Dags att välja till gymnasiet 15 feb 2016

I Simrishamns kommun har vi två kommunala gymnasieskolor: Nova Academy som har profilerat sig på högskoleförberedande utbildningar och Österlengymnasiet som har Simrishamns lärlingsutbildningar.

I detta inlägg kan du också läsa vilka gymnasieutbildningar som erbjuds inom särskolan.

Första valet 15 feb

Den 15 feb är sista ansökningsdag när våra elever ska välja gymnasieprogram och gymnasieskola. De får besked om preliminär antagning den 15 april. Eftersom denna första ansökan grundar sig på elevernas betyg från höstterminen i åk 9 (och inte på deras slutbetyg) är den bara preliminär.

I ansökningen rangordnar eleverna de utbildningar som de söker, så att den utbildning de helst vill komma in på står som första val, den de näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Om en elev blir antagen till en högre rangordnad utbildning i sin ansökan, stryks automatiskt utbildningar med lägre rangordning.

Andra valet 15 maj

Den 15 maj är sista dagen för omvalet. Vid denna slutliga antagning tar man hänsyn till elevens slutbetyg. Vilka som antagits till vilka utbildningar visas på webbplatsen skanegy.se den 1 juli.

Öppet hus, studievägledning och ”skuggning”

Kommunens gymnasieskolor har varje vinter ett eller två ”Öppet hus” för ungdomar som funderar på att söka till gymnasiet, deras anhöriga och andra intresserade. Under Öppet hus får besökarna information om den berörda skolan och skolans lärare och elever visar upp sin verksamhet och lokaler.

Öppet hus på Österlengymnasiet 2016-58

Elever som har funderingar kring hur de ska välja, kan alltid vända sig till kommunens yrkesvägledare. Elever har också möjlighet att besöka skolorna och följa en klass/en grupp elever under en eller några skoldagar, för att få se verksamheten från insidan. Detta kallas ”skuggning”.

Elever som vill ha mer information när det gäller profiler, kurser, kursinnehåll, schema, med mera, rekommenderas att vända sig direkt till skolorna Nova Academy och Österlengymnasiet.

Nova Academy erbjuder följande högskoleförberedande utbildningar:

  • Nova Behavioral (Samhällsvetenskapligt program med inriktning beteendevetenskap)
  • Nova Digital Design (Samhällsvetenskapligt program med inriktning medier, information och kommunikation)
  • Nova Performing Arts (Estetiskt program med inriktning teater och med programfördjupningen i dans och sång)
  • Nova Science (naturvetenskapligt program med inriktning naturvetenskap)

Läs mer om Nova Academy på skolans hemsida:  http://www.novaacademy.se/

Se bilderna från Öppet hus på Nova Academy tisd 12 jan 2016:  https://www.flickr.com/gp/90580388@N05/YRKxf6

Öppet hus på Nova Academy i Simrishamn

Du hittar också mer information om Nova Academy här på bloggen:

 

Österlengymnasiet erbjuder följande lärlingsutbildningar:

  • Barn- och fritidsprogrammet med programinriktningarna ”Fritid och hälsa” respektive ”Pedagogiskt arbete”
  • Handels- och administrationsprogrammet med programinriktningarna ”Handel och service” respektive ”Administrativ service”
  • Vård och omsorgsprogrammet
  • Hotell och turismprogrammet med programinriktningen ”Hotell och konferens”
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet med programinriktningarna”Bageri och konditori” respektive ”Kök och servering”

Dessutom erbjuder Österlengymnasiet …

  • El- och energiprogrammet med programinriktningen ”Elteknik”. Denna utbildning sker i samarbete med ETG och är upplagd så att eleverna kan få yrkesbevis som elektriker efter bara tre års utbildning.

Läs mer om Österlengymnasiet på skolans hemsida:  http://www.simrishamn.se/osterlengymnasiet

Se bilderna från Öppet hus på Österlengymnasiet tisd 19 jan 2016:  https://flic.kr/s/aHsksVPvjN

Öppet hus på Österlengymnasiet 2016

Du hittar också mer om Österlengymnasiet här på bloggen:

 

Gymnasiesärskolan erbjuder följande fyråriga utbildningar:

  • Programmet för administration, handel och varuhantering
  • Programmet för hantverk och produktion
  • Individuella program

Läs mer om Gymnasiesärskolan på skolans webbplats:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/sarskola1/Hitta-sarskola/Gymnasiesarskolan/

Här kan du se exempel på några projekt på gymnasiesärskolan i Simrishamn:

Vi jobbar med ull

Vi jobbar med ull:  https://flic.kr/s/aHskc16RkZ

Vi jobbar med glas

Vi jobbar med glas: https://flic.kr/s/aHsk8fNAfB

Utställning av glas, ull, lera och papper på ÖG 21 maj 2015

I maj 2015 hade särskolan, Österlengymnasiet och Solängsskolan hade en gemensam utställning av glas, ull, lera och papper på Österlengymnasiet  https://flic.kr/s/aHskbUYCG7

Fågel av Kim

____________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Här hittar du alla viktiga datum vad gäller gymnasiesöket:  http://www.skanegy.se/information/viktiga-datum

På webbsidan www.skanegy.se kan elever läsa mer om gymnasievalet samt lämna in sin ansökan. De elever som går i grundskolan eller på ett introduktionsprogram får ett personligt lösenord till webbsidan av sin SYV via ett brev i januari. I webbsidans rubrikrad hittar man bl.a. information kring behörighetskrav för nationella program, meritvärde, viktiga datum, studieekonomi, öppet hus m.m. Det  finns även information kring studier på annan ort och vad ett andrahandsmottagande innebär.

Här hittar du meritvärdet för slutlig antagning på de olika skolorna i respektive kommun:  http://www.gymnasium.se/om-gymnasiet/antagningspoang-7542

Här hittar du meritvärdena för de elever som kom in på Österlengymnasiet resp Nova Academy 2015/16:  http://www.skanegy.se/sites/all/files/uploads/slutliga_meritvarden_simrishamn.pdf

Simrishamns kommun satsar på Läslyft

Sedan augusti 2015 deltar skolorna i Borrby, Gärsnäs, S:t Olof och Kivik i Skolverkets satsning Läslyftet. Alla elever och i stort sett alla lärare på de deltagande skolorna är med i satsningen, som till en början pågår fram till sommaren 2016.

I detta inlägg kommer vi att beskriva syftet med läslyftet, vilka lärare som deltar och vilket material de valt att arbeta med, hur de går tillväga och lärarnas erfarenheter av satsningen så här långt.

Läslyftet handlar om att ge elever verktyg för att kunna delta aktivt i samhället

Precis som namnet antyder handlar läslyftet bland annat om att vi ska hjälpa våra barn och ungdomar att bli skickliga läsare och upptäcka nyfikenheten och glädjen i att läsa skönlitteratur. Men det handlar minst lika mycket om att eleverna mer generellt ska utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera så att de lättare kan förstå information, informera andra, uttrycka åsikter, diskutera och på andra sätt delta aktivt i samhället och yrkeslivet.

Barnkonventionen Artikel 12

Fortbildningen Läslyftet fokuserar på hur våra elever ska kunna utveckla sitt språk för att bli källkritiska,  uttrycka sig tydligt, lita till sin kompetens, våga uttrycka sina åsikter och tro på att de kan ha inflytande.

Alla lärare ska arbeta språkutvecklande

Alla lärare, alltså inte bara svensklärarna, har ansvar för att hjälpa sina elever att utveckla sitt språk och sin kommunikationsförmåga. Därför har man på Borrby, Gärsnäs, S:t Olof och Kiviks skolor valt att i stort sett alla lärare ska delta i läslyftet.

Alla lärare är svensklärare

I dag talar man mycket om vikten av att alla lärare jobbar med språket i sina respektive undervisningsämnen. Att arbeta mer systematiskt med språket i alla ämnen har kommit att kallas genrepedagogik.

Lärarna har tillsammans valt vilka infallsvinklar eller så kallade moduler de vill arbeta med. De har valt moduler utifrån målsättningen att materialet och övningarna ska passa så många olika lärarkategorier som möjligt. Det innebär att de under höstterminen arbetat med utvecklingsområdet ”Samtal om text” och under vårterminen planerar att arbeta med ”Läsa och skriva i alla ämnen” med utgångspunkt i materialet för åk 1-3.

Statligt stöd för kollegialt lärande

Simrishamns kommun har fått statligt stöd för att kunna delta i läslyftet. Det innebär att man kan frigöra en del tid för de lärare som går på skolverkets handledarutbildningar och som handleder sina kollegor ute på de olika skolorna, utan att det behöver dras pengar och resurser från andra delar av skolornas verksamhet. Handledare på Borrby skola är Ann-Christin Larsson. På Gärsnäs skola, S:t Olof skola och Piratenskolan är det Madeleine Liwell Jeppsson.

läslyft gärsnäs

Här sitter Madeleine Liwell Jeppsson tillsammans med lärare från Gärsnäs, Kivik och S:t Olof och diskuterar skolverkets material kring hur man kan samtala om texter.

Precis som för matematiklyftet, bygger läslyftet på kollegialt lärande. Det innebär att lärare lär av och med varandra hur de mer effektivt ska kunna hjälpa sina elever att utveckla sitt språk, läsande och skrivande:

  1. Man tar tillsammans del av forskning, diskuterar och planerar sitt arbete med sina elever.
  2. Man prövar olika material, verktyg och metoder ute i klassrummen med eleverna och
  3. sedan träffas man igen för att berätta om sina erfarenheter, diskutera och utvärdera.

Till stöd och inspiration har man som sagt sina egna utbildade handledare. Dessutom tillhandahåller Skolverket ett rikt material på Internet under rubriken  ”Läs och skrivportalen”. Materialet är öppet för alla intresserade, vilket bland annat innebär att skolor kan välja att fortsätta arbeta med portalen även efter att själva läslyftet är över.

Läs och skrivportalen

Skolverket har samlat sitt material för Läslyftet på en webbplats som kallas för Läs- och skrivportalen.

 

läslyft gärsnäs skolomr nord

Lärarna träffas i genomsnitt ungefär 1½ timme i veckan för läslyftet. Varannan vecka, såsom den här torsdagen då Madeleines grupp träffas på Gärsnäs skola, diskuterar de Skolverkets texter, filmer, diskussionsfrågor och förslag på aktiviteter och sedan planerar de tillsammans vad de ska göra i sina klassrum.

 

läslyft borrby

Varannan vecka, såsom den här torsdagen då Ann-Christins grupp träffas på Borrby skola, berättar lärarna för sina kolle vad de gjort och hur det gått. I slutet av träffen visar deras handledare material på Läs- och skrivportalen som de ska studera till nästa vecka och ger lite tips på hur man kan jobba med det.

Lärarnas erfarenheter av läslyftet så här långt

Madeleine och Ann-Christin, som är handledare för läslyftet i kommunen, har tyckt att de fått en mycket bra handledarutbildning på Kristianstad högskola. Där har de fått bra tips och de har praktiskt fått testa många olika metoder och material.

läslyft borrby

Här visar Ann-Christin Larsson en av de böcker som hon och hennes elever arbetat med: Godnatt Mr Tom av Michelle Magorian. Bakom romanen skymtar de läsloggar som eleverna skrivit i parallellt med att de läst boken.

läslyft borrby

Eleverna fick bland annat i uppgift att skriva vars ett fiktivt brev från bokens huvudperson.

läslyft borrby

De läste boken och såg en filmatisering av den. Efteråt fick de jämföra boken med filmen med hjälp av ett så kallat Venn-diagram: där ringarna möts hittar vi det som filmen och boken har gemensamt.

läslyft borrby

Ett annat sätt att arbeta med en bok är att göra ett så kallat VÖL-schema. Det innebär att man gör tre spalter där man skriver upp det man redan Vet, det man Önskar veta och det man Lärt sig genom att läsa boken.

När halva projekttiden gått och man hade hunnit med en modul, hade Madeleine och Ann-Christin både en muntlig och en mer formell skriftlig utvärdering med de deltagande lärarna.

Sammanfattningsvis visar utvärderingarna att de flesta av de deltagande lärarna tycker att läslyftet är ett toppenbra sätt att inspireras, lära sig nya metoder och utvecklas kollegialt. De tycker att Skolverkets urval av texter har varit givande och att det varit bra att träffas och diskutera materialet tillsammans med alla möjliga lärarkategorier. Flera lärare tar också upp att arbetssättet bidragit till att skapa en ökad förståelse och gemenskap.

Andra saker som de tycker är bra med läslyftet:

  • Skönt att få bekräftelse på att det man redan gör anses bra även ur ett forskningsperspektiv.
  • Man får inspiration att pröva nya material och metoder.
  • Man ska pröva att göra det själv och inte bara läsa och prata om det.
  • Man samplanerar lektioner/övningar som man sedan genomför.
  • Vid nästa tillfälle får man beskriva sina erfarenheter och höra hur andra gjort. Genom att följa varandras arbete, så fortbildar man varandra.
  • Det är större frihet i läslyftets material än i matematiklyftet, vilket har gjort det lättare att på ett naturligt sätt få in planeringen i sin undervisning.
  • Det är ett bra tillfälle att prata om sin undervisning och våga berätta om ”misslyckanden”. När man diskuterar saker som inte gått som man tänkt sig, visar det sig ofta att det man gjort inte var så misslyckat ändå.
  • Eleverna gillar att lärarna också får läxor och de tycker det är spännande att höra att vi gör detta för att bli bättre lärare.

Tips: Lärarna berättade att de ibland skrivit lektionsplaneringar som de delat med varandra på Google Drive. Det var bra att i efterhand kunna gå tillbaka och titta på hur man hade gjort.

Under denna termin har man arbetat med modulen ”Samtal om text”, och lärarna berättar att de särskilt haft nytta av tipsen om hur man kan arbeta med expertgrupper, läsloggar, axelkompisar och sokratiska samtal. Hur dessa olika metoder fungerar kan du läsa mer om på Skolverkets webbplats.

Det som flera lärare tyckte var mindre bra med satsningen var att det är ett högt tempo:

  • ”Det går lite väl snabbt fram. Det finns många bra saker på Skolverkets portal och jag skulle gärna vilja pröva en del uppgifter flera gånger, men det hinns inte riktigt med, för vi måste vidare i materialet om vi ska hinna.”
  • ”Vi har mötestid varje vecka för att tillsammans jobba med läslyftet, men vi har tyvärr ingen tid avsatt för inläsning, såsom vi hade när vi arbetade med matematiklyftet.”

Många av lärarna säger att de väldigt gärna vill fortsätta med Läslyftet även om det inte sponsras av staten nästa läsår. Det tycker vi är ett gott betyg, säger Madeleine och Ann-Christin.

________________________

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från Läslyftet i Simrishamns kommun:
Läslyftet i Simrishamns kommun

Klicka på bilden för att komma till Läslyftets album eller använd följande länk:  https://flic.kr/s/aHskqZMmp8

Har alla lärare ansvar för elevernas språkutveckling?

Här kan du läsa Lektor Birgitta Norberg Brorssons svar till Lärarnas Riksförbunds tidskrift Skolvärlden:  ”Alla lärare behöver jobba med språket” (14 jan, 2015).

Även i Lärarförbundets tidskrift Alfa står att läsa att ”Alla lärare behöver gå läslyftet!” i en debattartikel av Anna Kaya, Josefin Nilsson och Hanna Stenhagen (4 feb, 2014).

Här ger Anna Kaya en tydlig förklaring av ”Genrepedagogik – vad är det?” (Ny i svenska skolan, 26 april 2010). I denna artikel får du också många bra tips, ifall du vill lära dig mer om metoden.

På UR.se kan du flera konkreta och bra exempel på hur lärare arbetar med språket i olika undervisningsämnen, t ex ”Språket bär kunskapen” och   ”På väg mot ett annat språk” (2010).

Mer om ”läslyftet”:

Här presenterar Skolverket sin satsning:

Läs- och skrivportalen hittar du Skolverkets material till läslyftet:  https://lasochskrivportalen.skolverket.se/

Här presenteras de moduler som Skolverket erbjuder: ”Modulöversikt”.

Madeleines och Ann-Christins utvärderingar stämmer väl överens med den utvärdering som Skolverket gjort på de skolor som varit med i Läslyftets utprövningsomgång. Du kan läsa mer om den på Skolverkets hemsida: ”Utvärdering av Läslyftet”

Andra stöd kring elevers läs- och skrivutveckling:

Simrishamns kommun satsar på ”språkljudslek” för förskolebarn. Språkljudslek är ett sätt att tidigt komma igång med systematisk och lustfull språkträning och att upptäcka och kunna ge extra stöd till elever med särskilda svårigheter. Läs mer om detta här:  ”Lustfylld lek med språk”

Skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling:

”Språket lyfter”:

Det finns mycket filmat material om den populära metoden ”att skriva sig till läsning”. Här kan du se en lite längre film där flera olika lärare och elever berättar hur de arbetar med att skriva och läsa:

Här hittar du grundskolans, förskoleklassens och fritidshemmets läroplan:  http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR

Jämför gärna läslyftet med vår tidigare satsning på mattelyftet:

Här kan du läsa om kommunens tidigare satsning på Mattelyftet:   https://bufsimrishamn.wordpress.com/2014/05/19/matematiklyftet-ett-lyft-for-saval-elever-som-larare/

Även särskilt begåvade elever behöver stöd i skolan

Skolan ska klara av att möta, uppmuntra och utmana alla barn, utifrån de många olika behov som finns kring både lärande och social utveckling. En grupp elever som ofta missförstås är barn med särskild begåvning. Det vill vi ändra på!

Ola Olsson, en av kommunens 18 förstelärare, har fått i uppdrag att fokusera särskilt begåvade barn. Det handlar om hur man bäst kan stödja dessa barns kunskapsutveckling utifrån deras speciella behov. Men det handlar också om att kompetensutveckla lärarna, som behöver rätt kunskap och förståelse att möta barn som utmanar.

Läs mer om Ola Olssons arbete i en nyligen publicerad artikel i Skolvärlden!

skolvärlden om Ola Olsson

Malin Byströms artikel  ”Särskild lärare – för särskilt begåvade barn”, publicerad i Skolvärlden, 30 dec 2015.