Simrishamns kommun vann Årets IT-projekt 2015


IT utmärkelse -6

 ”Simrishamn kommun har som första kommun i Sverige på ett föredömligt och prejudicerande sätt fått godkännande av Datainspektionen att använda Googles verktyg sin skolverksamhet.”

Så lät motiveringen när priset Årets IT-projekt 2015 delades ut till Simrishamns kommun på KommITS stora konferens i Göteborg i början av maj.

Priset delades ut till Simrishamns kommun för att man lyckats med det som ingen annan svensk kommun tidigare lyckats med – nämligen att skriva ett avtal med Google som innebär att man kan använda Googles internetbaserade verktyg i skolan utan att bryta mot Datainspektionens stränga regler kring bland annat hantering av personuppgifter. Det arbete som gjorts för att få detta avtal till stånd innebär mycket positivt för övriga kommuner i landet.

Lotta Persson och Bo Kristoffersson berättar stolt att Simrishamns kommun fått utmärkelsen för att man på Barn- och utbildningsförvaltningen arbetat hårt och målinriktat för att värna om elevers och lärares personliga integritet samtidigt som man sett till att ge dem tillgång till moderna och välfungerande verktyg för skolarbetet.

Ett stort tack till alla på Barn- och utbildningsförvaltningen som envetet arbetat med att ro detta i land och till Barn- och utbildningsnämnden som modigt stöttat arbetet från början till slut!

Vill du veta mer?

KommITS är Sveriges kommuners samarbetsorgan för IT-frågor. De ger ut en tidskrift, anordnar utbildningar och konferenser dit representanter från många olika kommuner kommer för att lära sig mer om den senaste utvecklingen, lära sig av varandras erfarenheter och diskutera möjligheter och problem. Du kan läsa mer om KommITS här:  ”KommITS – mötesplatsen för kommunala it-frågor”

Datainspektionen har godkänt det avtal som Barn- och utbildningsnämnden i Simrishamn skrivit mellan Simrishamns skolor och Google. Avtalet gäller användandet av plattformen Google Apps For Education i skolor och förskolor i kommunen. Det tidigare avtalet underkändes i fjol då Datainspektionen ansåg att det stred mot personuppgiftslagens regler på två områden. Dessa två områden har nu åtgärdats och Datainspektionen har inget att invända mot det nya avtalet. Läs mer om avtalet här på BUF-bloggen (där finns även länkar till hela avtalet, kommunens riskanalys och Datainspektionens utlåtande samt informationsmaterial som riktar sig till elever och målsmän respektive personal): ”Datainspektionen godkänner avtalet mellan utbildningsnämnden i Simrishamns kommun och Google”  eller läs vad Datainspektionen skriver om avtalet på sin egen webbplats: ”Datainspektionens kritik ger bättre molnavtal”

Att Simrishamns kommun har fått ett godkänt avtal är en stor nyhet inom utbildningsvärlden i Sverige. Bland annat skriver Computer Sweden om Datainspektionens godkännande av Simrishamns avtal med Google: ”Klart för Google Apps i skolan – Datainspektionen ger grönt ljus” och Datorn i utbildningen skriver följande: ”Simrishamn får klartecken av Datainspektionen för avtal med Google om användning av molntjänster i skolan”

Vill du veta mer om Google Apps for Education, kan du bland annat hitta mycket intressant material på Edward Jensingers blogg  Edward och Skolutvecklingen. Jensinger har bidragit mycket till förståelsen av Google Apps For Education och blivit som en folkbildare inom området och han har bland annat beskrivit den långa resa som det varit för många skolor, kommuner och entusiaster runt om i Sverige att få till ett avtal som varken kompromissar med elevernas och lärarnas behov eller rättigheter: ”GAFE i hamn”

Österlengymnasiets lärlingselever imponerar (del 2 av 2)

ÖGs loggaFör ungefär en vecka sedan skrev vi om varför lärlingsutbildningar blivit så populära och vi presenterade våra yrkesprogram på Österlengymnasiet i Simrishamn: ”Lärlingsutbildningarna på Österlengymnasiet leder ofta till jobb”. Därefter har ni fått träffa några av våra lärlingselever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Du kan läsa presentationerna här: ”Österlengymnasiets lärlingselever imponerar (del 1 av 2)”.

I dag ska vi ta er med till flera lågstadieklasser och en förskoleklass på Simrislundsskolan, en mottagning på sjukhuset och en lektionssal på Österlengymnasiet och på dessa ställen ska ni få träffa lärlingar från Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet.

Vi har även denna gång frågat eleverna varför de valt att ta sin yrkesexamen på Österlengymnasiet, var de gör sin praktik, vad de tycker har varit viktigt och intressant att lära sig och vad de har för framtidsplaner. Vi har också passat på att prata med handledare ute på praktikplatserna och med karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet.

Barn- och fritidsprogrammet

Emelie går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Emelie bakar med några av eleverna i årskurs ett på Simrislundsskolan. Foto: Charlotta Wasteson.

När vi besöker Emelie Lindstrand är hon mitt uppe i ett bullbak tillsammans med några av Ann-Louise Perssons elever i årskurs ett. Emelie går andra året på lärlingsprogrammet Barn-och fritid. Hon har tidigare praktiserat på Annelunds förskola och är nu alltså i en etta på Simrislundsskolan med Ann-Louise som handledare.

Emelie valde Barn- och fritidsprogrammet därför att hon alltid känt att hon velat jobba med barn och en lärlingsutbildning därför att hon tycker att man förstår det på ett helt annat sätt när man lär sig på plats, istället för att bara läsa om det i böckerna. Emelie berättar att hon ser sin praktik som ett riktigt jobb. Man har ett ansvar och gör en viktig insats.

Emelie går Barn- och fritid på Österlenprogrammet

När barnen bakar får de bland annat träna sig i att samarbeta och prata om det som de gör. En annan fördel är att eleverna känner samhörighet när alla sedan fikar tillsammans på bullarna som man bakat ihop. Foto: Charlotta Wasteson.

Emelie är mycket nöjd med sin utbildning. Hon trivs väldigt bra och hennes val har känts helt rätt. Något som hon tycker varit särskilt intressant i utbildningen är att lära sig om barns utveckling. Det har varit jättebra att man i skolan läser om barns utveckling och så får man uppleva det på praktiken. I skolan har man också teoretiskt gått igenom hur man löser konflikter och sedan har man fått tillfälle att tillämpa det i verkligheten ute på sin praktik.

Emelie går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Emelie får ofta ansvar att på egen hand leda olika elevgrupper. Den här gången bakar hon med eleverna, andra gånger lär hon dem kanske en lek eller hjälper dem att ”skriva sig till läsning”. Eleverna ser henne som en riktig lärare och visar lika mycket respekt och hänsyn som de gör till de andra vuxna. Foto: Charlotta Wasteson.

Emelie är intresserad av att jobba med barn med särskilda behov. Efter utbildningen vill hon därför jobba något år som personlig assistent inom LSS (Lag om stöd och service). Sedan vill hon läsa vidare till förskollärare eller grundskollärare i årskurserna 1-7.

***

Filip går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Filip stöttar eleverna när de gör en så kallad ”stop-motion-film” om olika känslor. Foto: Charlotta Wasteson.

Tanken var att vi skulle besöka Filip Tornberg när han ledde en idrottslektion i Kerstin Arditis etta på Simrislundsskolan, men istället kommer vi mitt i ett poesi- och filmprojekt under ledning av Karna Nyström och Mårten Hård från Kulturpedagogiska enheten. Filip går runt bland de olika grupperna och hjälper till där det behövs.

Filip Tornberg går andra året på Barn- och fritid. Han har tidigare praktiserat på uteförskolan Villut och i en förskoleklass på Simrislundsskolan. Nu har han fått följa förskoleeleverna upp i årskurs 1 och där har han Kerstin Arditi som handledare. Nästa år hoppas han kunna följa en lärare i idrott och hälsa och efter studenten vill Filip läsa vidare till fritidspedagog eller idrottslärare. Men innan dess tar han nog ett sabbatsår för att testa att jobba som vikarie på någon skola i kommunen.

Filip går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Eleverna tar en bild med läsplattan och så flyttar de figurerna en aning och tar en ny bild. När de sedan spelar upp bilderna i snabb följd (alltså ”stop-motion-filmen”) så ser man hur figurerna rör sig. Foto: Charlotta Wasteson.

Filip har alltid varit intresserad av sport och valde lärlingsutbildningen Barn- och fritid på Österlengymnasiet därför att han vill jobba med barn och idrott. Att valet innebär att han slipper pendla ser han som en stor fördel. Filip är inte trött på skolan men han tycker det är roligt att komma ut och praktisera. Att han kunde följa förskolebarnen upp till ettan tycker han har varit väldigt kul och lärorikt. Filip berättar att man på praktiken får många chanser att utvecklas både yrkesmässigt och som människa. Han har till exempel fått ansvar att planera egna lektioner och lett smågrupper i olika lekar på elevens val.

***

Albin går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Albin förklarar hur man kan tänka när man gör stapeldiagram i matematiken. Foto: Charlotta Wasteson

Albin Hammargren har matematik tillsammans med Annika Dahlberg och hennes elever i årskurs tre när vi kommer. De jobbar just nu med statistik och Albin och Annika går runt mellan eleverna och hjälper dem som kör fast eller vill kolla att de fattat uppgifterna rätt.

Albin går andra året på Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Han tycker att det är kul och utvecklande att hjälpa eleverna på lektionerna, att försöka förklara det som de jobbar med så att de förstår. Han gillar också att vara med på rasterna och träna sig i att hjälpa barnen att hantera konflikter. Han är nöjd med att han som lärling får många möjligheter att lära sig genom att se hur de andra pedagogerna gör. I juni ska han följa med eleverna på lägerskola. Det tycker han ska bli lärorikt och spännande.

Albin går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Albin och hans handledare Annika går runt i klassen och hjälper elever som kört fast eller bara vill veta om de är på rätt väg. Foto: Charlotta Wasteson.

Albin berättar att han läste första året på Österport i Ystad, men att han sedan valde att byta till Österlengymnasiets lärlingsprogram för  han tycker att man lär sig lättare ute på praktiken. Han har praktiserat i en förskoleklass och är nu som sagt i en trea där Annika Dahlberg är hans handledare. Nästa år skulle han vilja pröva på att jobba i en årskurs fyra på Korsavadsskolan och när han tar studenten skulle han vilja jobba som elevassistent eller hjälpa till som resursperson i en A-klass.

***

Jannica går Barn- och fritid på Österlengymnasiet

Jannica diskuterar med en av eleverna i förskoleklassen kring hur hon kan tänka när hon vill lösa räkneuppgifterna i häftet. Foto: Charlotta Wasteson.

Jannica Hansson går andra året på Österlengymnasiets Barn- och fritidsprogram. Hon har praktiserat på Solrosens förskola i 1½ år och nu praktiserar hon i en förskoleklass på Simrislundsskolan med Maria Kristensson som handledare. Jannika har alltid varit intresserad av att jobba med barn och hon har tidigt vetat vad det innebär. Hela hennes släkt jobbar på olika förskolor och hon har haft praktik på sina mostrars förskola.

När det var dags att söka till gymnasiet var Jannica lite trött på att gå i skolan. Hon kände sig redo att börja jobba på riktigt. Därför kändes ett lärlingsprogram som en bra lösning och hon är mycket nöjd med sitt val. Jannica och hennes pojkvän gläder sig över att de ska ha barn i början av september, så till hösten kommer hon att göra uppehåll i studierna ett tag. I framtiden vill hon plugga vidare till förskollärare och jobba med 5-7-åringar på en förskola med funktionshindrade barn.

Jannica och Ann-Sofie

Jannica träffar regelbundet sin lärare Ann-Sofie, som kommer och hälsar på henne på lärlingsplatsen. Då pratar de bland annat om hur Jannica trivs på sin praktik, vad hon lär sig och hur hon kan utvecklas ytterligare. Foto: Charlotta Wasteson.

Jannica tycker det är nyttigt och intressant att i skolan läsa teori om hur barn mognar och utvecklas och om så kallade trotsåldrar och sedan på praktiken se det i verkligheten och se hur olika barn är. Hon trivs väldigt bra med att vara ute på praktik. I början är man lite blyg och känner ingen och det tar tid att komma in i en verksamhet. Men sedan blir det allt lättare att ta kontakt med barnen och att känns sig trygg i sin arbetsroll.

***

Det är inte bara lärlingseleverna som är nöjda med lärlingssystemet. Till exempel berättar grundskollärarna Ann-Louise Persson, Kerstin Arditit och Annika Dahlberg på Simrislundsskolan att personalen där tycker det är toppen att ta emot elever från lärlingsprogrammet.

Ann-Louise är handledare för elever på Barn- och fritid

Ann-Louise Persson på Simrislundsskolan är en av lärlingarnas handledare på Barn- och fritidsprogrammet. Foto: Charlotta Wasteson.

Ann-Louise Persson säger att möjligheten att kombinera praktik med teori är guld värd. Genom att möta barn i olika situationer och se hur de reagerar på olika sätt kan eleverna lättare förstå teorin. När lärlingarna följer en handledare i skolvardagen och ser vad han heller hon säger och gör, får de dessutom redskap att hantera olika situationer. Ann-Louise berättar också att hon tycker det är bra att lärlingarna regelbundet har uppgifter med sig från sina lärare på Österlengymnasiet och att dessa uppgifter är kopplade till teorin som de läser. På praktikplatserna diskuterar man sedan uppgifterna, vilket får både eleverna och handledarna att reflektera över vad som händer i klassrummet och i undervisningen.

Kerstin Arditi tycker att lärlingsprogrammet ger eleverna en bra chans att upptäcka vad som kan passa dem yrkesmässigt. I årskurs två är eleverna ute på sina arbetsplatser tre dagar i veckan och det är ju rätt mycket tid. Elever som är lite längre på samma arbetsplats lär känna eleverna och personalen ordentligt och efter hand kan de få mer ansvar och bättre förståelse för vad arbetet går ut på. Samtidigt är det också bra att se mer än ett ställe.

Målning på fönstret till förskoleklassens klassrum.

Fönstermålning på Simrislundsskolan. Foto: Charlotta Wasteson.

Annika Dahlberg berättar att Österlengymnasiets lärlingar är mycket omtyckta av skolans elever. Hon tycker att lärlingssystemet är bra för alla parter. Som lärare får man extra hjälp i klassrummet och lärlingseleverna får pröva flera olika praktikplatser och ta reda på vad som passar dem yrkesmässigt. När eleverna tar studenten har de inte bara lärt sig mycket, utan de har också byggt ett kontaktnät. Annika tror därför att de elever som går lärlingsprogrammet har stora chanser att få jobb efter gymnasiet.

***

Ann-Sofie Svensson är lärare på lärlingsprogrammet Barn- och fritid på Österlengymnasiet.

Ann-Sofie Svensson är lärare på lärlingsprogrammet Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Hon gör ofta besök på sina elevers lärlingsplatser för att se hur de trivs och utvecklas och för att träffa deras handledare och elever. Foto: Charlotta Wasteson.

Ann-Sofie Svensson är lärare på lärlingsprogrammet Barn- och fritid på Österlengymnasiet. Hon berättar att hennes lärlingselever stortrivs på sitt program och att hon ofta får beröm för sina elever när hon besöker deras praktikplatser.

Det som hon själv tycker är absolut bäst med lärlingsutbildningen är att hon hinner bygga riktigt bra relationer med sina elever, att eleverna får omsätta det de lär sig i skolan när de kommer ut på sina praktikplatser, att de får mycket tid att lära sig i arbetslivet och att de har möjlighet att bli behöriga till högskola och universitet om de vill det.

Vill du veta mer?

Barn och fritid lärlingsutbildning passar ungdomar som vill lära sig ett yrke genom mycket praktiskt arbete. Ungdomarna får grundläggande kunskaper om människans utveckling, behov och beteende samt praktisk träning i att vara ledare. När de tar studenten kan de till exempel arbeta som barnskötare, elevassistent, personlig assistent för barn och ungdomar eller på fritids och de har en bra grund att stå på om de sedan vill läsa vidare till fritidspedagog, förskollärare, lärare, polis, socionom och liknande yrken.

Norra delen av Stenshuvud

Norra delen av Stenshuvud nära Österlens Naturskola. Foto: Charlotta Wasteson.

Till hösten (2015) startar Österlengymnasiet ett nära samarbete med kommunens nya naturskola i Kivik och med uteförskolan Villut i Simrishamn. Det gör att de ungdomar som är intresserade av att bli till exempel naturguider eller fritidsledare får rika möjligheter att planera och genomföra aktiviteter tillsammans med förskolor och skolor i kommunen. Österlengymnasiet har två inriktningar: ”Fritid och hälsa” och ”Pedagogiskt arbete” och erbjuder bland annat kurser för dem som är intresserade av att jobba med äventyr och event, akutvård eller entreprenörskap.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Barn- och fritidsprogrammet som lärlingsutbildning:

Skolverkets övergripande beskrivning av Barn- och fritidsprogrammet hittar du här:

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i Barn- och fritidsprogrammet:

Vård- och omsorgsprogrammet

Anton och Hanna går på Vård- och omsorgsprogrammet som lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Hanna Jonasson och Anton Persson går Vård- och omsorgsprogrammet på Österlengymnasiet och får därför pröva på att jobba på många olika ställen. När vi träffas är de på besök på en av Simrishamns sjukhus specialistläkarmottagningar. Där ska de praktisera delar av nästa läsår. Karin Andersson hjälper dem tillrätta. Foto: Charlotta Wasteson.

Vård- och omsorgsprogrammetVi träffar Hanna Jonasson och Anton Persson uppe på en specialistläkarmottagning på sjukhuset i Simrishamn. De går båda första året på Vård- och omsorgsprogrammet på Österlengymnasiet. Hanna har gjort praktik på äldreboendet Skönadalshemmet  och är nu på Centrala hemtjänsten. För Anton är det precis tvärt om, han har varit på Centrala hemtjänsten och nu är han på Skönadalshemmet. I dag är de på besök på sjukhuset där de kommer att göra praktik senare under utbildningen.

Vård- och omsorgsprogrammet

Vi passar på att ta våra bilder efter att specialistläkarmottagningen är stängd för dagen. Vi vill ju inte skulle störa några patienter. Istället hjälper elevernas lärare Bodil Nordin oss genom att låtsas vara ”patient” på bilderna. Foto: Charlotta Wasteson.

Anton valde Vård och omsorgsprogrammet för att han tycker om att hjälpa och ta hand om människor. Han gillar att han i sin utbildning får en bredare syn på människor. Efter studenten vill Anton troligtvis jobba ett tag inom hemtjänsten eller på något äldreboende.

Vård- och omsorgsprogrammet

Karin Andersson visar specialistläkarmottagningen för lärlingarna Anton och Hanna och deras lärare Bodil Nordin från Österlengymnasiet. Foto: Charlotta Wasteson.

Även Hanna är nöjd med sitt gymnasieval och hon passar på att under gymnasietiden skaffa sig högskolebehörighet. Efter studenten vill hon läsa vidare till barnsjuksköterska. När hon var barn var hon själv mycket på sjukhus, nu vill hon i sin tur hjälpa andra barn.

hanna o anton vård o omsorg-14Både Anton och Hanna valde Österlengymnasiet för att slippa pendla och för att de skulle få mycket praktik. De gillar att man får se och uppleva mycket på en lärlingsutbildning och inte bara läsa om det. De tycker det är bra att man får praktisera på flera olika arbetsplatser. Man kan pröva sig fram och se vad man gillar och vad som passar en.

Vill du veta mer?

Vård- och omsorgsprogrammet passar ungdomar som är lyhörda, omtänksamma och tycker om människor. De får praktik på ett flertal olika arbetsplatser vilket ger dem fina kontakter i arbetslivet. Redan under första terminen är de ute på en praktikplats och följer en utbildad handledare. Deras arbetstider blir samma som arbetsplatsens tider vilket innebär att de även får pröva på hur det är att arbeta på kvällar och helger. Österlengymnasiet erbjuder även kurser i akutvård, hur man startar ett företag, friskvård och hälsa.

hanna o anton vård o omsorg-62Många elever får sommarjobb och de har goda chanser till jobb direkt efter programmet. Efter yrkesexamen kan eleverna arbeta som exempelvis undersköterska, skötare eller personlig assistent och de har goda chanser att kunna jobba utomlands. De som vill läsa vidare till hälsopedagog, brandman, polis, psykolog eller liknande yrken har också en bra grund att stå på.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Vård- och omsorgsprogrammet som lärlingsutbildning:

Skolverkets övergripande beskrivning av Vård- och omsorgsprogrammet  hittar du här:

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i Vård- och omsorgsprogrammet :

El- och energiprogrammet

ETG står för Elteknikbranschens gymnasiumHösten 2015 startar en ny utbildning inom El- och energiprogrammet, eftersom Österlengymnasiet nyligen blivit ETG-certifierat. Det innebär att Österlengymnasiet nu kan erbjuda en specialutbildning som ger ungdomarna möjlighet att ta anställning som förstemontör direkt efter studenten. Dessutom får de en högre ingångslön än om de gått på ett vanligt elprogram.

Ali el och energi-1Eleverna läser alla kurser som ställs som krav från Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY). Deras handledare är yrkesverksamma elektriker och eleverna kan välja att följa arbetet både på stora och små företag. De första två åren är utbildningen i huvudsak skolförlagd med kortare praktikperioder, medan de har en lång sammanhängande praktik i årskurs tre.

Hampus el och energi-1Programmet ger eleverna många olika praktiska övningar inom elteknik. I utbildningen ingår dessutom IT-teknik, energiteknik och mekatronik med industriell programmering som praktiska och teoretiska kunskapsdelar.

Patryk el och energi-2

***

I en undervisningssal på Österlengymnasiet träffar vi några lärlingar som går andra året på det nuvarande El- och energiprogrammet. De heter Hampus Hedberg, Ali Ghalandari, Patryk Zawistowski, Anton Nilsson och Simon Viberg.

El- och energiprogrammet

Hampus, Ali, Patryk och Anton utför mätningar i kursen praktisk ellära i sitt klassrum på Österlengymnasiet. Foto: Charlotta Wasteson.

El- och energiprogrammet

Hampus levererar varor till en av Lindsténs kunder. Foto: Krister Holst.

Både Hampus Hedberg och Ali Ghalandari praktiserar på Lindsténs. Rolf Nilsson ansvarar för att Lindsténs lärlingar får en allsidig praktik och gör upp rullande scheman över vilka handledare de ska följa.

Hampus och Ali valde Österlengymnsiet för att det var nära och bra och de berättar bland annat att de tycker det var bra att de fått lära sig säkerhetstänkande innan de kom ut på praktik. Deras mål med utbildningen är att få jobb som elektriker.

El- och energiprogrammet

Ali monterar vägguttag på Östervulk. Foto: Krister Holst

Patryk Zawistowski har praktiserat på B-G Svenssons Elservice i Fränninge med villa- och lantbruksinstallationer. Nu praktiserar han nu på Österlenkraft inom området högspänning och har Henric Malmberg som handledare.

El- och energiprogrammet

Patryk installerar belysning i ett häststall. Foto: Krister Holst

Patryk ville egentligen gå naturvetenskapligt program men eftersom det inte fanns i Simrishamn när han skulle börja gymnasiet, så valde han istället det mest tekniska programmet de hade på Österlengymnasiet. Patryk tycker att det viktigaste i hans utbildning har varit elläran. Efter gymnasiet vill han gå en grundutbildning inom försvaret för att så småningom bli yrkesmilitär.

Anton går andra året på El- och energiprogrammet. Foto: Krister Holst.

Anton går andra året på El- och energiprogrammet. Här är han med om att bygga om högspänningsställverk. Foto: Krister Holst.

Anton Nilsson började sin praktik på Österlenkraft där han framför allt jobbade med högspänning. Nu utför han villa- och industiinstallationer på ELAN EL och har Linus Eriksson som handledare.

Anton valde Österlengymnasiet för att slippa pendla och för att han sedan tidigare visste att det var bra lärare där. Att han valde att utbilda sig till elektriker beror på att han är intresserad av teknik. Anton berättar att det bland annat har varit nyttigt och viktigt att lära sig om elsäkerhet och han berättar att lärlingstiden har gjort att han kommit in i vuxenlivet.

El- och energiprogrammet

På Simrishamnsbostäder får Simon bland annat hjälpa till att laga hushållsmaskiner. Foto: Krister Holst.

Simon Viberg gör sin praktik på Simrishamnsbostäder och han har Johan Dahl som handledare. Han har bland annat fått hjälpa till att reparera tvättmaskiner, kylar och andra hushållsmaskiner, installera parkbelysning på en ny innergård och installera nya ledningar och eluttag i samband med att lägenheter renoverats.

Simon valde El- och energiprogrammet för att han tyckte att det verkade intressant med elteknik och han tycker det har varit bra att lära sig att koppla rätt. Det är ju viktigt att man gör ett bra jobb i någon annans hem, annars kan det bli kortslutning eller i värsta fall kan det bli farligt.

***

Krister Holst är lärare på El- och energiprogrammet. När vi träffar honom och hans elever, betonar han att han vill tacka de företag som ställer upp och tar emot praktikanter. Handledarna spelar en viktig roll för våra ungdomar och gör en stor insats när de lär ut de praktiska bitarna av utbildningen.

Vill du veta mer?

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av El- och energiprogrammet som lärlingsutbildning:

Skolverkets övergripande beskrivning av El- och energiprogrammet hittar du här:

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i El- och energiprogrammet:

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Det finns många fördelar med att läsa en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Lärlingar på Österlengymnasiet får:

  • Hälften skola – hälften praktik.
  • Valbar högskolebehörighet.
  • Mycket goda jobbchanser. De flesta lärlingselever får sommarjobb under utbildningen och anställning efter studenten.
  • 2050:- per månad (studiebidraget + 1000:- extra).
  • Gratis busskort som gäller alla dagar, kvällar och helger i hela Skåne.
  • Matersättning med 50:- per dag när eleverna är på på sin praktikplats och god och näringsriktig mat i skolan (inklusive ett vegetariskt alternativ) de dagar som de är på skolan.
  • Behålla sin skoldator efter tre års studier.

_________________________________________

Österlengymnasiets lärlingselever imponerar (del 1 av 2)

För några dagar sedan skrev vi om varför lärlingsutbildningarna blivit så populära och vi presenterade våra yrkesprogram på Österlengymnasiet i Simrishamn ”Lärlingsutbildningarna på Österlengymnasiet leder ofta till jobb”. I dag ska ni få träffa några av våra lärlingselever i kommunen.

Vi börjar med att ta er till en restaurang, ett hotell, ett elektronikföretag, en klädaffär, en mataffär och en bank och på dessa ställen ska ni få träffa lärlingar från Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet.

Vi har frågat eleverna varför de valt att ta sin yrkesexamen på Österlengymnasiet, var de gör sin praktik, vad de tycker har varit viktigt och intressant att lära sig och vad de har för framtidsplaner. Vi har också passat på att prata med handledare ute på de olika företagen och med karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Fredrik Johansson

Fredrik Johansson går tredje året på Österlengymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram med inriktning kök. Just nu är han lärlingselev på restaurangen En gaffel kort. Foto: Charlotta Wasteson.

Fredrik Johansson går tredje året på Österlengymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram med inriktning kök. Han har redan hunnit med att få arbetslivserfarenhet från Hotell Svea, Maritim, Löderups strandbad och Strandpaviljongen. Nu är han lärling på En gaffel kort i Simrishamn.

ÖG lär restaurang En gaffel kort-14Fredrik har alltid gillat att laga mat och det kändes därför naturligt att välja restaurang- och livsmedelsprogrammet. Något som han tycker varit särskilt viktigt att lära sig under utbildningen är grunderna för hur man hanterar olika råvaror och recept för bland annat olika såser. Nu utgår han från dessa kunskaper när han experimenterar fram nya rätter. Efter studenten kommer Fredrik att arbeta i varmköket på Löderups strandbad och han ser ljust på framtiden: ”Här på Österlen finns det massor av jobb inom restaurangnäringen under april till september/oktober och på vintern kan man jobba i fjällen.”

Patricia Mårtensson

Patricia Mårtensson praktiserar också på En gaffel kort i Simrishamn. Hon går första året på restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning kök på Österlengymnasiet. Foto: Charlotta Wasteson.

Patricia Mårtensson går första året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning kök på Österlengymnasiet. Trots att hon är så ung har hon redan hunnit jobba både helger och somrar inom restaurangnäringen. Hon har varit lärling på Maritim i Simrishamn och Lite mer i Ystad och nu är hon på En gaffel kort i Simrishamn tillsammans med Fredrik Johansson.

ÖG lär restaurang En gaffel kort-25Patricia gillar att laga mat och hitta på egna recept. Förra sommaren vann hon t ex Simrishamns Köpmannaförenings tävling i vem som kunde laga den bästa äppelpajen. I Österlenmagasinet kan du läsa mer om detta och få receptet: ”Solen sken på äppelfest”. Patricia berättar att hon tycker det är viktigt att hon på sin utbildning får lära sig grunderna. Då kan man utgå från dem när man utvecklar egna rätter. Hon gillar också att utbildningen ger henne en bred bas att stå på. Det finns så många olika saker man behöver kunna för att driva en restaurang, inte bara matlagning och hantering av råvaror, utan även t ex servering och vilka regler som gäller för alkoholtillstånd.

En gaffel kort i Simrishamn

Jon Håkansson (karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet) följer hur Patricia Mårtensson (lärlingselev), Max Jacobsen (kock) och Linus Persson (kock) förbereder kvällens rätter. Patricia lägger sista handen vid en tuppbuljong smaksatt med pepparrot. Den innehåller algen agaragar och detta ska hon hälla över raskarumstuppen. Till kvällen kommer tuppen att serveras som del av en förrätt i form av terrin på raskarumstupp & pepparrot. Foto: Charlotta Wasteson.

Restaurangen En gaffel kort drivs av Linus och Linda Persson. De berättar att de är mycket nöjda med lärlingssystemet och med sina nuvarande lärlingar. Lärlingssystemet är ett bra sätt att lära sig ett yrke. Dagens kockar behöver ha bred kompetens. De förväntas kunna göra allt från att stycka lamm, lägga in sill och koka såser till att baka bröd och tillaga efterrätter. Det är så extremt mycket ett hantverk och som lärling lär man sig av att få göra mycket själv men också av att se vad de andra gör i köket.

Linus Persson och Jon Håkansson

Linus Persson är lärlingselevernas handledare på En gaffel kort och Jon Håkansson är deras kökslärare på Österlengymnasiet. På plåten ligger skogsvioler som under natten torkats i 60 graders värme. Foto: Charlotta Wasteson.

Linus Persson är handledare till Fredrik och Patricia och han är noga med att lyfta fram att restaurangnäringen är en kraftigt växande bransch. Restaurangerna har ett stort behov av kvalificerad arbetskraft: ”Är man nyfiken och intresserad, kan man komma väldigt långt.”

Jon Håkansson är lärlingselevernas lärare i köksämnena och han bekräftar bilden: ”Våra elever hinner få ett stort kontaktnät inom restaurangvärlden och de flesta blir erbjudna riktiga jobb på sina praktikplatser på lov och efter att de gått ut gymnasiet. Dessutom har våra svenska kockar gott rykte utomlands. De anses vara kunniga och effektiva.”

Jon besöker regelbundet sina elever ute på deras arbetsplatser för att se till att de mår bra, trivs på sin praktik och tycker det är kul och givande. Samtidigt passar han på att se hur eleverna jobbar och prata med deras handledare om hur det går och hur elevernas kunskaper och färdigheter ska bedömas. Tillsammans med elevernas handledare går han igenom vilka kurser eleverna läser och diskuterar hur man på lärlingsplatserna ska få in de olika kursmålen så att man praktiskt får träna det man läst och pratat om i skolan.

Vill du veta mer?

Restaurang- och livsmedelsprogrammet är skapat för ungdomar som älskar att få ut sin kreativitet i form av att laga mat eller baka. Eleverna får den grundläggande yrkesutbildning som krävs för ett arbete som kock eller bagare/konditor. Under praktiken följer lärlingseleverna arbetsplatsens tider, vilket innebär att de bland annat provar på hur det är att arbeta på kvällar och helger.

På webbplatsen Flickr kan du se fler bilder på lärlingseleverna Patricia Mårtensson och Fredrik Johansson tillsammans med deras lärare Jon Håkansson och deras handledare Linus Persson på restaurangen En gaffel kort:

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Restaurang- och livsmedelsprogrammet som lärlingsutbildning:

Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:

Hotell- och turismprogrammet

hotell o turism julia iversen ljungstrom-1

Julia Iversen-Ljungström går första året på Hotell- och turismprogrammet på Österlengymnasiet. Just nu praktiserar hon på Hotell Continental. Foto: Britten Billgren.

Julia Iversen-Ljungström går första året på Hotell- och turismprogrammet på Österlengymnasiet. Hon har valt denna lärlingsutbildning i Simrishamn för att den inte finns i Ystad. Just nu praktiserar hon på Hotell Continental i Ystad, där Aaron Persson är hennes handledare.

Julia trivs väldigt bra på sin praktik. Hon får vara med om mycket, träffar många trevliga människor och har en jättebra handledare. Något som hon tyckt varit mycket viktigt och bra i utbildningen är att lära sig hur man bemöter hotellgäster på ett korrekt sätt. Man får lära sig vad god service innebär och blir bra på att förstå andra människors önskemål och behov.

När Julia är klar med sin lärlingsutbildning vill hon först ut och resa. Sedan planerar hon vidareutbilda sig inom hotellbranschen och inom fem år hoppas hon jobba på ett hotell utomlands.

Vill du veta mer?

Turismen är en snabbt växande bransch med goda möjligheter till jobb. Eleverna kan göra sin praktik var som helst i Skåne och den sista terminen har de även möjlighet att göra delar av sin praktik utomlands. De elever som går lärlingsutbildningen inom Hotell- och turism kan välja mellan två inriktningar: ”Hotell och konferens” respektive ”Turism och resor”.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Hotell- och turismprogrammet som lärlingsutbildning:

Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:

Handels- och administrationsprogrammet

Adnan Hamidovic går andra året på Handels- och administrationsprogrammet. Han berättar att han valde Österlengymnasiet för att det är den närmsta gymnasieskolan och för att han har kompisar som också går där. Adnan har tidigare haft praktik på Dressman i Ystad. Nu är han på Elgiganten AB i Ystad och butikschef Martin Hansson är hans handledare.

Adnan Hamidovic

Adnan Hamidovic går andra året på Handels- och administrationsprogrammet på Österlengymnasiet. Just nu praktiserar han på Elgiganten AB i Ystad. Foto: Britten Billgren.

Adnan tycker att allt i praktiken har känts roligt och viktigt att lära sig, speciellt hur man blir en bra säljare. Det är också viktigt att lära sig hur man bemöter folk. Efter studenten vill han jobba och tjäna pengar. På sikt skulle han vilja gå en butikschefsutbildning för att kunna bli butikschef inom elektronikbranschen.

***

Siri Lindqvist går första året på Handels- och administrationsprogrammet och gör just nu sin praktik på Lindex i Simrishamn. Hon valde att gå en lärlingsutbildning därför att hon gillar att jobba. Man lär sig mycket bättre när man får göra det på riktigt. Men hon gillar skolan också. Man har inte så mycket läxor, utan gör det mesta på lektionerna och man lär sig nya saker i klassrummet som man kan testa när man är ute på sin praktikplats. Siri har även blivit erbjuden sommarjobb på Lindex och det har hon med glädje tackat ja till.

Siri Lindqvist

Siri Lindqvist går första året på Handels- och administrationsprogrammet och gör just nu sin praktik på Lindex i Simrishamn. Foto: Britten Billgren.

Siri är mycket intresserad av mode och har en egen blogg kring mode, träning och livsstil, som hon regelbundet skriver och fotograferar till. Hon har dessutom alltid velat jobba i en klädaffär. Valet av gymnasieprogram blev därför lätt. Under utbildningen tycker hon att hon fått ett större självförtroende. Det har blivit lättare att bemöta kunder och hon hjälper gärna till om någon letar efter kläder till ett särskilt tillfälle eller letar efter plagg som matchar varandra.

Siri Lindqvist Siri passar på att läsa in högskolebehörighet under sin gymnasietid. På så vis har hon möjlighet att läsa vidare, till exempel på någon ledarskapsutbildning. I framtiden vill hon jobba i en exklusiv märkesbutik och målsättningen är att så småningom avancera till butikschef.

Irene Johansson är butikschef och Siris handledare på Lindex och hon är mycket positiv till lärlingssystemet. Handledarna på praktikplatserna är ofta mycket flexibla. Eleverna har på så vis chans att pröva många områden och komma med egna önskemål om vad de behöver träna. Lärlingsutbildningen är ett bra sätt för eleverna att lära sig ett yrke och de elever som är engagerade och duktiga på sina praktikplatser har lätt att få jobb. Man behöver visserligen vara 18 år för att få sköta kassan, men många lärlingselever får vikariat och tillsvidareanställningar inom handeln när de hunnit bli lite äldre. Till dess kan elever som vill jobba lite extra få jobb med att packa upp varor och hjälpa kunder tillrätta i butiken.

***

Kajsa Nilsson går årskurs ett på Handels- och administrationsprogrammet och hon praktiserar på ICA Brunnshallen i Simrishamn. Hennes handledare är butikschef Peter Willhager. Hon berättar att på praktiken har hon fått mer självförtroende och blivit bättre på att ta egna initiativ. I början när man är ny på arbetsplatsen kan man känna sig lite osäker, men efter ett tag lär man känna alla och kan prata och skoja med sina arbetskamrater. En annan sak som Kajsa tycker har varit väldigt nyttig att lära sig är att sitta i kassan. Hon trivs med att jobba på ICA Brunnshallen och har fått jobb där till sommaren.

Kajsa Nilsson

Kajsa Nilsson går årskurs ett på Handels- och administrationsprogrammet. Nu praktiserar hon på ICA Brunnshallen i Simrishamn. Foto: Charlotta Wasteson.

Kajsa valde Österlengymnasiet för att slippa pendla och för att hennes storasyster trivts när hon gått sin lärlingsutbildning på Barn- och fritid på skolan. Kajsa berättar att hon var ganska skoltrött efter nian. Därför kändes det rätt att välja en lärlingsutbildning, som innebär att hon får vara ute och jobba flera dagar i veckan. Att det blev just Handels- och administrationsprogrammet beror på att Kajsa gillar att jobba med människor och hon drömmer om att starta ett eget företag. Men först ska hon gå färdigt sin lärlingsutbildning, resa och träffa nya människor och platser, kanske till Australien, och sedan vill hon plugga vidare.

***

Minny Punjarak går andra året på Handels- och administrationsprogrammet på Österlengymnasiet. Praktiken gör hon på Sparbanken Syd och hennes handledare är Lisbet Nygren. Hon valde detta program för att hon alltid varit intresserad av ekonomi, marknadsföring och administration. Minny fick jobb som bankkassör på Sparbanken Syd redan förra sommaren och kommer att jobba där även i sommar. Efter studenten vill hon fortsätta på en yrkeshögskola i Göteborg eller Malmö och sedan hon vill jobba inom ekonomi och redovisning eller som konsult på en bank eller redovisningsbyrå.

Minny Punjarak

Minny Punjarak går andra året på Handels- och administrationsprogrammet på Österlengymnasiet. Praktiken gör hon på Sparbanken Syd. Foto: Charlotta Wasteson.

På praktiken har Minny fått träffa mycket människor och blivit duktig på att bemöta kunder. Hon berättar att hon också blivit mycket bättre på svenska eftersom hon tränar språket hela tiden. Nu vågar hon prata även inför många människor. Minny tycker att det är bra att man i utbildningen får lära sig att starta eget företag och göra en egen affärsidé och affärsplan. Hon planerar starta ett UF-företag i årskurs tre och tycker att det är mycket nyttigt att man i samband med detta bland annat ska redovisa sin affärsidé för en bank. Man får se hur det funkar i verkligheten.

Britten Billgren

Britten Billgren är karaktärsämneslärare på Österlengymnasiet och liksom övriga lärlingslärare coachar hon sina elever för att de ska klara sina kurser och hitta inriktningar och praktikplatser som de trivs med och är intresserade av. Foto: Charlotta Wasteson.

Britten Billgren är en av lärlingselevernas lärare på Handels- och administrationsprogrammet och på Hotell- och turismprogrammet. Hon berättar att de flesta eleverna som hon har är fantastiskt duktiga och gör stora framsteg både i skolan och på sina praktikplatser.

Med tanke på att eleverna får en yrkesexamen och blir anställningsbara vid blott 19 års ålder, tycker Britten att den här utbildningsformen är väldigt bra för de elever som är intresserade och sköter sig. Hon är också noga med att berömma elevernas handledare: ”Handledarna ute på de olika företagen ska ha en stor eloge för sitt stora engagemang. De är mycket fina förebilder för våra elever.”

Vill du veta mer?

Handeln har blivit en mycket attraktiv arbetsgivare, karriärmöjligheterna är många och det är vanligt att duktiga anställda erbjuds betalda vidareutbildningar, exempelvis till butikschef.

På Handels- och administrationsprogrammet på Österlengymnasiet kan eleverna välja mellan två olika inriktningar: ”Handel och service” och ”Administrativ service”. De elever som vill, får träna sig i att starta och driva ett eget företag inom skolans ram, ett så kallat UF-företag. Vad gäller lärlingsplatser samarbetar skolan med såväl lokala företag som företag i hela Öresundsregionen. Under sista terminen i årskurs tre har eleverna även möjlighet att ha delar av sin praktik utomlands.

Handels- och administrationsprogrammet passar elever som siktar på jobb direkt efter studenten. Eleverna har också möjlighet att starta eget företag eller läsa vidare till exempel inom ekonomi och marknadsföring på en yrkeshögskola.

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av Handels- och administrationsprogrammet som lärlingsutbildning:

Här kan du läsa Skolverkets detaljerade beskrivning av programmet:

Fortsättning följer …

I nästa inlägg kommer ni att få träffa elever från Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet. Den som är intresserad kan dessutom läsa om ytterligare elever på Österlengymnasiets hemsida: ”Varför lärling?” och i Ystads Allehanda ”Robin – en lärling som stortrivs”.

____________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Det finns många fördelar med att läsa en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Lärlingar på Österlengymnasiet får:

  • Hälften skola – hälften praktik.
  • Valbar högskolebehörighet.
  • Mycket goda jobbchanser. De flesta lärlingselever får sommarjobb under utbildningen och anställning efter studenten.
  • 2050:- per månad (studiebidraget + 1000:- extra).
  • Gratis busskort som gäller alla dagar, kvällar och helger i hela Skåne.
  • Matersättning med 50:- per dag när eleverna är på på sin praktikplats och god och näringsriktig mat i skolan (inklusive ett vegetariskt alternativ) de dagar som de är på skolan.
  • Behålla sin skoldator efter tre års studier.

_________________________________________

Lärlingsutbildningarna på Österlengymnasiet leder ofta till jobb

I dag vill vi berätta om lärlingsutbildningar i största allmänhet och om Österlengymnasiet i synnerhet. Därefter kommer vi att följa upp med inlägg som presenterar några elever som går på olika lärlingsprogram i Simrishamns kommun.

Skräddarsydd utbildning efter elevernas och arbetsmarknadens behov

Det pratas idag mycket om ungdomsarbetslösheten och att det är svårt för unga människor att etablera sig på arbetsmarknaden. De sista 10 åren har ungdomsarbetslösheten legat på över 20 % och i mars i år (2015) var 152 800 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. Samtidigt hör man att det finns brist på arbetskraft inom vissa områden. Lärlingsutbildningarna är ett sätt att möta detta problem.

ÖGs loggaÖsterlengymnasiet i Simrishamn var med redan 2008 och utvecklade det som 2011 kom att bli en nationell satsning på lärlingsutbildningar. I dag är Österlengymnasiet Sveriges största lärlingsgymnasium i förhållande till folkmängden. Österlengymnasiet har fem olika lärlingsprogram samt ett helt nytt El-program, som är en skolförlagd specialutbildning i samarbete med ETG (Elteknikbranchens gymnasium).

Lärlingsutbildningarna innebär att eleverna får lära sig ett yrke samtidigt som de får gedigen arbetslivserfarenhet. Minst hälften av utbildningstiden är nämligen förlagd till olika arbetsplatser, där handledare följer elevernas utveckling och hjälper dem framåt. Arbetsgivarna lär känna och kan påverka ungdomarnas utbildning och kompetens och elevernas kunskaper kommer på så vis att bättre matcha arbetsgivarnas behov.

På Österlengymnasiet får lärlingseleverna tidigt in en fot på arbetsmarknaden. Eleverna börjar praktisera redan första året och hinner pröva flera olika arbetsplatser och få en bred kompetens och ett stort kontaktnät.

Annan väg men samma mål

Skolverkets statistik visar att allt fler elever väljer lärlingsutbildningar istället för traditionell yrkesutbildning. Det är kanske inte så konstigt. Lärlingsutbildningarna har nämligen samma behörighetskrav och ämnesplaner och leder till samma yrkesexamen som skolförlagda yrkesprogram. Dessutom kan även lärlingselever som funderar på att läsa vidare, välja kurser som gör att de får högskolebehörighet. Den stora skillnaden är att lärlingseleverna får mycket större yrkesvana.

Österlengymnasiets entré

Österlengymnasiet i Simrishamn erbjuder flera olika yrkesprogram, de flesta i lärlingsform. Det finns möjlighet att välja högskoleprofil på samtliga inriktningar.

Österlengymnasiet har lång erfarenhet vad gäller yrkesutbildningar. Det innebär att man hunnit skapa ett nära och bra samarbete mellan skola och arbetsliv i kommunen. Utbudet av program och inriktningar är i första hand styrt av vilken kompetens som efterfrågas av det lokala näringslivet. Målet är att de elever som söker jobb efter studenten ska kunna få det i kommunen.

De lärlingsutbildningar som Österlengymnasiet kommer att erbjuda nästa läsår är …

Dessutom startar en ny utbildning inom El- och energiprogrammet, eftersom Österlengymnasiet nyligen blivit ETG-certifierat. Läs mer om det här: El- och energiprogrammet.

Eleverna kan även styra sin utbildning efter intressen och behov genom sitt individuella val. På så vis kan de i sin utbildning lägga in extra undervisning i till exempel musik, idrott och bollspel,teckenspråk, film, bild eller hur man startar ett eget företag, så kallade UF-företag (läs mer om UF-företag här: ”Ung företagsamhet”).

Många möjligheter efter utbildningen

dream job sign

För de elever som väljer en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet finns det många dörrar öppna efter avslutad utbildning. De kan välja att …

  • börja arbeta inom sitt yrke
  • studera vidare på högskola eller universitet
  • starta ett eget företag
  • jobba utomlands

Särskilt elever som har gått turist- och hotell, restaurangutbildningen eller vårdutbildningen har goda möjligheter att kombinera resor med jobb utomlands.

what is a dream job

Ett drömjobb är något som … 1) du gillar att göra, 2) du är bra på och 3) du kan få betalt för. Bilden hittar du i original här: https://www.flickr.com/photos/jongalloway/4201087549/

Det är intressant att veta vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. På Österlengymnasiet har man därför tradition att följa upp hur det går för deras elever. Kartläggningen visar att de elever som valt att gå en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet har goda möjligheter att få jobb:

  • Av de elever som gick ut från gymnasiet VT 2014 har mer än hälften fått jobb, medan cirka en sjättedel har valt att studera vidare. Av de elever som fått jobb har hälften redan en tillsvidaretjänst inom den bransch som de har utbildat sig. (Svarsfrekvensen var drygt 94 %.)
  • Av de elever som avslutade sin utbildning VT 2013 hade nästan alla fått jobb, två tredjedelar av dem hade fått jobb inom den bransch de utbildat sig. (Svarsfrekvensen var 80 %.)
Erika Nilsson tog studenten på lärlingsprogrammet på Österlengymnasiet 2013

Erika Nilsson är en av många lärlingar på Österlengymnasiet som fått jobb. Hon gjorde praktik på ICA, Handelskompaniet respektive Sparbanken Syd och fick jobb som bankkassör direkt efter studenten 2013. Nu arbetar hon som rådgivare i kundtjänsten på Sparbanken Syd och stortrivs med sitt jobb.

Det finns många fördelar med att läsa en lärlingsutbildning på Österlengymnasiet

Lärlingar på Österlengymnasiet får:

  • Hälften skola – hälften praktik.
  • Valbar högskolebehörighet.
  • Mycket goda jobbchanser. De flesta lärlingselever får sommarjobb under utbildningen och anställning efter studenten.
  • 2050:- per månad (studiebidraget + 1000:- extra).
  • Gratis busskort som gäller alla dagar, kvällar och helger i hela Skåne.
  • Matersättning med 50:- per dag när eleverna är på på sin praktikplats och god och näringsriktig mat i skolan (inklusive ett vegetariskt alternativ) de dagar som de är på skolan.
  • Behålla sin skoldator efter tre års studier.

_________________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

Här kan du läsa om några ungdomar som går Österlengymnasiets olika lärlingsutbildningar just nu:  ”Österlengymnasiets lärlingselever imponerar, del 1”

Här hittar du Österlengymnasiets hemsida:  http://www.osterlengymnasiet.se

Här berättar några ungdomar varför de har valt lärlingsprogrammet:  ”Varför lärling?”

Här kan du följa Österlengymnasiet på Facebook: https://www.facebook.com/osterlengymnasiet

Här beskriver Skolverket sina tankar kring lärlingsutbildningarna:

Skolverket ”Mer stöd för lärlingsutbildning” (2014-02-12) http://www.skolverket.se/skolutveckling/nyhetsarkiv/2014/mer-stod-for-larlingsutbildning-1.214620

Skolverket, pressmeddelande: ”Fler elever blir lärlingar” (2014-12-11)  http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2014/fler-elever-blir-larlingar-1.228113

Statistik över ungdomsarbetslösheten i Sverige på Svenskt näringslivs webbplats Ekonomifaktahttp://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/

Här kan du se en film av Svenskt Näringsliv om hur viktigt det är med praktik, hur det kan vara att söka praktikplats och vad man kan lära sig på sin praktik:

Simrishamn – en skolkommun på stadig väg uppåt

Öppna jämförelser

På två år har Simrishamns kommun klättrat från plats 224 till plats 76 i Öppna jämförelser Grundskola 2015, vilket är Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) årliga mätning av resultaten i grundskolan.

Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn vill här passa på att tacka kommunens elever, lärare, rektorer och annan personal för gott arbete!

Så här har Simrishamns kommun klättrat i rankingen av kommunerna i Sverige (av totalt 290 kommuner):

2012 – plats 224
2013 – plats 159
2014 – plats 76

I rapporten beskrivs skolornas resultat utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurser utifrån bland annat kostnader och personaltäthet.

Du hittar rapporten här:

Vill du gå på djupet, kan du jämföra resultaten i förhållande till förutsättningarna i följande tabellbilagor: