Fredagen den 25 augusti var det invigning på Simrislundsskolan. Invigningen firades med tal, den obligatoriska bandklippningen och som avslutning klappade man ”raketen”, hade korvgrillning, bjöd på chokladbakelser, lek, studier och rundvandringar.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Christer Grankvist berättade i sitt tal hur glad och stolt han var över att det nu var tredje invigningen som han fick vara med om i år: invigningen av vår nya grundskola Fredsdalsskolan, invigningen av vår nya förskola Kometen och nu invigningen av tillbyggnaden av Simrislundsskolan.
Grankvist berättade om en lång rad förbättringar, bland annat att Simrislundsskolan nu fått ett eget tillagningskök, skolbibliotek, rymligare lokaler för både elever och personal vilket skapar bättre förutsättningar för arbetsro, fler kapprum med gott om plats för barnens kläder och skor och fler klassrum, grupprum och samlingsrum.
– Kommunen gör miljonsatsningar på sina skolor och förskolor och det är värt vart enda krona. Barnen är vår framtid. Barn och unga hörs och syns i Simrishamn, avslutade Christer Grankvist.
Tillbygget av Simrislundsskolan är nu färdigt och smälter väl in med övriga byggnader. Utvändigt är det samma typ av tegel, takpannor och fönster.
Invändigt finns det gott om ljusinsläpp, väggarna och fönsternischerna är vita och dörrarna går i ljusblått. Skolans rektor Katrin Österberg och elever och personal är mycket nöjda med resultatet.
Det blivit så ljust, fräscht och trivsamt. Flera av eleverna berättar dessutom förtjust det är deras älsklingsfärg på dörrarna.
På fredagen den 9 juni hölls årets student på Nova Academy i Simrishamn tillsammans med Österlengymnasiet och Gymnasiesärskolan. En dag fylld av glädje men också en aning vemod inför att skiljas åt.
Studentdagen gick i glädjens tecken – med brunch, tal, sång, mösspåtagning, mer sång och utspring.
Vi vill med stolthet tacka alla elever som presterat under tre år i gymnasiet och önska er all lycka till i framtiden!
Vårt förra inlägg handlade om att alla elever på Simrishamns kommuns skolor erbjuds minst tre veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). I detta inlägg kommer ni att få möta några prao-elever och deras handledare och höra vad praon betyder för dem.
De elever och handledare som ni kommer att få träffa är:
Leen och Natalie på Apoteket Lejonet i Simrishamn
Arve och Eva på Äppellundens förskola i Kivik
Ida och Karin på 1910 Modehuset Simrishamn
Emma och Lasse på Mårtens kök
Andreas Olsson på ICA Brunnshallen
Apoteket Lejonet
Leen Hsino går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne när hon praktiserar på Apoteket Lejonet på Storgatan i Simrishamn:
– Jag sökte prao här för att jag vill bli apotekare i framtiden. Jag har fått pröva på många olika saker och trivs mycket bra. Jag har till exempel fått se hur beställningssystemet fungerar, packa upp varor och fylla på i butikshyllorna och så har vi gått igenom sortimentet och plockat bort varor med kort hållbarhet.
Natalie Björnson jobbar i butiken och kassan och har därför mycket kontakt med prao-eleverna:
– Vi är måna om våra praktikanter. De får träna sig i att följa instruktioner, vara trevliga och hjälpsamma mot kunder och ta egna initiativ. Det är kul när de visar att de är intresserade av jobbet och vågar ställa frågor. Ibland kan de till och med ge förslag på förbättringar. Praon är viktig för eleverna. De får en chans att se en arbetsplats och ett yrke på nära håll och de lär sig mer om sig själva. Det gör att de lättare kan ta ställning till om ett visst arbete skulle kunna passa dem.
Arve Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan. Precis före påsklovet passade vi på att besöka honom och hans handledare Eva Nilsson på Äppellundens förskola i Kivik.
– Jag tyckte det var kul att pröva på att jobba här för att det är en bra praktikplats och för att jag har lätt att få kontakt med barn, berättar Arve. När man gör praktik på en förskola tränar man sig i många saker som man har nytta av i livet, även om man inte kommer att jobba inom precis det här sedan.
Eva Nilsson, förskollärare och Arves handledare, fyller i:
– Det har varit trevligt och roligt att ha Arve här. Arve är engagerad, lyhörd och hjälpsam och har till och med kunnat leda diskussioner med barnen. Våra barn blev snabbt förtjusta i honom och ville vara med honom.
Både Arve och Eva anser att det är mycket viktigt att elever får en chans att göra prao.
– Många elever tycker att skolan är jobbig och tror att det ska bli lugnt att jobba. Efter att ha varit ute på en arbetsplats i några dagar får man en helt ny syn, menar Arve. Det ställs mycket krav och man måste våga ta egna initiativ och ställa frågor.
Eva håller med:
– Det är väldigt viktigt med prao. Det första mötet med en arbetsplats kan vara avgörande för en ung människas framtid. Jag och mina kollegor tycker att det är roligt att ta emot elever och visa hur jobbet ser ut och prata om varför vi gör som vi gör beroende på barnens mognad och utveckling. Våra praktikanter deltar i aktiviteter med barnen och vi visar dem bland annat våra styrdokument och hur vi jobbar med det digitala verktyget Pluttra där vi dokumenterar barnens utveckling individuellt och i grupp kopplat till läroplanen.
Arve fortsätter:
– Jag har lärt mig mycket under min praktik. Arbete inom förskolan handlar mycket om ledarskap och bemötande. Det är också lite speciellt att ha ett jobb där man hela tiden måste tänka på att vara en god förebild. Man blir mer medveten om vad man säger och vad man gör. Något som jag särskilt fått träna på under de här dagarna är att säga stopp. Det är inte så lätt som det kan låta, men det kan vara viktigt – särskilt om man jobbar med unga barn som inte ännu förstår var gränserna bör gå.
Ida Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och vi träffar henne under hennes andra prao-vecka på 1910 Simrishamns Modehus:
– Det har varit roligt. Jag är intresserad av kläder och mode och skulle vilja jobba i en klädbutik i framtiden, så den här praktikplatsen har passat mig perfekt. Jag har sett hur min handledare Karin Persson tar hand om kunder och jag har fått prova på att packa upp kläder, larma och prisa varor, städa, snygga till och hålla ordning.
– Ja, det personliga bemötandet är väldigt viktigt i en sådan här affär, fyller Karin i. När man går i årskurs 8, kan man inte stå i kassan ännu, men det finns mycket annat som man kan göra. Man lär sig genom att iaktta andra och genom att pröva på olika mindre arbetsuppgifter. Det är viktigt att ungdomar får uppleva hur det fungerar på en arbetsplats. Då kan det också bli lättare för dem att välja vilken inriktning de vill studera på gymnasiet.
Det håller Ida med om:
– Praon är bra för man kan få pröva på olika jobb och ta reda på hur arbetslivet är. Det är också bra för att man får ta lite mer ansvar.
Emma Persson går i årskurs 8 på Korsavadsskolan och praktiserar på Mårtens Kök och café i Simrishamn:
– Jag trivs väldigt bra. Jag gillar att lära mig nya saker och det har passat bra här. Jag har bland annat fått prova på att göra semlor, bre frallor, passa mat på stekbordet och i fritösen, lägga upp dagens rätt, servera, torka bord, sopa, diska och lära mig hur kassan fungerar. När jag är färdig med något så säger jag till min handledare eller mina arbetskamrater och då får jag tips på vad jag kan göra härnäst. Det är viktigt att man är snabb och att allt ser bra och snyggt ut.
Lasse Larsson driver restaurangen och handleder prao-eleverna. Han håller med och tillägger:
– Vi tar emot en praktikant i taget. Vi vill ha tid att ta väl hand om varje elev och vi vill ha bra arbetsuppgifter till honom eller henne. Elever som kommer ensamma är också mer intriktade på att lära sig jobbet. Vi uppmuntrar våra praktikanter att visa vad de vill och att säga till om de vill testa någon uppgift. Är de framåt och gör bra ifrån sig under praktiken, har de goda chanser att senare få ett sommarjobb hos oss. På så vis blir det ett win-win: eleverna får en chans att prova om jobbet passar dem och vi får möjlighet att rekrytera och lära upp framtida medarbetare.
ICA Brunnshallen i Simrishamn har genom åren tagit emot många elever på prao och andra former av praktik. Praoeleverna får framför allt hjälpa till med att packa upp varor och snygga till i hyllorna ute i affären.
Andreas Olsson tar emot många praktikanter på ICA Brunnshallen i Simrishamn.
– Vi tar gärna emot praktikanter, berättar ställföreträdande butikschef Andreas Olsson. Praktiken är ett bra tillfälle för oss att locka till oss framtida medarbetare. Vi vill visa möjligheterna – hur roligt, omväxlande och intressant det är att jobba inom livsmedel.
– Normalt tar vi emot två praktikanter i taget, fortsätter Andreas. Vi vill hålla hög kvalitet. Eleverna ska ha bra uppgifter och känna att de får bra stöd. De som stannar längre tid får lite större uppgifter att jobba med, t ex kan en elev som jobbar i ”frukt och grönt” få i uppgift att lära sig vad grönsakerna och frukterna heter. De som stannar lite längre får också en chans att cirkulera, så att de ska få en helhetsbild av verksamheten.
Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Vill du veta mer?
Företagare gör en viktig samhällsinsats genom att ta emot prao-elever. De hjälper unga människor att lära sig mer om sig själva och arbetsmarknaden och ger dem en chans att ta reda vilka jobb som de skulle kunna trivs med och försörja sig på. Samtidigt gör företagarna också något viktigt och bra för sina egna företag. Ungdomarna kan bli företagens framtida medarbetare och/eller konsumenter.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv inspirerar och stöttar företag i deras samarbete med skolor och de har bland annat gjort en handledarguide. I handledarguiden finns konkreta tips och idéer som kan vara till hjälp inför och under praktiken för att göra den så bra som möjligt för eleven, handledaren och företaget: ”Handledarguiden”
Studier visar att praktisk arbetslivsorientering (prao) uppskattas av såväl elever som företag. Eleverna tycker att praon är kul och motiverande och arbetsgivarna ser det som en bra möjlighet att rekrytera nya medarbetare till sina företag. Praon leder automatiskt till ett nära samarbete mellan näringsliv och skola. Det blir mer tydligt vilka yrken som har brist på arbetskraft och var ungdomarna har störst chanser att få jobb. Studier visar också att praon är ett effektivt sätt att få ungdomar att hitta till yrken och utbildningar som passar deras intressen och förmågor.
Simrishamns kommun satsar därför på praon. Kommunens elever gör två veckors prao i årskurs 8 och en vecka i årskurs 9. Det ger eleverna en konkret inblick i vilka yrken som finns och hur en arbetsplats kan fungera.
Lena Hjelmström och Ewa Kristensson är eniga om att praon är viktig.
– Vi ser prao som en viktig och givande del i barns och ungas utbildning, berättar barn- och utbildningschef Ewa Kristensson och utveckingsledare Lena Hjelmström. Skolans utbildningsuppdrag är brett, och en del i det är att hjälpa eleverna att göra medvetna studie- och yrkesval längs vägen.
– Att under skoltiden få möjlighet att komma ut i arbetslivet ger unga en inblick i olika branscher och det finns också ett stort värde i att få se hur det går till på en arbetsplats. För många av ungdomarna kan prao vara steget till första jobbet, och vi vet att det är en fördel när unga tidigt får erfarenheter från arbetslivet, både för den enskilda men också för samhället.
– I vårt arbete med studie- och yrkesvägledning så kommer prao att fortsätta vara en viktig pusselbit, lovar Ewa och Lena. Praon gör så mycket gott för våra elever.
***
Den här gången prövar vi att publicera texter och bilder i form av en serie inlägg om grundskolans praktiska arbetslivsorientering (prao).
I kommande blogginlägg får ni alltså träffa några olika prao-elever och handledare ute på deras arbetsplatser. Ni kommer att få veta mer om vad eleverna får göra på sin prao och vad de tycker att de lärt sig. Samtidigt passar vi på att fråga deras handledare vad de tycker om att ta emot prao-elever. Du hittar inlägget här: Praon – en vinn-vinn-situation för elever och företagare.
Därefter kommer vi att göra ett besök i klass 8f på Korsavadsskolan för att höra hur de jobbar med arbetsmarknadsfrågor i undervisningen och hur de ser på praons roll i grundskolan.
____________________________
Text och bild: Charlotta Wasteson för barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Att förstå och kunna använda sig av datorer, chromebooks, ipads, med mera i skolan har blivit viktigt för barn och unga redan i tidiga åldrar. Även om många elever har stor teknikvana redan när de börjar grundskolan, behöver de flesta tips och stöd kring hur man kan använda informations- och kommunikationstekniken (IKT) som hjälpmedel i skolan. I skolområde Nord i Simrishamns kommun har man löst denna utmaning genom att skapa något man kallar sikta-grupper.
Sikta-grupperna består av totalt 6-9 elever från årskurs 4, 5 och 6 på Piratenskolan i Kivik respektive Gärsnäs skola. Gruppernas uppdrag är i första hand att hjälpa sina skolkamrater med tekniken – elevernas chromebooks och olika appar och andra internetbaserade verktyg som används i undervisningen.
Vi tar oss till Piratenskolan i Kivik och träffar Petter Åkerberg, Anton Nordström och Fabian Leiström från årskurs 4 och deras lärare Ida Andersson, för att höra vad de tycker om att vara med i sikta-gruppen och hur de lagt upp sitt stöd:
– Det är jättekul att få hjälpa sina skolkamrater, säger Petter.
Anton och Fabian håller med:
– Ja, man blir liksom gladare.
– De som vi hjälper blir glada och det känns fint, förklarar Anton. Dessutom lär vi oss mycket – inte bara om datorer utan också om ledarskap.
– Man blir modigare och bättre på att förklara och lära ut saker, fyller Fabian i.
Sikta-gruppen har möten några gånger per termin. Då planerar de lite större aktiviteter och spånar idéer kring hur de bäst ska kunna hjälpa de yngre eleverna att känna sig säkra med sina chromebooks. Fabian berättar:
– Sedan har vi korta möten med vår lärare Ida Andersson, när någon elev bett om hjälp med något. Då bestämmer vi vilken typ av hjälp som passar bäst och vem som ska göra vad.
– Vi har fått vara med och hålla i lektioner för de yngre barnen om hur man kan komma igång med sin chromebook, berättar Anton. Men oftast handlar det om att någon lärare ber oss i sikta-gruppen att komma in och hjälpa en klass som stött på ett problem.
– Vi har också skapat en youtube-kanal, fortsätter Petter. Där lägger vi upp egna filmer med svar på vanliga frågor som vi får av våra skolkamrater. Vi turas om att vara de som syns i instruktionsfilmerna och att vara de som filmar.
Ida Andersson berättar om sina erfarenheter som pedagogisk ledare för sikta-gruppen:
– Det har varit väldigt spännande och kul att jobba med sikta-gruppen. Det märks att eleverna tar uppgiften på allvar och att de växt med den. Att elever regelbundet hjälper varandra över årskurser och klasser, har dessutom gjort att vi kommit varandra närmre på hela skolan.
Även rektor Christina Bergkvist lyfter fram de mervärden som följer med skolornas sikta-grupper:
– IKT och digitala verktyg är nu för tiden en stor del av elevernas vardag i skolan. Simrishamns kommun vann ju t ex den nationella kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016. På våra skolor i Nord vill vi öka elevernas engagemang i sitt eget och sina kamraters lärande, och sikta-grupperna är ett bra exempel på hur man får använda sina datakunskaper samtidigt som man hjälper och stöttar en kompis. Eleverna i sikta-grupperna får även träna förmågor som ansvarstagande, problemlösning och bemötande. Detta kallar vi i skolans värld för ”entreprenöriella förmågor” och jag är väldigt stolt över att våra sikta-grupper bidrar till att eleverna får dessa färdigheter.
___________________________
Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Vill du veta mer?
Sikta-gruppen på Piraten-skolan i Kivik består av sju elever från årskurs 4, 5 och 6. Denna bild är hämtad från skolans facebook-sida.
Eleverna i Sikta-gruppen på Piratenskolan har skapat en YouTube-kanal där de lagt upp instruktionsvideos med egna tips och förklaringar på hur man kan lösa vanliga teknikproblem. Filmerna visar bland annat hur man kan starta om sin chromebook på ett snabbt och smidigt sätt, ändra ljusstyrkan på skärmen, öppna eller stänga en ny flik i webbläsaren och hur man kan ta en bild av det som visas på skärmen. Du hittar instruktionsfilmerna här: Ida Andersson, SIKTA- gruppens youtubekanal för hjälp och idéer
Fem gymnasieelever på hantverks-, handels- och det estetiska programmet på särskolan i Simrishamn har startat ett företag med namnet Österlen konsthantverk UF. Genom att driva ett uf-företag lär de sig saker som de har nytta av i vuxenlivet samtidigt som de under ett års tid startar, driver och avvecklar ett företag på riktigt.
Eleverna i Österlens Konsthantverk UF tillverkar själva varorna som de säljer och de har redan flera varor i sitt sortiment. Här visar Marcus upp tovade äpplen i sillåda, Roger visar två lampetter av drivved och Tanja och Fatima visar några sittdynor som eleverna håller på att tillverka av gotländsk fårull.
Redan förra våren bestämde sig eleverna och personalen för att de skulle pröva på konceptet. De gick på Ung företagssamhets mässor och utbildningar och när höstterminen började startade man ett företag, sökte efter rådgivare, öppnade bankkonto och sålde riskkapitalsedlar för att få in pengar till inköp av råvaror.
Eleverna tillverkar sina hantverksprodukter från grunden med stöd av skolans personal. Huvudprodukten har varit tovade äpplen i små trälådor. Roger Vilsmyr, som går andra året på handelsprogrammet, berättar:
– Vår rektor frågade om vi kunde tillverka något som skulle passa att ge bort som gåva till några utländska gäster som skulle besöka skolan. Det var så vi fick idén om att göra äpplen i tovad ull och små sillådor i trä. Äpplena och lådorna blev så fina att vi bestämde oss för att fortsätta med vår tillverkning.
– Vi gör en del andra saker också, fortsätter Roger. Vi tillverkar till exempel sittdynor av tovad ull och lampetter av drivved och i höstas snickrade och målade vi en specialdesignad adventsljusstake som vi sålde på julmarknaden.
– Företaget har gått jättebra, fortsätter Tanja Nilsson, som också går andra året på hantverksprogrammet. På julmarknaden stod vi på Österlens museum och tovade och sålde massor av äpplen och i februari sålde vi 20 presentförpackningar till Barn- och utbildningsförvaltningen. Vi har också sålt flera tovade sittdynor med hjälp av våra två återförsäljare: Anna Bells keramik och Österlens museum.
I slutet av maj är det dags för avveckling av företaget, men än finns det lite tid att köpa företagets hantverksprodukter. Fatima Iskef, som går första året på handelsprogrammet och är företagets ekonomiansvariga, berättar hur man kan hitta företagets varor:
– Man kan köpa våra hantverksprodukter direkt från oss genom att leta upp oss på Facebook och skicka ett meddelande https://www.facebook.com/konsthantverkuf/ eller genom att skicka ett e-post. Man kan också hitta några av våra saker i butiken på Österlens museum.
Eleverna säger att de är nöjda med valet att driva ett uf-företag. Marcus Johansson är företagets vd och går sista året på det estetiska programmet:
– Det har varit roligt och vi har lärt oss mycket av att driva ett eget företag. Vi har till exempel haft flera styrelsemöten och skrivit protokoll. Vi har märkt att det är smart att ta hjälp av rådgivare, att hela tiden leta tips på nya hantverksprodukter och att ha koll på sina utgifter och intäkter. Vi har också lärt oss att skriva räkningar och kvitton till kunder, jämföra priser, göra beställningar, betala räkningar, tillverka en egen logga och göra reklam för våra saker.
Elevernas lärare och assistenter, Ingrid Larsson, Tomas Olsson, Charlotta Wasteson och Lisa Nilsson, håller med:
– Eleverna utvecklas mycket av att driva ett företag på riktigt. De blir mer engagerade och tar mer ansvar. Det är inte lätt att driva ett företag och ibland har det känts lite kämpigt, men det är ett mycket bra sätt för eleverna att träna sig i samarbete, uthållighet, kreativitet, ansvarsförmåga och initiativkraft. Samtidigt som eleverna driver sitt företag och utvecklar alla dessa livskompetenser så jobbar de på ett naturligt sätt med många av sina gymnasiekursers kunskapskrav i bland annat samhällskunskap, svenska, matematik, hantverk, service och bemötande och entreprenörskap. Det är fantastiskt att man genom att driva ett uf-företag kan uppnå så många mål på en och samma gång!
________________________________________
Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Den här veckan har hela kommunens årskurs tvåor tagit sig till Kulturskolans lokaler för att sjunga, spela, lyssna och testa olika instrument. Det var oerhört intensivt och massor av ljud och rörelse och eleverna var nyfikna, entusiastiska och fulla av energi. Som ett litet välbehövt avbrott i upptäcksfärden genom Kulturskolans olika spelrum, fick de gruppvis gå ifrån och fika, pröva på lite rytmik och samtala kring sina upplevelser. Sedan kastade de sig ut i äventyret igen.
De här bilderna är tagna när Simrislundsskolans och Nils Holgerssonsskolans elever besökte Kulturskolan torsdag förmiddag 23 mars, 2017:
Efteråt pustade de skickliga pedagogerna ut, trötta men glada.
– Vi tycker det är så viktigt att barn och ungdomar hittar till oss och ser vilka möjligheter som finns. Det är underbart att se barnens nyfikenhet och entusiasm och hur de växer av att få lära känna och pröva på en massa olika instrument. Vi pedagoger visar och berättar lite om hur instrumenten fungerar och sedan får de lite teknikträning och så avrundar vi med att musicera ihop. De får alltså lite allmänbildning, men framför allt ser vi till att vi har kul tillsammans. Musik ska byggas utav glädje.
Tips:
I dag, lördagen den 25 mars 2017, mellan kl 11 och 14 öppnar Kulturskolan upp sina musikverkstäder för alla barn och unga i kommunen.
Hjärtligt välkomna!
Vill du se fler bilder från torsdag förmiddag på Kulturskolan så kan du klicka på bilden ovan.
__________________________
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Många arbetsgivare i Sverige har idag stora anställningsbehov, samtidigt som många unga människor är arbetslösa. Undersökningar visar att ungdomar känner sig dåligt förberedda – de vet inte hur arbetsmarknaden fungerar, vilka utbildningar de behöver, var jobben finns eller hur det går till när man skaffar ett jobb.
För att minska glappet mellan ungdomarna och jobben, har Simrishamns kommun inlett ett samarbete med Region Skåne, Arbetsförmedlingen Skåne och fem andra skånska kommuner i ett projekt kallat Arbetsmarknadskunskap.
Eleverna ska få mer och bättre kunskaper om olika yrken och arbetsmarknaden i stort. På så vis ska de lättare kunna hitta gymnasieprogram som passar deras färdigheter och intressen. Detta hoppas man i sin tur ska leda till att ungdomarna blir mer studiemotiverade och att fler ungdomar därmed fullföljer sina gymnasiestudier.
Anne Blomqvist och Lars Winclair arbetar som kommunikatörer på projektet och besöker klasser på mellanstadiet till och med gymnasiet, håller i lektioner och workshops och bjuder in till föräldramöten där man pratar om arbetsmarknadskunskap, så att föräldrar ska kunna delta mer aktivt i sina ungdomars diskussioner om framtiden.
De olika utbildningspassen i Arbetsmarknadskunskap anpassas efter elevgrupperna: hur gamla eleverna är och vad de har för behov och förkunskaper. Anne och Lars har besökt åk 6 i Skolområde Nord, åk 7-9 på Korsavadsskolan och yrkesintroduktionsprogrammen på Österlengymnasiet. Under vårterminen besöker de lärlingsprogrammen på Österlengymnasiet, Nova Academy och grund- respektive gymnasiesärskolan.
I det här filmklippet beskrivs satsningen på Arbetsmarknadskunskap och det görs flera intervjuer. Bland annat berättar Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef i Simrishamn, om ett utbildningspass i en årskurs 9 på Korsavad:
Klassrumsbesök i årskurs 6
I januari besökte Anne och Lars Skolområde Nord – årskurs 6 på Gärsnäs skola och på Piratenskolan i Kivik. De började med att fråga eleverna vad som menas med ”arbete”. Sedan ledde samtalen över till varför man jobbar, vad man behöver pengar till och vilka yrken ungdomarna är intresserade av. Anne och Lars passade på att tipsa om yrken som har överskott respektive brist på arbetskraft. En fråga som diskuterades ingående var också ”Vad tror ni man behöver kunna i olika skolämnen för att klara av och trivas inom olika yrken?”
Anne och Lars turades om att föreläsa, ställa frågor och göra övningar och eleverna var engagerade och positiva. De pratade om vanliga ”första jobb” och vilka viktiga och bra saker man kan lära sig genom till exempel skolans prao (praktisk arbetslivsorientering), och genom att sälja tidningar eller jobba med telefonförsäljning. Eleverna gav exempel på fördelar med att komma ut och testa olika jobb:
– Man får se och pröva på arbeten och det blir lättare att bestämma sig för om det är något man vill syssla med i framtiden. Man lär känna sig själv bättre – vem man är, vad som är ens starka sidor, vad man gillar och mår bra av. Praktiken kan också göra att man lättare får helgjobb eller sommarjobb. Man får erfarenhet och referenser och om de har varit nöjda med en på praktiken, så kan de vilja att man kommer tillbaka och jobbar mer.
De pratade om drömyrken och att man ska välja områden man är bra på och intresserad av. Men Anne och Lars var också noga med att uppmärksamma eleverna om att det finns otroligt många intressanta och viktiga yrken att välja mellan:
– När vi frågar efter elevers drömyrken brukar de flesta tänka på ungefär samma jobb: polis, journalist, brandman, veterinär, m m. Men visste du att det finns över 8000 olika yrken? Var nyfiken och ta dig tid att lära dig mer om jobb som du inte vet så mycket om.
Sedan frågade Anne och Lars lite provokativt:
– Kan alla få ett jobb om de vill?
Det ledde till en givande diskussion om vad som är det viktigaste de arbetssökande kan erbjuda en arbetsgivare förutom sin utbildning. Man enades kring att det är intresse, vilja att lära, engagemang, ett bra språk, ett bra bemötande – att man är trevlig och hjälpsam och att man är pålitlig.
– Föds man med en sjyst attityd?
Eleverna sa att man kan lära av varandra och att man kan förändra sin attityd, förbättra den. Det ledde över i en diskussion i hur viktigt det är att man motionerar, sover och äter bra för att man ska må bra och orka vara trevlig och göra bra ifrån sig på jobbet.
En av övningarna i arbetsmarknadskunskap var att eleverna skrev upp vad de vill arbeta med i framtiden. Sedan funderade de kring vad de tränar i sina olika skolämnen som de behöver kunna i det valda yrket.
Lars sammanfattar förmiddagen:
– Det var en härlig klass, full av idéer och framtidsplaner. Det var många som redan hade tankar kring vad de vill arbeta med, varför de har nytta av skolämnena och vikten av att jobba extra på vägen dit. När vi gjorde värderingsövningar visade de att de inte bara är engagerade i deras egna yrkesval, utan de vill också vara med och påverka hur vårt samhälle utvecklas.
Rektor Christina Bergkvist beskriver hur satsningen på Arbetsmarknadskunskap ser ut i Skolområde Nord:
– Vi tycker det är kul att projekt Arbetsmarknadskunskap erbjuder externa informatörer som kan besöka våra skolor. Våra elever är väldigt nyfikna och öppna och gillar när det kommer andra vuxna till klasserna. Vi jobbar en hel del med de här frågorna även i den ordinarie undervisningen och då har vi bland annat haft nytta och glädje av projektets digitala lektionsmaterial.
Vi har valt att arbeta med arbetsmarknadskunskap redan i årskurs 6 för att vi anser att det är viktigt att våra elever tidigt får kunskaper om möjliga vägar för studier och yrken och om hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetsmarknadskunskap handlar ju inte bara om olika yrken och elevernas drömjobb, utan även om att träna eleverna i att reflektera kring sina egna förmågor och kunskaper och hur det passar in när man väljer utbildning eller yrke i framtiden.
Sedan vill jag också framhålla betydelsen av att vi genom den här satsningen blir bättre på att resonera med våra elever kring varför man läser alla dessa ämnen i grundskola och hur det hänger ihop med en framtida arbetsmarknad. Även jobb som kan förefalla enkla att utföra kräver till exempel ofta goda kunskaper i svenska, engelska, matematik och digital kompetens.
Högstadiet och gymnasiet
För de äldre eleverna brukar Anne och Lars visa statistik på vilka branscher som det finns flest lediga jobb i och tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare pratar de med eleverna om hur man tar sig dit.
Eleverna får kunskap om konkurrensen på arbetsmarknaden och verktyg att möta utmaningarna med. Anne och Lars poängterar hur viktigt det är att träna sig på att arbeta och att gärna börja jobba extra på helger och lov redan när man går på högstadiet. Vad kan man göra för att öka sin anställningsbarhet? Vad innebär det att ha en sjyst attityd och hur tränar man på det?
Anne och Lars tipsar de unga om att gärna söka sina första jobb inom restaurang och café, städning, försäljning, lagerarbete och vård- och omsorg. Det är jobb som ofta har stor omsättning på personal. Det gör att det finns många öppningar och ingångar för dem som vill in på arbetsmarknaden. Inom dessa områden finns det arbetsuppgifter som inte kräver att den anställde har tidigare erfarenhet eller utbildning och arbetsgivarna har ofta behov av personal på deltid respektive på kvällar och helger. Det passar bra för unga som vill kombinera arbete och studier.
Sissi Larsson, som är studie- och yrkesvägledare på årskurs 7-9 på Korsavadsskolan, berättar att hon har positiva erfarenheter av satsningen:
”Eleverna är mycket delaktiga i lektionerna i Arbetsmarknadskunskap. De ser sambandet mellan arbete och ett fungerande samhälle och diskuterar vad som gör en arbetstagare anställningsbar.”
Lars Winclair fyller i:
– Det finns en missmatch på arbetsmarknaden, med många lediga jobb och många arbetssökande. Den som inte går gymnasiet idag löper tre till fyra gånger större risk att vara arbetslös när hen är 20 år. Tanken är att Arbetsmarknadskunskap bidrar till en tydligare matchning mellan ungdomar och arbetsmarknad.
Avslutningsvis berättar Lars Winclair att AMK Skåne välkomnar lokala arbetsgivare:
– Vi vill att Arbetsmarknadskunskapen ska förankras i det lokala näringslivet, i det verkliga arbetslivet, så att vi kan vara arbetsgivarnas röst i klassrummet. Hör gärna av dig om du är företagare och intresserad av att delta i satsningen. Vi vill höra vad ni arbetar med, vilka utmaningar ni brottas med och hur framtiden ser ut. Har ni något budskap som ni vill skicka med oss ut till ungdomarna? Arbetsmarknadskunskapen arbetar för att varje kommun ska vara en plats där arbetsgivare och barnfamiljer vill etablera sig.
____________________________
Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Vill du veta mer?
Målen med konceptet Arbetsmarknadskunskap är:
Att bidra till ökad samverkan mellan skola och arbetsliv
Att fler ungdomar får förstärkt studielust tidigt
Att skapa en tidigare och tydligare matchning, där ungdomar väljer utbildningar som på sikt leder till arbete
Att stärka arbetsgivarnas förutsättningar att få sina kompetensbehov tillfredsställda
Att minska andelen socioekonomiska och könsstereotypa val bland ungdomar gällande utbildning och arbete
Att höja kunskapen om arbetsmarknaden hos ungdomar, vilket ökar deras möjligheter att välja vägar som leder till arbete
Att beskriva och tydliggöra för ungdomar hur arbetsgivarnas framtida kompetensbehov, samt hur vägen mot arbete, ser ut
Arbetsgivare som är intresserade av att engagera sig i Arbetsmarknadskunskapen är välkomna att höra av sig till Lars Winclair, kommunikatör på AMK Skåne, på lars.winclair@arbetsmarknadskunskap.se eller 070-302 34 20. Mer information finns på www.arbetsmarknadskunskap.se.
Här hittar du en webbplats som är skapad av Skolverket och som är tänkt ett stöd för unga när de vill komma underfund med vilka skolor och utbildningsvägar som skulle kunna passa dem. Här finns filmer och texter om vad man ska tänka på inför sina olika studie- och yrkesval, information om de olika utbildningarna, vilka behörigheter man får vid olika utbildningar, vilka utbildningar man behöver för olika yrken, tips på yrken som liknar det som de är intresserade av och Arbetsförmedlingens prognoser för hur lätt eller svårt det kommer att bli att få jobb inom respektive yrke: www.utbildningsinfo.se
På webbplatsen Framtid.se kan du läsa om olika yrken och hur man utbildar sig till yrket. Här hittar också information om lön och hur arbetsmarknaden ser ut för olika yrken: http://www.framtid.se/
På sin webbplats beskriver Arbetsförmedlingen ca 450 olika yrken, vilka framtidsutsikter de olika yrkena har, vad de innebär och vilken utbildning och erfarenhet du bör ha för att få jobb inom yrket. Till många yrken finns också en yrkesfilm att titta på. På webbplatsen hittar du också olika typer av tester och guider: https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid.html
Unga röster 2016 är en enkätundersökning som genomfördes av Ungdomar.se och Mentor Sverige hösten 2016. Undersökningens bygger på svar från sammanlagt 2 438 personer i åldern 13-24 år. Geografiskt sett finns hela Sverige representerat. Studiens syfte var att ta reda på vad unga idag tänker och känner kring framtiden. Man ville också undersöka om unga känner att de får tillräckligt med information om arbetsmarknaden i skolan samt om de har något vuxenstöd i sin vardag. Studien visar att bara ca 3 av 10 av Sveriges unga känner att de fått tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden. Här kan du läsa rapporten: https://ungdomar.se/img/upload/pdfs/unga-roster-2016-RED-SR.pdf
Tips: Mentor Sverige är en ideell organisation som jobbar med mentorskap för ungdomar mellan 13 och 17 år. Organisationen startades 1996 av H.M. Drottning Silvia och representanter från Världshälsoorganisationen (WHO).
Hos Mentor Sverige kan alla ungdomar få en mentor, oavsett bakgrund, situation eller samhällsklass.
På webbplatsen Ung i dag kan du hitta statistik kopplad till ungdomar i åldern 13-25 år. Statistiken kommer från Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Valmyndigheten och Riksidrottsförbundet: http://www.ungidag.se/
Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.
Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.
Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.
Barngruppen Blåvinge
Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.
Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.
Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.
Aktivt föräldraskap
Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se eller telefon 0709-81 95 11.
Barn i föräldrars fokus
Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell (sara.ytell@simrishamn.se).
Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.
Aktivt ledarskap i skolan
Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.
Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.
—*** —
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända. Inom kommunens skolor har man därför arrangerat flera fortbildningar på temat. Strax före sommarlovet 2016 arrangerade Barn- och utbildningsförvaltningen till exempel en heldag på Grand med flera föreläsningar och workshops på temat integration och möten med andra kulturer. Här kan du läsa mer om den dagen: ”Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten”.
Behov av språkutvecklande arbetsformer i skolan
Detta blogginlägg kommer att handla om en intressant heldagsfortbildning om språkutvecklande undervisning som hölls av Tiia Ojala för hela Korsavadsskolornas personal och andra inbjudna gäster i början av januari 2017.
Korsavadssskolan har tagit emot ca 150 nyanlända elever under de två sista åren, berättade Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan i Simrishamn, i samband med att hon presenterade föreläsaren och välkomnade alla deltagare. Just nu har man ca 100 nyanlända elever på skolan. All skolans personal behöver därför hjälpas åt att hitta bra vägar att stötta, handleda och utveckla de nyanländas elevernas språk och kunskaper.
Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. Hennes föreläsning handlade om de nyanländas behov och hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att nyanlända elever ska klara sig bättre i skolan och i samhället i stort. Det handlar till exempel om att …
ta reda på gruppens förkunskaper och skapa en förförståelse,
arbeta med viktiga nyckelbegrepp och ha uppgifter där eleverna behöver använda begreppen i sina sammanhang,
använda sig av visualiseringar som till exempel kroppsspråk, filmer och bilder,
ge förebilder till exempel genom att visa hur man kan lösa olika typer av uppgifter,
diskutera vad som är bra och vad som kan utvecklas i en lösning av en uppgift,
göra en liknande uppgift tillsammans med eleverna innan de ska arbeta enskilt,
att ta reda på vad eleverna kommer ihåg, förstår och tagit fasta på vad gäller undervisningen,
prata med eleverna om deras utveckling i såväl språket som i de respektive skolämnena.
Särskilt flerspråkiga elever har behov av dessa språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men de är bra för alla elever. Läraren anpassar materialet och förväntningarna efter sin elevgrupp.
Medmänniskan
– Vad är det som de nyanlända säger att de mest längtar efter när de kommit till Sverige? frågade Tiia Ojala, retoriskt. Jo, de säger alla att de behöver en medmänniska. Ensamheten är stor.
Tiia Ojala berättade bland annat om eleven Firel som varit i Sverige i två år och på den tiden lyckats uppnå betyget D i svenska som andraspråk. På bilden kan du läsa Firels förklaring till varför det gick så fort för henne att lära sig svenska. Några av de saker hon tar upp är att hon känt sig välkommen, hoppfull och fått ett tydligt och bra stöd.
Tiia Ojala framhåller att det är viktigt att vi visar att de nyanlända är välkomna, t ex med hjälp av olika former av fadderskap. Det är också viktigt att vi inte betraktar dem som offer, utan ser dem som de starka individer de är och att vi i den mån det behövs hjälper dem att hitta sin inre styrka.
Prioritera skolsvenskan
Forskning visar att det normalt tar mellan mellan 6 och 8 år att lära sig skolsvenska. Det är en väldigt lång tid för dessa barn och ungdomar. Kan vi acceptera att det tar så lång tid? Hinner de ens med en utbildning om de ska lära sig språket först, innan de kan börja lära sig ämneskunskaperna? Tiia Ojala återkom flera gånger till att vi måste prioritera skolspråket framför vardagsspråket. Vardagsspråket lär eleverna sig ändå – i vardagen. Skolspråket måste de däremot lära sig i skolan.
Tiia Ojalas anser att man inte ska jobba med ordlistor med lösryckta ord för till exempel olika kroppsdelar eller klädesplagg, utan istället arbeta med orden i sina sammanhang. Skolan ska prioritera den undervisning som ger betyg och en bättre integration. Det är viktigt att alla som träffar ungdomarna tänker på att hjälpa dem att utveckla sitt språk och sina kunskaper om svenska förhållanden.
Boktips
Tiia Ojala tipsade särskilt om boken Greppa språket, som gavs ut av Skolverket 2012. I den kan man bland annat läsa att de viktigaste framgångsfaktorerna för språkinlärning. Det är bra att medvetet arbeta för att …
utöka elevernas ordförråd och se till att öva orden i sina sammanhang,
ge mycket språklig stöttning och
ge eleverna många tillfällen att aktivt träna sig att använda språket för att kommunicera – läsa, skriva, tala och lyssna.
Dessutom är det viktigt att komma ihåg att …
man – även med nyanlända – ska tala om hur det går med deras utveckling av ämneskunskaper.
Fem gymnasieelever på hantverks-, handels- och det estetiska programmet på särskolan i Simrishamn har startat ett företag med namnet Österlen konsthantverk UF. Genom att driva ett uf-företag lär de sig saker som de har nytta av i vuxenlivet samtidigt som de under ett års tid startar, driver och avvecklar ett företag på riktigt.
Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. Hennes föreläsning handlade om de nyanländas behov och hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att nyanlända elever ska klara sig bättre i skolan och i samhället i stort. Det handlar till exempel om att …
