna är gratis, men det är viktigt att äta frukost innan man går till skolan och barnen ska gärna ta med sig en frukt att äta under förmiddagen.
  • Betyg får man inte förrän i årskurs 6.
  • Barnen har ingen skoluniform.
  • Skolan är neutral vad gäller religion. Det innebär att man får utöva sin religion på fritiden.
  • Skolans personal förväntar sig att eleverna är aktiva, samarbetar med varandra och deltar i diskussioner.
  • Flickor och pojkar har gemensam undervisning och gör samma saker (med undantag från omklädning och duschning). Man strävar efter att behandla flickor och pojkar lika.

Nyanlända barnfamiljer får information om att deras barn kan gå i skolanStaffan delar också ut Skolverkets informationsmaterial om den svenska skolan. Den finns på många olika språk, så det är stor chans att att man kan få broschyren på sitt modersmål.

I samband med besöket ställer Staffan frågor om de olika familjernas bakgrund och behov, t ex varifrån de kommer, hur de har kommit hit, vilka språk de talar, hur många år som barnen har gått i skola och vad de har gjort om de inte gått i skolan. Denna information skickas sedan vidare som underlag för fortsatt kartläggning av Lillan Dahlqvist och till rektor, skolsköterska och lärare på berörda skolor.

Föräldrarna är som sagt mycket angelägna om att deras barn ska kunna börja skolan. Redan vid detta första möte bokar Staffan André därför in en tid som de nyanlända barnen ska träffa Lillan Dahlqvist.

Kartläggning och placering

Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggningssamordnare för nyanlända, Lillan Dahlqvist, träffar de nyanlända barnen och deras föräldrar tillsammans med en tolk som talar elevens modersmål. Lillans målsättning är att ta reda på vad barnen kan och vad de behöver utveckla. En viktig del av integrationen är nämligen att barnen placeras i en årskurs där de får goda förutsättningar att trivas och utvecklas.

Nyanlända barn kartläggning och förberedelseklass-12Lillan träffar oftast en familj i taget tillsammans med en studiehandledare som talar samma språk som de nyanlända barnen. Om familjen har flera barn försöker hon kartlägga syskon samtidigt. På så vis underlättar hon för de enskilda familjerna och snabbar på processen. Kartläggningen innebär att man träffas cirka 3 gånger. Varje gång tar ungefär 1,5 timme. De flesta vårdnadshavarna är med i början av kartläggningarna.

De nyanlända familjerna behöver oftast hjälp med många olika saker. För att det inte ska bli några missförstånd är Lillan tydlig med att hon arbetar med skolfrågor och till exempel inte kan hjälpa till med asylärenden, boenden eller sjukvård. Istället hänvisar hon till andra som är experter på dessa områden.

Nyanlända barn kartläggning och förberedelseklass-9Lillan börjar sin kartläggning genom att ställa frågor till eleverna och deras vårdnadshavare kring vilka kunskaper, färdigheter och intressen barnen har, som till exempel om de kan läsa och skriva, om de är vana att använda dator och internet, vilka ämnen har de läst och vilka ämnen de gillade mest, vilka språk de kan och vilket språk de är bäst på och om de kan klockan och cykla. Därefter gör hon olika tester för att undersöka barnens kunskaper i matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturvetenskapliga ämnen och modersmål. De barn som vill får också visa att de kan lite svenska.

Nyanlända barn kartläggning

Lillan har texter på många olika språk som hon kan använda när hon testar barns och ungdomars läsförståelse på deras modersmål. Här ser ni till exempel texten ”Lagom är bäst” på thai, serbokratiska, somaliska, arabiska och svenska.

Efter att Lillan är färdig med kartläggningen skriver hon en rekommendation som hon skickar till berörda skolledare.  I denna skriver hon vilket årskurs hon rekommenderar att eleven ska gå och varför och hon bifogar elevernas resultat. När rektorerna fattat beslut kring elevens placering skickas kartläggningsmaterialet vidare till den skolenhet där eleven ska gå.

Vill du veta mer?

I tre inlägg kommer ni att få träffa några av dem som på olika sätt arbetar med flyktingintegration inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun. Första inlägget hittar du här:  ”Simrishamns kommun förebild för mottagande av flyktingbarn (del 1 av 2)”

Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet har fått i uppdrag att skapa ett kartläggningsmaterial. Från och med 2016 är det obligatoriskt att använda detta kartläggningsmaterial i alla kommuner. Du kan läsa mer om materialet här: ”Kartläggningsmaterial för nyanlända elever”.

På kommunens hemsida kan du läsa mer om flyktingmottagandet i Simrishamns kommun:  ”Flyktingmottagande”.