Barn gör rätt om de kan

Läsåret 2015/16 deltog Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner i samarbete med Region Skåne i en stor satsning kring värdegrund, förhållningssätt och ledarskap. Personal i förskoleklass, grundskola och grundsärskola innefattades och målet var att man skulle skapa bättre relationer kring kommunens barn och på så vis bättre kunna hjälpa alla barn att lyckas i skolan.

Satsningen har sett olika ut på olika skolor och bestått i bland annat storföreläsningar med Karl Witting, Ross Greene och Bo Hejlskov, bokcirklar, diskussionsgrupper, workshops, studiebesök och samarbeten mellan skolor.

Mottot  ”Barn gör rätt om de kan”, som satsningen fick sitt namn efter, har formulerats av Ross Greene.  Ross Greene är psykolog och forskare vid Harvard Medical School och han har länge arbetat med frågeställningen hur man bör möta och bemöta barn och unga som har ett problemskapande beteende. 
Ross Greene föreläser om

Många av de som arbetar med barn och unga i Simrishamns kommun var på plats när Ross Greene föreläste om sin forskning och arbetsmodell på Moriskan i Folkets park, 3 december 2015.

Greene menar att om vi tänker att ”Barn gör rätt om de vill” blir vårt jobb i första hand att få barn att vilja göra rätt. Då försöker vi öka deras motivation med hjälp av belöningar och bestraffningar och risken är stor att vi driver igenom vår vilja utan att vi förstår de bakomliggande orsakerna till problemen och än mindre gör något åt dem. På så vis är det stor risk att konflikterna och det oönskade beteendet återkommer.
Om vi istället utgår från att barn gör rätt om de kan, får vi ett helt annat förhållningssätt. Då anser vi att det oönskade beteendet beror på att barnet saknar viktiga förmågor och därför inte klarar leva upp till omgivningens förväntningar.  Till exempel klarar barnet kanske inte av att vara tillräckligt flexibelt när vår planering ändras eller så kan barnet inte hantera sin frustration när hans eller hennes förväntningar och behov inte blir tillfredsställda. Med detta sätt att se på barnen blir vår främsta uppgift att försöka ta reda på vad det är som hindrar ett visst barn från att göra vad som förväntas.
När vi vet mer om vilka färdigheter barnet saknar, kan vi lättare ge stöd och tillsammans med barnet hitta lösningar som känns genomförbara och bra för båda parter. På så vis lär sig barnet att handskas med sina egna inte ännu färdigutvecklade förmågor. Han eller hon får dessutom träna sig i att lyssna på andra, bli lyssnade på, samarbeta och lösa problem.
Karl Witting på Ystad teater, 27 maj 2016

27 maj 2016 var det uppföljning av samverkan och gemensam kompetensutveckling i sydöstra Skåne under samlingsnamnet ”Barn gör rätt om de kan”. Inbjudna talare var Karl Witting, Ing-Marie Wieselgren, Linda Wellin, Mats Lundqvist och Beppe Singer.

Fler bilder:

”Barn gör rätt om de kan” med Ross Greene. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från Greenes föreläsning.

 

Barn gör rätt om de kan

Uppföljning och avrundning av samarbetsprojektet Barn gör rätt om de kan, i Ystad teater 27 maj 2016. Klicka på bilden om du vill se fler bilder från den avslutande heldagen i Ystad.

Annonser

Vattenfåglar ställs ut på Valfisken

 

fåglar

Särskolans elever har bland annat gjort skulpturer föreställande sothöna, kungsfiskare, svan och örn. Andra fåglar som som kommer att visas i utställningen på Valfisken är bland annat and, fiskmås, pingvin och flamingo.

Särskolan i Simrishamn ställer ut konstverk föreställande fåglar som lever nära och i vatten. Utställningen kommer att finnas i stadsbibliotekets foajé och pågå i två veckor, från den 23 maj till 4 juni. Utställningen är en del av en större utställning kring ämnet vatten som många av särskolans elever arbetat med under vårterminen.

Vattnets kretslopp gestaltat av årskurs 7-9.

Med vatten som utgångspunkt har eleverna sökt fakta, gjort studiebesök på vattenreningsverken strax utanför Simrishamn respektive på Kiviks musteri, åkt skridskor och pulka, badat i Ystad badhus, utfört olika former av experiment kring bland annat ytspänning och kapillärkraft, byggt slutna ekosystem och arbetat med film, estetiskt arbete, matlagning, sång och musik, med mera. Flera av skoldagarna har dessutom varit förlagda på Naturskolan Österlen i Kivik, där eleverna på plats kunnat undersöka livet vid och i Östersjön.

En del av elevernas arbeten kring temat presenterades i Österlengymnasiets bibliotek i samband med skolans kulturdag, tisdagen den 3/5. Under kvällen var sedan elevernas anhöriga inbjudna för att kunna ta del av utställningen.

Skulpturerna föreställande olika fågelarter som lever i vattenrika områden ställs just nu ut i Österlengymnasiets café, men flyttas som sagt till Stadsbiblioteket i Valfisken den 23 maj.

Vill du veta mer?

 

Vatten-tema på särskolan i Simrishamn

Här hittar du bilder från elevernas arbete kring vatten och vattenlevande fågelarter: https://flic.kr/s/aHskzZmfPJ

 

Naturskolan Österlen

Här hittar du fler bilder från Naturskolan Österlen:  https://flic.kr/s/aHskjErijQ

Här hittar du Särskolans blogg:  http://sarskolansimrishamn.blogspot.se/

 

 

Barn berättar hur de vill påverka skola och fritids

Simrishamns kommun satsar systematiskt på att ta tillvara barns rättigheter. Vid alla kommunala beslut som berör barn, direkt eller indirekt, ska man ha ett barnperspektiv. Dessutom gör man ett flertal satsningar för att se till att ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

DSC_1249I skolområde Nord (Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik) har man under perioden 2013-16 deltagit i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). UNICEF ville ta reda på hur skolmiljön och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention. Nu är projekttiden över och FN:s barnkonvention är på god väg att bli lag i Sverige.

Både i början och slutet av projektet Rättighetsbaserad skola gjordes enkäter där de deltagande eleverna fick tycka till kring elevinflytande. Resultatet visade att eleverna blivit mer medvetna om hur de kan påverka sin skolvardag och att de efter projektet var ännu mer intresserade av att få vara med och diskutera och påverka. Detta är en mycket glädjande utveckling och något man vill spinna vidare på i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-11På Gärsnäs skola har man valt att förstärka elevernas röster, delaktighet och inflytande, genom att lärarna Jessika Andrée och Madeleine Liwell Jeppsson regelbundet bjuder in elever för att diskutera skolfrågor. Dessa samtal spelas in och publiceras på Skolsanningar Podd och de som vill lyssna på poddsändningarna kan därefter nå dem via internet.

Att man valde att jobba med ljudfiler istället för med text eller video beror på att det passar unga elever bra att muntligt berätta vad de tycker och tänker och att det känns mer avspänt att ingen behöver tänka på hur de ser ut under själva inspelningen.

skolsanningar i skolområde nord-9Eftersom Jessika normalt jobbar i en förskoleklass och Madeleine i en fyra, är det till att börja med dessa elever som deltar i poddsändningarna. Den första podden handlade om klassråd. Andra ämnen som tagits upp har varit skolans elevråd, matråd, ikt-råd och ämnet ”idrott och hälsa”. Tanken är att man i framtiden även ska tala om värdegrundsarbete, fler skolämnen, bedömning, m m.

skolsanningar i skolområde nord-1Jessika och Madeleine träffas i förväg och kommer överens om passande frågor. Ofta diskuterar de även ämnet för podden med sina klasser, så att de elever som ska delta i sändningen känner sig förberedda och vet lite om vad deras klasskamrater tycker.

Strax före sändningen tar Jessika eller Madeleine en bild av de elever som ska delta i podden. Dagen som vi hälsar på ska Skolsanningar spela in ett avsnitt kring rastaktiviteter.

skolsanningar i skolområde nord-12

Samtalen i poddsändningarna leds av Jessika och Madeleine. De ställer frågorna och eleverna beskriver sina upplevelser, tankar och åsikter, vad de gillar och vad de vill förändra. Dessutom pratar man om skolverkets mål med olika verksamheter och om hur eleverna kan vara med och påverka vad som händer och hur det ser ut i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-5

Efter att Jessika och Madeleine träffat eleverna brukar de bjuda in någon vuxen som har särskilt ansvar för det ämne som podden handlar om. Den vuxne får lyssna på elevernas upplevelser och åsikter. Därefter spelar man in när den vuxne diskuterar med Jessika och Madeleine kring vad eleverna sagt. När inspelningarna är klara, fixas den sista tekniken till och så publiceras de på en poddkanal så att alla elever, föräldrar, personal och andra intresserade kan lyssna på programmet.

Här kan du se hur en inspelning går till:

Vid sändningen om rastaktiviteter är det Tove och Albin från förskoleklass och Ida och Isabella från årskurs fyra som sitter i podd-soffan. De är lite nervösa innan sändningen, men allt går fint. Efteråt säger de att det känts bra att de fått säga vad de tycker.

skolsanningar i skolområde nord-16Senare på dagen ska Jessika och Madeleine spela in fortsättningen av sändningen tillsammans med Ann-Christin Dahl och Katarina Johansson. De leder ofta rastaktiviteter på skolan och blir glada över att få höra på inspelningen att eleverna säger att de är så nöjda med rastaktiviteterna. Ann-Christin säger:
– Det är så härligt lärorikt. Man får många nya tips på saker man inte tänkt på. Att lyssna in eleverna är viktigt. Att ge och ta. Vi lär av varandra.

Här kan du se slutresultatet:

Efter sändningen får vi chansen att prata med några årskurs fyra-elever som varit med i tidigare podd-avsnitt. Det är Leo, Anton, Sanna och Lea.

skolsanningar i skolområde nord-15

De berättar att kändes pirrigt i magen före sändningen, jätteläskigt, för de visste inte hur det skulle vara och de ville inte säga fel. Men när de väl var med, så var det roligt.

Det hände att de kom på bra saker, som de glömde säga och att de fick svara på andra frågor än de som de helst ville svara på, men det kändes bra att få uttrycka sina åsikter och att få lära ut saker till andra barn som lyssnar.

Projektet Rättighetsbaserad skola i samarbete med UNICEF (som nu nyss avslutats) byggde på fem grundstenar. Man ville sprida kunskap om barns rättigheter, öka elevers inflytande, engagera barn för sina egna och andra barns rättigheter och samverka och skapa strukturer som innebär att barns upplevelser, tankar och åsikter tas tillvara.

Poddsändningarna Skolsanningar uppfyller dessa fem kriterier och är ett konkret exempel på hur man kan praktisera barnkonventionens principer i skolan och på fritids.

RBS fem grundstenar
Några saker som eleverna tagit upp i Skolsanningar och som redan lett till förändrade rutiner i skolans arbete är elevernas önskan att man ska ha en tydligare dagordning i matrådets möten på skolan och att frågor och önskemål kring rasterna, rastaktiviteterna och IKT (Informations- och kommunikationstekniken, d v s internet och olika former av datorer och annan teknik för kommunikation och lärande) ska stå som egna fasta punkter i dagordningen i de olika klassråden.

Jessika och Madeleine berättar att eleverna har blivit mer medvetna om vilket inflytande de kan ha. De har mycket att säga och de växer med uppgiften. Än så länge är det framför allt förskoleklassen och årskurs fyra och några från årskurs fem som deltagit i sändningarna, men många elever från de andra klasserna lyssnar och diskuterar avsnitten med sina lärare och målsättningen är att projektet ska spridas till fler elever och gärna även över hela skolenhet Nord. Ambitionen finns, det är bara tiden som inte ännu riktigt räckt till.

När Jessikas och Madeleines elever gör sina poddinspelningar utövar de sina demokratiska rättigheter. Samtidigt tränar de sig även i flera mål kopplade till ämnet svenska. Framför allt tränar de sig i att hålla muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen. De tränar sig också att anpassa bland annat ordval och tonfall efter vilka mottagare de har.

mål ur läroplan för podden1

 

Rektor har en central roll för att möjliggöra elevernas inflytande i skolan. Christina Bergkvist, rektor i skolområde Nord, berättar:

– Jag ser att vi behöver ha olika arenor där eleverna bjuds in för delta i samtal kring hur vi skall jobba tillsammans i skolan och på fritids. Det är en del av en demokratisk fostran, och all personal behöver aktivt stödja eleverna att tänka och formulera sig i olika frågor. När man lyssnar på vår podd Skolsanningar så hör man hur fint pedagogerna leder eleverna i olika tankebanor. Man reflekterar tillsamman i ett lärande samtal, som ger oss alla som lyssnar mycket kloka synvinklar.

Vill du veta mer?

Intervjuerna läggs ut tillsammans med kommentarer på bloggen ”Skolsanningar”:

Här hittar du deras poddkanal Skolsanningar Podd:

Läs om elevernas poddsändningar i en artikel av Torun Börtz, publicerad i Ystads Allehanda, 3 feb 2016:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete kring barns rättigheter:

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

 

Nova Academy får spetsutbildning

Skolverket har beslutat ge Nova Academy en riksrekryterande spetsutbildning inom det estetiska programmet med inriktning på musikteater. Bland över hundra ansökningar från runt om i landet blir Nova en av de få gymnasieskolor som hedras med detta prestigefyllda uppdrag.

Dans på Nova Academy

För att en skola ska kunna bli en riksrekryterande spetsutbildning ska det enligt Skolverket finnas

  • en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger och
  • ett nationellt intresse av att kunna rekrytera elever från hela landet till en utbildning.

Körsång på Nova Academy

Anna Kesar

Anna Kesar, som undervisar i bland annat dans och sång, blev så klart väldigt glad över att Skolverket valt att göra musikteaterprogrammet Performing Arts till en riksrektryterande spetsutbildning.

Tisdagen den 3 maj tillkännagav Nova Academys rektor Andreas Liljeglimt Skolverkets beslut för skolans elever och personal och man firade beslutet tillsammans med representanter från Barn- och utbildningsnämnden och Barn och utbildningsförvaltningen.

eva andreas och jeaninne

Buf-chef Ewa Kristensson, rektor Andreas Liljeglimt och vice ordf i bun Jaennine Olesen firade utnämningen tillsammans med Nova Academys elever, 3 maj 2016.

– Att vår skola får en riksrekryterande spetsutbildning betyder otroligt mycket för Nova och för Simrishamn, berättar rektor Andreas Liljeglimt. Det är ett bevis på att vår verksamhet är bra att vi får detta mycket prestigefyllda uppdrag av Skolverket.

– Det är så roligt att Nova sticker ut bland andra ”jättar” efter så kort tid, tycker en stolt Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun.

Gymnasiala spetsutbildningar ska ge elever möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper inom specifika områden. De elever som går på en spetsutbildning har möjlighet att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med sina gymnasiestudier.

Vill du veta mer?

Här presenterar Anna Kesar Nova Academys estetiska program ”Performing Arts”:

På Nova Academys hemsida kan du läsa mer om utbildningen:  http://www.novaacademy.se/performing-arts/

Här hittar du fler bilder från Nova Academy:

Nova Academy

https://flic.kr/s/aHsk86qZ9A

 

Här kan du läsa mer om Skolverkets satsning: ”Spetsutbildningar i gymnasial försöksverksamhet”

Här kan du läsa om möjligheten att läsa högskolekurser trots att man inte ännu är färdig med gymnasiekurserna:  Om gymnasieelevers möjligheter att läsa högskolekurser inom försöksverksamhet med spetsutbildning (95 kB)

Här kan du läsa  mer om ”Riksrekryterande utbildningar”

 

Här hittar du Emma Lawessons artikel i Ystads Allehanda, från tillkännagivandet och firandet på Nova Academy den 4 maj 2016:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/novas-estetiska-program-blir-spets/

Föreningen för Sveriges spetsutbildningar har här en webbplats där du kan hitta mer information om spetsutbildningar och vilka skolor som har spetsutbildningar inom vilka ämnesområden:  http://www.spetsutbildningar.se/

Simrishamns skolor klättrar ytterligare i Öppna jämförelser

På fyra år har Simrishamns kommun klättrat från plats 224 till plats 71 i Öppna jämförelser Grundskola 2016, vilket är Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) årliga mätning av resultaten i grundskolan. Årets rapport innehåller uppgifter från läsåret 2014/15.

öppna jämförelser

Så här har Simrishamns kommun klättrat i rankingen av kommunerna i Sverige (av totalt 290 kommuner):

2012 – plats 224
2013 – plats 159
2014 – plats 76
2015 – plats 71

I rapporten beskriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skolornas resultat utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurser utifrån bland annat kostnader och personaltäthet. De har också sammanställt resultaten på en av Sveriges största elevenkäter, som årligen besvaras av elever i årskurs 5 och årskurs 8. Syftet med Öppna jämförelser är att statistiken ska vara ett stöd, peka på framgångsfaktorer och väcka idéer om hur kommuner kan förbättra resultaten i skolan.

Temat i årets rapport är mottagande och skolgång för nyanlända elever. Rapporten tar också särskilt upp information om SKL:s satsningar samt de ståndpunkter som SKL driver för att stötta kommunernas arbete med att främja alla barns och elevers utveckling och lärande.

äppelblomBarn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn vill här passa på att tacka kommunens elever, lärare, rektorer och övrig personal för gott arbete! Vi ser fram emot att tillsammans med Er få fortsätta arbeta med kommunens barn och unga och utveckla våra skolor!

Du hittar rapporten här:

Vill du gå på djupet, kan du jämföra resultaten i förhållande till förutsättningarna i följande tabellbilagor: