Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare

Vårt förra inlägg handlade om att alla elever på Simrishamns kommuns skolor erbjuds minst tre veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). I detta inlägg kommer ni att få möta några prao-elever och deras handledare och höra vad praon betyder för dem.

De elever och handledare som ni kommer att få träffa är:

  • Leen och Natalie på Apoteket Lejonet i Simrishamn
  • Arve och Eva på Äppellundens förskola i Kivik
  • Ida och Karin på 1910 Modehuset Simrishamn
  • Emma och Lasse på Mårtens kök
  • Andreas Olsson på ICA Brunnshallen

Apoteket Lejonet

Leen Hsino går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne när hon praktiserar på Apoteket Lejonet på Storgatan i Simrishamn:

– Jag sökte prao här för att jag vill bli apotekare i framtiden. Jag har fått pröva på många olika saker och trivs mycket bra. Jag har till exempel fått se hur beställningssystemet fungerar, packa upp varor och fylla på i butikshyllorna och så har vi gått igenom sortimentet och plockat bort varor med kort hållbarhet.

Natalie Björnson jobbar i butiken och kassan och har därför mycket kontakt med prao-eleverna:

– Vi är måna om våra praktikanter. De får träna sig i att följa instruktioner, vara trevliga och hjälpsamma mot kunder och ta egna initiativ. Det är kul när de visar att de är intresserade av jobbet och vågar ställa frågor. Ibland kan de till och med ge förslag på förbättringar. Praon är viktig för eleverna. De får en chans att se en arbetsplats och ett yrke på nära håll och de lär sig mer om sig själva. Det gör att de lättare kan ta ställning till om ett visst arbete skulle kunna passa dem.

Här hittar du fler bilder från Leens prao:  https://flic.kr/s/aHskXejdjf

Äppellundens förskola

Arve Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan. Precis före påsklovet passade vi på att besöka honom och hans handledare Eva Nilsson på Äppellundens förskola i Kivik.

– Jag tyckte det var kul att pröva på att jobba här för att det är en bra praktikplats och för att jag har lätt att få kontakt med barn, berättar Arve. När man gör praktik på en förskola tränar man sig i många saker som man har nytta av i livet, även om man inte kommer att jobba inom precis det här sedan.

Eva Nilsson, förskollärare och Arves handledare, fyller i:

– Det har varit trevligt och roligt att ha Arve här. Arve är engagerad, lyhörd och hjälpsam och har till och med kunnat leda diskussioner med barnen. Våra barn blev snabbt förtjusta i honom och ville vara med honom.

Både Arve och Eva anser att det är mycket viktigt att elever får en chans att göra prao.

– Många elever tycker att skolan är jobbig och tror att det ska bli lugnt att jobba. Efter att ha varit ute på en arbetsplats i några dagar får man en helt ny syn, menar Arve. Det ställs mycket krav och man måste våga ta egna initiativ och ställa frågor.

Eva håller med:

– Det är väldigt viktigt med prao. Det första mötet med en arbetsplats kan vara avgörande för en ung människas framtid. Jag och mina kollegor tycker att det är roligt att ta emot elever och visa hur jobbet ser ut och prata om varför vi gör som vi gör beroende på barnens mognad och utveckling. Våra praktikanter deltar i aktiviteter med barnen och vi visar dem bland annat våra styrdokument och hur vi jobbar med det digitala verktyget Pluttra där vi dokumenterar barnens utveckling individuellt och i grupp kopplat till läroplanen.

Arve fortsätter:

– Jag har lärt mig mycket under min praktik. Arbete inom förskolan handlar mycket om ledarskap och bemötande. Det är också lite speciellt att ha ett jobb där man hela tiden måste tänka på att vara en god förebild. Man blir mer medveten om vad man säger och vad man gör. Något som jag särskilt fått träna på under de här dagarna är att säga stopp. Det är inte så lätt som det kan låta, men det kan vara viktigt – särskilt om man jobbar med unga barn som inte ännu förstår var gränserna bör gå.

Här hittar du fler bilder från Arves prao:  https://flic.kr/s/aHskTsCk5z

1910 Simrishamns Modehus

Ida Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne under hennes andra prao-vecka på 1910 Simrishamns Modehus:

– Det har varit roligt. Jag är intresserad av kläder och mode och skulle vilja jobba i en klädbutik i framtiden, så den här praktikplatsen har passat mig perfekt. Jag har sett hur min handledare Karin Persson tar hand om kunder och jag har fått prova på att packa upp kläder, larma och prisa varor, städa, snygga till och hålla ordning.

– Ja, det personliga bemötandet är väldigt viktigt i en sådan här affär, fyller Karin i. När man går i årskurs 8, kan man inte stå i kassan ännu, men det finns mycket annat som man kan göra. Man lär sig genom att iaktta andra och genom att pröva på olika mindre arbetsuppgifter. Det är viktigt att ungdomar får uppleva hur det fungerar på en arbetsplats. Då kan det också bli lättare för dem att välja vilken inriktning de vill studera på gymnasiet.

Det håller Ida med om:
– Praon är bra för man kan få pröva på olika jobb och ta reda på hur arbetslivet är. Det är också bra för att man får ta lite mer ansvar.

Här hittar du fler bilder från Idas prao:  https://flic.kr/s/aHskSbXT53

Mårtens kök och café

Emma Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och praktiserar på Mårtens Kök och café i Simrishamn:

– Jag trivs väldigt bra. Jag gillar att lära mig nya saker och det har passat bra här. Jag har bland annat fått prova på att göra semlor, bre frallor, passa mat på stekbordet och i fritösen, lägga upp dagens rätt, servera, torka bord, sopa, diska och lära mig hur kassan fungerar. När jag är färdig med något så säger jag till min handledare eller mina arbetskamrater och då får jag tips på vad jag kan göra härnäst. Det är viktigt att man är snabb och att allt ser bra och snyggt ut.

Lasse Larsson driver restaurangen och handleder prao-eleverna. Han håller med och tillägger:

– Vi tar emot en praktikant i taget. Vi vill ha tid att ta väl hand om varje elev och vi vill ha bra arbetsuppgifter till honom eller henne. Elever som kommer ensamma är också mer intriktade på att lära sig jobbet. Vi uppmuntrar våra praktikanter att visa vad de vill och att säga till om de vill testa någon uppgift. Är de framåt och gör bra ifrån sig under praktiken, har de goda chanser att senare få ett sommarjobb hos oss. På så vis blir det ett win-win: eleverna får en chans att prova om jobbet passar dem och vi får möjlighet att rekrytera och lära upp framtida medarbetare.

Här hittar du fler bilder från Emmas prao:  https://flic.kr/s/aHskSpZz4v

ICA Brunnshallen

ICA Brunnshallen i Simrishamn har genom åren tagit emot många elever på prao och andra former av praktik. Praoeleverna får framför allt hjälpa till med att packa upp varor och snygga till i hyllorna ute i affären.

prao ica handledare andreas-1

Andreas Olsson tar emot många praktikanter på ICA Brunnshallen i Simrishamn.

– Vi tar gärna emot praktikanter, berättar ställföreträdande butikschef Andreas Olsson. Praktiken är ett bra tillfälle för oss att locka till oss framtida medarbetare. Vi vill visa möjligheterna – hur roligt, omväxlande och intressant det är att jobba inom livsmedel.

– Normalt tar vi emot två praktikanter i taget, fortsätter Andreas. Vi vill hålla hög kvalitet. Eleverna ska ha bra uppgifter och känna att de får bra stöd. De som stannar längre tid får lite större uppgifter att jobba med, t ex kan en elev som jobbar i ”frukt och grönt” få i uppgift att lära sig vad grönsakerna och frukterna heter. De som stannar lite längre får också en chans att cirkulera, så att de ska få en helhetsbild av verksamheten.

Här hittar du bilder på elever som gör praktik på ICA Brunnshallen:  https://flic.kr/s/aHskUbdE2f

___________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Företagare gör en viktig samhällsinsats genom att ta emot prao-elever. De hjälper unga människor att lära sig mer om sig själva och arbetsmarknaden och ger dem en chans att ta reda vilka jobb som de skulle kunna trivs med och försörja sig på. Samtidigt gör företagarna också något viktigt och bra för sina egna företag. Ungdomarna kan bli företagens framtida medarbetare och/eller konsumenter.

Skärmklipp

Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv inspirerar och stöttar företag i deras samarbete med skolor och de har bland annat gjort en handledarguide. I handledarguiden finns konkreta tips och idéer som kan vara till hjälp inför och under praktiken för att göra den så bra som möjligt för eleven, handledaren och företaget: ”Handledarguiden” 

Här har LO Ung samlat konkreta och bra tips till ungdomar som ska ut på prao:  http://ung.lo.se/praktik/praktisera/tips-infor-praon/

 

Praon ger ovärderliga kunskaper som man inte kan läsa sig till

Studier visar att praktisk arbetslivsorientering (prao) uppskattas av såväl elever som företag. Eleverna tycker att praon är kul och motiverande och arbetsgivarna ser det som en bra möjlighet att rekrytera nya medarbetare till sina företag. Praon leder automatiskt till ett nära samarbete mellan näringsliv och skola. Det blir mer tydligt vilka yrken som har brist på arbetskraft och var ungdomarna har störst chanser att få jobb. Studier visar också att praon är ett effektivt sätt att få ungdomar att hitta till yrken och utbildningar som passar deras intressen och förmågor.

Simrishamns kommun satsar därför på praon. Kommunens elever gör två veckors prao i årskurs 8 och en vecka i årskurs 9. Det ger eleverna en konkret inblick i vilka yrken som finns och hur en arbetsplats kan fungera.

Lena Hjelmström och Ewa Kristensson är eniga om att praon är viktig.

– Vi ser prao som en viktig och givande del i barns och ungas utbildning, berättar barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och utveckingsledare Lena Hjelmström. Skolans utbildningsuppdrag är brett, och en del i det är att hjälpa eleverna att göra medvetna studie- och yrkesval längs vägen.

– Att under skoltiden få möjlighet att komma ut i arbetslivet ger unga en inblick i olika branscher och det finns också ett stort värde i att få se hur det går till på en arbetsplats. För många av ungdomarna kan prao vara steget till första jobbet, och vi vet att det är en fördel när unga tidigt får erfarenheter från arbetslivet, både för den enskilda men också för samhället.

– I vårt arbete med studie- och yrkesvägledning så kommer prao att fortsätta vara en viktig pusselbit, lovar Ewa och Lena. Praon gör så mycket gott för våra elever.

***

Den här gången prövar vi att publicera texter och bilder i form av en serie inlägg om grundskolans praktiska arbetslivsorientering (prao).

I kommande blogginlägg får ni alltså träffa några olika prao-elever och handledare ute på deras arbetsplatser. Ni kommer att få veta mer om vad eleverna får göra på sin prao och vad de tycker att de lärt sig. Samtidigt passar vi på att fråga deras handledare vad de tycker om att ta emot prao-elever. Du hittar inlägget här: Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare.

Därefter kommer vi att göra ett besök i klass 8f på Korsavadsskolan för att höra hur de jobbar med arbetsmarknadsfrågor i undervisningen och hur de ser på praons roll i grundskolan.

____________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du läsa mer?

Svenskt näringslivs rapport ”Prao – vägen till det första jobbet. En studie om samverkan mellan skola och näringsliv” (2015)

Fredrik Malm ”Prao ger värdefull inblick i arbetslivet”, Svenska Dagbladet, 15 mars 2016:  https://www.svd.se/prao-ger-vardefull-inblick-i-arbetslivet

Henrik Malm Lindberg, arbetsmarknadsforskare vid Ratio – Näringslivets forskningsinstitut,”Svensk skola saknar tillräcklig kontakt med arbetslivet!”, Sydsvenska Dagbladet, 12 september 2016: http://www.sydsvenskan.se/2016-09-12/svensk-skola-saknar-tillracklig-kontakt-med-arbetslivet

Rolf Elmér, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne, ”Kommunpolitiker bör ta ansvar för att det finns prao”, Sydsvenska Dagbladet 23 september 2016:  http://www.sydsvenskan.se/2016-09-23/kommunpolitiker-bor-ta-ansvar-for-att-det-finns-prao

Simrishamn storsatsar på arbetsmarknadskunskap

Många arbetsgivare i Sverige har idag stora anställningsbehov, samtidigt som många unga människor är arbetslösa. Undersökningar visar att ungdomar känner sig dåligt förberedda – de vet inte hur arbetsmarknaden fungerar, vilka utbildningar de behöver, var jobben finns eller hur det går till när man skaffar ett jobb.

För att minska glappet mellan ungdomarna och jobben, har Simrishamns kommun inlett ett samarbete med Region Skåne, Arbetsförmedlingen Skåne och fem andra skånska kommuner i ett projekt kallat Arbetsmarknadskunskap.

Eleverna ska få mer och bättre kunskaper om olika yrken och arbetsmarknaden i stort. På så vis ska de lättare kunna hitta gymnasieprogram som passar deras färdigheter och intressen. Detta hoppas man i sin tur ska leda till att ungdomarna blir mer studiemotiverade och att fler ungdomar därmed fullföljer sina gymnasiestudier.

arbetsmarknadskunskap-ak-6-garsnas-skola-2017-13

Anne Blomqvist och Lars Winclair arbetar som kommunikatörer på projektet och besöker klasser på mellanstadiet till och med gymnasiet, håller i lektioner och workshops och bjuder in till föräldramöten där man pratar om arbetsmarknadskunskap, så att föräldrar ska kunna delta mer aktivt i sina ungdomars diskussioner om framtiden.

De olika utbildningspassen i Arbetsmarknadskunskap anpassas efter elevgrupperna: hur gamla eleverna är och vad de har för behov och förkunskaper. Anne och Lars har besökt åk 6 i Skolområde Nord, åk 7-9 på Korsavadsskolan och yrkesintroduktionsprogrammen på Österlengymnasiet. Under vårterminen besöker de lärlingsprogrammen på Österlengymnasiet, Nova Academy och grund- respektive gymnasiesärskolan.

I det här filmklippet beskrivs satsningen på Arbetsmarknadskunskap och det görs flera intervjuer. Bland annat berättar Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef i Simrishamn, om ett utbildningspass i en årskurs 9 på Korsavad:

Klassrumsbesök i årskurs 6

I januari besökte Anne och Lars Skolområde Nord – årskurs 6 på Gärsnäs skola och på Piratenskolan i Kivik. De började med att fråga eleverna vad som menas med ”arbete”. Sedan ledde samtalen över till varför man jobbar, vad man behöver pengar till och vilka yrken ungdomarna är intresserade av. Anne och Lars passade på att tipsa om yrken som har överskott respektive brist på arbetskraft. En fråga som diskuterades ingående var också ”Vad tror ni man behöver kunna i olika skolämnen för att klara av och trivas inom olika yrken?”

Anne och Lars turades om att föreläsa, ställa frågor och göra övningar och eleverna var engagerade och positiva. De pratade om vanliga ”första jobb” och vilka viktiga och bra saker man kan lära sig genom till exempel skolans prao (praktisk arbetslivsorientering), och genom att sälja tidningar eller jobba med telefonförsäljning. Eleverna gav exempel på fördelar med att komma ut och testa olika jobb:

– Man får se och pröva på arbeten och det blir lättare att bestämma sig för om det är något man vill syssla med i framtiden. Man lär känna sig själv bättre – vem man är, vad som är ens starka sidor, vad man gillar och mår bra av. Praktiken kan också göra att man lättare får helgjobb eller sommarjobb. Man får erfarenhet och referenser och om de har varit nöjda med en på praktiken, så kan de vilja att man kommer tillbaka och jobbar mer.

De pratade om drömyrken och att man ska välja områden man är bra på och intresserad av. Men Anne och Lars var också noga med att uppmärksamma eleverna om att det finns otroligt många intressanta och viktiga yrken att välja mellan:

– När vi frågar efter elevers drömyrken brukar de flesta tänka på ungefär samma jobb: polis, journalist, brandman, veterinär, m m. Men visste du att det finns över 8000 olika yrken? Var nyfiken och ta dig tid att lära dig mer om jobb som du inte vet så mycket om.

Sedan frågade Anne och Lars lite provokativt:

– Kan alla få ett jobb om de vill?

Det ledde till en givande diskussion om vad som är det viktigaste de arbetssökande kan erbjuda en arbetsgivare förutom sin utbildning. Man enades kring att det är intresse, vilja att lära, engagemang, ett bra språk, ett bra bemötande – att man är trevlig och hjälpsam och att man är pålitlig.

– Föds man med en sjyst attityd?

Eleverna sa att man kan lära av varandra och att man kan förändra sin attityd, förbättra den. Det ledde över i en diskussion i hur viktigt det är att man motionerar, sover och äter bra för att man ska må bra och orka vara trevlig och göra bra ifrån sig på jobbet.

arbetsmarknadskunskap-ak-6-garsnas-skola-2017-26

En av övningarna i arbetsmarknadskunskap var att eleverna skrev upp vad de vill arbeta med i framtiden. Sedan funderade de kring vad de tränar i sina olika skolämnen som de behöver kunna i det valda yrket.

Lars sammanfattar förmiddagen:

– Det var en härlig klass, full av idéer och framtidsplaner. Det var många som redan hade tankar kring vad de vill arbeta med, varför de har nytta av skolämnena och vikten av att jobba extra på vägen dit. När vi gjorde värderingsövningar visade de att de inte bara är engagerade i deras egna yrkesval, utan de vill också vara med och påverka hur vårt samhälle utvecklas.

Rektor Christina Bergkvist beskriver hur satsningen på Arbetsmarknadskunskap ser ut i Skolområde Nord:

– Vi tycker det är kul att projekt Arbetsmarknadskunskap erbjuder externa informatörer som kan besöka våra skolor. Våra elever är väldigt nyfikna och öppna och gillar när det kommer andra vuxna till klasserna. Vi jobbar en hel del med de här frågorna även i den ordinarie undervisningen och då har vi bland annat haft nytta och glädje av projektets digitala lektionsmaterial.

Vi har valt att arbeta med arbetsmarknadskunskap redan i årskurs 6 för att vi anser att det är viktigt att våra elever tidigt får kunskaper om möjliga vägar för studier och yrken och om hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetsmarknadskunskap handlar ju inte bara om olika yrken och elevernas drömjobb, utan även om att träna eleverna i att reflektera kring sina egna förmågor och kunskaper och hur det passar in när man väljer utbildning eller yrke i framtiden.

Sedan vill jag också framhålla betydelsen av att vi genom den här satsningen blir bättre på att resonera med våra elever kring varför man läser alla dessa ämnen i grundskola och hur det hänger ihop med en framtida arbetsmarknad. Även jobb som kan förefalla enkla att utföra kräver till exempel ofta goda kunskaper i svenska, engelska, matematik och digital kompetens.

Högstadiet och gymnasiet

För de äldre eleverna brukar Anne och Lars visa statistik på vilka branscher som det finns flest lediga jobb i och tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare pratar de med eleverna om hur man tar sig dit.

Eleverna får kunskap om konkurrensen på arbetsmarknaden och verktyg att möta utmaningarna med. Anne och Lars poängterar hur viktigt det är att träna sig på att arbeta och att gärna börja jobba extra på helger och lov redan när man går på högstadiet. Vad kan man göra för att öka sin anställningsbarhet? Vad innebär det att ha en sjyst attityd och hur tränar man på det?

Anne och Lars tipsar de unga om att gärna söka sina första jobb inom restaurang och café, städning, försäljning, lagerarbete och vård- och omsorg. Det är jobb som ofta har stor omsättning på personal. Det gör att det finns många öppningar och ingångar för dem som vill in på arbetsmarknaden. Inom dessa områden finns det arbetsuppgifter som inte kräver att den anställde har tidigare erfarenhet eller utbildning och arbetsgivarna har ofta behov av personal på deltid respektive på kvällar och helger. Det passar bra för unga som vill kombinera arbete och studier.

Sissi Larsson, som är studie- och yrkesvägledare på årskurs 7-9 på Korsavadsskolan, berättar att hon har positiva erfarenheter av satsningen:

”Eleverna är mycket delaktiga i lektionerna i Arbetsmarknadskunskap. De ser sambandet mellan arbete och ett fungerande samhälle och diskuterar vad som gör en arbetstagare anställningsbar.”

Lars Winclair fyller i:

– Det finns en missmatch på arbetsmarknaden, med många lediga jobb och många arbetssökande. Den som inte går gymnasiet idag löper tre till fyra gånger större risk att vara arbetslös när hen är 20 år. Tanken är att Arbetsmarknadskunskap bidrar till en tydligare matchning mellan ungdomar och arbetsmarknad.

Avslutningsvis berättar Lars Winclair att AMK Skåne välkomnar lokala arbetsgivare:

– Vi vill att Arbetsmarknadskunskapen ska förankras i det lokala näringslivet, i det verkliga arbetslivet, så att vi kan vara arbetsgivarnas röst i klassrummet. Hör gärna av dig om du är företagare och intresserad av att delta i satsningen. Vi vill höra vad ni arbetar med, vilka utmaningar ni brottas med och hur framtiden ser ut. Har ni något budskap som ni vill skicka med oss ut till ungdomarna? Arbetsmarknadskunskapen arbetar för att varje kommun ska vara en plats där arbetsgivare och barnfamiljer vill etablera sig.

____________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Målen med konceptet Arbetsmarknadskunskap är:

  • Att bidra till ökad samverkan mellan skola och arbetsliv
  • Att fler ungdomar får förstärkt studielust tidigt
  • Att skapa en tidigare och tydligare matchning, där ungdomar väljer utbildningar som på sikt leder till arbete
  • Att stärka arbetsgivarnas förutsättningar att få sina kompetensbehov tillfredsställda
  • Att minska andelen socioekonomiska och könsstereotypa val bland ungdomar gällande utbildning och arbete
  • Att höja kunskapen om arbetsmarknaden hos ungdomar, vilket ökar deras möjligheter att välja vägar som leder till arbete
  • Att beskriva och tydliggöra för ungdomar hur arbetsgivarnas framtida kompetensbehov, samt hur vägen mot arbete, ser ut

Här kan du läsa mer om Arbetsmarknadskunskap i Skåne   http://www.arbetsmarknadskunskap.se/skane/

Arbetsgivare som är intresserade av att engagera sig i Arbetsmarknadskunskapen är välkomna att höra av sig till Lars Winclair, kommunikatör på AMK Skåne, på lars.winclair@arbetsmarknadskunskap.se eller 070-302 34 20. Mer information finns på www.arbetsmarknadskunskap.se.

Här hittar du en webbplats som är skapad av Skolverket och som är tänkt ett stöd för unga när de vill komma underfund med vilka skolor och utbildningsvägar som skulle kunna passa dem. Här finns filmer och texter om vad man ska tänka på inför sina olika studie- och yrkesval, information om de olika utbildningarna, vilka behörigheter man får vid olika utbildningar, vilka utbildningar man behöver för olika yrken, tips på yrken som liknar det som de är intresserade av och Arbetsförmedlingens prognoser för hur lätt eller svårt det kommer att bli att få jobb inom respektive yrke:  www.utbildningsinfo.se

screenshot-2017-02-07-at-09

 

På webbplatsen Framtid.se kan du läsa om olika yrken och hur man utbildar sig till yrket. Här hittar också information om lön och hur arbetsmarknaden ser ut för olika yrken:  http://www.framtid.se/

framtid-se

SCB har skrivit en intressant artikel om sin yrkesindelning och om hur nya yrken kommer till och gamla faller bort:  http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Battre-statistik-med-modern-yrkesindelning/

På sin webbplats beskriver Arbetsförmedlingen ca 450 olika yrken, vilka framtidsutsikter de olika yrkena har, vad de innebär och vilken utbildning och erfarenhet du bör ha för att få jobb inom yrket. Till många yrken finns också en yrkesfilm att titta på. På webbplatsen hittar du också olika typer av tester och guider:  https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid.html

Unga röster 2016 är en enkätundersökning som genomfördes av Ungdomar.se och Mentor Sverige hösten 2016. Undersökningens bygger på svar från sammanlagt 2 438 personer i åldern 13-24 år. Geografiskt sett finns hela Sverige representerat. Studiens syfte var att ta reda på vad unga idag tänker och känner kring framtiden. Man ville också undersöka om unga känner att de får tillräckligt med information om arbetsmarknaden i skolan samt om de har något vuxenstöd i sin vardag. Studien visar att bara ca 3 av 10 av Sveriges unga känner att de fått tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden. Här kan du läsa rapporten: https://ungdomar.se/img/upload/pdfs/unga-roster-2016-RED-SR.pdf

Tips: Mentor Sverige är en ideell organisation som jobbar med mentorskap för ungdomar mellan 13 och 17 år. Organisationen startades 1996 av H.M. Drottning Silvia och representanter från Världshälsoorganisationen (WHO).
Hos Mentor Sverige kan alla ungdomar få en mentor, oavsett bakgrund, situation eller samhällsklass.

På webbplatsen Ung i dag kan du hitta statistik kopplad till ungdomar i åldern 13-25 år. Statistiken kommer från Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Valmyndigheten och Riksidrottsförbundet:  http://www.ungidag.se/