Österlengymnasiet erbjuder ETG-utbildning för blivande elektriker



ETG står för Elteknikbranschens gymnasiumÖsterlengymnasiet i Simrishamn har ett nära samarbete med elteknikbranschen. Som ETG-partner erbjuder de en treårig elektrikerutbildning där lärlingstiden är inkluderad. Det innebär att eleverna kan få sina yrkesbevis samtidigt som de tar studenten. Det nära samarbetet innebär dessutom att utbildningen anpassas efter företagens önskemål och krav, så att de nyutbildade elektrikerna ska ha stora möjligheter att få jobb.

Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-33
Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-46Eleverna läser de kurser som ställs som krav från Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY). Skolan tillhandahåller professionell utrustning i ändamålsenliga lokaler. Teori varvas med praktiskt arbete med installation, service och underhåll av olika typer av utrustningar.  Elevernas handledare är yrkesverksamma elektriker och eleverna får pröva på att jobba på både stora och små företag. Det första året är utbildningen i huvudsak skolförlagd, men i årskurs 2 och 3 har eleverna långa sammanhängande praktikperioder.

Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-4

Programmet ger eleverna många olika praktiska övningar inom elteknik. Även datorteknik, energiteknik och mekatronik med industriell programmering ingår i utbildningen.

Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-19Eleverna får grundläggande kunskaper för att på ett yrkesmässigt sätt arbeta med installation, service och underhåll inom elteknikområdet. De tränar sig i att planera, genomföra och dokumentera uppgifter, lösa praktiska problem, välja relevant utrustning och kvalitetssäkra uppdraget såväl självständigt som i grupp. Samtidigt lär de sig …

  • säkerhetsbestämmelser och internationella överenskommelser.
  • systemkunskap, mätteknik, felsökning och reparation.
  • att planera, installera och underhålla olika system och anläggningar inom eltekniska områden.

Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-15
För att kunna ta sig till praktikplatserna får lärlingarna busskort. Praktikplatsen kan ligga i Simrishamns kommun men det finns också möjlighet att praktisera på andra platser i Skåne, Sverige och i Europa.

 

Börja jobba som elektriker direkt efter gymnasiet istället för att vara lärling



Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-28De elever som läser det vanliga el- och energiprogrammet gör sin lärlingstid efter studenten. Som lärlingar börjar de med en lön på 13 394 kr de första 720 timmarna och de resterande timmarna är lönen 15 511 kr (1/4 2015, här kan du läsa mer:  ECY:s webbplats).  På så vis har Österlengymnasiets elever en stor fördel. De elever som fullföljt sin ETG-utbildning kan börja som förstaårsmontörer direkt efter studenten. På så vis får de en högre ingångslön.

 

Ett yrke – flera möjligheter!



Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-26När eleverna gått ut Elteknik på El- och energiprogrammet på Österlengymnasiet har de möjlighet att arbeta inom installationssektorn med bland annat installation, automation, industriteknik, driftteknik och underhållsteknik. För de som vill fortsätta studera efter gymnasietiden finns det dessutom goda möjligheter till vidareutbildning inom exempelvis yrkeshögskola eller högskola/ universitet.

 

Högskolebehörighet



Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-43Österlengymnasiet erbjuder grundläggande högskolebehörighet på alla sina yrkesutbildningar. De elever som väljer Elprogrammet med ETG får automatiskt en studieplan som innebär att de får både

  • högskolebehörighet och
  • yrkesbevis som elektriker.

De kan alltså börja jobba som elektriker direkt efter studenten och vill de i framtiden söka vidare till högskolor och universitet kan de göra det utan att komplettera sina betyg.

 

Fotbollsträning



Här tränar åk 7 tillsammans med Anders Olsson från MFF.Elever som är intresserade av att ha fotbollsträning på schemat har möjlighet till det. Detta sker i ett samarbete med NOVA-Academy. De elever som deltagit i fotbollsakademin på Korsavadsskolan är garanterade plats på fotbollsträningen. Övriga elever är välkomna att pröva in.

 

God arbetsmarknad



Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-38Enligt studien Elteknikutbildning. ETG och lärlingsutbildning ur ett etableringsperspektiv av Martin Kvist och Jonas Olofsson vid Malmö högskola (2015) hade ca 85% av de tidigare ETG-eleverna anställning som elektriker inom ett år efter avslutad utbildning. De flesta av dem var tillsvidareanställda och hade fått jobb strax efter gymnasiet.
Genomsnittlig månadslön för installations- och industrielektriker är 30 300 kr/månad (SCB 2014). Läs mer här: SCB:s statistikdatabas.

__________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Alla bilder i inlägget är tagna på Österlengymnasiet.

Vill du veta mer?


ETG står för Elteknikbranschens gymnasium. ETG startade 2007 i Nyköping och sedan dess har konceptet spritt sig till fler skolor, så kallade ETG-partners. Det finns bara två ETG-partners i Skåne: Österlengymnasiet i Simrishamn och Universitetsholmens gymnasium i Malmö. Här kan du läsa mer:   http://www.etgsverige.se

 

Här kan du se fler bilder från elprogrammet på Österlengymnasiet:

Elprogrammet på Österlengymnasiet

https://flic.kr/s/aHskuYD1hM

Här kan du läsa mer om utbildningen och träffa några elever på Österlengymnasiet som valt att läsa till elektriker:

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av El- och energiprogrammet i samarbete med ETG:

Skolverkets övergripande beskrivning av El- och energiprogrammet hittar du här:

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i El- och energiprogrammet:

Här kan du hitta mer material om ETG och vad det innebär att jobba som elektriker:

”Högre kvalitet på ETG-elever”, publicerad på Elektriska installatörsorganisationens webbplats, 2 juli 2015:  http://www.eio.se/Media/Nyheter/Sidor/15-07-02-Hogre-kvalitet-pa-ETG-elever%E2%80%9D.aspx

ECY är Elbranschens Centrala Yrkesnämnd. På deras webbplats kan du läsa mer om elektrikeryrket och utbildningen:  http://www.ecy.com/

En studie av ETG-elevernas respektive lärlingarnas anställningsbarhet:
Elteknikutbildning. ETG och lärlingsutbildning ur ett etableringsperspektiv
av Martin Kvist och Jonas Olofsson vid Malmö högskola (2015-09-16).

Lönestatistik för elektriker hittar du här:

Elektriker i Skåne http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Elektriker-1017/lan/Skane-20 

Arbetsförmedlingen har gjort de här fyra filmerna om hur det kan vara att jobba som installationselektriker, industrielektriker, distributionselektriker respektive teletekniker:

Installationselektiker jobbar med att dra in ledningar och installera elektrisk utrustning i bostäder, kontor, affärer och industrier. För nybyggnation är arbetsuppgifterna att montera in elcentraler och sätta upp kabelstegar och dra kablar. Senare under byggtiden drar de ledningar i rören, sätter upp strömbrytare och vägguttag och monterar upp belysning. De drar också fram ström till fläktar, värmeanläggningar och belysning och ansluter kylskåp och spisar. De arbetar i regel i ett arbetslag.

Installationselektriker kan också arbeta med ombyggnation och renoveringar. Det är ett rörligt arbete och det kan ske både på höga höjder och i trånga utrymmen. Med kunskaper inom svagström kan de även installera till exempel data- och teleutrustningar, inbrotts- och brandlarm och passersystem.

https://youtu.be/wczfEimK1Jg

Automationselektriker jobbar med att montera, ställa in, reparera och sköta utrustning för automatisk styrning av olika industriprocesser och maskinanläggningar. Man kan också arbeta med installation, service och underhåll
av värme- och luftbehandlingsanläggningar. Det är ett brett yrke och arbetsuppgifterna skiftar beroende
på vilken verksamhet man arbetar inom.

https://youtu.be/jeTatEn1jCk

https://youtu.be/d78jENtbOF4

Teletekniker jobbar med att installera data- och teleutrustningar, inbrotts- och brandlarm eller passersystem. Det kan även handla om att dra kablar till och sätta in kabel-TV-nät. Även installation av data- och telenät i kontor och industrier kan ingå i jobbet, liksom att bygga datanät för data-, media och bildöverföring.

Här ser du exempel hur en vanlig arbetsdag kan se ut för en serviceelektriker:

https://youtu.be/jGIaiJVQoYQ

Serviceelektriker jobbar med nyinstallation, ombyggnad, felsökning och reparation av elektriska anläggningar för både privatpersoner, på industrier och på kontor. Under felsökningen har man ritningar och beskrivningar
som underlag och mätningen sker med hjälp av olika mätinstrument. Serviceelektrikern åker oftast ut till kunden i en servicebil där alla mätinstrument, verktyg och reservdelar finns.

Österlengymnasiet erbjuder följande yrkesutbildningar:

  • Barn- och fritidsprogrammet med programinriktningarna ”Fritid och hälsa” respektive ”Pedagogiskt arbete”
  • Handels- och administrationsprogrammet med programinriktningarna ”Handel och service” respektive ”Administrativ service”
  • Vård och omsorgsprogrammet
  • Hotell och turismprogrammet med programinriktningen ”Hotell och konferens”
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet med programinriktningarna”Bageri och konditori” respektive ”Kök och servering”
  • El- och energiprogrammet med programinriktningen ”Elteknik”. Denna utbildning sker i samarbete med ETG och är upplagd så att eleverna kan få yrkesbevis som elektriker efter bara tre års utbildning.

Läs mer om Österlengymnasiet på skolans hemsida:  http://www.simrishamn.se/osterlengymnasiet

Håll dig uppdaterad med vad som händer i vardagen via Österlengymnasiets sida på Facebook:  https://www.facebook.com/osterlengymnasiet/

Se bilderna från Öppet hus på Österlengymnasiet tisd 19 jan 2016:  https://flic.kr/s/aHsksVPvjN

 

 

Annonser

Simrishamn först med kulturgaranti i skolan

Simrishamn var först i landet med att införa en kulturgaranti som ger alla barn på kommunens grundskolor rätt till kultur i olika former under deras tid i skolan och förskolan.

Kulturgarantin innefattar flera delar:

  1. att eleverna får ta del av olika professionella konserter, föreställningar och utställningar,
  2. att de får diskutera sina upplevelser med kulturpedagoger och
  3. att de själva får pröva på att uttrycka sina tankar, idéer och känslor med hjälp av olika former av kultur.

Dessutom får deras lärare kontinuerlig fortbildning i hur man kan arbeta med olika kulturformer i skolan.

Detta är en demokratisk rättighet som den lilla kommunen på Österlen värnar om.

barns rätt till kultur
Kulturgarantin infördes för att det är viktigt med kultur i skolan. Det är där vi kan nå alla barn oavsett vilken skola de går på eller vilken lärare de har.

Se ett tv-inslag och läs mer om Kulturgarantin på SVT.SE:

Här på bloggen kan du läsa mer om Kulturgarantin i Simrishamns kommun:

Stor efterfrågan på lärlingar inom restaurangnäringen

På Österlen finns stor efterfrågan på personal inom bland annat restaurang, turism, vård och omsorg och olika hantverksyrken. Samtidigt finns det goda möjligheter för ungdomar att utbilda sig inom dessa områden på Österlengymnasiet i Simrishamn.

Särskilt het är arbetsmarknaden för elever som gått lärlingsutbildning på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Detta inlägg kommer därför att handla om denna utbildning.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-29Vi kommer att träffa några kockar och lärlingselever som berättar varför de valt kockyrket, diskutera varför lärlingssystemet är så populärt bland både arbetsgivare och elever, ge exempel på framtida praktikplatser och jobb, beskriva hur utbildningen är upplagd och hur den framtida arbetsmarknaden ser ut och så kommer vi att göra er uppmärksamma på möjligheten att läsa in högskolebehörighet under gymnasietiden.

 

Varför välja kockyrket?



Lärling Restaurang- och livsmedel Jons elever vt2016-56Patricia Mårtensson går andra och Amanda Mackeprang går första året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Österlengymnasiet. De berättar varför de valt kockyrket:

Vi älskar att laga mat och känner att vi kan uttrycka oss genom matlagningen.  Det är kul för att man träffar mycket folk. Man blir bra på att samarbeta, ta ansvar och ge god service. Det är ett varierat jobb. Man får göra många olika saker. Det hinner aldrig bli tråkigt. 

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-44För ett år sedan trodde jag inte att jag skulle kunna så här mycket om mat och om olika matkulturer, berättar Amanda och Patricia håller med:

– Man lär sig sjukt mycket. Först och främst om olika råvaror och grunderna i matlagningen.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-63Vi gillar båda två att resa och skulle gärna jobba utomlands. Det var också en anledning till varför vi valde det här programmet. Det behövs kockar i hela världen och svenska kockar har gott rykte utomlands. Det behövs dock fler tjejer i restaurangköken. Vi såg det lite som en utmaning att ta oss in i en i övrigt ganska mansdominerad värld.

ÖG lär restaurang En gaffel kort-9Linus Persson, kökschef på En gaffel kort, och Jon Håkansson, restauranglärare på Österlengymnasiet, är också överens om varför de sökt sig till yrket:

Vi valde kockyrket på grund av kärleken till maten. Att jobba som kock är extremt kreativt. Man blir aldrig fullärd, utan man kan alltid utvecklas och testa nya idéer.

– Man behöver vara stresstålig och tycka om människor för att trivas som kock, fortsätter Linus. Det är inte stressigt hela tiden, utan tempot varierar. De tillfälliga ruscherna blir som utmaningar där man inom teamet tillsammans gör sitt yttersta för att lösa uppgifterna. Man har mycket kontakt med kunder och det är en nära gemenskap mellan de som jobbar. Vi blir som en familj.  

– Många restauranger är öppna när folk är lediga, berättar Jon, men vill man ha mer normala arbetstider kan man söka jobb i tillagningskök i affär eller på sjukhus. Det har blivit roligare att jobba i storkök igen. Storköken går allt mer ifrån att använda hel- och halvfabrikat. Man har insett att det kan bli både billigare och bättre när man gör allt från grunden med hjälp av anställda. Dessutom köper storköken allt mer lokala råvaror nu och man tar in många influenser från andra länder och kulturer.

Lärling Restaurang- och livsmedel Jons elever vt2016-39

– Lärling Restaurang- och livsmedel Jons elever vt2016-40Jag gick restaurangutbildning på Friaborg (som Österlengymnasiet hette innan), fortsätter Jon, och mitt första jobb efter studenten var som köksbiträde på Skillinge hamnkrog, sedan blev jag kallskänka och så jobbade jag mig upp. Jag har jobbat som kock i 12 år, men när jag bildade familj kände jag att jag ville göra något annat. Det sista 1,5 året har jag därför arbetat som restauranglärare och jag trivs väldigt bra med att stötta och inspirera ungdomar samtidigt som jag fortsätter att jobba med mat. Jag har stor nytta av att jag varit i restaurangbranschen i så många år. Jag har fått en förståelse för vad yrket innebär och jag har ett stort kontaktnät. 

 

 

Lärlingssystemet är populärt



Det är stor efterfrågan på utbildad personal inom restaurangnäringen och många restaurangägare ser i dag fördelarna med att vara med och styra utbildningen:

Vi som jobbar inom restaurangnäringen behöver vara aktiva i rekryteringen till Restaurang- och livsmedelsprogrammet och i att planera och genomföra elevernas utbildning. På så vis kan vi få arbetssökande som har de kompetenser vi behöver, förklarar Linus Persson, kökschef och ägare till restaurangen ”En gaffel kort” på Maritim nere vid hamnen i Simrishamn.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-4

Det är en nära och familjär stämning ibland restaurangpersonalen. Även toppkrogar vet idag att resultatet blir bäst när man jobbar som ett lag. Här på bilden syns souschef Jesper Thoor, restauranglärare Jon Håkansson, kökschef Linus Persson och tredjeårseleven Joakim Andersson.

Men inte bara vi restaurangägare har nytta utav att eleverna går lärlingsutbildningar, fortsätter Linus. Elever som går en lärlingsutbildning och är intresserade av mat och matlagning, gillar att ta ansvar och träffa folk, har ett stort försprång jämfört med elever som går en vanlig gymnasial yrkesutbildning. De får en mer praktisk utbildning, där de på plats får se alla delar i vad det innebär att jobba på en restaurang. Utbildningen leder också till att de snabbare kommer i arbete. De får lättare helgjobb, vikariat och sommarjobb och de får värdefulla kontakter och arbetsreferenser.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-59– Mycket av utbildningen är praktisk och sker i arbetslivet och det brukar våra elever säga är anledningen till att de valde en lärlingsutbildning, berättar Jon. Men det är inte en lättare utbildning. Lärlingssplatserna ställer stora krav på närvaro, intresse och på att man kan ta egna initiativ.

 

Många arbetsmöjligheter



De elever som väljer Restaurang- och livsmedelsprogrammet får möjlighet att arbeta på många olika typer av arbetsplatser och med många olika typer av uppgifter. En restaurang kan till exempel vara allt från en liten kvarterskrog till en del av en stor konferensanläggning. På en och samma restaurang ser dessutom arbetet väldigt olika ut beroende på om man arbetar i samband med lunch eller tillagar kvällsmenyer med många olika rätter.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-9

På en restaurang ska man till exempel planera menyer och beställa hem råvaror, välja passande drycker, skala och hacka grönsaker, koka fonder, baka, sköta disk och dukning, städa, tillaga och servera maten och ta hand om betalningar, bokföring och marknadsföring. Dessutom bör man känna till vad som finns i maten och kunna ge förslag på alternativ till gäster som har allergier. Här på bilden sköter Jeanette Bygren receptionen, medan Amanda Bing putsar glas och ställer i ordning i restaurangens bar.

Som kock, kallskänka eller serveringspersonal kan eleverna bland annat jobba på:

  • hotell och gästgiverier, som t ex Hotell Svea, Kiviks hotell, Vitemölla badhotell, Brösarps gästgifveri och Spa, Karnelund, Örums Nygård Gårdshotell Spa och Konferens, Ystad Saltsjöbad, Hotell Mossbylund  …
  • restauranger, som t ex Nordic Sea Winery, Nya rökeriet, En gaffel kort …
  • storkök, som t ex sjukhuset, skolkök, förskolor …
  • provkök, som t ex Scan och Ica och andra företag som utvecklar nya recept och t ex charkprodukter, Middagsfrid och Linas matkasse, Allers och andra veckotidningar och tidskrifter …
  • catering, som t ex Allé på Österlen, Malmö Live …
  • butiker, som t ex Coop, Ica, Nya rökeriet, …
  • livsmedelsindustrier, som t ex Ingelsta kalkon och Nya rökeriet

 

Mycket praktik och täta kontakter mellan skola och praktikplats



De elever som väljer att gå en lärlingsutbildning får mycket praktisk erfarenhet. På Restaurang- och livsmedelsprogrammet har eleverna 2 dagars praktik i veckan i årskurs 1, 2-3 dagar i veckan i årskurs 2 och 3 dagar i veckan i årskurs 3.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-17

Här städar souschefen Jesper Thoor och lärlingseleven Joakim Andersson upp i köket efter dagens lunch, samtidigt som de så smått börjar förbereda kvällens à la carte.

Joakim Andersson går som lärling i årskurs tre berättar att han nu ska pröva att jobba kvällstid på En gaffel kort:
Det ska bli roligt för då blir det lite mer avancerad matlagning och man har mer tid till varje rätt.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-5Enligt branschfolk har många svenska gymnasieutbildningar svårt att hinna med i den snabba utvecklingen inom restaurangnäringen. Man säger att det generellt är för lite dialog mellan branschen och restaurangutbildarna om de framtida behoven på arbetsmarknaden och hur utbildningarna ska matcha dem.

Detta problem har vi inte på Österlengymnasiets lärlingsutbildningar, berättar restauranglärare Jon Håkansson och kökschef Linus Persson instämmer. Kontakterna mellan skolan och praktikplatserna fungerar mycket bra.

Jag besöker varje elev på deras praktikplatser två till fyra gånger i månaden, berättar Jon vidare. Då ser jag dem när de jobbar tillsammans med sina handledare i köket och vi pratar om kursplanerna och om hur eleverna trivs, vad de har lärt sig, hur det fungerar på praktiken och vad de behöver träna på praktikplatsen respektive i skolan.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-11

Linus Persson och Jon Håkansson blev intervjuade av Torun Börtz från Ystads Allehanda. Det är stor brist på utbildad personal inom restaurangnäringen. Genom att göra ungdomar uppmärksamma på de goda jobbchanserna och på vilka kul och varierade jobb som finns inom branschen, hoppas de kunna locka fler sökande till lärlingsutbildningen på Österlengymnasiet.

För att kunna ta sig till praktikplatserna får lärlingarna busskort. Praktikplatsen kan ligga i Simrishamns kommun men det finns också möjlighet att praktisera på andra platser i Skåne, Sverige, Europa och världen.

 

Goda utsikter att få jobb



Det är inte bara Österlengymnasiets karaktärsämneslärare och handledare som hävdar att det är stor efterfrågan på kockar och blivande kockar. Arbetsförmedlingens prognos för restaurangnäringen 2016 och tio år framåt visar att bristen inom yrkesområdet som helhet ökar. Så här står det i deras rapport Var finns jobben? publicerad 3 feb 2016, s 22-23:

”Under 2016 kommer det att vara mycket goda jobbmöjligheter för kockar samt bagare och konditorer. Bäst väntas arbetsmarknaden bli för kockar med utbildning och yrkeserfarenhet. Har man specialkompetens, exempelvis inom olika typer av kök, ökar jobbmöjligheterna ytterligare. Därtill blir jobbmöjligheterna under 2016 goda för servitörer, speciellt dem som har erfarenhet. För bartendrar är arbetsmarknaden balanserad medan det kommer att vara hård konkurrens om jobben för baristor och cafébiträden, receptionister samt köks- och restaurangbiträden. Samtidigt kommer det att finnas många jobböppningar inom dessa yrken eftersom personalomsättningen är stor.

På fem och tio års sikt väntas det vara goda jobbmöjligheter för kockar och bagare och konditorer. Detta hänger samman med att efterfrågan väntas öka i snabbare takt än tillgången på personal. Samtidigt väntas arbetsmarknaden att vara i balans för servitörer och bartendrar medan det blir hård konkurrens om jobben för köks- och restaurangbiträden.”

ÖG lär restaurang En gaffel kort-3

 

Det lönar sig alltså att skaffa sig en formell utbildning.

– Redan nu slåss restaurangnäringen om de ungdomar som är motiverade och fullföljt sin utbildning, säger Jon Håkansson. Som lärling har man redan när man tar studenten en gedigen arbetslivserfarenhet och det gör det också lättare att förhandla upp sin lön.

– Funderar du på att välja ett yrke inom restaurangbranschen, så passa gärna på att att göra din prao på en restaurang redan när du går på högstadiet, tipsar Linus. Vi är många restauranger tar emot prao-elever och praktikanter, för vi vill ge ungdomar en chans att tidigt ta reda på om detta är ett yrke som passar dem.

 

Högskolebehörighet



Österlengymnasiet erbjuder grundläggande högskolebehörighet på alla sina yrkesutbildningar. De elever som vill ha möjlighet att läsa vidare på högskola eller universitet, kan alltså välja kurserna Svenska 2, Svenska 3 och Engelska 6 i sina individuella studieplaner. De båda kurserna i svenska kan till exempel läsas inom utrymmet individuellt val (200 poäng). Det är bara att prata med någon av kommunens studie- och yrkesvägledare, så kan de hjälpa till med detta.

Restaurang- och livsmedel Jons elever vt 2016-53

 

Vill du veta mer?



Lärling Restaurang- och livsmedel Jons elever vt2016-76Restaurang- och livsmedelsprogrammet är skapat för ungdomar som älskar att få ut sin kreativitet i form av att laga mat eller baka. Eleverna får den grundläggande yrkesutbildning som krävs för att de ska kunna arbeta som kock eller bagare/konditor. Under praktiken följer lärlingseleverna arbetsplatsens tider, vilket innebär att de bland annat provar på hur det är att arbeta på kvällar och helger.

På webbplatsen Restaurangguiden.com kan du läsa en kort beskrivning av vem gör vad på restaurangen.

Här kan du läsa mer om utbildningen:

På webbplatsen Flickr kan du se fler bilder på lärlingselever tillsammans med bland annat deras lärare Jon Håkansson och en av skolans handledare Linus Persson på restaurangen En gaffel kort:

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Restaurang- och livsmedelsprogrammet som lärlingsutbildning:

Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:

Lönebild för kockar och kallskänkor:

Genomsnittlig lön för kockar och kallskänkor (som inte är chefer) är ca 24 000 i månaden (senaste statistiken är från år 2014):  Lönestatistik (månadslön, CSB 2014) Kockar och kallskänkor. För restaurang- och kökschefer är den genomsnittliga månadslönen på ca 32 700 kr:  Lönestatistik (månadslön, 2014) Restaurang- och kökschefer.

Efterfrågan och framtidsutsikter:

Torun Börtz artikel ”Svalt intresse för het bransch”, publicerad i Ystads Allehanda 9 april 2016:     http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/svalt-intresse-for-het-bransch/

”Kockbristen kan hota tillväxten”, publicerad i Sydsvenska Dagbladet 3 april 2016  http://www.pressreader.com/sweden/sydsvenskan/20160403/281981786732145/textview

Var finns jobben? –  Arbetsförmedlingens prognos för bland annat Restaurangnäringen 2016 och tio år framåt (publicerad 3 feb 2016), s 21-22:  file:///C:/Users/cwn/Downloads/L%C3%A4s%20Rapporten.pdf

Daniel Retz artikel ”Restauranger oroas över minskad prao i skolan”, publicerad på Besöksliv.se 21 mars 2016  http://www.besoksliv.se/artikel/restauranger-oroas-av-minskad-prao-i-skolan-69257 

Sofia Stridsman artikel ”Varför vill ingen bli kock i verkligheten?”, publicerad på Besöksliv.se 28 maj 2013:  http://www.besoksliv.se/artikel/varfoer-vill-ingen-bli-kock-i-verkligheten-30821

Artikel om kockyrket, lönen och framtidsutsikterna på webbplatsen Alla.studier.se  http://allastudier.se/jobb-o-l%C3%B6n/431-kock/

Österlengymnasiet erbjuder följande yrkesutbildningar:

  • Barn- och fritidsprogrammet med programinriktningarna ”Fritid och hälsa” respektive ”Pedagogiskt arbete”
  • Handels- och administrationsprogrammet med programinriktningarna ”Handel och service” respektive ”Administrativ service”
  • Vård och omsorgsprogrammet
  • Hotell och turismprogrammet med programinriktningen ”Hotell och konferens”
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet med programinriktningarna”Bageri och konditori” respektive ”Kök och servering”
  • El- och energiprogrammet med programinriktningen ”Elteknik”. Denna utbildning sker i samarbete med ETG och är upplagd så att eleverna kan få yrkesbevis som elektriker efter bara tre års utbildning.

Läs mer om Österlengymnasiet på skolans hemsida:  http://www.simrishamn.se/osterlengymnasiet

Se bilderna från Öppet hus på Österlengymnasiet tisd 19 jan 2016:  https://flic.kr/s/aHsksVPvjN

Tips! Följ vad som händer på Österlengymnasiet via Facebook:  https://www.facebook.com/osterlengymnasiet/

Vad händer på Österlengymnasiet just nu?

Det händer mycket spännande saker på kommunens två gymnasieskolor. I ett tidigare inlägg berättade vi om vad som görs på Nova Academy. Detta inlägg kommer att handla om några saker som händer på Österlengymnasiet nu i vår:

  • Hälsodag då elever fritt kan välja mellan allt från gymträning och dans till filmvisning eller brädspel.
  • Temadag kring tolerans, medmänsklighet och förståelse för människor på flykt.
  • Resa till Malmö för att skolans elever ska se dansmusikalen Billy Eliot, som handlar om att man ska våga följa sitt hjärta och gå sin egen väg.

 

Regelbundna hälsodagar



Hälsodag på Österlengymnasiet, mars 2016Många av Österlengymnasiets skolövergripande satsningar handlar om hälsa, fysisk såväl som mental. Några gånger om året arrangeras till exempel schemabrytande hälsodagar. Man börjar med alla äter frukost tillsammans och sedan väljer eleverna mellan ett rikt utbud av aktiviteter.

Aktiviteterna leds av utbildade pedagoger och ledare. Målsättningen är att de som deltar ska ha kul, lära sig nya saker och gärna även lära känna elever och personal som de inte träffar så mycket i vanliga fall. Det är fint om en del elever på så vis får nya vänner eller hittar nya fritidsintressen.

Senast det var hälsodag var måndagen den 7 mars. Då kunde eleverna välja mellan att promenera, träna på Friskis och svettis respektive Wellnez, bowla, spela volleyboll, dansa, pröva på cykling, se film och spela brädspel. På eftermiddagen var det en stor innebandy-turnering i Korsavadshallen.

Här kan ni se ett filmklipp med de elever och lärare som valde dans med dansläraren Hanna Thorstensson. Redan efter någon timmes hård uppvärmning och intensiv koreografiträning, började de lära sig stegen till låten ”Balle balle” från Bollywoodfilmen Bride and prejudice koreograferad av Pooja Shetty Singh.

Här kan du läsa mer om tidigare hälsodagar: ”Vi vill hjälpa ungdomar att må bra” och här kan du se bilder från den senaste hälsodagen:  https://www.flickr.com/gp/wastes/53e14c

Hälsodag ÖG 20160307-65

Alla får plats



alla får plats-27Tisdagen den 15 mars kom värdegrundsprojektet ”Alla får plats” till Österlengymnasiet i Simrishamn. Under skoltid riktade sig aktiviteterna till Österlengymnasiets lärlingselever och på kvällen öppnade projektet upp för allmänheten.

Projektet ”Alla får plats” drivs av Migrant Journeys, Fryshuset, AFS och Relearn & SICE. Man vill nyansera bilden av flyktingar och nya invandrargrupper genom öppna diskussioner, tankeväckande övningar, positiva exempel och genom att uppmuntra till medkänsla och nyfikenhet på de kulturer och människor som nu anländer till Sverige.

Med Österlengymnasiets elever hade man tre olika aktiviteter:

  • Migrant Journeys ledde grupper av elever och pedagoger genom ett alldeles nyutvecklat brädspel The journey Khartoum och avslutade med en diskussion runt spelupplevelsen och lärdomar som spelarna kan dra från denna. I spelet är varje spelare en flykting som försöker ta sig vidare från Karthum i Sudan till Europa. Spelet går ut på att deltagarna ska få en ökad förståelse för situationen för människor på flykt.

alla får plats-34

  • Fryshuset Göteborg hade bland annat en praktisk övning där elever fritt fick spekulera kring en av workshop-ledarna: hur bor hon, vad har hon för åsikter, vad gillar hon att göra, vad har hon för trosuppfattning, och så vidare. Efteråt avslöjade hon vilka av de förutfattade meningarna som stämde, och vilka som var helt uppåt väggarna. Dessutom berättade hon några oväntade saker om sig själv.

alla får plats-4

Övningen blev ett tänkvärt exempel på hur ”ett första intryck” kan fungera. Hur ser man på människor om de gillar hundar, att resa eller att de är kristna eller muslimer? Övningen visade också att det kan vara skönt, bra och ibland till och med nödvändigt att bryta mot förväntningarna.

alla får plats-23

  • AFS höll i en workshop som de kallade ”Din bild av andra. Utmana fördomar och stereotyper om olika grupper”. Elever och pedagoger fick bland annat i uppdrag att gå runt och skriva på stora pappersark vilka åsikter som de hört om olika grupper i samhället. Vad hör man till exempel folk säga om kvinnor respektive män, om hemlösa, rika, skåningar och stockholmare? Vad hör man om kristna respektive muslimer? När man gått igenom påståendena tillsammans, fick deltagarna diskutera hur dessa fördomar och stereotyper påverkar dem: ”Vilka fördomar bär du själv på, vilka berättar du för andra och hur påverkar fördomar och stereotyper oss och vår syn på människor och grupper i samhället?”

 

Musikalresa till Malmö



Österlengymnasiet har som tradition att en gång om året bjuda intresserade elever och personal på bussresa och kraftigt rabatterade biljetter till någon teater, musikal eller liknande i Malmö-regionen.

I år har skolan valt att gå ett steg längre och bjuda alla sina elever att gratis följa med till Malmö för att se musikalen Billy Elliot på Malmö Opera. Eleverna reser dit gruppvis med lärare och några av klasserna passar på att göra studiebesök i Malmö innan hela skolan samlas för att se musikalen på kvällen. Skolan har bokat över 200 biljetter och efter musikalen tar man inhyrda bussar tillbaka till Simrishamn.

Dansmusikalen Billy Elliot handlar om en talangfull arbetargrabb som bryter mot normen när han börjar dansa balett. Handlingen bygger på filmen med samma namn och är en hyllning till konstens kraft och modet att våga gå sin egen väg i livet. Musiken har skrivits av Elton John. Föreställningens tema om tolerans och personligt mod kommer sedan att följas upp i skolans undervisning.

________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Här kan du se ett mer ingående exempel på hur man planerar och genomför Österlengymnasiets hälsodagar:

https://bufsimrishamn.wordpress.com/2014/03/31/vi-vill-hjalpa-vara-ungdomar-att-ma-bra/

Här kan du se dansen Balle Balle i bollywoodfilmen Bride and prejudice koreograferad av Pooja Shetty Singh:

 

alla får plats-29

Österlengymnasiet och projektet ”Alla får plats” bjöd på kvällen den 15 mars in allmänheten att gratis delta i samma aktiviteter som man hade haft för lärlingseleverna under skoltid. Dessutom lade man till ytterligare en aktivitet: Relearn & SICE höll en föreläsning och frågestund om Syrian Initiative Craftmanship Ecovillage, som är en organisation som siktar på att flyktingar, svenskar och andra ska bygga ekobyar tillsammans och på så vis samtidigt bidra till ”social integration, ekonomisk stabilitet och ekologisk sundhet”. På Facebook kan du läsa mer om hela programmet för allmänheten som ägde rum kl 17-19 på Österlengymnasiet:  https://www.facebook.com/events/1046811875359953/

Det är flera riksomspännande organisationer och föreningar som samarbetar i projektet ”Alla får plats”. De är alla medlemmar i Anna Lindh stiftelsens svenska nätverk  (http://www.varldskulturmuseerna.se/om-oss/internationellt/anna-lindh-stiftelsen/). Här kan du hitta mer information: