Simrishamn storsatsar på arbetsmarknadskunskap

Många arbetsgivare i Sverige har idag stora anställningsbehov, samtidigt som många unga människor är arbetslösa. Undersökningar visar att ungdomar känner sig dåligt förberedda – de vet inte hur arbetsmarknaden fungerar, vilka utbildningar de behöver, var jobben finns eller hur det går till när man skaffar ett jobb.

För att minska glappet mellan ungdomarna och jobben, har Simrishamns kommun inlett ett samarbete med Region Skåne, Arbetsförmedlingen Skåne och fem andra skånska kommuner i ett projekt kallat Arbetsmarknadskunskap.

Eleverna ska få mer och bättre kunskaper om olika yrken och arbetsmarknaden i stort. På så vis ska de lättare kunna hitta gymnasieprogram som passar deras färdigheter och intressen. Detta hoppas man i sin tur ska leda till att ungdomarna blir mer studiemotiverade och att fler ungdomar därmed fullföljer sina gymnasiestudier.

arbetsmarknadskunskap-ak-6-garsnas-skola-2017-13

Anne Blomqvist och Lars Winclair arbetar som kommunikatörer på projektet och besöker klasser på mellanstadiet till och med gymnasiet, håller i lektioner och workshops och bjuder in till föräldramöten där man pratar om arbetsmarknadskunskap, så att föräldrar ska kunna delta mer aktivt i sina ungdomars diskussioner om framtiden.

De olika utbildningspassen i Arbetsmarknadskunskap anpassas efter elevgrupperna: hur gamla eleverna är och vad de har för behov och förkunskaper. Anne och Lars har besökt åk 6 i Skolområde Nord, åk 7-9 på Korsavadsskolan och yrkesintroduktionsprogrammen på Österlengymnasiet. Under vårterminen besöker de lärlingsprogrammen på Österlengymnasiet, Nova Academy och grund- respektive gymnasiesärskolan.

I det här filmklippet beskrivs satsningen på Arbetsmarknadskunskap och det görs flera intervjuer. Bland annat berättar Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef i Simrishamn, om ett utbildningspass i en årskurs 9 på Korsavad:

Klassrumsbesök i årskurs 6

I januari besökte Anne och Lars Skolområde Nord – årskurs 6 på Gärsnäs skola och på Piratenskolan i Kivik. De började med att fråga eleverna vad som menas med ”arbete”. Sedan ledde samtalen över till varför man jobbar, vad man behöver pengar till och vilka yrken ungdomarna är intresserade av. Anne och Lars passade på att tipsa om yrken som har överskott respektive brist på arbetskraft. En fråga som diskuterades ingående var också ”Vad tror ni man behöver kunna i olika skolämnen för att klara av och trivas inom olika yrken?”

Anne och Lars turades om att föreläsa, ställa frågor och göra övningar och eleverna var engagerade och positiva. De pratade om vanliga ”första jobb” och vilka viktiga och bra saker man kan lära sig genom till exempel skolans prao (praktisk arbetslivsorientering), och genom att sälja tidningar eller jobba med telefonförsäljning. Eleverna gav exempel på fördelar med att komma ut och testa olika jobb:

– Man får se och pröva på arbeten och det blir lättare att bestämma sig för om det är något man vill syssla med i framtiden. Man lär känna sig själv bättre – vem man är, vad som är ens starka sidor, vad man gillar och mår bra av. Praktiken kan också göra att man lättare får helgjobb eller sommarjobb. Man får erfarenhet och referenser och om de har varit nöjda med en på praktiken, så kan de vilja att man kommer tillbaka och jobbar mer.

De pratade om drömyrken och att man ska välja områden man är bra på och intresserad av. Men Anne och Lars var också noga med att uppmärksamma eleverna om att det finns otroligt många intressanta och viktiga yrken att välja mellan:

– När vi frågar efter elevers drömyrken brukar de flesta tänka på ungefär samma jobb: polis, journalist, brandman, veterinär, m m. Men visste du att det finns över 8000 olika yrken? Var nyfiken och ta dig tid att lära dig mer om jobb som du inte vet så mycket om.

Sedan frågade Anne och Lars lite provokativt:

– Kan alla få ett jobb om de vill?

Det ledde till en givande diskussion om vad som är det viktigaste de arbetssökande kan erbjuda en arbetsgivare förutom sin utbildning. Man enades kring att det är intresse, vilja att lära, engagemang, ett bra språk, ett bra bemötande – att man är trevlig och hjälpsam och att man är pålitlig.

– Föds man med en sjyst attityd?

Eleverna sa att man kan lära av varandra och att man kan förändra sin attityd, förbättra den. Det ledde över i en diskussion i hur viktigt det är att man motionerar, sover och äter bra för att man ska må bra och orka vara trevlig och göra bra ifrån sig på jobbet.

arbetsmarknadskunskap-ak-6-garsnas-skola-2017-26

En av övningarna i arbetsmarknadskunskap var att eleverna skrev upp vad de vill arbeta med i framtiden. Sedan funderade de kring vad de tränar i sina olika skolämnen som de behöver kunna i det valda yrket.

Lars sammanfattar förmiddagen:

– Det var en härlig klass, full av idéer och framtidsplaner. Det var många som redan hade tankar kring vad de vill arbeta med, varför de har nytta av skolämnena och vikten av att jobba extra på vägen dit. När vi gjorde värderingsövningar visade de att de inte bara är engagerade i deras egna yrkesval, utan de vill också vara med och påverka hur vårt samhälle utvecklas.

Rektor Christina Bergkvist beskriver hur satsningen på Arbetsmarknadskunskap ser ut i Skolområde Nord:

– Vi tycker det är kul att projekt Arbetsmarknadskunskap erbjuder externa informatörer som kan besöka våra skolor. Våra elever är väldigt nyfikna och öppna och gillar när det kommer andra vuxna till klasserna. Vi jobbar en hel del med de här frågorna även i den ordinarie undervisningen och då har vi bland annat haft nytta och glädje av projektets digitala lektionsmaterial.

Vi har valt att arbeta med arbetsmarknadskunskap redan i årskurs 6 för att vi anser att det är viktigt att våra elever tidigt får kunskaper om möjliga vägar för studier och yrken och om hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetsmarknadskunskap handlar ju inte bara om olika yrken och elevernas drömjobb, utan även om att träna eleverna i att reflektera kring sina egna förmågor och kunskaper och hur det passar in när man väljer utbildning eller yrke i framtiden.

Sedan vill jag också framhålla betydelsen av att vi genom den här satsningen blir bättre på att resonera med våra elever kring varför man läser alla dessa ämnen i grundskola och hur det hänger ihop med en framtida arbetsmarknad. Även jobb som kan förefalla enkla att utföra kräver till exempel ofta goda kunskaper i svenska, engelska, matematik och digital kompetens.

Högstadiet och gymnasiet

För de äldre eleverna brukar Anne och Lars visa statistik på vilka branscher som det finns flest lediga jobb i och tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare pratar de med eleverna om hur man tar sig dit.

Eleverna får kunskap om konkurrensen på arbetsmarknaden och verktyg att möta utmaningarna med. Anne och Lars poängterar hur viktigt det är att träna sig på att arbeta och att gärna börja jobba extra på helger och lov redan när man går på högstadiet. Vad kan man göra för att öka sin anställningsbarhet? Vad innebär det att ha en sjyst attityd och hur tränar man på det?

Anne och Lars tipsar de unga om att gärna söka sina första jobb inom restaurang och café, städning, försäljning, lagerarbete och vård- och omsorg. Det är jobb som ofta har stor omsättning på personal. Det gör att det finns många öppningar och ingångar för dem som vill in på arbetsmarknaden. Inom dessa områden finns det arbetsuppgifter som inte kräver att den anställde har tidigare erfarenhet eller utbildning och arbetsgivarna har ofta behov av personal på deltid respektive på kvällar och helger. Det passar bra för unga som vill kombinera arbete och studier.

Sissi Larsson, som är studie- och yrkesvägledare på årskurs 7-9 på Korsavadsskolan, berättar att hon har positiva erfarenheter av satsningen:

”Eleverna är mycket delaktiga i lektionerna i Arbetsmarknadskunskap. De ser sambandet mellan arbete och ett fungerande samhälle och diskuterar vad som gör en arbetstagare anställningsbar.”

Lars Winclair fyller i:

– Det finns en missmatch på arbetsmarknaden, med många lediga jobb och många arbetssökande. Den som inte går gymnasiet idag löper tre till fyra gånger större risk att vara arbetslös när hen är 20 år. Tanken är att Arbetsmarknadskunskap bidrar till en tydligare matchning mellan ungdomar och arbetsmarknad.

Avslutningsvis berättar Lars Winclair att AMK Skåne välkomnar lokala arbetsgivare:

– Vi vill att Arbetsmarknadskunskapen ska förankras i det lokala näringslivet, i det verkliga arbetslivet, så att vi kan vara arbetsgivarnas röst i klassrummet. Hör gärna av dig om du är företagare och intresserad av att delta i satsningen. Vi vill höra vad ni arbetar med, vilka utmaningar ni brottas med och hur framtiden ser ut. Har ni något budskap som ni vill skicka med oss ut till ungdomarna? Arbetsmarknadskunskapen arbetar för att varje kommun ska vara en plats där arbetsgivare och barnfamiljer vill etablera sig.

____________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Målen med konceptet Arbetsmarknadskunskap är:

  • Att bidra till ökad samverkan mellan skola och arbetsliv
  • Att fler ungdomar får förstärkt studielust tidigt
  • Att skapa en tidigare och tydligare matchning, där ungdomar väljer utbildningar som på sikt leder till arbete
  • Att stärka arbetsgivarnas förutsättningar att få sina kompetensbehov tillfredsställda
  • Att minska andelen socioekonomiska och könsstereotypa val bland ungdomar gällande utbildning och arbete
  • Att höja kunskapen om arbetsmarknaden hos ungdomar, vilket ökar deras möjligheter att välja vägar som leder till arbete
  • Att beskriva och tydliggöra för ungdomar hur arbetsgivarnas framtida kompetensbehov, samt hur vägen mot arbete, ser ut

Här kan du läsa mer om Arbetsmarknadskunskap i Skåne   http://www.arbetsmarknadskunskap.se/skane/

Arbetsgivare som är intresserade av att engagera sig i Arbetsmarknadskunskapen är välkomna att höra av sig till Lars Winclair, kommunikatör på AMK Skåne, på lars.winclair@arbetsmarknadskunskap.se eller 070-302 34 20. Mer information finns på www.arbetsmarknadskunskap.se.

Här hittar du en webbplats som är skapad av Skolverket och som är tänkt ett stöd för unga när de vill komma underfund med vilka skolor och utbildningsvägar som skulle kunna passa dem. Här finns filmer och texter om vad man ska tänka på inför sina olika studie- och yrkesval, information om de olika utbildningarna, vilka behörigheter man får vid olika utbildningar, vilka utbildningar man behöver för olika yrken, tips på yrken som liknar det som de är intresserade av och Arbetsförmedlingens prognoser för hur lätt eller svårt det kommer att bli att få jobb inom respektive yrke:  www.utbildningsinfo.se

screenshot-2017-02-07-at-09

 

På webbplatsen Framtid.se kan du läsa om olika yrken och hur man utbildar sig till yrket. Här hittar också information om lön och hur arbetsmarknaden ser ut för olika yrken:  http://www.framtid.se/

framtid-se

SCB har skrivit en intressant artikel om sin yrkesindelning och om hur nya yrken kommer till och gamla faller bort:  http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Battre-statistik-med-modern-yrkesindelning/

På sin webbplats beskriver Arbetsförmedlingen ca 450 olika yrken, vilka framtidsutsikter de olika yrkena har, vad de innebär och vilken utbildning och erfarenhet du bör ha för att få jobb inom yrket. Till många yrken finns också en yrkesfilm att titta på. På webbplatsen hittar du också olika typer av tester och guider:  https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid.html

Unga röster 2016 är en enkätundersökning som genomfördes av Ungdomar.se och Mentor Sverige hösten 2016. Undersökningens bygger på svar från sammanlagt 2 438 personer i åldern 13-24 år. Geografiskt sett finns hela Sverige representerat. Studiens syfte var att ta reda på vad unga idag tänker och känner kring framtiden. Man ville också undersöka om unga känner att de får tillräckligt med information om arbetsmarknaden i skolan samt om de har något vuxenstöd i sin vardag. Studien visar att bara ca 3 av 10 av Sveriges unga känner att de fått tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden. Här kan du läsa rapporten: https://ungdomar.se/img/upload/pdfs/unga-roster-2016-RED-SR.pdf

Tips: Mentor Sverige är en ideell organisation som jobbar med mentorskap för ungdomar mellan 13 och 17 år. Organisationen startades 1996 av H.M. Drottning Silvia och representanter från Världshälsoorganisationen (WHO).
Hos Mentor Sverige kan alla ungdomar få en mentor, oavsett bakgrund, situation eller samhällsklass.

På webbplatsen Ung i dag kan du hitta statistik kopplad till ungdomar i åldern 13-25 år. Statistiken kommer från Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Valmyndigheten och Riksidrottsförbundet:  http://www.ungidag.se/

Annonser

Utbildningar med barn i fokus

Barn- och utbildningsförvaltningen håller i flera utbildningar som fokuserar på relationer och på hur vi vuxna kan bli bättre på att förstå och stötta barn att uppnå god självkänsla, mod, självförtroende och ansvarskänsla. Utbildningarna har stora likheter men riktar sig till olika målgrupper – barn, föräldrar och skolpersonal.

Utbildningssatsningarna är led i arbetet att få fler barn och unga att må bra och fullfölja sina utbildningar på grundskolan och gymnasiet. Genom vårt bemötande kan vi vuxna göra skillnad för barns och ungdomars utveckling och med denna möjlighet kommer ett stort ansvar.

Många kursdeltagare berättar att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kurserna och att de generellt fått en bättre kontakt med sina föräldrar eller sina barn/elever och med varandra. Dessutom säger de att de har haft nytta av kurserna i många andra sammanhang där de möter människor.

Barngruppen Blåvinge

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 8-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

29378938575_5c648203cc_z

Annica Lindh och Petra Nurminen leder barngruppen Blåvinge i Simrishamn.

Barngruppen träffas normalt 20 gånger fördelat på en gång i veckan. Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få hjälp att må bättre, lära sig mer om sig själva, träffa andra barn som varit med om liknande saker, få möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor, ha roligt, lära sig att göra saker som är bra för dem själva, få veta mer om kriser och om känslomässiga sjukdomar och avlastas från ansvar och skuld. För intresseanmälan och/eller frågor kontakta Petra Nurminen, tfn 0709-81 90 49, eller Annica Lindh, tfn 1414-81 94 84.

Aktivt föräldraskap

Kursen Aktivt föräldraskap startas varje termin på olika platser i kommunen. Kursen inklusive kurslitteraturen är gratis och erbjuds vårdnadshavare till barn i åldern 2–18 år. Kursdeltagarna träffas 6 ggr á 3 timmar för att se filmer, läsa och diskutera hur man kan stärka sina barn och stötta deras utveckling och hur man kan utvecklas i sin föräldraroll. Just nu har vi 5 grupper pågående och vi hoppas kunna starta en till grupp under mitten av våren. Intresserade föräldrar är välkomna att anmäla sig till kurserna genom att kontakta Niclas Björnén via e-post niclas.bjornen@simrishamn.se  eller telefon 0709-81 95 11.

16957644290_c6f8180aae_z

Barn i föräldrars fokus

Kursen Barn i Föräldrars Fokus handlar framför allt om hur barn påverkas av att deras föräldrar separerar. Tyngdpunkten ligger på hur vi som vuxna kan underlätta för våra barn. Kursen syftar även till att ge föräldrar stöd och hopp. Det är inget krav att båda föräldrarna deltar i kursen för att man ska kunna vara med. Intresserade vårdnadshavare kan anmäla sig till Niclas Björnén (niclas.bjornen@simrishamn.se) eller Sara Ytell  (sara.ytell@simrishamn.se).

16957306038_a67e31f9a0_z

Sara Ytell och Niclas Björnén leder kurser i Barn i föräldrars fokus.

Aktivt ledarskap i skolan

Många av dem som arbetar med våra barn och unga i kommunens skolor går eller har gått en utbildning som heter Aktivt ledarskap i skolan. Kursen handlar om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som skolpersonal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

31342710795_20bb512694_z

Niclas Björnén leder här Korsavads elevhälsa i Aktivt ledarskap i skolan.

 

—*** —

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om barngruppen Blåvinge:

Här kan du läsa mer om kursen Aktivt föräldraskap:

Här kan du läsa mer om kursen Barn i föräldrars fokus

Här kan du läsa mer om Aktivt ledarskap i skolan: