Vi vill hjälpa våra ungdomar att må bra

Förra veckan var det hälsovecka på Österlengymnasiet. Elever gick på yoga, avslappning, lärde sig mer om hur stress fungerar och hur man kan hantera sin stress, deltog i friskis och svettis, spelade spel, lärde sig olika textiltekniker, jobbade med lera, förberedde en stödgala, rappade, bowlade, lagade nyttig mat, lärde sig knep att ta bra bilder, simmade, spelade bordtennis och innebandy, sköt med luftpistol, dansade, lärde sig göra datorspel och animationer, med mera.

Rektor Ann-Mari Hobert berättar att Österlengymnasiet ska profilera sig som en skola som systematiskt arbetar för trygghet, hälsa och en meningsfull fritid. Dessa tre områden finns rikligt representerade inom hälsoveckan som ska ses som en "kick off" inför fortsatt arbete med detta.

Rektor Ann-Mari Hobert berättar att Österlengymnasiet ska profilera sig som en skola som systematiskt arbetar för värdegrundsarbete, hälsa och en meningsfull fritid. Dessa tre områden finns rikligt representerade inom hälsoveckan som ska ses som en ”kick off” inför fortsatt arbete med detta.

Eleverna valde individuellt vad de ville göra under veckan utifrån sina egna intressen. På så vis fick de pröva på många olika aktiviteter och samtidigt lära känna många elever från andra klasser och program.

Jäm-gruppen (jämlikhets- och jämställdhetsgruppen), bestående av Richard Sturesson, Britten Dehlin, Tina Persson, Christel Ask-Bengtsson, Bodil Nordin, Ida Räihä, Helene Berg och Ann-Mari Hobert, planerade aktiviteterna så att det skulle bli ett rikt och varierat utbud.

Trygghet och gemenskap

Eleverna som deltog i hälsoveckan kom från skolans alla olika program och klasser. Aktiviteterna leddes av utbildade pedagoger och ledare och man lade stor vikt vid att man skulle ha kul och lära nya saker ihop.

Genom att alla elever och personal träffas och gör saker ihop hoppas vi kunna bygga en känsla av trygghet och gemenskap på skolan, säger Tina Persson som är kurator på Österlengymnasiet. Här batik-färgar hon tyg tillsammans med några elever på Österlengymnasiet.

Genom att alla elever och personal träffas och gör saker ihop hoppas vi kunna bygga en känsla av trygghet och gemenskap på skolan, säger Tina Persson som är kurator på Österlengymnasiet. Här batik-färgar hon tyg tillsammans med några av skolans elever under hälsoveckan 2014.

Ökad tolerans

Sara Duarte från Expo föreläste om mänskliga rättigheter och tolerans.

Sara Duarte från Expo föreläste om intolerans, rasism och mänskliga rättigheter.

Att arbeta för ökad förståelse och acceptans för de som har andra åsikter, hudfärg, religion och sexuell läggning är en viktig del av skolans värdegrundsarbete.

Ett sätt att öka toleransen är att sprida kunskap. Under hälsoveckan hade Österlengymnasiet besök av Sara Duarte från den antirasistiska stiftelsen Expo. Hon pratade om vardagsrasismen, gav exempel på förtryck och våld mot människor som avviker från normen, pekade på fördomar och punkterade myter kring invandring och invandrare. Var ifrågasättande och kolla källorna var hennes viktigaste råd till skolans ungdomar.

Britten Dehlin, lärare i bland annat svenska som andraspråk på Österlengymnasiet, och Sara Duarte, föreläsare från Expo, betonade hur viktigt det är att man vågar prata om rasismen. Genom att sprida kunskap och ifrågasätta fördomar kan man minska intoleransen.

Britten Dehlin, lärare i bland annat svenska som andraspråk på Österlengymnasiet, och Sara Duarte, föreläsare från Expo, betonade hur viktigt det är att man vågar prata om rasismen. Genom att sprida kunskap och ifrågasätta fördomar kan man motarbeta rasismen.

Ett annat sätt att öka förståelsen och acceptansen är att ge tillfälle till naturliga möten mellan olika elevgrupper. Det är en anledning till varför det kan vara bra att ibland ha schemabrytande aktiviteter och låta elever från olika program och klasser träffas och lära känna varandra. Genom samtal i mindre grupper såsom i projektet ”Din bror”, kan dessutom unga män på skolan träffas, spela rollspel och diskutera viktiga livsfrågor.

Ytterligare sätt kan vara att med hjälp av rollspel försöka leva sig in i andras situation. Röda Korsets ungdomsförbund var med anledning av detta inbjudna till skolan för att leda rollspelet ”På flykt”. Detta gav Österlengymnasiets elever chansen att under ett par timmar försöka sätta sig in i hur det kan kännas att fly från ett land till ett annat. Eleverna fick i små grupper låtsas att de var en familj på flykt och de tvingades göra en mängd svåra val. Avslutningsvis gav RKUF fakta kring flyktingskap, olika anledningar till flykt och statistik kring flyktingar generellt och för Sverige.

Minskad stress

Under hälsoveckan har eleverna på Österlengymnasiet lyssnat på en föreläsning om stress av Jeanette Johansson och de har fått extra tid för stöd och inspiration i sina studier. Elever som har velat har kunnat att träffa sina lärare för att komma ifatt med sitt skolarbete. De som har projektarbeten har kunnat träffa sina handledare för att diskutera och jobba vidare med sina projekt.

Ett sätt att minska stressen är avslappningsövningar. Här lär Ingrid Larsson ut tips på hur man lättare kan slappna av i vardagen.

Ett sätt att minska stressen är avslappningsövningar. Här lär Ingrid Larsson ut tips på hur man lättare kan slappna av i vardagen.

Det har funnits möjlighet att gå på yoga respektive avslappning och många elever har passat på att spela olika former av sällskapsspel tillsammans med kompisar. Det har också funnits gott om tid för skapande verksamhet såsom bild, drama, spela på djembe-trumma, jobba med lera och att pröva olika textila tekniker.

Här spelar några ungdomar på Österlengymnasiet Discworld – Ankh-Morpork, ett brädspel baserat på Terry Pratchetts böcker.

Här spelar några ungdomar på Österlengymnasiet Discworld – Ankh-Morpork, ett brädspel baserat på Terry Pratchetts böcker.

Förhoppningen är att de många olika valen av aktiviteter tillsammans med andra elever ska göra att skolans elever känner sig mindre stressande och mer trygga på skolan och att elever ska hitta sidor hos dem själva som de är stolta över och vill utveckla vidare.

Klicka på Youtube-klippet för att få se och höra några av Österlengymnasiets elever spela på djembe-trumma tillsammans med Reine Steen från Österlens folkhögskola.

En meningsfull fritid

Eleverna kommer att få ta del av det fritidsutbud som finns i Simrishamns kommun och väljer själva vilka aktiviteter de vill testa. Vi hoppas att en del av dem ska hitta något som de vill fortsätta med, säger Helene Berg som är idrottslärare på Österlengymnasiet.

Eleverna fick ta del av det fritidsutbud som finns i Simrishamns kommun och valde själva vilka aktiviteter de ville testa. Vi hoppas att en del av dem ska hitta något som de vill fortsätta med, säger Helene Berg som är idrottslärare på Österlengymnasiet.

Att många elever har en hobby som de utövar på fritiden är bra för trivseln och arbetsron i skolan. Forskning visar nämligen att elever som har fritidsaktiviteter generellt får bättre självförtroende och koncentrationsförmåga och de blir bättre på att följa instruktioner och på att samarbeta. Detta gäller både för fysiska och icke-fysiska aktiviteter.

Att röra på sig är bra både för kroppens och för hjärnans utveckling. Vi orkar mer och vi tänker bättre utav motion. En del ungdomar gillar att idrotta och gör det ofta, men inte alla. Därför vill man på Österlengymnasiet gärna att deras ungdomar ska få chansen att pröva på flera olika sätt att röra på sig. Kanske kan det leda till att någon elev blir inspirerad att skaffa sig en ny fritidsaktivitet.

Eleverna kunde bland annat spela bordtennis ...

Eleverna kunde bland annat spela bordtennis …

Österlengymnasiets elever spelar innebandy under Hälsoveckan 2014

innebandy …

simma ...

simma …

... och träna skytte.

… och träna skytte.

Mer hälsosam mat och färre cigaretter

Skolsköterskan Christel Ask-Bengtsson gav kostråd och tips på hur man kan sluta röka till dem som ville och skolans restauranglärare Lana Perico-Norling lagade hälsosam mat tillsammans med elever. De bakade rågbullar och lagade soppa. Till efterrätt fixade de till en hallon- och jordgubbssmoothie.

Lana Perico-Norling hade förberett så att eleverna kunde välja mellan att laga soppa som var vegetarisk, med kött eller med fisk och skaldjur.

Restauranglärare Lana Perico-Norling hade förberett så att eleverna kunde välja mellan att laga soppa som var vegetarisk, med kött eller med fisk och skaldjur.

Hållbar utveckling

Österlengymnasiet gästades av PUSH Sverige och Jordens vänner. Båda organisationerna arbetar för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser.

Österlengymnasiet gästades av Jordens vänner som arbetar för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser.

Mårten Pella och Maria Pettersson från Jordens Vänner föreläste och höll workshop om miljöfrågor och människans klimatpåverkan. Några saker som vi i vardagen kan göra för miljön är att att åka mer kollektivt och oftare ta cykeln eller promenera istället för att ta bilen, välja miljövänligare elbolag, inte slösa med vatten, släcka lampor efter oss och stänga av alla apparater istället för att låta dem stå på stand-by-läge. Vi kan ha köttfria dagar i skolan och äta mer vegetarisk mat.

Mårten och Maria frågade Österlengymnasiets elever vad som får den att känna sig lyckliga. De svarade bland annat att det var att vara med familjen och med kompisar, känna kärlek, att hjälpa andra och att få människor i ens omgivning att må bra, att röra på sig, att känna frihet och uppnå mål som man ställt upp. Man mår också bra av att vara ute i naturen och av att göra något bra för miljön. Det är intressant att så många av de saker som vi blir lyckliga av är miljövänliga.

Österlengymnasiets elever diskuterade bland annat hur man kan bli mer klimatsmart.

Mårten och Maria frågade Österlengymnasiets elever vad som får dem att känna sig lyckliga. De svarade bland annat att det var att vara med familjen och med kompisar, känna kärlek, att hjälpa andra och att få människor i ens omgivning att må bra, att röra på sig, att känna frihet och uppnå mål som man ställt upp. Man mår också bra av att vara ute i naturen och av att göra något bra för miljön. Det är intressant att så många av de saker som vi blir lyckliga av är miljövänliga.

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Vill du veta mer?

 

Här kan du hitta fler bilder från Hälsoveckan på Österlengymnasiet 2014:

 

Här kan du läsa om Österlengymnasiets Hälsovecka i media:

 

Här kan du läsa mer om den antirasistiska stiftelsen Expo:

och hitta ett material om mänskliga rättigheter, anpassat för skolor:

 

Här kan du hitta information om Röda Korsets Ungdomsförbunds rollspel ”På flykt”:

och Unicefs utbildningsmaterial om barn som är på flykt, anpassat för gymnasieelever:

 

Här kan du få information om verksamheten och samtalstekniken ”Din bror”:

 

Här kan du läsa om Jordens Vänner som arbetar för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser:

 

Här kan du läsa mer om forskning kring skolungdomar och hälsa:

 

 

Det satsas på skolmaten i Simrishamns kommun

Goda matvanor är en viktig förutsättning för att våra barn och ungdomar ska utvecklas så bra som möjligt. De elever som äter bra, mår bättre både fysiskt och psykiskt. De har dessutom lättare att koncentrera sig och göra bra ifrån sig i skolan. Därför är det glädjande att berätta att Simrishamns kommun satsar på att förbättra skolmaten och medvetenheten om vad som är bra mat. Kostchef Lena Roos och biträdande kostchef Jonas Eriksson leder projektet.

Jonas Eriksson och Lena Roos vid Kostenheten Simrishamn

Jonas Eriksson och Lena Roos vid kostenheten Simrishamn har fått uppdraget att förbättra skolmaten i Simrishamns kommun.


Högre kvalitet

Elever äter skollunch på Österlengymnasiet i Simrishamn

Att barn och ungdomar känner aptit i samband med skolluncherna är viktigt. För att göra luncherna mer lustfyllda har man i Simrishamns kommun bestämt sig för att göra i ordning fler tillagningskök.  I och med detta kommer maten att lagas av kommunens egna kockar på plats på nästan alla förskolor och skolor. Dofterna kommer att spridas sig under matlagningen och maten kommer att serveras när den är nylagad, istället för att den först ska behöva transporteras.

Elever äter skollunch på Österlengymnasiet i Simrishamn

Elever äter skollunch på Österlengymnasiet i Simrishamn.

Samma pris

Målsättningen är att maten ska hålla en högre kvalitet, utan att kosta mer. Man behöver visserligen lite mer personal när man lagar mat på fler ställen, men del av kostnaderna sparar man in på lägre transportkostnader. En annan del kan man spara in på minskat svinn. De som jobbar på plats kan nämligen bättre anpassa hur mycket mat man ska laga. Nylagad mat som inte varmhållits eller varit ute i serveringen, kan dessutom sparas och ätas vid ett senare tillfälle om den inte går åt.

I dag serveras det kebab och klyftpotatis med tsatsiki och massor av grönsaker

I dag serverades det kebab och klyftpotatis med tsatsiki och massor av grönsaker på skolorna och förskolorna i Simrishamns kommun.

Färre transporter

I dag serveras det kebab och klyftpotatis med tsatsiki och massor av grönsaker

Att man behöver färre transporter är bra både för miljön och för trafiksäkerheten. Genom att laga maten ute på skolorna slipper man en stor del av de dagliga skolmatsleveranserna. Dessutom har man drastiskt minskat antalet transporter genom att alla inköp nu sker via en distributionscentral i Ystad. Istället för att alla leverantörer själva ska köra ut varorna till de enskilda kunderna, samlas och packas alla varor i Ystad innan de skickas vidare. En annan positiv konsekvens av detta är att det har blivit lättare för små och lokala företag att ta sig in på marknaden.

Mer ekologisk mat

Det serveras många olika grönsaker varje dag i skolmatsalenUnder det sista året har andelen ekologisk mat som serveras i skolorna och förskolorna i Simrishamns kommun stigit från 1% till 12%. Framför allt är det all mjölk och de flesta av morötterna som är ekologiska. Till att börja med siktar man på att komma upp till riksdagens målsättning på 25%.

I skolan serveras det många olika grönsaker varje dagDet finns tankar på att man ska införa en köttfri dag i veckan och att man varje dag ska servera ett vegetariskt alternativ till köttet och fisken. Ekologiskt kött är dyrt och svårt att få tag på. Om man börjar servera mer vegetarisk mat, blir det betydligt lättare att öka andelen ekologiska produkter.

Större medvetenhet om vad som är bra för oss

I dag serveras det kebab och klyftpotatis med tsatsiki och massor av grönsakerFrån och med i år (2014) kommer kommunen att ha en kostrådgivare och maten kommer att analyseras i näringsberäknings-programmet AIVO 2000. Man kommer då bland annat att undersöka hur mycket energi de olika rätterna innehåller och man kommer att mer noga anpassa utbudet efter vad som är bra mat. Generellt eftersträvar man att det ska vara mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt och mer kostfiber och fullkorn.

Tidsplan

  • Näringsberäkningsprogram och kostrådgivare: arbetet har påbörjats och utökas successivt under 2014
  • Förskolan Backstugan har snart ett färdigt tillagningskök: startar med tillagning i början av april
  • Förskolan Solrosen är färdigställd för tillagning på plats: startar med tillagning i början av april
  • Gärsnäs skolas tillagningskök anpassas i vår: planeras att börja i samband med skolstarten 2014
  • Skolan och förskolan i S:t Olof får tillagningskök: planeras att börja i oktober
  • Skolan i Kivik får tillagningskök: ej klart i dagsläget

Här kan du läsa mer om skolmatens betydelse för elevers lärande:

Här kan du läsa de rekommendationer som Kostenheten utgår från:

Här kan du läsa om undersökningar av barns och ungdomars matvanor:

Här kan du läsa i media om de nya tillagningsköken:

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Lustfylld lek med språk

Forskning visar att språklekar är ett effektivt sätt att träna upp barns språkliga förmåga och att ljudlekar gör det lättare för barn att lära sig att läsa och skriva.

Det räcker dock inte att man leker med olika språkljud, rim, rytm och stavelser. Man måste också prata om vad man gör, så att barnen lär sig sätta ord på det. På så vis utvecklar barnen sin språkliga medvetenhet.

Alla barn har nytta av att leka med språket, men särskilt de barn som har olika former av språksvårigheter har nytta av lekarna. De kan upptäckas tidigare och få mer tid och hjälp att utveckla sitt språk. Därmed är de bättre förberedda när de börjar skolan.

I linje med detta har man i Simrishamns kommun valt att satsa på en metod som kallas Språkljudslek. Metoden är utvecklad i Örebro av specialpedagog Märta Nyman-Johansson och förskolelärare Solveig Edvardsson. När Solveig flyttade till Simrishamns kommun fortsatte hon att använda och vidareutveckla metoden. Vad som framför allt skiljer den från andra språkutvecklingsmetoder, såsom Bornholmsmodellen och Trulle, är att den är anpassad för yngre barn.

Solveig EdvardssonFörskolelärare Solveig Edvardsson berättar hur hennes intresse för språkljudslekar väcktes när hon insåg att en del barn går igenom hela grundskolan utan lära sig läsa. Det ska inte kunna gå så långt. De barn som har språksvårigheter bör upptäckas tidigt. Genom systematisk och lekfull träning redan i förskolan, kan dessa barn lättare komma ikapp de andra.

Alla barn ska få hjälp att lyckas

Hösten 2013 beslutade Simrishamns kommun att alla kommunens barn ska få ta del av Språkljudsleken. Förskolechef Maria Tegnér berättar att beslutet fattades därför att man ville skapa en mer likvärdig förskola för kommunens barn. Språkljudsleken är till för alla, inte bara för de barn som har turen att gå på förskolor med personal som är särskilt intresserade av språkutveckling och inte heller bara för de barn som har särskilda språksvårigheter. Maria är noga med att poängtera att även om man utbildar och uppmuntrar personalen till arbete med denna metod, är inte avsikten att språkljudsleken ska ersätta allt annat arbete med språkutveckling. Det finns många bra språkutvecklande metoder och de kan tillföra barnen olika kunskaper och färdigheter. Det är till exempel också viktigt att ta sig tid för berättelser och samtal, att läsa mycket tillsammans och att jobba med ramsor och sånglekar.

Maria Tegnér

Maria Tegnér berättar att det inom en kommun kan vara stora skillnader mellan vilka kunskaper och färdigheter barnen har när de börjar förskoleklass. När Maria blev förskolechef för förskoleområde Syd, var hon därför mycket angelägen om att man i hela Simrishamns kommun skulle enas kring ett övergripande arbetssätt kring barnens språkutveckling. 

Ett systematiskt arbete under lekfulla former

Språkljudslek innebär att man systematiskt och lekfullt jobbar med språkljud, stavelser och rim redan när barnen går i förskolan eller i pedagogisk omsorg (hos dagmamma). Barnen får bland annat lära sig de olika språkljuden; hur ljuden används och skiljer sig åt. De utvecklas socialt, genom att övningarna görs i grupp, och de utvecklas språkligt, genom att tala, lyssna och experimentera med språket. Eftersom materialet bygger på lek, finns det inte rätt och fel och man hjälps åt.

Några vokalljud

Inom Språkljudslek finns det en mängd olika typer av material och tips på hur man kan använda dem. De här korten används till exempel när barnen ska lära sig olika vokalljud. 

För att inspirera och utbilda de pedagoger som ska leda Språkljudslekarna, besöker Solveig Edvardsson kommunens förskolor och pedagogisk omsorg. Hon presenterar några enkla övningar, lekar och material för barnen och personalen och man jobbar sedan vidare med detta minst en gång i veckan tills Solveig kommer tillbaka med ett nytt material tre veckor senare.

Man börjar med de olika ljuden

Språkljudsleken går ut på att man börjar med att lära sig de olika språkljuden med hjälp av en bild, ett tecken med handen och ett ljud med munnen. Bilden kan t ex visa en boll som studsar, med handen gör man rörelsen som om man studsar en boll mot golvet och samtidigt säger man ”b”, ”b”, ”b” för varje studs, eller så kan den visa en glass, med handen låtsas man att man håller glasstruten och smakar på glassen, samtidigt säger man ”mmm, vad gott!”.

Några konsonantljud

Särskilt barn som har svårt att uttala och höra skillnaden mellan olika ljud har nytta av att man använder sig av flera sätt att beskriva ljudet. Eftersom språkleken börjar med ljuden (och inte bokstäverna) får man mer tid att lyssna in dem.

De gula korten på bilden här intill symboliserar olika konsonantljud. Man pratar kring korten och de ljud som de symboliserar och leker bl a ”Sjön vill ha alla mmm.” 

Med de mindre korten kan man bl a spela "Finns i sjön".

Ett annat sätt att träna språkljuden är ”Finns i sjön”. Barnen ska samla par och frågar varandra ”Har du ”vvv”? I början vågar flera av barnen bara fråga sina närmsta vänner, men efter ett tag inser de att de måste fråga även andra om de ska kunna få ihop några par.

Ljuden sätts ihop till stavelser och ord

Barnen lär sig känna igen olika språkljud och kan därmed höra vilka ord som slutar på samma sätt. De lär sig att det kallas för att orden ”rimmar”.

Barn som inte kan känna igen rim, har troligtvis inte ännu förstått de olika språkljuden eller skillnaden mellan ordens betydelse och form. Man behöver förstå detta för att kunna lära sig läsa och skriva. Dessa barn behöver därför upptäckas tidigt. Då kan man ge dem chansen att leka extra mycket och systematiskt med språket.

Vilka ord slutar med samma ljud?

Vilka ord slutar med samma ljud? Det kan låta som en väldigt enkel fråga, men för att kunna besvara den måste barnen bl a ha god ordförståelse, förstå skillnaden mellan ordens betydelse (vad de är) och form (hur de sägs och skrivs), kunna se skillnader och likheter mellan olika ljud och veta vad som är början, mitten och slutet på ord.

En lek kan vara att barnen ska ge pedagogen olika ljud och berätta hur de låter och att man ska skapa ord av de ljud man har: vilka ord kan vi skriva av ljuden ”a”, ”t” och ”m”? Jo, vi kan skriva ”mat” och ”tam”. Hur kan man använda ordet ”mat” i en ”mening”? Vad betyder ordet ”tam”?

"KO" kan bli "SKO" kan bli "SKOG"

En annan lek går ut på att barnen lär sig att om man lägger till eller byter ut ett språkljud får man en annan betydelse: ”ko”, kan bli ”sko”, som kan bli ”skog” och ”orm” kan bli ”ord”, ”pil” kan bli ”bil”.

Utvärdering i vår

Under våren kommer Solveig Edvardsson att göra en kartläggning av förskolebarnens språkliga medvetenhet: kan de rimma, kan de klappa antalet stavelser i ett ord, kan de göra ett ord av två och två av ett, kan de höra vilket ord som är långt respektive kort och kan de höra vilka ord som börjar respektive slutar på samma ljud? Om man tidigt upptäcker de som har svårigheter kan man se till att dessa barn får hjälp att leka mer med språket.

Samtidigt kommer Maria Tegnér att göra en mer omfattande utvärdering bland förskolelärarna kring Språkljudsleken. Hon har redan fått in en del preliminära resultat. De visar bl a att barnens upplevelse av språkljudsleken är positiv, att pedagogerna tycker att materialet är lättanvänt och att barn med annat modersmål än svenska hade nytta av det.

Förslag på vidareläsning:

Här kan du läsa i media om Solveig Edvardsson och språkljudslek:

__________________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn