20 november – webbsänt seminarium ”Barnrätt i praktiken”

Den 20 november (2017) lanserar Barnombudsmannen uppdraget, ”Barnrätt i praktiken”, genom ett seminarium i Stockholm. Detta sker på dagen 28 år efter att barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling.

Detta är ett regeringsuppdrag och projektet innebär att säkerställa arbetet med tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner, landsting, regioner och myndigheter. Mer om uppdraget finns att läsa om du följer denna länk regeringsuppdrag

Ewa Kristensson och Marie Lundin Karphammar från förvaltningskontoret medverkar på plats för att ge inspiration hur man strategiskt arbetar med barns rättigheter i Simrishamns kommun. Enligt upplägget är det kl. 10.40 som gäller för Ewa och Marie, men följ gärna hela webbsändningen mellan kl. 10.00 och 12.00 webbsändning

Vi ser fram emot denna webbsändning och önskar Ewa och Marie lycka till på seminariet!

 

 

 

Annonser

Utbildningar med barn i fokus

Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.

Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.

Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.

Barngruppen Blåvinge

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

29378938575_5c648203cc_z

Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.

Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.

Aktivt föräldraskap

Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se  eller telefon 0709-81 95 11.

16957644290_c6f8180aae_z

Barn i föräldrars fokus

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell  (sara.ytell@simrishamn.se).

16957306038_a67e31f9a0_z

Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.

Aktivt ledarskap i skolan

Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

31342710795_20bb512694_z

Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.

 

—*** —

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om barngruppen Blåvinge:

Här kan du läsa mer om kursen Aktivt föräldraskap:

Här kan du läsa mer om kursen Barn i föräldrars fokus

Här kan du läsa mer om Aktivt ledarskap i skolan:

Aktivt ledarskap i skolan

Simrishamns kommun och Barn- och utbildningsförvaltningen gör sedan några år tillbaka en storsatsning på utbildningarna Aktivt Ledarskap i Skolan och Aktivt Föräldraskap. Utbildningarna är mycket lika men riktar sig till olika målgrupper – skolpersonal respektive föräldrar. När det är möjligt pågår därför kurserna parallellt så att skolpersonal och intresserade föräldrar ska få samma modeller och verktyg samtidigt.

Utbildningarna ”Aktivt ledarskap i skolan” och ”Aktivt föräldraskap” bygger på samma grundtanke: För att elever ska må bra och vara mottagliga för lärande behöver de en stabil självkänsla som grund att stå på och en balans mellan de olika personliga egenskaperna: självförtroende, mod, ansvarstagande och samarbetsförmåga.

Aktivt föräldraskap i hemmen

Varje år väljer ca 60-70 föräldrar i kommunen att gå kurs i Aktivt föräldraskap. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför utbildat sju nya gruppledare i denna kurs. Du kan läsa mer om Aktivt föräldraskap i inlägget ”Kurser för föräldrar som vill samarbeta med sina barn.”

Aktivt ledarskap i skolan

Satsningen på kursen Aktivt ledarskap i skolan började med att skolledarna i Simrishamns kommun gick utbildningen hösten 2013. 2014/15 gick alla lärare på Österlengymnasiet. 2015/16 gick all pedagogisk personal (lärare och assistenter) på särskolan. Nu, 2016/17, går all personal på Korsavad, det vill säga ungefär 70 anställda – pedagoger och assistenter, rektorer, administratörer, skolvärdinna, skolsköterska, vaktmästare och studie- och yrkesvägledare med mera.

 

aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-3

Niclas Björnén träffar här elevhälsan på Korsavad för att bland annat diskutera olika sätt att bemöta elevers behov av kontakt, makt, beskydd och möjlighet att ibland få vara ifred: ”Som aktiva ledare vill vi hjälpa eleverna att välja positiva handlingsmönster för att uppnå sina mål. Om eleven till exempel har behov av att känna att han eller hon har makt och kontroll över sitt liv, så kan vi försöka ge honom eller henne fler valmöjligheter,mer  ansvar och tillfällen att känna sig mer självständig.”

 

De vuxna ansvarar för att skapa goda relationer

Kursen Aktivt ledarskap i skolan handlar framför allt om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som personal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

 

Genom utbildningen blir de som arbetar med barn och unga i skolan mer medvetna om sin ledarroll och relationernas betydelse. Detta är viktigt för skolans måluppfyllelse. Goda relationer är nämligen en förutsättning för att barn och unga ska hitta sin inre drivkraft och nyfikenhet och ha tillräckligt med självförtroende och mod att vilja och våga utvecklas.


aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-9
Utbildningen består i att de som arbetar med barn och unga läser och diskuterar boken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson och bilder och arbetsuppgifter i studiehandboken Aktivt ledarskap i Skola/förskola. Tillsammans reflekterar kursdeltagarna över sin ledarroll och hur de aktivt kan möta olika situationer som uppstår på skolan.

I dagsläget leder Niclas Björnén alla ALIS-utbildningarna. Under vårterminen kommer antalet utbildade gruppledare att öka och ALIS kommer att därefter att ledas av Niclas tillsammans med Sara Ytell, Joakim Cronvall och Stefan Soomro.

De vuxna ska skapa goda förutsättningar

En av grundtankarna i Aktivt ledarskap i skolan är att människor (såväl barn som vuxna) vill samarbeta. Om ett samarbete inte fungerar ska skolans personal försöka ta reda på varför och hur man tillsammans ska kunna undanröja hindren.

En viktig utmaning och central fråga i kursen Aktivt ledarskap i skolan är hur man ska kunna få eleven mottaglig för lärande. Den vuxne har ansvar att stötta eleven så att han eller hon släpper sina rädslor och istället vågar öppna upp och känna nyfikenhet och vilja till inlärning.

 

alis-om-oppenhet-forsvar

Tidigare kursdeltagare har skrivit utvärderingar av kurserna. Responsen varier men är över lag positiv och detta har lett till att allt fler skolor valt att satsa på utbildningen.

alis-utvardering-citat

Här kan du läsa några olika omdömen om kursen Aktivt ledarskap i skolan skrivna av personal på Simrishamns särskola respektive Österlengymnasiet.

Simrishamns kommuns skolor vill öka sin måluppfyllelse med hjälp av dessa utbildningssatsningar. Målet är att fler elever ska fullfölja sina utbildningar och få fullständiga avgångsbetyg från såväl grundskolan som gymnasiet.

Genom vårt bemötande kan vi tillsammans göra skillnad för barns och ungdomars utveckling. Med detta kommer ett stort ansvar. Så här sammanfattas vår uppgift i kursboken Frigör barnets potential och din egen (s 28ff): ”Syftet är att skydda, förbereda och rusta våra barn och ungdomar för livet. /…/Målet är en självständig individ som klarar av livets utmaningar och kan se på sig själv och andra med ömsinthet och kärlek./…/ Det krävs mod att ge barn vad de behöver och inte alltid vad de vill ha.”

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om elevhälsans centrala och mobila stödteam:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/elevhalsa/specialpedagog/

Föreläsningstips:

Agnetha Stagling Birgersson, verksamhetsansvarig för Active Parenting (Aktivt föräldraskap), föreläser här om grunden i det förhållningssätt som kursen förordar (kursen i Aktivt ledarskap i skolan bygger också på detta förhållningssätt).Hon berättar att ”Aktivt föräldraskap” inte handlar om en metod utan om ett sätt att tänka: ”Barns beteende är inte problemet, utan beteendet är lösningen på ett problem som barnet upplever. Barnet har alltså ett behov som inte är tillgodosett och därför använder barnet ett destruktivt beteende för att få behovet tillfredsställt”.

I föreläsningen återkommer Agneta flera gånger till att det viktigaste behovet människor har är att få kontakt, att bli sedda och respekterade. Vi vuxna har ansvar för att skapa goda relationer till barnen. Agnetas avslutande råd är ”utgå alltid från att andra människor vill samarbeta med dig. Om de inte samarbetar, fundera över om du varit tillräckligt tydlig och om det finns behov som du förbisett”:

Här presenterar Elisabet Redborn utbildningen Aktivt ledarskap i skolan, ett förhållningssätt som, i likhet med kurserna i Aktivt föräldraskap, bygger på ömsesidig respekt. Föreläsningen är en av 5 som gavs på Active Parentings öppna seminariedag i april 2011:

Boktips:

En bild ur kursboken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson.

  • Frigör barnets potential och din egen – fem egenskaper för ett friare liv av Agnetha Stagling Birgersson (2012).
  • Ett aktivt föräldraskap. Kursbok. Förskolebarn och skolbarn av Michael H Popkin (1993).

Simrishamns kommun får topplacering i Bästa skolkommun 2016

 

b_sta_skolkommun_allm_n_2016_h_guppl_st

 

När Lärarförbundet för femtonde året i rad presenterar sin skolranking Bästa Skolkommun, hamnar Simrishamns kommun på plats 18 av Sveriges 290 kommuner och på plats 5 i Skåne.

Lärarförbundet jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

Med anledning av rankningen bjöd barn- och utbildningsförvaltningen in representanter från Lärarförbundets lokalavdelning för diskussioner kring undersökningens resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen representerades av Ewa Kristensson och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn och från Lärarförbundet kom ordförande Cecilia Andersson och vice ordförande Anki Lindström.

Lärarförbundet och barn- och utbildningsförvaltningen träffas för att analysera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

Lärarförbundets ordförande Cecilia Andersson, barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson, lärarförbundets vice ordförande Anki Lindström och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn träffades för att diskutera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

 

– Det är roligt att vi rankas så högt i Lärarförbundets jämförelse, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson. Vi som jobbar med skolfrågor tycker att det finns ett stort intresse för barn- och utbildningsfrågor här i kommunen och vi får bra gehör från våra politiker. De är engagerade och positiva till satsningar. Det känns väldigt bra.

Cecilia Andersson och Anki Lindström från Lärarförbundet tycker att det är bra att träffas för att diskutera de olika delarna i undersökningen.

– Det är glädjande att Simrishamns kommun klarar sig förhållandevis bra vad gäller sjukskrivningar bland lärare, säger Cecilia Andersson. Arbetsmiljön för våra elever och personal är en viktig fråga. Vi på Lärarförbundet pratar regelbundet med våra medlemmar om vad som skapar stress och diskussionerna har lett till åtgärder. Det kan handla om allt från hur arbetet kan bli mer effektivt till hur skolledarna bättre ska kunna stötta sina anställda.

– Jag jämförde Previa undersökningarna från 2013 0ch 2015 för att se om vi kunde hitta stöd i dessa för att våra lärare mår bättre nu än tidigare, berättar Magnus Lassen Törn. Och det hittade jag.

– När det gäller välbefinnande ”Jag mår bra” och livsglädje ”Jag upplever mitt liv som meningsfullt” har vi en större andel som svarar positivt på dessa påståenden 2015 jämfört med 2013. (Lärarförbundets rakning är baserad på hur situationen såg ut i Simrishamn 2015.) Dessutom ökar andelen positiva svar för samtliga frågor som rör området arbetsliv. Påståendena som undersöktes var:

  • Jag trivs med mitt arbete
  • Jag får uppskattning för min arbetsinsats
  • Jag känner mig delaktig i det som sker på arbetsplatsen
  • Jag kan påverka min arbetssituation
  • Jag upplever ett gott samarbete med mina arbetskamrater
  • Jag upplever ett gott samarbete med min närmaste chef
  • Jag har en bra fysisk arbetsmiljö
  • Jag har de hjälpmedel eller den utrustning jag behöver för att utföra mitt arbete med bibehållen hälsa.
  • Jag har den kunskap jag behöver för att förebygga besvär i muskler och leder i mitt arbete.
  • Jag känner mig engagerad i mina arbetsuppgifter
  • Jag känner mig effektiv i mitt arbete

Det kan vara en bidragande förklaring till varför våra lärare är friskare nu än tidigare, menar Magnus Lassen Törn.

 

– Däremot är det tråkigt att Simrishamns kommun inte hävdar sig bättre vad gäller lönerna, påpekar Anki Lindström. Detta behöver vi ändra på för att kunna rekrytera nu när det börjar bli brist på behöriga förskollärare och lärare.

 


– Anledningen till att vi ligger lågt på ”andel förskola” är framför allt för att vi har förhållandevis hög andel barn som är inskrivna hos dagbarnvårdare (det vi kallar för pedagogiskt omsorg) i stället för förskola, förklarar Lena Hjelmström.

– Vi ser det som viktigt att kunna erbjuda alternativ till invånarna i kommunen. Dessutom börjar många av barnen inte när de fyller 1, utan någon gång mellan 1 och 2 år är vanligast. Även i de äldre åldrarna finns det en mindre andel barn som inte går i förskola.

 

 

Eleverna i Simrishamns kommun har förhållandevis goda betyg när de går ut årskurs nio.

För att bokstavsbetygen ska bli lättare att jämföra översätts de till siffror och räknas samman till ett så kallat meritvärde. Jämfört med Sveriges övriga 290 kommuner har Simrishamns kommun ett genomsnittligt meritvärde som kommer på plats 61. När Lärarförbundet jämför elevernas genomsnittliga meritvärde med deras förväntade meritvärde så kommer eleverna i Simrishamns kommun på plats 24.

– Det genomsnittliga meritvärdet tar inte hänsyn till en kommuns förutsättningar, förklarar Anki Lindström. Därför har Lärarförbundet även jämfört elevernas genomsnittliga meritvärde med det meritvärde man kan förvänta sig när man tagit hänsyn till andelen nyinvandrade elever i kommunen (d v s andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren), fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

 

Vad gäller jämförelsen av antalet Godkända betyg (d v s betyget E och högre) har Lärarförbundet valt att räkna hur stor andel av kommunernas elever som har godkända betyg i alla ämnen när de går ut årskurs 9. Kommunen rankas på plats 113 av 290 vad gäller det faktiska antalet elever som fått godkänt i alla ämnen och på plats 76 när man tagit hänsyn till kommunens förutsättningar.

– Skolorna och förvaltningen har skapat en tydlig och bra struktur för vårt systematiska kvalitetsarbete och det har generellt gjort att vi blivit mer resultatmedvetna, berättar Ewa Kristensson. Vi tittar på hur det har gått och tar reda på varför, för att hitta såväl framgångsfaktorer som förbättringsmöjligheter.

– Att våra elever når så goda resultat utifrån sina förutsättningar, är ett tecken på att vi har kompetent personal och att undervisningen möter elevernas behov, sammanfattar förvaltningens och Lärarförbundets representanter. Vi ser den fina placeringen som ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare och kommunens barn och unga utför varje dag i alla våra verksamheter.

_________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Bästa skolkommun

Syftet med Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare.

Sedan femton år tillbaka kommer Lärarförbundet ut med sin rankning Bästa skolkommun på hösten och man har då jämfört statistik för hur situationen såg ut i de olika kommunerna året innan, i det här fallet år 2015. Kommunerna jämförs utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad eleverna väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet. Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

I mitten av oktober meddelade Statistiska Centralbyrån, SCB, att de levererat fel statistik som underlag till kriterium 13 i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016. Detta kriterium väger endast en femtondel av den totala rankningen. Det kom därför ut en ny korrigerad lista i slutet av oktober 2016. Av landets 290 kommuner hade då 174 förflyttats fem eller färre steg i rankningen, 107 har rört sig två eller färre steg. Simrishamns kommun hade flyttats från plats 19 till 18 i rankningen.

Läs mer om Simrishamns resultat i rankningen här på Lärarförbundets hemsida.

Meritvärde

Meritvärdet skapas genom att man lägger ihop betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De elever som har läst moderna språk som språkval kan tillgodoräkna sig betyg från 17 ämnen.  Betygsvärdena för A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och  F=0. Det möjliga maxvärdet är alltså 320 till 340 poäng beroende på om man läst moderna språk eller inte.

Ungdomar coachas till att fullfölja studier och göra yrkesval

ung-sluss

Ung Sluss finns nu på Storgatan 12 i Simrishamn. Öppettiderna är 10-14.

Den 15 september startade projekt Ung Sluss som riktar sig till ungdomar i sydöstra Skåne som är i åldern 16-24 år och varken studerar eller arbetar.

Ungdomarna får möjlighet att komma till mötesplatser där de träffar ungdomshandläggare, coacher, arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare. I projektet är också så kallade ungdomsspanare anställda. De är i samma ålder som projektets målgrupp och har som jobb att besöka ungdomarna, informera dem om deras möjligheter och uppmuntra och stötta dem att delta i projektet.

ung-sluss-i-simrishamn-9
På kommunernas mötesplatser kan ungdomarna delta i aktiviteter och få hjälp att bygga nätverk utifrån sina intressen, förutsättningar och behov. Några exempel på aktiviteter är:

  • Jobbsökarstrategier – matchning
  • Rekryteringsträffar
  • Arbetsplatsbesök
  • Jobbskuggning
  • Coachning i grupp och individuellt
  • Studiebesök
  • Praktik
  • Samtal kring vad som gör en glad, försöka finna sina intressen och mål i livet
  • Hjälp att ordna med sådant man kan behöva som vuxen, t ex bankID, swish och betala räkningar
ung-sluss-i-simrishamn-13

Anna Engström är studie- och yrkesvägledare på Ung Sluss i Simrishamn. Hon är noga med att betona att Ung Sluss inte är en myndighet, utan man kan komma när man behöver stöd eller hjälp med något: ”Vi som jobbar på Ung Sluss finns till för våra ungdomar. Alla har olika vägar och mål och vi har tid att lyssna och anpassa oss efter deras behov.”

I Simrishamns kommun finns ungefär 100 ungdomar i åldern 16-24 år, som saknar sysselsättning. Huvudfokus är att i första hand vägleda dessa unga mot att slutföra sina grundskole- och gymnsieutbildningar och hitta långsiktiga mål.

Målet är att samtal, möten med arbetslivet, ökade kunskaper om hur samhället fungerar, coachning kring friskvård och hälsa och förbättrad självkänsla och självkännedom, ska kunna hjälpa ungdomar att vilja och våga pröva nya saker och hitta sin väg in i studier eller arbetsliv.

ung-sluss-i-simrishamn-2

Coach Jonna Svensson Olin, ungdomsspanare Agnes Warelius och projektledare för projektet i Simrishamns kommun Johan Kohnke berättar att Ung Sluss på Storgatan 12 i Simrishamn har öppet alla vardagar mellan 10 och 14 och att även ungdomarnas anhöriga är välkomna: ”De ungdomar som vi vänder oss till kan behöva uppmuntran och stöd för att ta sig hit. Vi har anställt ungdomsspanare som kan söka upp ungdomar som vi tror skulle kunna vara intresserade av och ha behov av våra tjänster, men ungdomarnas anhöriga och vänner spelar också en viktig roll. Känner man en ungdom som inte har någon sysselsättning kan man gärna följa med honom eller henne för att hälsa på oss. Om man känner sig osäker kring hur man bäst ska kunna stötta sin ungdom kan man också själv besöka oss på Storgatan 12 eller ringa någon av våra coacher för att be om råd.”

 

Vill du veta mer?

Ung Sluss finns nu i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Projektet startade den 15 augusti 2016 och pågår fram till 31 december 2017.

Besök gärna Ung Slussens mötesplats på Storgatan  12 i Simrishamn. Du hittar också ”Ung Sluss i Simrishamn” på Facebook:  https://www.facebook.com/ungsluss.simrishamn/    InstaGram @ungsluss.simrishamn och på Snapchat @simrisungsluss

ung-sluss-i-simrishamn-4

Nyheter P4 Kristianstad kan du höra ett radioinslag från Ung Sluss i Simrishamn (inslaget börjar efter en minut och är nästan två minuter långt):  http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780111?programid=101

På webbplatsen för Delegationen för unga till arbete kan du läsa mer om Ung sluss i en intervju med Johan Kohnke, arbetsmarknadsstrateg i Simrishamns kommun:  https://www.dua.se/news/fyra-kommuner-i-samverkan-kring-ungdomsarbetslosheten

Projektet har drygt 11 miljoner kronor till förfogande, varav 7,4 miljoner kronor kommer från ESF, Europeiska Socialfonden. Resterande finansiering, i pengar och tid, står de fyra samarbetskommunerna i SÖSK, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad för, tillsammans med Arbetsförmedlingen.

För mer information:  https://sydostskane.squarespace.com/ung-sluss

Kontaktuppgifter:

ung-sluss-i-simrishamn-11

Jonna Svensson Olin, coach
tel nr. 0721-80 37 65
mail: jonna.svenssonolin@simrishamn.se

Lena Bottner, coach
tel nr. 0414-81 91 87
mail: lena.bottner@simrishamn.se

Agnes Warelius, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 68
mail: agnes.warelius@simrishamn.se

Lina von Tourtchaninoff, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 67
mail: lina.von.tourtchaninoff@simrishamn.se

Anna Engström, studie- och yrkesvägledare
tel nr. 0414-81 95 31
mail: anna.engstrom@simrishamn.se

Johan Kohnke, delprojektledare
tel nr. 0414-81 93 87
mail: johan.kohnke@simrishamn.se

 

 

 

Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Barn gör rätt om de kan

Läsåret 2015/16 deltog Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner i samarbete med Region Skåne i en stor satsning kring värdegrund, förhållningssätt och ledarskap. Personal i förskoleklass, grundskola och grundsärskola innefattades och målet var att man skulle skapa bättre relationer kring kommunens barn och på så vis bättre kunna hjälpa alla barn att lyckas i skolan.

Satsningen har sett olika ut på olika skolor och bestått i bland annat storföreläsningar med Karl Witting, Ross Greene och Bo Hejlskov, bokcirklar, diskussionsgrupper, workshops, studiebesök och samarbeten mellan skolor.

Mottot  ”Barn gör rätt om de kan”, som satsningen fick sitt namn efter, har formulerats av Ross Greene.  Ross Greene är psykolog och forskare vid Harvard Medical School och han har länge arbetat med frågeställningen hur man bör möta och bemöta barn och unga som har ett problemskapande beteende. 
Ross Greene föreläser om

Många av de som arbetar med barn och unga i Simrishamns kommun var på plats när Ross Greene föreläste om sin forskning och arbetsmodell på Moriskan i Folkets park, 3 december 2015.

Greene menar att om vi tänker att ”Barn gör rätt om de vill” blir vårt jobb i första hand att få barn att vilja göra rätt. Då försöker vi öka deras motivation med hjälp av belöningar och bestraffningar och risken är stor att vi driver igenom vår vilja utan att vi förstår de bakomliggande orsakerna till problemen och än mindre gör något åt dem. På så vis är det stor risk att konflikterna och det oönskade beteendet återkommer.
Om vi istället utgår från att barn gör rätt om de kan, får vi ett helt annat förhållningssätt. Då anser vi att det oönskade beteendet beror på att barnet saknar viktiga förmågor och därför inte klarar leva upp till omgivningens förväntningar.  Till exempel klarar barnet kanske inte av att vara tillräckligt flexibelt när vår planering ändras eller så kan barnet inte hantera sin frustration när hans eller hennes förväntningar och behov inte blir tillfredsställda. Med detta sätt att se på barnen blir vår främsta uppgift att försöka ta reda på vad det är som hindrar ett visst barn från att göra vad som förväntas.
När vi vet mer om vilka färdigheter barnet saknar, kan vi lättare ge stöd och tillsammans med barnet hitta lösningar som känns genomförbara och bra för båda parter. På så vis lär sig barnet att handskas med sina egna inte ännu färdigutvecklade förmågor. Han eller hon får dessutom träna sig i att lyssna på andra, bli lyssnade på, samarbeta och lösa problem.
Karl Witting på Ystad teater, 27 maj 2016

27 maj 2016 var det uppföljning av samverkan och gemensam kompetensutveckling i sydöstra Skåne under samlingsnamnet ”Barn gör rätt om de kan”. Inbjudna talare var Karl Witting, Ing-Marie Wieselgren, Linda Wellin, Mats Lundqvist och Beppe Singer.

Fler bilder:

”Barn gör rätt om de kan” med Ross Greene. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från Greenes föreläsning.

 

Barn gör rätt om de kan

Uppföljning och avrundning av samarbetsprojektet Barn gör rätt om de kan, i Ystad teater 27 maj 2016. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från den avslutande heldagen i Ystad.

Barn berättar hur de vill påverka skola och fritids

Simrishamns kommun satsar systematiskt på att ta tillvara barns rättigheter. Vid alla kommunala beslut som berör barn, direkt eller indirekt, ska man ha ett barnperspektiv. Dessutom gör man ett flertal satsningar för att se till att ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

DSC_1249I skolområde Nord (Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik) har man under perioden 2013-16 deltagit i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). UNICEF ville ta reda på hur skolmiljön och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention. Nu är projekttiden över och FN:s barnkonvention är på god väg att bli lag i Sverige.

Både i början och slutet av projektet Rättighetsbaserad skola gjordes enkäter där de deltagande eleverna fick tycka till kring elevinflytande. Resultatet visade att eleverna blivit mer medvetna om hur de kan påverka sin skolvardag och att de efter projektet var ännu mer intresserade av att få vara med och diskutera och påverka. Detta är en mycket glädjande utveckling och något man vill spinna vidare på i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-11På Gärsnäs skola har man valt att förstärka elevernas röster, delaktighet och inflytande, genom att lärarna Jessika Andrée och Madeleine Liwell Jeppsson regelbundet bjuder in elever för att diskutera skolfrågor. Dessa samtal spelas in och publiceras på Skolsanningar Podd och de som vill lyssna på poddsändningarna kan därefter nå dem via internet.

Att man valde att jobba med ljudfiler istället för med text eller video beror på att det passar unga elever bra att muntligt berätta vad de tycker och tänker och att det känns mer avspänt att ingen behöver tänka på hur de ser ut under själva inspelningen.

skolsanningar i skolområde nord-9Eftersom Jessika normalt jobbar i en förskoleklass och Madeleine i en fyra, är det till att börja med dessa elever som deltar i poddsändningarna. Den första podden handlade om klassråd. Andra ämnen som tagits upp har varit skolans elevråd, matråd, ikt-råd och ämnet ”idrott och hälsa”. Tanken är att man i framtiden även ska tala om värdegrundsarbete, fler skolämnen, bedömning, m m.

skolsanningar i skolområde nord-1Jessika och Madeleine träffas i förväg och kommer överens om passande frågor. Ofta diskuterar de även ämnet för podden med sina klasser, så att de elever som ska delta i sändningen känner sig förberedda och vet lite om vad deras klasskamrater tycker.

Strax före sändningen tar Jessika eller Madeleine en bild av de elever som ska delta i podden. Dagen som vi hälsar på ska Skolsanningar spela in ett avsnitt kring rastaktiviteter.

skolsanningar i skolområde nord-12

Samtalen i poddsändningarna leds av Jessika och Madeleine. De ställer frågorna och eleverna beskriver sina upplevelser, tankar och åsikter, vad de gillar och vad de vill förändra. Dessutom pratar man om skolverkets mål med olika verksamheter och om hur eleverna kan vara med och påverka vad som händer och hur det ser ut i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-5

Efter att Jessika och Madeleine träffat eleverna brukar de bjuda in någon vuxen som har särskilt ansvar för det ämne som podden handlar om. Den vuxne får lyssna på elevernas upplevelser och åsikter. Därefter spelar man in när den vuxne diskuterar med Jessika och Madeleine kring vad eleverna sagt. När inspelningarna är klara, fixas den sista tekniken till och så publiceras de på en poddkanal så att alla elever, föräldrar, personal och andra intresserade kan lyssna på programmet.

Här kan du se hur en inspelning går till:

Vid sändningen om rastaktiviteter är det Tove och Albin från förskoleklass och Ida och Isabella från årskurs fyra som sitter i podd-soffan. De är lite nervösa innan sändningen, men allt går fint. Efteråt säger de att det känts bra att de fått säga vad de tycker.

skolsanningar i skolområde nord-16Senare på dagen ska Jessika och Madeleine spela in fortsättningen av sändningen tillsammans med Ann-Christin Dahl och Katarina Johansson. De leder ofta rastaktiviteter på skolan och blir glada över att få höra på inspelningen att eleverna säger att de är så nöjda med rastaktiviteterna. Ann-Christin säger:
– Det är så härligt lärorikt. Man får många nya tips på saker man inte tänkt på. Att lyssna in eleverna är viktigt. Att ge och ta. Vi lär av varandra.

Här kan du se slutresultatet:

Efter sändningen får vi chansen att prata med några årskurs fyra-elever som varit med i tidigare podd-avsnitt. Det är Leo, Anton, Sanna och Lea.

skolsanningar i skolområde nord-15

De berättar att kändes pirrigt i magen före sändningen, jätteläskigt, för de visste inte hur det skulle vara och de ville inte säga fel. Men när de väl var med, så var det roligt.

Det hände att de kom på bra saker, som de glömde säga och att de fick svara på andra frågor än de som de helst ville svara på, men det kändes bra att få uttrycka sina åsikter och att få lära ut saker till andra barn som lyssnar.

Projektet Rättighetsbaserad skola i samarbete med UNICEF (som nu nyss avslutats) byggde på fem grundstenar. Man ville sprida kunskap om barns rättigheter, öka elevers inflytande, engagera barn för sina egna och andra barns rättigheter och samverka och skapa strukturer som innebär att barns upplevelser, tankar och åsikter tas tillvara.

Poddsändningarna Skolsanningar uppfyller dessa fem kriterier och är ett konkret exempel på hur man kan praktisera barnkonventionens principer i skolan och på fritids.

RBS fem grundstenar
Några saker som eleverna tagit upp i Skolsanningar och som redan lett till förändrade rutiner i skolans arbete är elevernas önskan att man ska ha en tydligare dagordning i matrådets möten på skolan och att frågor och önskemål kring rasterna, rastaktiviteterna och IKT (Informations- och kommunikationstekniken, d v s internet och olika former av datorer och annan teknik för kommunikation och lärande) ska stå som egna fasta punkter i dagordningen i de olika klassråden.

Jessika och Madeleine berättar att eleverna har blivit mer medvetna om vilket inflytande de kan ha. De har mycket att säga och de växer med uppgiften. Än så länge är det framför allt förskoleklassen och årskurs fyra och några från årskurs fem som deltagit i sändningarna, men många elever från de andra klasserna lyssnar och diskuterar avsnitten med sina lärare och målsättningen är att projektet ska spridas till fler elever och gärna även över hela skolenhet Nord. Ambitionen finns, det är bara tiden som inte ännu riktigt räckt till.

När Jessikas och Madeleines elever gör sina poddinspelningar utövar de sina demokratiska rättigheter. Samtidigt tränar de sig även i flera mål kopplade till ämnet svenska. Framför allt tränar de sig i att hålla muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen. De tränar sig också att anpassa bland annat ordval och tonfall efter vilka mottagare de har.

mål ur läroplan för podden1

 

Rektor har en central roll för att möjliggöra elevernas inflytande i skolan. Christina Bergkvist, rektor i skolområde Nord, berättar:

– Jag ser att vi behöver ha olika arenor där eleverna bjuds in för delta i samtal kring hur vi skall jobba tillsammans i skolan och på fritids. Det är en del av en demokratisk fostran, och all personal behöver aktivt stödja eleverna att tänka och formulera sig i olika frågor. När man lyssnar på vår podd Skolsanningar så hör man hur fint pedagogerna leder eleverna i olika tankebanor. Man reflekterar tillsamman i ett lärande samtal, som ger oss alla som lyssnar mycket kloka synvinklar.

Vill du veta mer?

Intervjuerna läggs ut tillsammans med kommentarer på bloggen ”Skolsanningar”:

Här hittar du deras poddkanal Skolsanningar Podd:

Läs om elevernas poddsändningar i en artikel av Torun Börtz, publicerad i Ystads Allehanda, 3 feb 2016:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete kring barns rättigheter:

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

 

Simrishamn först med kulturgaranti i skolan

Simrishamn var först i landet med att införa en kulturgaranti som ger alla barn på kommunens grundskolor rätt till kultur i olika former under deras tid i skolan och förskolan.

Kulturgarantin innefattar flera delar:

  1. att eleverna får ta del av olika professionella konserter, föreställningar och utställningar,
  2. att de får diskutera sina upplevelser med kulturpedagoger och
  3. att de själva får pröva på att uttrycka sina tankar, idéer och känslor med hjälp av olika former av kultur.

Dessutom får deras lärare kontinuerlig fortbildning i hur man kan arbeta med olika kulturformer i skolan.

Detta är en demokratisk rättighet som den lilla kommunen på Österlen värnar om.

barns rätt till kultur
Kulturgarantin infördes för att det är viktigt med kultur i skolan. Det är där vi kan nå alla barn oavsett vilken skola de går på eller vilken lärare de har.

Se ett tv-inslag och läs mer om Kulturgarantin på SVT.SE:

Här på bloggen kan du läsa mer om Kulturgarantin i Simrishamns kommun:

Barn och unga hörs och syns i Simrishamn

Inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vi med barn och ungas lärande varenda dag. Våra verksamheter vilar på två ben: ”Kunskaper och färdigheter” och ”Normer och värden”. Dessa två områden är lika viktiga och beroende av varandra. När det råder balans får vi framgångsrika verksamheter.

Ewa_Kristensson

Jag heter Ewa Kristensson och har sedan femton år tillbaka arbetat som chef i skolans värld, med allt vad det innebär. Jag ville gärna anta utmaningen att utveckla morgondagens förskola, skola och kulturskola i Simrishamns kommun, och den 10 augusti i fjol tillträdde jag tjänsten som barn- och utbildningschef.

Två av anledningarna till att jag valde att söka jobbet var dels Kulturgarantin, dels arbetet med barnkonventionen genom bland annat den lokala barnombudsmannen och kommunens uttalade vilja att lyssna på barn och unga. En tredje anledning var arbetet med det digitala lärandet i skolan. Det framgångsrika arbete som görs inom dessa tre områden sticker ut och när vi i höstas fick den hedrande femtonde platsen i landet i Lärarförbundets ranking kändes det tydligt att vi är på rätt väg.

lärarförbundets kommunrankning3

Jag anser att kulturell medvetenhet, kulturella uttrycksformer och ett entreprenöriellt förhållningssätt ger engagerade medborgare, gör livet rikare och förbereder våra barn och unga för livet, demokratin och arbetslivet. Simrishamns kommuns kulturgaranti ger barn och unga möjlighet att uppleva professionell kulturutövning och att själva skapa och påverka sin omgivning med hjälp av kultur. Alla barn och unga ska ges möjlighet att känna att de vill och kan uttrycka sina åsikter och välja på vilka sätt och med vilka uttryck. För att stärka barn och ungas rättigheter behöver samverkansformer alltid vidareutvecklas och i Simrishamn har ett sådant förvaltningsövergripande arbete precis inletts mellan vår förvaltning och socialförvaltningen. Det framgångsrika arbetet med det digitala lärandet i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete kommer att fortsätta.

För mig är det viktigt att påverka barns och ungas möjlighet att utvecklas så långt som möjligt och att ge dem förutsättningar att möta framtiden. Då blir tre delar viktiga:

  1. Stark och välkänd identitet. Det är nödvändigt att vi har en gemensam bild av vilka vi är och vart vi ska, att vi ser helheter, tar ansvar, har goda resultat och är ambassadörer.
  2. Medveten värdestyrning. Det är självklart att arbeta med normer och värden i den dagliga gärningen och att öka medvetenheten kring människors lika värde och det demokratiska uppdraget.
  3. Ständiga förbättringar. Vi har alla ett ansvar för att utveckla varierande arbetssätt och arbetsformer och föra verksamheten framåt.

Välkomna att ta del av eller arbeta med oss för barn och ungas framtid – barn och unga hörs och syns i Simrishamn!

Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef

DSC_0721

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om Lärarförbundets rankning av Sveriges skolkommuner:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med Barns rättigheter:

DSC_1249

Här kan du läsa mer om Kulturskolan och Kulturgarantin i kulturgarantiSimrishamns kommun:

 

Stor fest när Kulturskolan i Simrishamn inviger sina nya lokaler

 

Här kan du läsa mer om några av våra digitala satsningar i Simrishamns kommun:

IT utmärkelse -6