Förskolebarnens utveckling dokumenteras i Pluttra

Det ska vara enkelt och smidigt för föräldrar att följa sina barns vardag på förskolan, hävdar Simrishamns kommuns två förskolechefer Kerstin Sjölin och Maria Tegnér. Dessutom behöver vi från förskolan regelbundet dokumentera vad vi gör och hur vi gör det, för att kunna utvärdera och utveckla vårt arbete med barnen.

Tidigare har förskolebarnen haft vars en pärm med papper som personalen kunnat skriva och lägga bilder i. Det har fungerat men varit ett omständligt arbetssätt och föräldrarna har sällan tittat i pärmarna. Nu har man istället valt att satsa på ett digitalt dokumentations- och kommunikationsverktyg som kallas ”Pluttra”. På så vis hoppas man öka föräldrarnas insyn samtidigt som man underlättar förskolepersonalens arbete.

Dokumentations- och kommunikationsverktyget Pluttra innefattar fyra olika delar: Ögonblick, Reflektioner, Viktiga meddelanden och Kalender. Verktyget har nyligen ändrats och förbättrats väsentligt. Det kan skapa lite förvirring eftersom det inte ännu kommit ut så mycket information om den nyare versionen. Tidigare bestod verktyget av tre delar: Blogg, Portfolio och Viktiga meddelanden.

Pluttra innefattar fyra delar:

Ögonblick: Här berättar personalen och barnen med hjälp av text och bild och ibland film vad de gör i förskolan. Det kan t ex handla om information om teman som man jobbar med eller utflykter som man gör. Den som är ansvarig för dokumentationen bestämmer vilka barn och föräldrar som ska kunna se det beskrivna ”ögonblicket”. Det kan vara begränsat så att bara ett barns föräldrar kan se eller öppet för flera barn eller hela avdelningar.

Reflektioner: Här kan personalen koppla de beskrivna ”ögonblicken” till förskolans läroplan och skriva mer om vad barnen gjort och vad de lärt sig.

Viktiga meddelanden: Här kan du t ex läsa om aktuella händelser, påminnelser och tips från förskolans personal. Det kan t ex handla om att barnen ska ha med sig något särskilt till utflykten, att barnen behöver ha med sig vantar eller solkräm eller att det snart är tid för möte.

Kalender: Personalen skriver in kalendern vad som händer på förskolan och föräldrar kan prenumerera på förskolans kalender så att den synkas till deras egen digitala kalender. På så vis blir det lättare att komma ihåg t ex utedagar och föräldramöten.

All pedagogisk personal på Simrishamns kommuns förskolor har nu fått utbildning i hur Pluttra fungerar. Under hösten kommer personalen att träna sig att använda verktyget och under våren kommer man att köpa in fler surfplattor och datorer. På så vis kommer barnen att kunna hjälpa till ännu mer med att dokumentera vad de gör och vad de lär sig.

Vad innebär Pluttra för dig som förälder?

Kvalitet: På Pluttra hittar du material i form av text, bild och film, som beskriver och visar ditt eller dina barns utveckling och lärande. Eftersom all personal i Simrishamns kommun nu utbildats i hur verktyget fungerar, kan förskolans verksamhet dokumenteras regelbundet.

Tillgänglighet: Vad barnen gör och vad de lär sig har tidigare sparats i pärmar på förskolan. Nu kan du ta del av materialet direkt när det uppdateras, via din dator, surfplatta eller telefon. När ditt barn slutar på förskolan, kan du ladda ner det samlade digitala materialet.

Tips: Läs gärna i ”Ögonblick” tillsammans med dina barn, så kan de berätta mer om vad de gjort och hur de tänkt och känt.

Säkerhet: Pluttra skyddas med SSL (Secure Sockets Layer), vilket är samma typ av skydd som banker och e-handelsföretag använder för att skydda sina användares lösenord och konton. Du kan bara komma åt dina egna barns material. Likaså kan den pedagogiska personalen bara se de barn som de ansvarar för.

 

Verktyget Pluttra är lätt att använda och du kan komma åt materialet via din inloggning på vilken dator, surfplatta eller smart telefon som helst.

Varför valde Simrishamns kommun Pluttra?

Några fördelar med Pluttra är att …

  • verktyget är användarvänligt, vilket innebär att det går snabbt att förstå och lära sig för såväl personal och barn som föräldrar,
  • all dokumentation sker på ett och samma ställe, vilket underlättar för både föräldrar och personal,
  • materialet är i digital form, vilket gör det lättare att dokumentera med hjälp av bild och film än vad det var när man använde papper i pärmar,
  • materialet är tillgänglig via en inloggning på internet, vilket gör att både berörda föräldrar och personal lättare kan komma åt det när de vill och behöver,
  • Pluttra är plattformsoberoende, vilket gör att man kan komma åt materialet oavsett vilket märke man har på sin dator, surfplatta eller smarta telefon och
  • allt material är skyddat med hjälp av inloggningar, vilket innebär att varje förälder bara ser det som berör hans eller hennes egna barn.

Här kan du se en film om pedagogisk dokumentation i förskolan av företaget Lin Education som skapat Pluttra:

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om pedagogisk dokumentation i förskolan:

Här kan du få mer information om Pluttra:

En kort reklamfilm av Lin Education om hur det digitala verktyget Pluttra fungerar:

En kort reklamfilm om hur begreppet ”Pluttra” skapades med hjälp av förskolebarn och pedagoger i Mölnlycke:

Här kan du som är intresserad hitta instruktionsfilmer för hur verktyget fungerar när man arbetar med det som pedagog:  https://www.youtube.com/channel/UC0LcGGvr6on9MkfeIfMtKhg

 ____________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Annonser

Rasten – en viktig del av barnens skoldag

Fotboll är en populär aktivitet på rasterna

På Simrislundsskolan i Simrishamn finns det flera fotbollsmål. På rasterna pågår också ofta flera fotbollsmatcher samtidigt. Både barn och vuxna deltar.

Ungefär tjugo procent av lågstadieelevernas skolvecka består av rast. Det är alltså väldigt viktigt att skolan tar ansvar för att barnen har det bra även på rasterna.

På de flesta skolor finns rastvakter eller rastvärdar som hjälper till när lekar håller på att spåra ur och som tröstar den som är ledsen.  Några av grundtankarna är att alla elever har rätt att få känna sig trygga, alla elever ska få vara med och det ska  inte vara bara de elever som är snabbast ut till gungorna eller fotbollsmålen, som får använda dem under rasten.

En elev i ettan går till exempel ungefär 19 timmar i skolan per vecka och utav dessa är ungefär 6,5 timmar rast.

Rasterna är en viktig del av elevernas tid i skolan. En elev i ettan går till exempel ungefär 25,5 timmar per vecka i skolan. Av den tiden har eleven lektioner i 19 timmar och är på rast ungefär 6,5 timmar inklusive lunch. Ungefär 4,5 timmar av rasterna är eleven utomhus.

På många skolor vill man utveckla de vuxnas roll. Man nöjer sig inte med att de vuxna ska vakta och hjälpa, utan man vill istället på ett mer aktivt sätt inspirera barnen att våga testa nya aktiviteter och leka med nya vänner och man tänker sig att rasterna ska vara ett komplement till den övriga skoldagen och uppmuntra barnen att röra på sig, samarbeta och använda sin fantasi.

Rastaktivitet i form av Skolgårdsdetektiverna

Nyckelord för rastaktiviteterna på Skolområde Simrislund är: Roligt, Utmanande, Samarbete, Tydliga regler, Delaktighet, Individuell prestation, Tillsammans, Något för alla, Rörelse och Ute. Bilderna på rastaktiviteten ”Skolgårdsdetektiverna”  är tagna av pedagoger på Simrislundsskolan.

Ofta är det en fritidspedagog som arrangerar aktiviteterna och ser till att de blir ett bra komplement till den övriga skoldagen. Så här står det i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) om skolans uppdrag:

”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.”

Rastaktivitet i form av att man målar med vattenfärger i snön. Bilden är tagen av pedagoger på Simrislundsskolan.

Rastaktivitet i form av att man målar med vattenfärger i snön. Bilderna är tagna av pedagoger på Simrislundsskolan.

Simrishamns kommun satsar flera skolor på organiserade rastaktiviteter. Det är frivilligt för eleverna att delta och det finns alltid en pedagog med som ansvarar för aktiviteten, uppmuntrar och förklarar.

Agneta (Agge) Nilsson berättar att man vill inspirera elever att pröva nya lekar och aktiviteter.

Agneta (Agge) Nilsson berättar att man vill inspirera elever att pröva nya lekar och aktiviteter.

Ett hjärta av såpa <3Simrislundsskolan är det ofta Agneta (Agge) Nilsson som planerar och ansvarar för rastaktiviteterna. Varje förmiddagsrast plockar hon eller en kollega fram material och förbereder för det som barnen ska erbjudas att göra tillsammans.

Skolområde Simrislund började med rastaktiviteter för att skapa en bättre utemiljö och bättre relationer mellan barnen och mellan barn och vuxna, öka elevinflytandet och ge eleverna fler möjligheter att röra på sig.

Skolområde Simrislund började med rastaktiviteter för att skapa en bättre utemiljö och bättre relationer mellan barnen och mellan barn och vuxna, öka elevinflytandet och ge eleverna fler möjligheter att röra på sig.

Exempel på aktiviteter är dunkgömme, curling, limbo, Kung Adel, stafettbingo, ordjakter, tipspromenader, hinderbanor och vid ett tillfälle hade man en hopprepsutmaning där nästan alla elever bidrog och man totalt fick ihop 15 000 hopp på 50 minuter.

Agneta (Agge) Nilsson visar elever hur man tvålar in händerna så att det blir lättare att trycka iväg tvålen så långt som möjligt.

Rastaktivitet i form av att man ska skjuta iväg en tvål så långt som möjligt. Agneta (Agge) Nilsson visar elever hur man tvålar in händerna så att det blir lättare att trycka iväg tvålen så långt som möjligt.

Rastaktivitet: skjuta tvålenPlaneringen går till så att man frågar elever och pedagoger vad de har för tips och önskemål och så anpassar man aktiviteterna för att de ska bli så lustfyllda och varierade som möjligt och för att alla ska kunna klara vara med.

"Det händer på rasten! 80% av det vi kan har vi lärt oss i informella lärandemiljöer" står det på reflexvästen som rastaktivitetsledaren har på sig. Västen gör det lätt att elever och vuxna att upptäcka vem som ansvarar för aktiviteten.

”Det händer på rasten! 80% av det vi kan har vi lärt oss i informella lärandemiljöer” står det på reflexvästen som rastaktivitetsledaren har på sig. Västen gör det lätt att elever och vuxna att upptäcka vem som ansvarar för aktiviteten.

En del elever väljer att delta en stund andra deltar alltid. Därför är det viktigt att skapa aktiviteter där elever kan komma och gå. När planeringen är klar sätts den upp på en anslagstavla i matsalen.

Eleverna kommer med önskemål om vad man vill göra tillsammans. Varje vecka skrivs sedan ett schema över rastaktiviteterna.

Eleverna kommer med önskemål om vad man vill göra tillsammans. Varje vecka skrivs sedan ett schema över rastaktiviteterna.

Rastaktivitet i form av Kortspels-stafett. Bild tagen av pedagoger vid Simrislundsskolan.

Rastaktivitet i form av Kortspels-stafett. Bild tagen av pedagoger på Simrislundsskolan.

En del elever väljer att delta för att inte vara ensamma på rasten, andra gör det för att aktiviteterna verkar kul. Oavsett vilket har rastaktiviteterna gjort att det blir färre konflikter och man inte behöver lägga  lika mycket tid på konflikthantering efter rasterna. Aktiviteterna har också skapat större samhörighet på skolan, gjort att fler elever lärt känna varandra och gett ny inspiration kring vad man kan hitta på under rasterna. Det gör att man nu utnyttjar mer av lekmaterialet och större del av skolplanen.

Leken är ett bra tillfälle att lära tillsammans.

___________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Alla bilder är tagna på Simrislundsskolan, står det inget annat så är bilden tagen av mig

Läs mer:

Denna artikel i The Washington Post handlar om allt fler barn i dag rör sig så lite att de har dålig styrka, kondition och balansförmåga och hur detta, i kombination med att man förväntas sitta stilla och lyssna så mycket i skolan, leder till att allt fler barn får olika bokstavsdiagnoser. De klarar helt enkelt inte av att koncentrera sig på lektionerna:  http://www.washingtonpost.com/blogs/answer-sheet/wp/2014/07/08/why-so-many-kids-cant-sit-still-in-school-today/

På Facebookgruppen Rastaktivisterna – rasten som aldrig tar slut kan du få bra tips på rastaktiviteter:  https://www.facebook.com/groups/241122122657814/

Generella råd och bra tips på litteratur med bra aktiviteter finns på NCFF:s hemsida (Nationellt Centrum För Främjande av god hälsa hos barn och ungdom):  http://www.oru.se/NCFF/Vara-omraden/Fysisk-aktivitet-i-skolan/ och   http://www.oru.se/NCFF/Vara-omraden/Fysisk-aktivitet-i-skolan/Verktygslador/Lekar–rastaktiviteter1/

Inspirerande film på Utbildningsradion om varför och hur man kan jobba med rastaktiviteter, äventyr och självkännedom:  http://www.ur.se/Produkter/164733-Friare-kan-ingen-vara-Det-hander-pa-rasten

Exempel på hur man gör i andra kommuner: ”Magnus slår vakt om rasten” publicerad i Lärarnas tidning 2013-11-21 http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/11/21/magnus-slar-vakt-rasten

På webbplatsen Lekarkivet ger fritidspedagog Micke Andersson tips på massor av lekar:  http://www.lekarkivet.se/

Är du nyfiken på hur fritidspedagoger och andra kan jobba med lek och informellt lärande, så kan du få mycket tips och inspiration via Utbildningsradions serie på fyra delar ”Friare kan ingen vara”:  http://www.ur.se/Produkter/164730-Friare-kan-ingen-vara/

Scouterna ger förslag på olika lekar och aktiviteter på Aktivitetsbanken:  http://www.scouterna.se/aktiviteter-och-lager/aktivitetsbanken/