Unikt samarbete kring utveckling av digitala läromedel

Lars Åkerblom visar hur Gleerups Interaktiva läromedel fungerar.

Intresset bland Simrishamns kommuns lärare var stort när Gleerups vice VD Lars Åkerblom kom till Österlengymnasiet den 17 juni, 2014. Tillsammans med kommunens skolledare presenterade han ett unikt samarbete kring utveckling av digitala läromedel.

Gleerup har tidigare samarbetat med enskilda skolor. Nu ska hela Simrishamns kommun delta i ett pilotprojekt kring Gleerups interaktiva läromedel för barn i förskoleklass upp till och med gymnasiet.

pdf bild 1

Gleerup kallar sina interaktiva läromedel för ”lärverktyg” för att det ska bli tydligt att det inte bara handlar om digitala läroböcker, utan att man kan lära genom att t ex läsa, lyssna, anteckna, ställa frågor, se på bilder och filmer och göra självrättande test i sin ”lärobok”.

Samarbetet innebär att lärare och elever gratis får tillgång till Gleerups webbaserade material. I gengäld ska lärarna och eleverna testa materialet och komma med synpunkter.

Vad är en interaktiv bok.png

Gleerups läromedel är interaktiva genom att lärare och elever kan påverka böckernas utseende och innehåll och genom att de bland annat innefattar självrättande tester.

En del lärare kommer tillsammans med sina elever att vara ”piloter”. De ersätter sina traditionella läromedel med Gleerups webbaserade läroböcker och lärarna har träffar med Gleerups och gör systematiska utvärderingar. Resten av lärarna och eleverna i kommunen har fri tillgång till materialet, med möjlighet att påverka men utan krav på motprestationer.

lärdomar från pilotprojektet

Att använda sig av interaktiva läromedel kan innebära stora möjligheter till individanpassning och variation, men ta med i beräkningen att det kan ta lite tid att lära sig dra nytta av möjligheterna.

 

Att Simrishamn deltar i detta stora pilotprojekt innebär möjligheter …

… att påverka:

  • Lärarna och eleverna får en chans att vara med och utveckla de läromedel som de använder i skolan.

… att bygga nätverk för utbyte av erfarenheter:

  • Gleerups arrangerar utbildningar och möten och skapar en digital plattform för lärare att få kontakt med varandra över skol- och kommungränser.
  • De lärare som väljer att aktivt delta i pilotprojektet, kommer att ha tid att diskutera hur läromedlen kan användas och påverka hur de ser ut i framtiden. Dessa diskussioner innebär också tillfällen för lärarna att tipsa varandra och tillsammans utvecklas vad gäller vad de lär ut och hur de lär ut det.

… att få ett stöd som gör att lärare kan få mer tid till eleverna och deras lärande:

  • Gleerups webbaserade läromedel innefattar lärarhandledningar med idéer kring hur materialet kan användas med olika elevgrupper.
  • Lärarna behöver inte lägga så mycket tid på att leta eller skapa bra material och uppgifter. Gleerups interaktiva läromedel är nämligen inte bara digitalt inlästa böcker, utan de innefattar bland annat bildserier, filmer, animationer, självrättande test och länkar till andra källor.

… ge alla elever tillgång till ett läromedel som kan individanpassas:

  • Gleerups interaktiva läromedel har en sökfunktion, som gör det lättare att hitta i ”boken”.
  • ”Böckerna” har också en inbyggd talsyntes, så att man kan få texten uppläst.
  • Det finns en inbyggd funktion för översättning, vilket underlättar för bl a nyanlända.
  • Man kan göra egna understrykningar och anteckningar direkt i läromedlet.
  • Läromedlen kan användas på vilka datorer, chromebooks, surfplattor eller smarta telefoner som helst. Det enda som krävs är internetuppkoppling. På skoltid använder eleverna skolans internetuppkoppling och lånar t ex chromebooks eller iPads. I den mån eleverna får läxor, behöver lärarna ta hänsyn till att alla elever inte har lika bra tillgång till dator med Internetuppkoppling när de är hemma.
  • Läromedlen kan byggas ut, så att de blir mer anpassade efter elevernas behov och intressen. Till exempel kan läraren lägga till större utmaningar eller mer ingående förklaringar i form av kommentarer, extrauppgifter, videoklipp eller bilder.
  • Det finns planer på att man i framtiden ska kunna anpassa läromedlet så att man kan dölja visst innehåll för enskilda elever, så att de lättare kan fokusera på det allra viktigaste.

… att kommunicera kring studierna:

  • Elever kan kommentera och ställa frågor till läraren direkt i läromedlet och lärare kan på samma vis nå ut till sina elever.
Lars Åkerblom berättar för intresserade lärare om detaljerna kring samarbetet mellan Gleerups Interaktiva läromedel och Simrishamns kommun.

Lars Åkerblom berättar för intresserade lärare om detaljerna kring samarbetet mellan Gleerups Interaktiva läromedel och Simrishamns kommun.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om Gleerups digitala läromedel: http://www.gleerups.se/digitala_larverktyg

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete med digitala läromedel:  https://www.gleerups.se/pilotskolor/sa-tycker-vara-anvandare/simrishamns-kommun

______________________________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Annonser

Simrishamn samarbetar med Barnombudsmannen och UNICEF

Simrishamns kommun har kommit långt i arbetet med att sprida kunskaper kring barns rättigheter, inte minst tack vare kommunens barnombudsmans, Marie Lundins, gedigna arbete.

Arbetet handlar bland annat om att barn skall veta var man vänder sig för att få stöd och hjälp, och om att alla politiska beslut framöver skall innehålla en barnkonsekvens-beskrivning.

Just nu driver Marie två olika projekt som syftar just till att stärka barns trygghet, välmående och rättigheter. Ett görs tillsammans med Sveriges barnombudsman och ett annat tillsammans med UNICEF.

Barnombudsman och Unicef

På bilden från dagens möte syns Anna Leithe, UNICEF, Fredrik Malmberg, Sveriges barnombudsman och Marie Lundin, Simrishamns barnombudsman.

Nöjda barn när skolmaten blivit bättre

Nu har de nya tillagningsköken varit igång i ungefär två månader på Gärsnäs skola och på Backstugans respektive Solrosens förskola i Simrishamn. Vi tycker därför det är intressant att följa upp vårt tidigare inlägg om Barn- och utbildningsförvaltningens förhoppningar kring startandet av fler tillagningskök. Du hittar inlägget här:  ”Det satsas på skolmaten i Simrishamns kommun”

Frågorna vi sökte svar på är:

  • Har de nya tillagningsköken lett till att det blivit färre transporter,
  • slängs det mindre mat nu och
  • vad tycker barnen om maten – märker de någon skillnad?

För att ta reda på detta åkte vi ut och deltog vid lunchen på Gärsnäs skola. Vi passade också på att prata om maten med skolans elever och personal.

DSC_0222

Varje dag ställer personalen fram en tallrik med mat. Visningstallriken är tänkt att inspirera eleverna att ta lite av varje och att ta tillräckligt mycket mat för att orka med en hel skoldag.

Här kommer svaren:

En transport i veckan istället för många

Josefine Yngve, som jobbar som kock på Gärsnäs skola, berättar att de tidigare fått en leverans per dag med färdiglagad mat. Dessutom fick de flera varuleveranser i veckan med bland annat mjölk, specerier och grönsaker från olika leverantörer. Sedan de börjat laga all skolmat på plats och köpa alla varor via en distributionscentral i Ystad behöver de nu bara en varuleverans i veckan.

DSC_0226

Josefine Yngve gör de sista förberedelserna innan barnen kommer för att äta.

Nylagad mat

Före förändringen kom maten med lastbil redan vid 10.15 och innan dess hade lastbilen varit och lämnat av mat i både Skillinge och Hammenhög. Barnens lunchmat behövde alltså tillagas direkt på morgonen. När den väl serverades i Gärsnäs mellan klockan 11 och 12 hade den hållits varm i ett par timmar och efter lunchen var man tvungen att kasta bort all mat som inte ätits upp. I dag kan maten tillagas så att den blir färdig precis innan den ska serveras.

DSC_0238

Barnen kommer klassvis och äter tillsammans med sina pedagoger. Måndagen den 26 maj var det korvgryta och det verkade många av barnen gilla.

Anpassade mängder

Tack vare tillagningsköken kan man anpassa hur mycket mat man lagar efter hur mycket mat som går åt. Ett exempel på detta är att förr fick skolan fat med 1800 köttbullar för en lunch och de köttbullar som inte åts upp kastades. I dag steker Josefine först upp 1300 köttbullar och när de börjar ta slut steker hon upp fler i omgångar. Vanligtvis går det därmed åt cirka 1500 stycken. På så vis blir maten som serveras mer nylagad och det blir inte så mycket rester. Den mat som är nylagad och inte varmhållits kan dessutom sparas och serveras vid ett senare tillfälle.

DSC_0250

Allt eftersom maten går åt fyller kocken och serveringspersonalen på mer.

Ökad kvalitet

Josefine berättar att när de tillagar maten på skolan kan de öka kvaliteten. Förutom att maten blir mer nylagad kan hon till exempel ugnsbaka varje sprödbakad fiskbit för sig. Det uppskattas väldigt mycket av eleverna, som tidigare inte gillat de mjuka och lite våta paneringarna som blir utav att man staplar fiskbitarna på varandra.

DSC_0256

Hannes Johansson (röd tröja) och Robin Mårtensson (blå tröja) i klass 1 är med i skolans matråd. Här sitter de tillsammans med några av sina klasskamrater: Tilda Nilsson (svart tröja), Tim Rydström (vit tröja) och Julia Axelsson (svart linne). De säger allihop att de tycker att maten har blivit mycket godare och att det är stor skillnad mot tidigare.

Entusiastiska elever

Erica Malmros och Eva Strand, som arbetar som ekonomibiträden i skolans kök och alltså bland annat serverar maten och tar hand om disken, berättar att tidigare var det ungefär 10 barn om dagen som lite pliktskyldigt tackade för maten. I dag tackar ungefär 50 barn om dagen och många säger spontant att de tyckte att maten var jättegod.

______________________________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn