Simrishamns kommun har fått utmärkelsen Guldtrappan

guldtrappan

 

Simrishamns kommun har tillsammans med fem andra kommuner fått utmärkelsen Guldtrappan. Guldtrappan är en utmärkelse för skolhuvudmän som ligger i framkant när det gäller digital skolutveckling. 

Denna utmärkelse hade vi i kommunen inte fått om det inte funnits engagerade pedagoger, skolledare och politiker. Ett stort tack till er alla!

Guldtrappan

Utmärkelsen Guldtrappan går till kommuner och andra skolhuvudmän som arbetar långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete.

Efter en öppen nominering avslutad 1 oktober 2015 har juryn i ett första steg granskat och valt ut ett antal kandidater, skolhuvudmän, för prövning mot de sju kriterier som fastställts för kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan. Sedan har kompletterande information införskaffats och lokala besök gjorts hos kandidaterna. Efter en slutlig genomgång och beredning har nu juryn utsett sex huvudmän av olika storlek och med olika uppsättning skolformer/stadier, vilka bedöms uppfylla kvalitetskraven enligt de sju kriterierna.

Guldtrappan juryns besök-1

Här är motiveringen till varför Simrishamns kommun fick Guldtrappan:

”Simrishamns kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett starkt sammanhållet koncept, där avtal, införande och användning av pedagogiska molntjänster varit en viktig komponent, liksom tillgång till digitala läromedel inkluderande ett väletablerat utvecklingssamarbete med ett läromedelsförlag. Därtill med ett tydligt fokus på kollegialt lärande med en dela-kultur, även mellan skolformerna och externa mötesplatser.”

 

Simrishamns kommuns arbete med informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Simrishamns IKT-resa började när några IKT-intresserade pedagoger åkte till BETT-mässan i London 2010. BETT är en förkortning av British Education and Training Technology. Mässan är alltid i London och där kan man gå på mängder av föreläsningar och se och testa allt som är nytt i branschen. Kort därpå tog kommunen ett beslut att Simrishamn skulle bli  en, en till en kommun. Det innebär att varje elev (och lärare) skulle få tillgång till en egen dator/surfplatta.

Vi befann oss först i en PC-miljö, som ställde till tekniska svårigheter. Den verkliga genomslagskraften kom 2013 då skolledningen fick  kompetensutveckling i Google apps for education, GAFE. Efter det beslutade vi att byta hårdvara till Chromebook och den 18 mars 2015 fick vi godkännande av Datainspektionen att använda Googles verktyg i vår verksamhet.

Det krävs att skolledare tar täten och visar vägen för att det ska bli en framgångsrik skolutveckling. I Simrishamns kommun har skolledare varit överens om att den digitala satsningen inte ska vara ett eget  IT-projekt, utan ett skolutvecklingsprojekt. Det ska vara som en del i den vardagliga undervisningen och ingå i de prioriterade målområden som kommunen har och så klart  ska det vila på vetenskaplig grund, så som forskning, och följa de styrdokument vi har.

Kommunen ser flera fördelar med att använda digitala läromedel: det är strukturerat, nås från flera olika digitala enheter och blir i och med det  tillgängligt för alla och de innehåller även bra hjälpmedelsfunktioner.Simrishamns har under två år varit en pilotkommun till Gleerups digitala läromedel.

Det pedagogiska ledarskapet och det  kollegiala lärandet sker i många former. Våra pedagoger i alla verksamheter från förskola till och med gymnasiet vågar ofta använda, testa och prova nya innovativa pedagogiska arbetssätt.

Tillsammans gör vi varandra bra!

/Ewa Kristensson, Barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om nomineringen till Guldtrappan:

Här kan du läsa mer om några av Simrishamns kommuns framgångsrika och uppmärksammade it-satsningar:

Här är de sju bedömningskriterierna till utmärkelsen:

1. vision, strategi och plan för digital skolutveckling, förankrad i den lokala verksamheten, liksom i forskning och gällande styrdokument

2. digital infrastruktur för mångfaldiga, flexibla arbetssätt för elever, lärare och ledare vad gäller hårdvara, internet, trådlösa nät

3. digitala lärresurser och verktyg, licenser/avtal och strukturer för egenproducerade, inköpta och öppna resurser

4. pedagogiskt ledarskap för skolans digitalisering, pedagogiska verksamhet och måluppfyllelse med stöd av it

5. inkludering av alla elever genom att med stöd av it göra lärandet tillgängligt för alla – oavsett funktionsförmåga

6. digitalt förändringsarbete för att utveckla nya och innovativa pedagogiska arbetssätt och arbetsformer

7. pedagogiskt erfarenhetsutbyte, kunskapsbildning och professionsutveckling för personal, såväl internt som externt

Här kan du läsa motiveringen till utmärkelsen för de övriga fem kommuner som fick utmärkelsen tillsammans med Simrishamns kommun. De anges nedan utan rangordning:

  • Kalmarsunds gymnasieförbund får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i en blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens.
  • Linköpings kommuns grundskolor får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 dfr ett systematiskt ledarskap, med uppbyggd kultur kring kollegialt lärande och skolutveckling baserad på extern förstalärargrupp som gör klassbesök, intervjuer och ger snabb återkoppling, kombinerad med en ledarutbildning med internationella partners och kontinuerligt stöd i egen utvärdering av resultat för varje skola. Utvecklingsarbete med centra och lärarnätverk med ämnesfokus och med 1-1-satsning, infrastruktur och support som grund.
  • Sandvikens kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett långvarigt uthålligt arbete, med politisk förankring och drivande projektledning, där projektet att-skriva-sig-till-läsning utvecklats stadigt till en heltäckande strategi för språkutveckling, inkluderande alla elever. Med fullt genomförd öppen digital infrastruktur, satsning på digitala lärresurser och en dator för alla från förskoleklass till gymnasium.
  • Sollentuna kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för en skola i stark digital utveckling baserad på en tydlig vision och inspirerad ledning, från politik ut till klassrum och tillbaka, med en bred förankring och en begynnande kultur med aktivt internt och externt delande. Med forskningsanknytning, en utvecklad modell för att skriva-sig-till-lärande och indikationer i åk3 på bättre resultat vid strukturerad digitalisering.
  • Sundsvalls kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för fortsatt gedigen och systematisk digital satsning med god infrastruktur och digitala tjänster baserade på öppenhet och standarder. Successivt utvecklad skolverksamhet med insatser som resurscentrat Net21, webbaserade mötesplatser, nätverk kring att-skriva-sig-till-läsning, konferensen Mittlär, ett forskningsanknutet maker space och ett Skoldatatek med regelbundna kurser och workshops.
Annonser

Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Simrishamn är Skånes bästa kulturskolekommun 2016

Varje år sedan 2009 utser Lärarförbundet bästa kulturskolekommun i Sverige. Av Sveriges 290 kommuner placerar sig Simrishamn i år på plats 29 (förra året 37) och intar därmed förstaplatsen i Skåne län andra året i rad.

Rankingen baseras på tre faktorer:

1. Resurser till musik- och kulturskolan
2. Avgifter för musik- och kulturskolan
3. Andel elever i frivillig verksamhet

Genom rankningen vill Lärarförbundet lyfta fram de kommuner som satsar på sin musik- och kulturskola och inspirera fler att göra detsamma.

16381360022_96448aa651_mSylvia Carlsdotter, chef för Kulturpedagogiska enheten är väldigt glad över förstaplatsen:

– Vi fortsätter att utveckla vår verksamhet. Antalet elever ökar både inom musik, dans och cirkus och ”Dansens hus” har tillkommit, så vi ser fram emot att klättra vidare uppåt. Det kontinuerliga arbetet med kultur i skolan, det vill säga ”Kulturgarantin” som Simrishamn var först i landet med, ger också ringar på vattnet.

15759821564_8d6671ab96_z

 

I Simrishamn ses tillgången till kultur som en demokratisk rättighet. Kommunens barn ges möjlighet att uppleva professionella konserter, föreställningar och utställningar och pröva på att uttrycka sina tankar, idéer och känslor med hjälp av olika former av kultur.

 

barns rätt till kultur

 

Här kan du läsa mer om Kulturgarantin:  ”Simrishamns kulturgaranti firar 10 år”

 

Kommunen fortsätter sin satsning på att ge unga möjligheter att uppleva och utöva kultur.

24696995562_ec8c63f245_m– För oss är det självklart att kulturen står högt på agendan och ständigt interagerar med vår skolverksamhet. Det är roligt att det gett ett så bra resultat och att vi är en förebild för andra, säger Ewa Kristensson, stolt barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun. Det är bra för kommunens barn och unga och det ökar givetvis barnfamiljers intresse att flytta till kommunen.

 

Och Kulturskolan fortsätter utveckla nya lösningar för barn och unga:

– Nu i sommar stundar en omfattande nysatsning, under åtta veckor på lovet blir det Sommarkulturskola, fem dagar i veckan, säger Sylvia Carlsdotter. Ett sätt att bidra till att alla barn ska ha möjlighet till ett roligt sommarlov.

Här finns mer information om sommarskolan:  ”Sommarkulturskola Simrishamn”

***

Simrishamns kommuns kulturskola sänder härmed ett stort TACK till alla som på olika sätt varit och är involverade i att Kulturskolan växer och blommar!

***

 

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från Kulturskolans verksamhet:
Kulturskolan i Simrishamn

Klicka på bilden eller på länken för att se resten av bilderna:  https://flic.kr/s/aHsk7pbRoq

Här hittar du hela rankningen av Sveriges kulturskolor:  ”Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun 2016 – hela riket”

Här kan du läsa Lärarförbundets pressmeddelande 2015: ”Simrishamn bäst på musik- och kulturskola i Skåne”

Här kan du läsa Ystads Allehandas artikel och se deras bilder och filmklipp från Barnkulturfestivalen i maj 2015: ”Skönsjungande inledning”

Du kan också läsa om festen i Österlenmagasinet på sidan 11: ”Kulturskolan bjöd på myllrande barnkulturfestival”

På Facebook kan du följa Kulturskolan och Kulturgarantin i Simrishamns kommun: https://www.facebook.com/pages/Kulturskolan-Kulturgarantin-i-Simrishamn

Här kan du hitta fler bilder från Barnkulturfesten, 29 och 30 maj 2015:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157651730241563