Åtta lärare nominerade till prestigefyllt lärarstipendium

Åtta av våra fantastiskt duktiga lärare har nominerats till lärarstipendiet Guldäpplet. De nominerade lärarna är:

  • Anders Lind Korsavadsskolan Simrishamn
  • Ann-Louise (Ali) Persson Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Britt-Marie Åkesson Jönsson Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Donjeta Vlassaliu Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Jeanette Ovesson Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Madeleine Liwell Jeppsson Gärsnäs skola Simrishamn
  • Ulla-Märta Rystedt Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Zuzanne Ljungblad Simrislunds skolområde Simrishamn

Guldäpplet har delats ut sedan 2002 till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkludernande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter.

Guldäpplejuryn har ett sammanträde i september där finalister utses bland den nominerade. Dessa offentliggörs i samband med Bokmässan i Göteborg i slutet av september.

Prisutdelningen äger rum på Skolforum i Älvsjö måndagen den 31 oktober kl 11.00 då vinnare avslöjas.

Stort grattis!

__________

Här kan du läsa mer om utmärkelsen:

http://www.diu.se/guldapple/nominerade16A.htm

Här kan du läsa mer om några av våra digitala satsningar i Simrishamns kommun:

Stor nationell satsning på yrkesutbildningar

”Att välja en yrkesutbildning är ett smart val som ger många valmöjligheter efter examen: möjlighet att börja arbeta som anställd eller som egenföretagare i Sverige eller utomlands och möjlighet att studera på yrkeshögskola eller högskola och universitet.”  Det är det övergripande budskapet i den stora satsningen på yrkesutbildningar som startade nationellt under 2016.

Yrkesutbildningens år

I samarbete med LO och Svenskt Näringsliv har regeringen 2016 valt att göra en stor satsning som de kallar Yrkesutbildningens år. Satsningen består i bland annat utbildningar, konferenser, tävlingar och mässor. Målsättningen är att både att höja kvaliteten på utbildningarna och att öka intresset bland unga att läsa yrkesutbildningar i gymnasieskolan.

De senaste åren väljer allt färre ungdomar att gå yrkesutbildningar. 2008 var det 35 procent av gymnasieungdomarna som påbörjade ett yrkesprogram, 2015 var det bara 26 procent. Simrishamns kommun avviker dock från den nationella trenden. I februari 2016 var det 42 % som valde ett yrkesförberedande program.

De ungdomar som väljer en yrkesutbildning har goda jobbchanser. Sju av tio elever som tagit yrkesexamen har enligt SCB arbete ett år efter studenten.

Yrkes-SM

11-13 maj åkte många av Simrishamns kommuns högstadieelever till Malmö för att uppleva yrkesutbildningsmässan och tävlingen Yrkes-SM. Som besökare fick de information om olika praktiska yrken och yrkesutbildningar och de fick se och prata med arbetande ungdomar, uppleva hur de olika yrkena är, prova på och ställa frågor.

Yrkes-SM är dessutom ett tillfälle för skickliga ungdomar att få visa upp sitt valda yrke och tävla i vem eller vilka som bäst kan utföra det. I år tävlade man bland annat i betongarbete, golvläggare, elinstallation, hudterapeut, frisör, fordonslackering, guldsmed, florist, flygmekaniker,  vård och omsorg, plåtslagare, webbdesign och telekommunikation. Vinnarna går vidare till Yrkeslandslaget som ska tävla i den Yrkes-EM i Göteborg i början av december.

tävling i att styla skyltdocka-3

Många elever som besökte yrkesutbildningsmässan tävlade i ”Visual Managment” genom att styla en skyltdocka. Julia Wigren, Kimely Åkesson och Fatima Iskef i årskurserna 8 respektive 9, vann tre biobiljetter för deras skyltning.

tävling i att styla skyltdocka-1

”Vi bestämde oss för att vi ville ha sommar-tema eftersom det snart är sommar”, berättar Julia. ”Vi valde kläder som vi själv skulle vilja gå i: en typiskt somrig topp, korta byxor, nätta solglasögon och ett tufft armband.”

Apl-utveckling

Mycket av insatserna under Yrkesutbildningens år kretsar kring elevernas möjlighet att få viktiga delar av sin utbildning på arbetsplatser utanför skolan. Detta lärande sker i form av prao (praktisk arbetsplatsorientering i grundskolan), apl (arbetsplatsförlagt lärande på gymnasiets yrkesutbildningar) och lärling (en gymnasieform där eleverna får minst hälften av sin utbildning ute på sina praktikplatser).

Ett exempel på hur man arbetar med detta inom Simrishamns kommun är att hantverks- och handelsprogrammen på gymnasiesärskolan under 2016 tar hjälp av en nationell apl-utvecklare för att förbättra upplägget av gymnasieprogrammens apl.

Ett annat exempel är att Österlengymnasiet och gymnasiesärskolan använder Skolverkets webbaserade utbildning för handledare. Den fick pris för bästa E-learning i Swedish Learning Awards 2015 och används för att kommunens handledare och lärare ska vara väl förberedda i att handleda elevernas lärande och veta vad som förväntas av arbetsplatsen respektive skolan.

Utbildningen tar ca 4 timmar och innefattar bland annat skriftlig information och filmer, övningar och testa-dig-själv-frågor. Här kan du få veta mer:

 

Vill du veta mer?

Här hittar du webbplatsen för Yrkes-SM 2016: http://yrkessm.se/

Här hittar du mer information om Yrkesutbildningens år: ”Fokus på yrkesutbildningens år”

Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, har skrivit en debattartikel kring varför 2016 ska vara yrkesutbildningens år:  ”2016 – yrkesutbildningens år”

På Skolverkets hemsida kan du läsa mer om apl-handledarutbildningen:  ”Apl-handledarutbildning”

Simrishamns kommun har fått utmärkelsen Guldtrappan

guldtrappan

 

Simrishamns kommun har tillsammans med fem andra kommuner fått utmärkelsen Guldtrappan. Guldtrappan är en utmärkelse för skolhuvudmän som ligger i framkant när det gäller digital skolutveckling. 

Denna utmärkelse hade vi i kommunen inte fått om det inte funnits engagerade pedagoger, skolledare och politiker. Ett stort tack till er alla!

Guldtrappan

Utmärkelsen Guldtrappan går till kommuner och andra skolhuvudmän som arbetar långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete.

Efter en öppen nominering avslutad 1 oktober 2015 har juryn i ett första steg granskat och valt ut ett antal kandidater, skolhuvudmän, för prövning mot de sju kriterier som fastställts för kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan. Sedan har kompletterande information införskaffats och lokala besök gjorts hos kandidaterna. Efter en slutlig genomgång och beredning har nu juryn utsett sex huvudmän av olika storlek och med olika uppsättning skolformer/stadier, vilka bedöms uppfylla kvalitetskraven enligt de sju kriterierna.

Guldtrappan juryns besök-1

Här är motiveringen till varför Simrishamns kommun fick Guldtrappan:

”Simrishamns kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett starkt sammanhållet koncept, där avtal, införande och användning av pedagogiska molntjänster varit en viktig komponent, liksom tillgång till digitala läromedel inkluderande ett väletablerat utvecklingssamarbete med ett läromedelsförlag. Därtill med ett tydligt fokus på kollegialt lärande med en dela-kultur, även mellan skolformerna och externa mötesplatser.”

 

Simrishamns kommuns arbete med informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Simrishamns IKT-resa började när några IKT-intresserade pedagoger åkte till BETT-mässan i London 2010. BETT är en förkortning av British Education and Training Technology. Mässan är alltid i London och där kan man gå på mängder av föreläsningar och se och testa allt som är nytt i branschen. Kort därpå tog kommunen ett beslut att Simrishamn skulle bli  en, en till en kommun. Det innebär att varje elev (och lärare) skulle få tillgång till en egen dator/surfplatta.

Vi befann oss först i en PC-miljö, som ställde till tekniska svårigheter. Den verkliga genomslagskraften kom 2013 då skolledningen fick  kompetensutveckling i Google apps for education, GAFE. Efter det beslutade vi att byta hårdvara till Chromebook och den 18 mars 2015 fick vi godkännande av Datainspektionen att använda Googles verktyg i vår verksamhet.

Det krävs att skolledare tar täten och visar vägen för att det ska bli en framgångsrik skolutveckling. I Simrishamns kommun har skolledare varit överens om att den digitala satsningen inte ska vara ett eget  IT-projekt, utan ett skolutvecklingsprojekt. Det ska vara som en del i den vardagliga undervisningen och ingå i de prioriterade målområden som kommunen har och så klart  ska det vila på vetenskaplig grund, så som forskning, och följa de styrdokument vi har.

Kommunen ser flera fördelar med att använda digitala läromedel: det är strukturerat, nås från flera olika digitala enheter och blir i och med det  tillgängligt för alla och de innehåller även bra hjälpmedelsfunktioner.Simrishamns har under två år varit en pilotkommun till Gleerups digitala läromedel.

Det pedagogiska ledarskapet och det  kollegiala lärandet sker i många former. Våra pedagoger i alla verksamheter från förskola till och med gymnasiet vågar ofta använda, testa och prova nya innovativa pedagogiska arbetssätt.

Tillsammans gör vi varandra bra!

/Ewa Kristensson, Barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om nomineringen till Guldtrappan:

Här kan du läsa mer om några av Simrishamns kommuns framgångsrika och uppmärksammade it-satsningar:

Här är de sju bedömningskriterierna till utmärkelsen:

1. vision, strategi och plan för digital skolutveckling, förankrad i den lokala verksamheten, liksom i forskning och gällande styrdokument

2. digital infrastruktur för mångfaldiga, flexibla arbetssätt för elever, lärare och ledare vad gäller hårdvara, internet, trådlösa nät

3. digitala lärresurser och verktyg, licenser/avtal och strukturer för egenproducerade, inköpta och öppna resurser

4. pedagogiskt ledarskap för skolans digitalisering, pedagogiska verksamhet och måluppfyllelse med stöd av it

5. inkludering av alla elever genom att med stöd av it göra lärandet tillgängligt för alla – oavsett funktionsförmåga

6. digitalt förändringsarbete för att utveckla nya och innovativa pedagogiska arbetssätt och arbetsformer

7. pedagogiskt erfarenhetsutbyte, kunskapsbildning och professionsutveckling för personal, såväl internt som externt

Här kan du läsa motiveringen till utmärkelsen för de övriga fem kommuner som fick utmärkelsen tillsammans med Simrishamns kommun. De anges nedan utan rangordning:

  • Kalmarsunds gymnasieförbund får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i en blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens.
  • Linköpings kommuns grundskolor får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 dfr ett systematiskt ledarskap, med uppbyggd kultur kring kollegialt lärande och skolutveckling baserad på extern förstalärargrupp som gör klassbesök, intervjuer och ger snabb återkoppling, kombinerad med en ledarutbildning med internationella partners och kontinuerligt stöd i egen utvärdering av resultat för varje skola. Utvecklingsarbete med centra och lärarnätverk med ämnesfokus och med 1-1-satsning, infrastruktur och support som grund.
  • Sandvikens kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett långvarigt uthålligt arbete, med politisk förankring och drivande projektledning, där projektet att-skriva-sig-till-läsning utvecklats stadigt till en heltäckande strategi för språkutveckling, inkluderande alla elever. Med fullt genomförd öppen digital infrastruktur, satsning på digitala lärresurser och en dator för alla från förskoleklass till gymnasium.
  • Sollentuna kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för en skola i stark digital utveckling baserad på en tydlig vision och inspirerad ledning, från politik ut till klassrum och tillbaka, med en bred förankring och en begynnande kultur med aktivt internt och externt delande. Med forskningsanknytning, en utvecklad modell för att skriva-sig-till-lärande och indikationer i åk3 på bättre resultat vid strukturerad digitalisering.
  • Sundsvalls kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för fortsatt gedigen och systematisk digital satsning med god infrastruktur och digitala tjänster baserade på öppenhet och standarder. Successivt utvecklad skolverksamhet med insatser som resurscentrat Net21, webbaserade mötesplatser, nätverk kring att-skriva-sig-till-läsning, konferensen Mittlär, ett forskningsanknutet maker space och ett Skoldatatek med regelbundna kurser och workshops.

Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Simrishamn är Skånes bästa kulturskolekommun 2016

Varje år sedan 2009 utser Lärarförbundet bästa kulturskolekommun i Sverige. Av Sveriges 290 kommuner placerar sig Simrishamn i år på plats 29 (förra året 37) och intar därmed förstaplatsen i Skåne län andra året i rad.

Rankingen baseras på tre faktorer:

1. Resurser till musik- och kulturskolan
2. Avgifter för musik- och kulturskolan
3. Andel elever i frivillig verksamhet

Genom rankningen vill Lärarförbundet lyfta fram de kommuner som satsar på sin musik- och kulturskola och inspirera fler att göra detsamma.

16381360022_96448aa651_mSylvia Carlsdotter, chef för Kulturpedagogiska enheten är väldigt glad över förstaplatsen:

– Vi fortsätter att utveckla vår verksamhet. Antalet elever ökar både inom musik, dans och cirkus och ”Dansens hus” har tillkommit, så vi ser fram emot att klättra vidare uppåt. Det kontinuerliga arbetet med kultur i skolan, det vill säga ”Kulturgarantin” som Simrishamn var först i landet med, ger också ringar på vattnet.

15759821564_8d6671ab96_z

 

I Simrishamn ses tillgången till kultur som en demokratisk rättighet. Kommunens barn ges möjlighet att uppleva professionella konserter, föreställningar och utställningar och pröva på att uttrycka sina tankar, idéer och känslor med hjälp av olika former av kultur.

 

barns rätt till kultur

 

Här kan du läsa mer om Kulturgarantin:  ”Simrishamns kulturgaranti firar 10 år”

 

Kommunen fortsätter sin satsning på att ge unga möjligheter att uppleva och utöva kultur.

24696995562_ec8c63f245_m– För oss är det självklart att kulturen står högt på agendan och ständigt interagerar med vår skolverksamhet. Det är roligt att det gett ett så bra resultat och att vi är en förebild för andra, säger Ewa Kristensson, stolt barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun. Det är bra för kommunens barn och unga och det ökar givetvis barnfamiljers intresse att flytta till kommunen.

 

Och Kulturskolan fortsätter utveckla nya lösningar för barn och unga:

– Nu i sommar stundar en omfattande nysatsning, under åtta veckor på lovet blir det Sommarkulturskola, fem dagar i veckan, säger Sylvia Carlsdotter. Ett sätt att bidra till att alla barn ska ha möjlighet till ett roligt sommarlov.

Här finns mer information om sommarskolan:  ”Sommarkulturskola Simrishamn”

***

Simrishamns kommuns kulturskola sänder härmed ett stort TACK till alla som på olika sätt varit och är involverade i att Kulturskolan växer och blommar!

***

 

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från Kulturskolans verksamhet:
Kulturskolan i Simrishamn

Klicka på bilden eller på länken för att se resten av bilderna:  https://flic.kr/s/aHsk7pbRoq

Här hittar du hela rankningen av Sveriges kulturskolor:  ”Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun 2016 – hela riket”

Här kan du läsa Lärarförbundets pressmeddelande 2015: ”Simrishamn bäst på musik- och kulturskola i Skåne”

Här kan du läsa Ystads Allehandas artikel och se deras bilder och filmklipp från Barnkulturfestivalen i maj 2015: ”Skönsjungande inledning”

Du kan också läsa om festen i Österlenmagasinet på sidan 11: ”Kulturskolan bjöd på myllrande barnkulturfestival”

På Facebook kan du följa Kulturskolan och Kulturgarantin i Simrishamns kommun: https://www.facebook.com/pages/Kulturskolan-Kulturgarantin-i-Simrishamn

Här kan du hitta fler bilder från Barnkulturfesten, 29 och 30 maj 2015:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157651730241563

Vattenfåglar ställs ut på Valfisken

 

fåglar

Särskolans elever har bland annat gjort skulpturer föreställande sothöna, kungsfiskare, svan och örn. Andra fåglar som som kommer att visas i utställningen på Valfisken är bland annat and, fiskmås, pingvin och flamingo.

Särskolan i Simrishamn ställer ut konstverk föreställande fåglar som lever nära och i vatten. Utställningen kommer att finnas i stadsbibliotekets foajé och pågå i två veckor, från den 23 maj till 4 juni. Utställningen är en del av en större utställning kring ämnet vatten som många av särskolans elever arbetat med under vårterminen.

Vattnets kretslopp gestaltat av årskurs 7-9.

Med vatten som utgångspunkt har eleverna sökt fakta, gjort studiebesök på vattenreningsverken strax utanför Simrishamn respektive på Kiviks musteri, åkt skridskor och pulka, badat i Ystad badhus, utfört olika former av experiment kring bland annat ytspänning och kapillärkraft, byggt slutna ekosystem och arbetat med film, estetiskt arbete, matlagning, sång och musik, med mera. Flera av skoldagarna har dessutom varit förlagda på Naturskolan Österlen i Kivik, där eleverna på plats kunnat undersöka livet vid och i Östersjön.

En del av elevernas arbeten kring temat presenterades i Österlengymnasiets bibliotek i samband med skolans kulturdag, tisdagen den 3/5. Under kvällen var sedan elevernas anhöriga inbjudna för att kunna ta del av utställningen.

Skulpturerna föreställande olika fågelarter som lever i vattenrika områden ställs just nu ut i Österlengymnasiets café, men flyttas som sagt till Stadsbiblioteket i Valfisken den 23 maj.

Vill du veta mer?

 

Vatten-tema på särskolan i Simrishamn

Här hittar du bilder från elevernas arbete kring vatten och vattenlevande fågelarter: https://flic.kr/s/aHskzZmfPJ

 

Naturskolan Österlen

Här hittar du fler bilder från Naturskolan Österlen:  https://flic.kr/s/aHskjErijQ

Här hittar du Särskolans blogg:  http://sarskolansimrishamn.blogspot.se/

 

 

Barn berättar hur de vill påverka skola och fritids

Simrishamns kommun satsar systematiskt på att ta tillvara barns rättigheter. Vid alla kommunala beslut som berör barn, direkt eller indirekt, ska man ha ett barnperspektiv. Dessutom gör man ett flertal satsningar för att se till att ”Barn och unga hörs och syns i Simrishamn”.

DSC_1249I skolområde Nord (Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik) har man under perioden 2013-16 deltagit i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). UNICEF ville ta reda på hur skolmiljön och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention. Nu är projekttiden över och FN:s barnkonvention är på god väg att bli lag i Sverige.

Både i början och slutet av projektet Rättighetsbaserad skola gjordes enkäter där de deltagande eleverna fick tycka till kring elevinflytande. Resultatet visade att eleverna blivit mer medvetna om hur de kan påverka sin skolvardag och att de efter projektet var ännu mer intresserade av att få vara med och diskutera och påverka. Detta är en mycket glädjande utveckling och något man vill spinna vidare på i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-11På Gärsnäs skola har man valt att förstärka elevernas röster, delaktighet och inflytande, genom att lärarna Jessika Andrée och Madeleine Liwell Jeppsson regelbundet bjuder in elever för att diskutera skolfrågor. Dessa samtal spelas in och publiceras på Skolsanningar Podd och de som vill lyssna på poddsändningarna kan därefter nå dem via internet.

Att man valde att jobba med ljudfiler istället för med text eller video beror på att det passar unga elever bra att muntligt berätta vad de tycker och tänker och att det känns mer avspänt att ingen behöver tänka på hur de ser ut under själva inspelningen.

skolsanningar i skolområde nord-9Eftersom Jessika normalt jobbar i en förskoleklass och Madeleine i en fyra, är det till att börja med dessa elever som deltar i poddsändningarna. Den första podden handlade om klassråd. Andra ämnen som tagits upp har varit skolans elevråd, matråd, ikt-råd och ämnet ”idrott och hälsa”. Tanken är att man i framtiden även ska tala om värdegrundsarbete, fler skolämnen, bedömning, m m.

skolsanningar i skolområde nord-1Jessika och Madeleine träffas i förväg och kommer överens om passande frågor. Ofta diskuterar de även ämnet för podden med sina klasser, så att de elever som ska delta i sändningen känner sig förberedda och vet lite om vad deras klasskamrater tycker.

Strax före sändningen tar Jessika eller Madeleine en bild av de elever som ska delta i podden. Dagen som vi hälsar på ska Skolsanningar spela in ett avsnitt kring rastaktiviteter.

skolsanningar i skolområde nord-12

Samtalen i poddsändningarna leds av Jessika och Madeleine. De ställer frågorna och eleverna beskriver sina upplevelser, tankar och åsikter, vad de gillar och vad de vill förändra. Dessutom pratar man om skolverkets mål med olika verksamheter och om hur eleverna kan vara med och påverka vad som händer och hur det ser ut i skolan och på fritids.

skolsanningar i skolområde nord-5

Efter att Jessika och Madeleine träffat eleverna brukar de bjuda in någon vuxen som har särskilt ansvar för det ämne som podden handlar om. Den vuxne får lyssna på elevernas upplevelser och åsikter. Därefter spelar man in när den vuxne diskuterar med Jessika och Madeleine kring vad eleverna sagt. När inspelningarna är klara, fixas den sista tekniken till och så publiceras de på en poddkanal så att alla elever, föräldrar, personal och andra intresserade kan lyssna på programmet.

Här kan du se hur en inspelning går till:

Vid sändningen om rastaktiviteter är det Tove och Albin från förskoleklass och Ida och Isabella från årskurs fyra som sitter i podd-soffan. De är lite nervösa innan sändningen, men allt går fint. Efteråt säger de att det känts bra att de fått säga vad de tycker.

skolsanningar i skolområde nord-16Senare på dagen ska Jessika och Madeleine spela in fortsättningen av sändningen tillsammans med Ann-Christin Dahl och Katarina Johansson. De leder ofta rastaktiviteter på skolan och blir glada över att få höra på inspelningen att eleverna säger att de är så nöjda med rastaktiviteterna. Ann-Christin säger:
– Det är så härligt lärorikt. Man får många nya tips på saker man inte tänkt på. Att lyssna in eleverna är viktigt. Att ge och ta. Vi lär av varandra.

Här kan du se slutresultatet:

Efter sändningen får vi chansen att prata med några årskurs fyra-elever som varit med i tidigare podd-avsnitt. Det är Leo, Anton, Sanna och Lea.

skolsanningar i skolområde nord-15

De berättar att kändes pirrigt i magen före sändningen, jätteläskigt, för de visste inte hur det skulle vara och de ville inte säga fel. Men när de väl var med, så var det roligt.

Det hände att de kom på bra saker, som de glömde säga och att de fick svara på andra frågor än de som de helst ville svara på, men det kändes bra att få uttrycka sina åsikter och att få lära ut saker till andra barn som lyssnar.

Projektet Rättighetsbaserad skola i samarbete med UNICEF (som nu nyss avslutats) byggde på fem grundstenar. Man ville sprida kunskap om barns rättigheter, öka elevers inflytande, engagera barn för sina egna och andra barns rättigheter och samverka och skapa strukturer som innebär att barns upplevelser, tankar och åsikter tas tillvara.

Poddsändningarna Skolsanningar uppfyller dessa fem kriterier och är ett konkret exempel på hur man kan praktisera barnkonventionens principer i skolan och på fritids.

RBS fem grundstenar
Några saker som eleverna tagit upp i Skolsanningar och som redan lett till förändrade rutiner i skolans arbete är elevernas önskan att man ska ha en tydligare dagordning i matrådets möten på skolan och att frågor och önskemål kring rasterna, rastaktiviteterna och IKT (Informations- och kommunikationstekniken, d v s internet och olika former av datorer och annan teknik för kommunikation och lärande) ska stå som egna fasta punkter i dagordningen i de olika klassråden.

Jessika och Madeleine berättar att eleverna har blivit mer medvetna om vilket inflytande de kan ha. De har mycket att säga och de växer med uppgiften. Än så länge är det framför allt förskoleklassen och årskurs fyra och några från årskurs fem som deltagit i sändningarna, men många elever från de andra klasserna lyssnar och diskuterar avsnitten med sina lärare och målsättningen är att projektet ska spridas till fler elever och gärna även över hela skolenhet Nord. Ambitionen finns, det är bara tiden som inte ännu riktigt räckt till.

När Jessikas och Madeleines elever gör sina poddinspelningar utövar de sina demokratiska rättigheter. Samtidigt tränar de sig även i flera mål kopplade till ämnet svenska. Framför allt tränar de sig i att hålla muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen. De tränar sig också att anpassa bland annat ordval och tonfall efter vilka mottagare de har.

mål ur läroplan för podden1

 

Rektor har en central roll för att möjliggöra elevernas inflytande i skolan. Christina Bergkvist, rektor i skolområde Nord, berättar:

– Jag ser att vi behöver ha olika arenor där eleverna bjuds in för delta i samtal kring hur vi skall jobba tillsammans i skolan och på fritids. Det är en del av en demokratisk fostran, och all personal behöver aktivt stödja eleverna att tänka och formulera sig i olika frågor. När man lyssnar på vår podd Skolsanningar så hör man hur fint pedagogerna leder eleverna i olika tankebanor. Man reflekterar tillsamman i ett lärande samtal, som ger oss alla som lyssnar mycket kloka synvinklar.

Vill du veta mer?

Intervjuerna läggs ut tillsammans med kommentarer på bloggen ”Skolsanningar”:

Här hittar du deras poddkanal Skolsanningar Podd:

Läs om elevernas poddsändningar i en artikel av Torun Börtz, publicerad i Ystads Allehanda, 3 feb 2016:

Här kan du läsa mer om Simrishamns kommuns arbete kring barns rättigheter:

På UNICEF:s hemsida kan du läsa mer om Barnkonventionen:

Här kan du hitta ”Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018″:

På kommunens hemsida kan du läsa mer om Simrishamns kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram:

Här kan du hitta ”Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn i Simrishamns kommun”:

 

Nova Academy får spetsutbildning

Skolverket har beslutat ge Nova Academy en riksrekryterande spetsutbildning inom det estetiska programmet med inriktning på musikteater. Bland över hundra ansökningar från runt om i landet blir Nova en av de få gymnasieskolor som hedras med detta prestigefyllda uppdrag.

Dans på Nova Academy

För att en skola ska kunna bli en riksrekryterande spetsutbildning ska det enligt Skolverket finnas

  • en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger och
  • ett nationellt intresse av att kunna rekrytera elever från hela landet till en utbildning.

Körsång på Nova Academy

Anna Kesar

Anna Kesar, som undervisar i bland annat dans och sång, blev så klart väldigt glad över att Skolverket valt att göra musikteaterprogrammet Performing Arts till en riksrektryterande spetsutbildning.

Tisdagen den 3 maj tillkännagav Nova Academys rektor Andreas Liljeglimt Skolverkets beslut för skolans elever och personal och man firade beslutet tillsammans med representanter från Barn- och utbildningsnämnden och Barn och utbildningsförvaltningen.

eva andreas och jeaninne

Buf-chef Ewa Kristensson, rektor Andreas Liljeglimt och vice ordf i bun Jaennine Olesen firade utnämningen tillsammans med Nova Academys elever, 3 maj 2016.

– Att vår skola får en riksrekryterande spetsutbildning betyder otroligt mycket för Nova och för Simrishamn, berättar rektor Andreas Liljeglimt. Det är ett bevis på att vår verksamhet är bra att vi får detta mycket prestigefyllda uppdrag av Skolverket.

– Det är så roligt att Nova sticker ut bland andra ”jättar” efter så kort tid, tycker en stolt Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun.

Gymnasiala spetsutbildningar ska ge elever möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper inom specifika områden. De elever som går på en spetsutbildning har möjlighet att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med sina gymnasiestudier.

Vill du veta mer?

Här presenterar Anna Kesar Nova Academys estetiska program ”Performing Arts”:

På Nova Academys hemsida kan du läsa mer om utbildningen:  http://www.novaacademy.se/performing-arts/

Här hittar du fler bilder från Nova Academy:

Nova Academy

https://flic.kr/s/aHsk86qZ9A

 

Här kan du läsa mer om Skolverkets satsning: ”Spetsutbildningar i gymnasial försöksverksamhet”

Här kan du läsa om möjligheten att läsa högskolekurser trots att man inte ännu är färdig med gymnasiekurserna:  Om gymnasieelevers möjligheter att läsa högskolekurser inom försöksverksamhet med spetsutbildning (95 kB)

Här kan du läsa  mer om ”Riksrekryterande utbildningar”

 

Här hittar du Emma Lawessons artikel i Ystads Allehanda, från tillkännagivandet och firandet på Nova Academy den 4 maj 2016:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/novas-estetiska-program-blir-spets/

Föreningen för Sveriges spetsutbildningar har här en webbplats där du kan hitta mer information om spetsutbildningar och vilka skolor som har spetsutbildningar inom vilka ämnesområden:  http://www.spetsutbildningar.se/

Simrishamns skolor klättrar ytterligare i Öppna jämförelser

På fyra år har Simrishamns kommun klättrat från plats 224 till plats 71 i Öppna jämförelser Grundskola 2016, vilket är Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) årliga mätning av resultaten i grundskolan. Årets rapport innehåller uppgifter från läsåret 2014/15.

öppna jämförelser

Så här har Simrishamns kommun klättrat i rankingen av kommunerna i Sverige (av totalt 290 kommuner):

2012 – plats 224
2013 – plats 159
2014 – plats 76
2015 – plats 71

I rapporten beskriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skolornas resultat utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurser utifrån bland annat kostnader och personaltäthet. De har också sammanställt resultaten på en av Sveriges största elevenkäter, som årligen besvaras av elever i årskurs 5 och årskurs 8. Syftet med Öppna jämförelser är att statistiken ska vara ett stöd, peka på framgångsfaktorer och väcka idéer om hur kommuner kan förbättra resultaten i skolan.

Temat i årets rapport är mottagande och skolgång för nyanlända elever. Rapporten tar också särskilt upp information om SKL:s satsningar samt de ståndpunkter som SKL driver för att stötta kommunernas arbete med att främja alla barns och elevers utveckling och lärande.

äppelblomBarn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn vill här passa på att tacka kommunens elever, lärare, rektorer och övrig personal för gott arbete! Vi ser fram emot att tillsammans med Er få fortsätta arbeta med kommunens barn och unga och utveckla våra skolor!

Du hittar rapporten här:

Vill du gå på djupet, kan du jämföra resultaten i förhållande till förutsättningarna i följande tabellbilagor:

 

Österlengymnasiet erbjuder ETG-utbildning för blivande elektriker



ETG står för Elteknikbranschens gymnasiumÖsterlengymnasiet i Simrishamn har ett nära samarbete med elteknikbranschen. Som ETG-partner erbjuder de en treårig elektrikerutbildning där lärlingstiden är inkluderad. Det innebär att eleverna kan få sina yrkesbevis samtidigt som de tar studenten. Det nära samarbetet innebär dessutom att utbildningen anpassas efter företagens önskemål och krav, så att de nyutbildade elektrikerna ska ha stora möjligheter att få jobb.

Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-33
Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-46Eleverna läser de kurser som ställs som krav från Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY). Skolan tillhandahåller professionell utrustning i ändamålsenliga lokaler. Teori varvas med praktiskt arbete med installation, service och underhåll av olika typer av utrustningar.  Elevernas handledare är yrkesverksamma elektriker och eleverna får pröva på att jobba på både stora och små företag. Det första året är utbildningen i huvudsak skolförlagd, men i årskurs 2 och 3 har eleverna långa sammanhängande praktikperioder.

Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-4

Programmet ger eleverna många olika praktiska övningar inom elteknik. Även datorteknik, energiteknik och mekatronik med industriell programmering ingår i utbildningen.

Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-19Eleverna får grundläggande kunskaper för att på ett yrkesmässigt sätt arbeta med installation, service och underhåll inom elteknikområdet. De tränar sig i att planera, genomföra och dokumentera uppgifter, lösa praktiska problem, välja relevant utrustning och kvalitetssäkra uppdraget såväl självständigt som i grupp. Samtidigt lär de sig …

  • säkerhetsbestämmelser och internationella överenskommelser.
  • systemkunskap, mätteknik, felsökning och reparation.
  • att planera, installera och underhålla olika system och anläggningar inom eltekniska områden.

Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-15
För att kunna ta sig till praktikplatserna får lärlingarna busskort. Praktikplatsen kan ligga i Simrishamns kommun men det finns också möjlighet att praktisera på andra platser i Skåne, Sverige och i Europa.

 

Börja jobba som elektriker direkt efter gymnasiet istället för att vara lärling



Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-28De elever som läser det vanliga el- och energiprogrammet gör sin lärlingstid efter studenten. Som lärlingar börjar de med en lön på 13 394 kr de första 720 timmarna och de resterande timmarna är lönen 15 511 kr (1/4 2015, här kan du läsa mer:  ECY:s webbplats).  På så vis har Österlengymnasiets elever en stor fördel. De elever som fullföljt sin ETG-utbildning kan börja som förstaårsmontörer direkt efter studenten. På så vis får de en högre ingångslön.

 

Ett yrke – flera möjligheter!



Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-26När eleverna gått ut Elteknik på El- och energiprogrammet på Österlengymnasiet har de möjlighet att arbeta inom installationssektorn med bland annat installation, automation, industriteknik, driftteknik och underhållsteknik. För de som vill fortsätta studera efter gymnasietiden finns det dessutom goda möjligheter till vidareutbildning inom exempelvis yrkeshögskola eller högskola/ universitet.

 

Högskolebehörighet



Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-43Österlengymnasiet erbjuder grundläggande högskolebehörighet på alla sina yrkesutbildningar. De elever som väljer Elprogrammet med ETG får automatiskt en studieplan som innebär att de får både

  • högskolebehörighet och
  • yrkesbevis som elektriker.

De kan alltså börja jobba som elektriker direkt efter studenten och vill de i framtiden söka vidare till högskolor och universitet kan de göra det utan att komplettera sina betyg.

 

Fotbollsträning



Här tränar åk 7 tillsammans med Anders Olsson från MFF.Elever som är intresserade av att ha fotbollsträning på schemat har möjlighet till det. Detta sker i ett samarbete med NOVA-Academy. De elever som deltagit i fotbollsakademin på Korsavadsskolan är garanterade plats på fotbollsträningen. Övriga elever är välkomna att pröva in.

 

God arbetsmarknad



Elprogrammet med ETG Kristers elever vt2016-38Enligt studien Elteknikutbildning. ETG och lärlingsutbildning ur ett etableringsperspektiv av Martin Kvist och Jonas Olofsson vid Malmö högskola (2015) hade ca 85% av de tidigare ETG-eleverna anställning som elektriker inom ett år efter avslutad utbildning. De flesta av dem var tillsvidareanställda och hade fått jobb strax efter gymnasiet.
Genomsnittlig månadslön för installations- och industrielektriker är 30 300 kr/månad (SCB 2014). Läs mer här: SCB:s statistikdatabas.

__________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Alla bilder i inlägget är tagna på Österlengymnasiet.

Vill du veta mer?


ETG står för Elteknikbranschens gymnasium. ETG startade 2007 i Nyköping och sedan dess har konceptet spritt sig till fler skolor, så kallade ETG-partners. Det finns bara två ETG-partners i Skåne: Österlengymnasiet i Simrishamn och Universitetsholmens gymnasium i Malmö. Här kan du läsa mer:   http://www.etgsverige.se

 

Här kan du se fler bilder från elprogrammet på Österlengymnasiet:

Elprogrammet på Österlengymnasiet

https://flic.kr/s/aHskuYD1hM

Här kan du läsa mer om utbildningen och träffa några elever på Österlengymnasiet som valt att läsa till elektriker:

Här hittar du Österlengymnasiets beskrivning av El- och energiprogrammet i samarbete med ETG:

Skolverkets övergripande beskrivning av El- och energiprogrammet hittar du här:

Här kan du få en överblick över vilka kurser som ingår i El- och energiprogrammet:

Här kan du hitta mer material om ETG och vad det innebär att jobba som elektriker:

”Högre kvalitet på ETG-elever”, publicerad på Elektriska installatörsorganisationens webbplats, 2 juli 2015:  http://www.eio.se/Media/Nyheter/Sidor/15-07-02-Hogre-kvalitet-pa-ETG-elever%E2%80%9D.aspx

ECY är Elbranschens Centrala Yrkesnämnd. På deras webbplats kan du läsa mer om elektrikeryrket och utbildningen:  http://www.ecy.com/

En studie av ETG-elevernas respektive lärlingarnas anställningsbarhet:
Elteknikutbildning. ETG och lärlingsutbildning ur ett etableringsperspektiv
av Martin Kvist och Jonas Olofsson vid Malmö högskola (2015-09-16).

Lönestatistik för elektriker hittar du här:

Elektriker i Skåne http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Elektriker-1017/lan/Skane-20 

Arbetsförmedlingen har gjort de här fyra filmerna om hur det kan vara att jobba som installationselektriker, industrielektriker, distributionselektriker respektive teletekniker:

Installationselektiker jobbar med att dra in ledningar och installera elektrisk utrustning i bostäder, kontor, affärer och industrier. För nybyggnation är arbetsuppgifterna att montera in elcentraler och sätta upp kabelstegar och dra kablar. Senare under byggtiden drar de ledningar i rören, sätter upp strömbrytare och vägguttag och monterar upp belysning. De drar också fram ström till fläktar, värmeanläggningar och belysning och ansluter kylskåp och spisar. De arbetar i regel i ett arbetslag.

Installationselektriker kan också arbeta med ombyggnation och renoveringar. Det är ett rörligt arbete och det kan ske både på höga höjder och i trånga utrymmen. Med kunskaper inom svagström kan de även installera till exempel data- och teleutrustningar, inbrotts- och brandlarm och passersystem.

https://youtu.be/wczfEimK1Jg

Automationselektriker jobbar med att montera, ställa in, reparera och sköta utrustning för automatisk styrning av olika industriprocesser och maskinanläggningar. Man kan också arbeta med installation, service och underhåll
av värme- och luftbehandlingsanläggningar. Det är ett brett yrke och arbetsuppgifterna skiftar beroende
på vilken verksamhet man arbetar inom.

https://youtu.be/jeTatEn1jCk

https://youtu.be/d78jENtbOF4

Teletekniker jobbar med att installera data- och teleutrustningar, inbrotts- och brandlarm eller passersystem. Det kan även handla om att dra kablar till och sätta in kabel-TV-nät. Även installation av data- och telenät i kontor och industrier kan ingå i jobbet, liksom att bygga datanät för data-, media och bildöverföring.

Här ser du exempel hur en vanlig arbetsdag kan se ut för en serviceelektriker:

https://youtu.be/jGIaiJVQoYQ

Serviceelektriker jobbar med nyinstallation, ombyggnad, felsökning och reparation av elektriska anläggningar för både privatpersoner, på industrier och på kontor. Under felsökningen har man ritningar och beskrivningar
som underlag och mätningen sker med hjälp av olika mätinstrument. Serviceelektrikern åker oftast ut till kunden i en servicebil där alla mätinstrument, verktyg och reservdelar finns.

Österlengymnasiet erbjuder följande yrkesutbildningar:

  • Barn- och fritidsprogrammet med programinriktningarna ”Fritid och hälsa” respektive ”Pedagogiskt arbete”
  • Handels- och administrationsprogrammet med programinriktningarna ”Handel och service” respektive ”Administrativ service”
  • Vård och omsorgsprogrammet
  • Hotell och turismprogrammet med programinriktningen ”Hotell och konferens”
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet med programinriktningarna”Bageri och konditori” respektive ”Kök och servering”
  • El- och energiprogrammet med programinriktningen ”Elteknik”. Denna utbildning sker i samarbete med ETG och är upplagd så att eleverna kan få yrkesbevis som elektriker efter bara tre års utbildning.

Läs mer om Österlengymnasiet på skolans hemsida:  http://www.simrishamn.se/osterlengymnasiet

Håll dig uppdaterad med vad som händer i vardagen via Österlengymnasiets sida på Facebook:  https://www.facebook.com/osterlengymnasiet/

Se bilderna från Öppet hus på Österlengymnasiet tisd 19 jan 2016:  https://flic.kr/s/aHsksVPvjN