Barn och unga hörs och syns i Simrishamn

Inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vi med barn och ungas lärande varenda dag. Våra verksamheter vilar på två ben: ”Kunskaper och färdigheter” och ”Normer och värden”. Dessa två områden är lika viktiga och beroende av varandra. När det råder balans får vi framgångsrika verksamheter.

Ewa_Kristensson

Jag heter Ewa Kristensson och har sedan femton år tillbaka arbetat som chef i skolans värld, med allt vad det innebär. Jag ville gärna anta utmaningen att utveckla morgondagens förskola, skola och kulturskola i Simrishamns kommun, och den 10 augusti i fjol tillträdde jag tjänsten som barn- och utbildningschef.

Två av anledningarna till att jag valde att söka jobbet var dels Kulturgarantin, dels arbetet med barnkonventionen genom bland annat den lokala barnombudsmannen och kommunens uttalade vilja att lyssna på barn och unga. En tredje anledning var arbetet med det digitala lärandet i skolan. Det framgångsrika arbete som görs inom dessa tre områden sticker ut och när vi i höstas fick den hedrande femtonde platsen i landet i Lärarförbundets ranking kändes det tydligt att vi är på rätt väg.

lärarförbundets kommunrankning3

Jag anser att kulturell medvetenhet, kulturella uttrycksformer och ett entreprenöriellt förhållningssätt ger engagerade medborgare, gör livet rikare och förbereder våra barn och unga för livet, demokratin och arbetslivet. Simrishamns kommuns kulturgaranti ger barn och unga möjlighet att uppleva professionell kulturutövning och att själva skapa och påverka sin omgivning med hjälp av kultur. Alla barn och unga ska ges möjlighet att känna att de vill och kan uttrycka sina åsikter och välja på vilka sätt och med vilka uttryck. För att stärka barn och ungas rättigheter behöver samverkansformer alltid vidareutvecklas och i Simrishamn har ett sådant förvaltningsövergripande arbete precis inletts mellan vår förvaltning och socialförvaltningen. Det framgångsrika arbetet med det digitala lärandet i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete kommer att fortsätta.

För mig är det viktigt att påverka barns och ungas möjlighet att utvecklas så långt som möjligt och att ge dem förutsättningar att möta framtiden. Då blir tre delar viktiga:

  1. Stark och välkänd identitet. Det är nödvändigt att vi har en gemensam bild av vilka vi är och vart vi ska, att vi ser helheter, tar ansvar, har goda resultat och är ambassadörer.
  2. Medveten värdestyrning. Det är självklart att arbeta med normer och värden i den dagliga gärningen och att öka medvetenheten kring människors lika värde och det demokratiska uppdraget.
  3. Ständiga förbättringar. Vi har alla ett ansvar för att utveckla varierande arbetssätt och arbetsformer och föra verksamheten framåt.

Välkomna att ta del av eller arbeta med oss för barn och ungas framtid – barn och unga hörs och syns i Simrishamn!

Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef

DSC_0721

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om Lärarförbundets rankning av Sveriges skolkommuner:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med Barns rättigheter:

DSC_1249

Här kan du läsa mer om Kulturskolan och Kulturgarantin i kulturgarantiSimrishamns kommun:

 

Stor fest när Kulturskolan i Simrishamn inviger sina nya lokaler

 

Här kan du läsa mer om några av våra digitala satsningar i Simrishamns kommun:

IT utmärkelse -6

Annonser

Nära samarbete mellan skola och socialtjänst för barnens bästa

Tillsammans med föräldrar och vårdnadshavare vill skolorna och socialtjänsten i Simrishamns kommun skapa så goda förutsättningar som möjlighet för att våra barn och unga ska må bra, utvecklas och få en bra start i livet.

I början av februari 2016 hade skolorna och socialtjänsten i Simrishamns kommun därför en samverkansdag med ledorden ”samsyn, samarbete och struktur”. Medverkade gjorde ett 40-tal nyckelpersoner från kommunens skolor och socialtjänst samt deras chefer.

Barnkonventionen Artikel 3

En röd tråd genom konferensen var FN:s Barnkonvention och hur vi ska kunna förbättra vårt arbete för barns och ungas bästa. Detta hoppas vi kunna uppnå genom …

  • ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter och
  • förbättrade rutiner för samverkan och samarbete.

***

Samverkansdagen inleddes med att barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och socialchef Stina Lundqvist gav sin syn på samverkan och samarbete.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-19Stina vill att det ska vara lätt och tydligt hur man kan ta hjälp av socialen. Hon berättade att ärenden kan ha en tendens att stanna i skolan fram till dess att läget blir akut. När man väl kontaktat socialtjänsten kan man därför bli väldigt frustrerad ifall det inte händer något direkt. Istället vill hon uppmuntra skolpersonal att, redan innan det hinner gå så långt, ringa socialtjänsten för rådgivning. Stina tog också upp hur viktigt det är att vi får in samarbetsrutiner som inte är personbundna: ”Oavsett vilken skola barnet går i eller vilken socialsekreterare barnet har, ska samverkan fungera.”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-22Ewa berättade att hon upplevt att det finns ett oerhört stort hjärta i kommunen. Hon talade om hur viktigt det är med samarbeten mellan förvaltningar, att man inte bara fördjupar sig inom sina respektive kompetenser utan att man även skapar tydliga strukturer för hur man ska arbeta ihop, och att det dessutom är viktigt för befolkningsutvecklingen att vi är erkänt duktiga på det: ”Vi behöver hitta varandras roller och organisera mellanrummen. Tillsammans ska vi arbeta så att barn och unga hörs och syns i Simrishamn!”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-7

Det avslutande handslaget fungerade som symbol för gemensamt ansvarstagande, ömsesidig respekt för varandras verksamheter och en tydlig signal att vi är beredda att ge varandra en hjälpande hand för att på bästa sätt kunna stötta kommunens barn och ungdomar.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-25Ulla Winza, chef för resursenheten i Tomelilla kommun, var inbjuden som inspiratör och ledare för dagens program. Ulla har en bakgrund som lärare och rektor, och alltså erfarenhet från både skola och socialtjänst. Hon har sett hur man i båda förvaltningarna vill väl och har ett stort engagemang i sina olika uppdrag: ”Men ett plus ett kan bli tre om man ser varandra som resurser och samarbetspartners.”

Bland annat ledde Ulla en paneldiskussion med cheferna inom skola och socialtjänst. Diskussionerna kretsade kring förvaltningarnas uppdrag och befogenheter och tillsammans funderade man kring utmaningar och möjligheter vid ett fördjupat samarbete: ”I Simrishamn kan man minsann!”

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun

Deltagare vid paneldiskussionen var rektor för skolområde Nord Christina Bergkvist, enhetschef för barn och ungdom Mats Bengtsson, Simrishamns kommuns barnombudsman Marie Lundin, avdelningschef för Individ och familjeomsorg Per Persson och samtalsmoderator Ulla Winza.

Utifrån en autentisk fallstudie träffades man sedan i tvärgrupper för att diskutera:

  • Hur man ska kunna arbeta förebyggande för att undvika att våra barn och unga far illa?
  • Vilka uppdrag och befogenheter har skolan respektive socialtjänsten? Hur kan de två olika förvaltningarna hjälpa barn och ungdomar som ändå kommer i stora svårigheter?
  • Vad behöver vi för rutiner och struktur för att få till ett välfungerande samarbete? Vem/vilka ska göra vad och när ska det göras?

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-58

I tvärgrupperna ingick bland annat socialsekreterare, familjehemssekreterare, kuratorer, elevstödssamordnare och socionomer. Även rektorer/förskolechefer och enhetschefer samlades för diskussion gruppvis.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-52

Samverkansdagen avslutades med att grupperna redovisade sina resultat. Per Persson, chef för individ och familj, och rektor Christina Bergkvist sammanfattade sedan dagen och informerade om hur man planerar fortsätta samarbetet mellan skolan och socialtjänsten: ”Tanken är nu att vi fortsätter utvecklingsarbetet under våren i en referensgrupp och i en arbetsgrupp med syfte att ta fram rutiner och konturer i vårt samarbete. Vår ambition är att dessa kan ligga beslutade och klara till hösten 2016.”

Deltagarnas utvärdering av dagen visar att det var uppskattat att man fick tid att träffas under en heldag och att det funnits ett behov av att lära känna varandra och att få kunskap om varandra verksamheter. Deltagarna värdesatte även programmets tydliga struktur och att deras chefer haft möjlighet att delta hela dagen.

Samverkan mellan skolan och socialtjänsten i Simrishamns kommun-48

 

________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från samverkansdagen:   https://flic.kr/s/aHskqudnXk

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med Barns rättigheter:

Skolinspektionen besöker Simrishamns kommun

Vart tredje år genomför Skolinspektionen regelbunden tillsyn av kommunernas förskolor och skolor. Det övergripande syftet med inspektionerna är att Skolinspektionen vill bidra till att alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen.

 

Skolinspektionen är en statlig myndighet med uppdrag att granska skolor och bedöma ansökningar om att driva fristående skolor. Målet är en god utbildning i trygg miljö.

 

Under vårterminen kommer Skolinspektionen att granska kommunen som huvudman och göra tillsyn av Simrislundsskolan, Borrby skola, Korsavadsskolan, Grundsärskolan och Gymnasiesärskolan.

Dessutom granskas följande enskilda huvudmän: Hammenhögs friskola, Stiftelsen Sophiaskolan Österlens Waldorfskola, Nils Holgerssonsskolan och FAMN.

Skolinspektionen granskar områden som man anser är avgörande för barns och ungdomars utveckling och lärande. Brister inom dessa områden riskerar därför få allvarliga konsekvenser för deras rätt till en utvecklande och trygg skolgång.

I samband med tillsynen tittar man bland annat på offentlig statistik, tidigare erfarenheter, besöker klassrum och intervjuar chefer, rektorer, pedagoger, assistenter och elever. Skolinspektionen gör därefter en analys och fattar beslut utifrån det material som man samlat in. Tillsynen kan leda till allt från att man inte hittat några brister till att en skola tvingas stänga. Efter att beslut fattats ger Skolinspektionen råd och vägledning och följer upp hur respektive skola jobbar vidare med de punkter som de behöver utveckla. På så vis kan tillsynen fungera som ett stöd i skolornas utvecklingsarbete.

Skolinspektionen bedömer bland annat undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, bedömning och betygssättning, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättningar för lärande och trygghet och styrning och utveckling av verksamheten. På gymnasie- och gymnasiesärskolor granskar man även grundläggande behörighet, introduktions-program och hur skolornas arbetsplatsförlagda lärande (APL) fungerar.

Vill du veta mer?

På Skolinspektionens webbplats kan du läsa mer om Skolinspektionens arbete:  https://www.skolinspektionen.se/

Här hittar du information som vänder sig direkt till vårdnadshavare:  https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/For-foraldrar/

Skolinspektionen har också skapat en webbplats som handlar om elevers rättigheter i skolan och vänder sig till elever:  https://elev.skolinspektionen.se/sv/

Simrishamns kommun satsar på Läslyft

Sedan augusti 2015 deltar skolorna i Borrby, Gärsnäs, S:t Olof och Kivik i Skolverkets satsning Läslyftet. Alla elever och i stort sett alla lärare på de deltagande skolorna är med i satsningen, som till en början pågår fram till sommaren 2016.

I detta inlägg kommer vi att beskriva syftet med läslyftet, vilka lärare som deltar och vilket material de valt att arbeta med, hur de går tillväga och lärarnas erfarenheter av satsningen så här långt.

Läslyftet handlar om att ge elever verktyg för att kunna delta aktivt i samhället

Precis som namnet antyder handlar läslyftet bland annat om att vi ska hjälpa våra barn och ungdomar att bli skickliga läsare och upptäcka nyfikenheten och glädjen i att läsa skönlitteratur. Men det handlar minst lika mycket om att eleverna mer generellt ska utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera så att de lättare kan förstå information, informera andra, uttrycka åsikter, diskutera och på andra sätt delta aktivt i samhället och yrkeslivet.

Barnkonventionen Artikel 12

Fortbildningen Läslyftet fokuserar på hur våra elever ska kunna utveckla sitt språk för att bli källkritiska,  uttrycka sig tydligt, lita till sin kompetens, våga uttrycka sina åsikter och tro på att de kan ha inflytande.

Alla lärare ska arbeta språkutvecklande

Alla lärare, alltså inte bara svensklärarna, har ansvar för att hjälpa sina elever att utveckla sitt språk och sin kommunikationsförmåga. Därför har man på Borrby, Gärsnäs, S:t Olof och Kiviks skolor valt att i stort sett alla lärare ska delta i läslyftet.

Alla lärare är svensklärare

I dag talar man mycket om vikten av att alla lärare jobbar med språket i sina respektive undervisningsämnen. Att arbeta mer systematiskt med språket i alla ämnen har kommit att kallas genrepedagogik.

Lärarna har tillsammans valt vilka infallsvinklar eller så kallade moduler de vill arbeta med. De har valt moduler utifrån målsättningen att materialet och övningarna ska passa så många olika lärarkategorier som möjligt. Det innebär att de under höstterminen arbetat med utvecklingsområdet ”Samtal om text” och under vårterminen planerar att arbeta med ”Läsa och skriva i alla ämnen” med utgångspunkt i materialet för åk 1-3.

Statligt stöd för kollegialt lärande

Simrishamns kommun har fått statligt stöd för att kunna delta i läslyftet. Det innebär att man kan frigöra en del tid för de lärare som går på skolverkets handledarutbildningar och som handleder sina kollegor ute på de olika skolorna, utan att det behöver dras pengar och resurser från andra delar av skolornas verksamhet. Handledare på Borrby skola är Ann-Christin Larsson. På Gärsnäs skola, S:t Olof skola och Piratenskolan är det Madeleine Liwell Jeppsson.

läslyft gärsnäs

Här sitter Madeleine Liwell Jeppsson tillsammans med lärare från Gärsnäs, Kivik och S:t Olof och diskuterar skolverkets material kring hur man kan samtala om texter.

Precis som för matematiklyftet, bygger läslyftet på kollegialt lärande. Det innebär att lärare lär av och med varandra hur de mer effektivt ska kunna hjälpa sina elever att utveckla sitt språk, läsande och skrivande:

  1. Man tar tillsammans del av forskning, diskuterar och planerar sitt arbete med sina elever.
  2. Man prövar olika material, verktyg och metoder ute i klassrummen med eleverna och
  3. sedan träffas man igen för att berätta om sina erfarenheter, diskutera och utvärdera.

Till stöd och inspiration har man som sagt sina egna utbildade handledare. Dessutom tillhandahåller Skolverket ett rikt material på Internet under rubriken  ”Läs och skrivportalen”. Materialet är öppet för alla intresserade, vilket bland annat innebär att skolor kan välja att fortsätta arbeta med portalen även efter att själva läslyftet är över.

Läs och skrivportalen

Skolverket har samlat sitt material för Läslyftet på en webbplats som kallas för Läs- och skrivportalen.

 

läslyft gärsnäs skolomr nord

Lärarna träffas i genomsnitt ungefär 1½ timme i veckan för läslyftet. Varannan vecka, såsom den här torsdagen då Madeleines grupp träffas på Gärsnäs skola, diskuterar de Skolverkets texter, filmer, diskussionsfrågor och förslag på aktiviteter och sedan planerar de tillsammans vad de ska göra i sina klassrum.

 

läslyft borrby

Varannan vecka, såsom den här torsdagen då Ann-Christins grupp träffas på Borrby skola, berättar lärarna för sina kolle vad de gjort och hur det gått. I slutet av träffen visar deras handledare material på Läs- och skrivportalen som de ska studera till nästa vecka och ger lite tips på hur man kan jobba med det.

Lärarnas erfarenheter av läslyftet så här långt

Madeleine och Ann-Christin, som är handledare för läslyftet i kommunen, har tyckt att de fått en mycket bra handledarutbildning på Kristianstad högskola. Där har de fått bra tips och de har praktiskt fått testa många olika metoder och material.

läslyft borrby

Här visar Ann-Christin Larsson en av de böcker som hon och hennes elever arbetat med: Godnatt Mr Tom av Michelle Magorian. Bakom romanen skymtar de läsloggar som eleverna skrivit i parallellt med att de läst boken.

läslyft borrby

Eleverna fick bland annat i uppgift att skriva vars ett fiktivt brev från bokens huvudperson.

läslyft borrby

De läste boken och såg en filmatisering av den. Efteråt fick de jämföra boken med filmen med hjälp av ett så kallat Venn-diagram: där ringarna möts hittar vi det som filmen och boken har gemensamt.

läslyft borrby

Ett annat sätt att arbeta med en bok är att göra ett så kallat VÖL-schema. Det innebär att man gör tre spalter där man skriver upp det man redan Vet, det man Önskar veta och det man Lärt sig genom att läsa boken.

När halva projekttiden gått och man hade hunnit med en modul, hade Madeleine och Ann-Christin både en muntlig och en mer formell skriftlig utvärdering med de deltagande lärarna.

Sammanfattningsvis visar utvärderingarna att de flesta av de deltagande lärarna tycker att läslyftet är ett toppenbra sätt att inspireras, lära sig nya metoder och utvecklas kollegialt. De tycker att Skolverkets urval av texter har varit givande och att det varit bra att träffas och diskutera materialet tillsammans med alla möjliga lärarkategorier. Flera lärare tar också upp att arbetssättet bidragit till att skapa en ökad förståelse och gemenskap.

Andra saker som de tycker är bra med läslyftet:

  • Skönt att få bekräftelse på att det man redan gör anses bra även ur ett forskningsperspektiv.
  • Man får inspiration att pröva nya material och metoder.
  • Man ska pröva att göra det själv och inte bara läsa och prata om det.
  • Man samplanerar lektioner/övningar som man sedan genomför.
  • Vid nästa tillfälle får man beskriva sina erfarenheter och höra hur andra gjort. Genom att följa varandras arbete, så fortbildar man varandra.
  • Det är större frihet i läslyftets material än i matematiklyftet, vilket har gjort det lättare att på ett naturligt sätt få in planeringen i sin undervisning.
  • Det är ett bra tillfälle att prata om sin undervisning och våga berätta om ”misslyckanden”. När man diskuterar saker som inte gått som man tänkt sig, visar det sig ofta att det man gjort inte var så misslyckat ändå.
  • Eleverna gillar att lärarna också får läxor och de tycker det är spännande att höra att vi gör detta för att bli bättre lärare.

Tips: Lärarna berättade att de ibland skrivit lektionsplaneringar som de delat med varandra på Google Drive. Det var bra att i efterhand kunna gå tillbaka och titta på hur man hade gjort.

Under denna termin har man arbetat med modulen ”Samtal om text”, och lärarna berättar att de särskilt haft nytta av tipsen om hur man kan arbeta med expertgrupper, läsloggar, axelkompisar och sokratiska samtal. Hur dessa olika metoder fungerar kan du läsa mer om på Skolverkets webbplats.

Det som flera lärare tyckte var mindre bra med satsningen var att det är ett högt tempo:

  • ”Det går lite väl snabbt fram. Det finns många bra saker på Skolverkets portal och jag skulle gärna vilja pröva en del uppgifter flera gånger, men det hinns inte riktigt med, för vi måste vidare i materialet om vi ska hinna.”
  • ”Vi har mötestid varje vecka för att tillsammans jobba med läslyftet, men vi har tyvärr ingen tid avsatt för inläsning, såsom vi hade när vi arbetade med matematiklyftet.”

Många av lärarna säger att de väldigt gärna vill fortsätta med Läslyftet även om det inte sponsras av staten nästa läsår. Det tycker vi är ett gott betyg, säger Madeleine och Ann-Christin.

________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från Läslyftet i Simrishamns kommun:
Läslyftet i Simrishamns kommun

Klicka på bilden för att komma till Läslyftets album eller använd följande länk:  https://flic.kr/s/aHskqZMmp8

Har alla lärare ansvar för elevernas språkutveckling?

Här kan du läsa Lektor Birgitta Norberg Brorssons svar till Lärarnas Riksförbunds tidskrift Skolvärlden:  ”Alla lärare behöver jobba med språket” (14 jan, 2015).

Även i Lärarförbundets tidskrift Alfa står att läsa att ”Alla lärare behöver gå läslyftet!” i en debattartikel av Anna Kaya, Josefin Nilsson och Hanna Stenhagen (4 feb, 2014).

Här ger Anna Kaya en tydlig förklaring av ”Genrepedagogik – vad är det?” (Ny i svenska skolan, 26 april 2010). I denna artikel får du också många bra tips, ifall du vill lära dig mer om metoden.

På UR.se kan du flera konkreta och bra exempel på hur lärare arbetar med språket i olika undervisningsämnen, t ex ”Språket bär kunskapen” och   ”På väg mot ett annat språk” (2010).

Mer om ”läslyftet”:

Här presenterar Skolverket sin satsning:

Läs- och skrivportalen hittar du Skolverkets material till läslyftet:  https://lasochskrivportalen.skolverket.se/

Här presenteras de moduler som Skolverket erbjuder: ”Modulöversikt”.

Madeleines och Ann-Christins utvärderingar stämmer väl överens med den utvärdering som Skolverket gjort på de skolor som varit med i Läslyftets utprövningsomgång. Du kan läsa mer om den på Skolverkets hemsida: ”Utvärdering av Läslyftet”

Andra stöd kring elevers läs- och skrivutveckling:

Simrishamns kommun satsar på ”språkljudslek” för förskolebarn. Språkljudslek är ett sätt att tidigt komma igång med systematisk och lustfull språkträning och att upptäcka och kunna ge extra stöd till elever med särskilda svårigheter. Läs mer om detta här:  ”Lustfylld lek med språk”

Skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling:

”Språket lyfter”:

Det finns mycket filmat material om den populära metoden ”att skriva sig till läsning”. Här kan du se en lite längre film där flera olika lärare och elever berättar hur de arbetar med att skriva och läsa:

Här hittar du grundskolans, förskoleklassens och fritidshemmets läroplan:  http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR

Jämför gärna läslyftet med vår tidigare satsning på mattelyftet:

Här kan du läsa om kommunens tidigare satsning på Mattelyftet:   https://bufsimrishamn.wordpress.com/2014/05/19/matematiklyftet-ett-lyft-for-saval-elever-som-larare/

Även särskilt begåvade elever behöver stöd i skolan

Skolan ska klara av att möta, uppmuntra och utmana alla barn, utifrån de många olika behov som finns kring både lärande och social utveckling. En grupp elever som ofta missförstås är barn med särskild begåvning. Det vill vi ändra på!

Ola Olsson, en av kommunens 18 förstelärare, har fått i uppdrag att fokusera särskilt begåvade barn. Det handlar om hur man bäst kan stödja dessa barns kunskapsutveckling utifrån deras speciella behov. Men det handlar också om att kompetensutveckla lärarna, som behöver rätt kunskap och förståelse att möta barn som utmanar.

Läs mer om Ola Olssons arbete i en nyligen publicerad artikel i Skolvärlden!

skolvärlden om Ola Olsson

Malin Byströms artikel  ”Särskild lärare – för särskilt begåvade barn”, publicerad i Skolvärlden, 30 dec 2015.