Aktivt ledarskap i skolan

Simrishamns kommun och Barn- och utbildningsförvaltningen gör sedan några år tillbaka en storsatsning på utbildningarna Aktivt Ledarskap i Skolan och Aktivt Föräldraskap. Utbildningarna är mycket lika men riktar sig till olika målgrupper – skolpersonal respektive föräldrar. När det är möjligt pågår därför kurserna parallellt så att skolpersonal och intresserade föräldrar ska få samma modeller och verktyg samtidigt.

Utbildningarna ”Aktivt ledarskap i skolan” och ”Aktivt föräldraskap” bygger på samma grundtanke: För att elever ska må bra och vara mottagliga för lärande behöver de en stabil självkänsla som grund att stå på och en balans mellan de olika personliga egenskaperna: självförtroende, mod, ansvarstagande och samarbetsförmåga.

Aktivt föräldraskap i hemmen

Varje år väljer ca 60-70 föräldrar i kommunen att gå kurs i Aktivt föräldraskap. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför utbildat sju nya gruppledare i denna kurs. Du kan läsa mer om Aktivt föräldraskap i inlägget ”Kurser för föräldrar som vill samarbeta med sina barn.”

Aktivt ledarskap i skolan

Satsningen på kursen Aktivt ledarskap i skolan började med att skolledarna i Simrishamns kommun gick utbildningen hösten 2013. 2014/15 gick alla lärare på Österlengymnasiet. 2015/16 gick all pedagogisk personal (lärare och assistenter) på särskolan. Nu, 2016/17, går all personal på Korsavad, det vill säga ungefär 70 anställda – pedagoger och assistenter, rektorer, administratörer, skolvärdinna, skolsköterska, vaktmästare och studie- och yrkesvägledare med mera.

 

aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-3

Niclas Björnén träffar här elevhälsan på Korsavad för att bland annat diskutera olika sätt att bemöta elevers behov av kontakt, makt, beskydd och möjlighet att ibland få vara ifred: ”Som aktiva ledare vill vi hjälpa eleverna att välja positiva handlingsmönster för att uppnå sina mål. Om eleven till exempel har behov av att känna att han eller hon har makt och kontroll över sitt liv, så kan vi försöka ge honom eller henne fler valmöjligheter,mer  ansvar och tillfällen att känna sig mer självständig.”

 

De vuxna ansvarar för att skapa goda relationer

Kursen Aktivt ledarskap i skolan handlar framför allt om olika ledarstilar, självkänslans betydelse för hur mycket en elev orkar och klarar engagera sig i sina studier och hur man som personal kan stödja elevers lärande genom att skapa god kontakt och goda relationer.

 

Genom utbildningen blir de som arbetar med barn och unga i skolan mer medvetna om sin ledarroll och relationernas betydelse. Detta är viktigt för skolans måluppfyllelse. Goda relationer är nämligen en förutsättning för att barn och unga ska hitta sin inre drivkraft och nyfikenhet och ha tillräckligt med självförtroende och mod att vilja och våga utvecklas.


aktivt-ledarskap-i-skolan-med-niclas-bjornen-9
Utbildningen består i att de som arbetar med barn och unga läser och diskuterar boken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson och bilder och arbetsuppgifter i studiehandboken Aktivt ledarskap i Skola/förskola. Tillsammans reflekterar kursdeltagarna över sin ledarroll och hur de aktivt kan möta olika situationer som uppstår på skolan.

I dagsläget leder Niclas Björnén alla ALIS-utbildningarna. Under vårterminen kommer antalet utbildade gruppledare att öka och ALIS kommer att därefter att ledas av Niclas tillsammans med Sara Ytell, Joakim Cronvall och Stefan Soomro.

De vuxna ska skapa goda förutsättningar

En av grundtankarna i Aktivt ledarskap i skolan är att människor (såväl barn som vuxna) vill samarbeta. Om ett samarbete inte fungerar ska skolans personal försöka ta reda på varför och hur man tillsammans ska kunna undanröja hindren.

En viktig utmaning och central fråga i kursen Aktivt ledarskap i skolan är hur man ska kunna få eleven mottaglig för lärande. Den vuxne har ansvar att stötta eleven så att han eller hon släpper sina rädslor och istället vågar öppna upp och känna nyfikenhet och vilja till inlärning.

 

alis-om-oppenhet-forsvar

Tidigare kursdeltagare har skrivit utvärderingar av kurserna. Responsen varier men är över lag positiv och detta har lett till att allt fler skolor valt att satsa på utbildningen.

alis-utvardering-citat

Här kan du läsa några olika omdömen om kursen Aktivt ledarskap i skolan skrivna av personal på Simrishamns särskola respektive Österlengymnasiet.

Simrishamns kommuns skolor vill öka sin måluppfyllelse med hjälp av dessa utbildningssatsningar. Målet är att fler elever ska fullfölja sina utbildningar och få fullständiga avgångsbetyg från såväl grundskolan som gymnasiet.

Genom vårt bemötande kan vi tillsammans göra skillnad för barns och ungdomars utveckling. Med detta kommer ett stort ansvar. Så här sammanfattas vår uppgift i kursboken Frigör barnets potential och din egen (s 28ff): ”Syftet är att skydda, förbereda och rusta våra barn och ungdomar för livet. /…/Målet är en självständig individ som klarar av livets utmaningar och kan se på sig själv och andra med ömsinthet och kärlek./…/ Det krävs mod att ge barn vad de behöver och inte alltid vad de vill ha.”

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om elevhälsans centrala och mobila stödteam:  http://www.simrishamn.se/sv/barn-utbildning/Information/elevhalsa/specialpedagog/

Föreläsningstips:

Agnetha Stagling Birgersson, verksamhetsansvarig för Active Parenting (Aktivt föräldraskap), föreläser här om grunden i det förhållningssätt som kursen förordar (kursen i Aktivt ledarskap i skolan bygger också på detta förhållningssätt).Hon berättar att ”Aktivt föräldraskap” inte handlar om en metod utan om ett sätt att tänka: ”Barns beteende är inte problemet, utan beteendet är lösningen på ett problem som barnet upplever. Barnet har alltså ett behov som inte är tillgodosett och därför använder barnet ett destruktivt beteende för att få behovet tillfredsställt”.

I föreläsningen återkommer Agneta flera gånger till att det viktigaste behovet människor har är att få kontakt, att bli sedda och respekterade. Vi vuxna har ansvar för att skapa goda relationer till barnen. Agnetas avslutande råd är ”utgå alltid från att andra människor vill samarbeta med dig. Om de inte samarbetar, fundera över om du varit tillräckligt tydlig och om det finns behov som du förbisett”:

Här presenterar Elisabet Redborn utbildningen Aktivt ledarskap i skolan, ett förhållningssätt som, i likhet med kurserna i Aktivt föräldraskap, bygger på ömsesidig respekt. Föreläsningen är en av 5 som gavs på Active Parentings öppna seminariedag i april 2011:

Boktips:

En bild ur kursboken Frigör barnets potential och din egen av Agnetha Stagling Birgersson.

  • Frigör barnets potential och din egen – fem egenskaper för ett friare liv av Agnetha Stagling Birgersson (2012).
  • Ett aktivt föräldraskap. Kursbok. Förskolebarn och skolbarn av Michael H Popkin (1993).

Festlig invigning på Fredsdalsgatan 7

Fredagen den 18 november hölls invigning av nya verksamheter på Fredsdalsgatan 7. Där finns nu Fredsdalsskolan, en helt ny skola som består av årskurs fyra till sex i skolområde Simrislund. Även särskolans låg- och mellanstadium har flyttat dit och i och med detta finns alla särskolans årskurser och skolformer samlade på en och samma adress.

Inbjudna till invigningen var elever på Fredsdalsskolan och särskolan åk 1-6, föräldrar, personal, tjänstemän, politiker och journalister. Christer Grankvist, barn- och utbildningsnämndens ordförande (S), och Ewa Kristensson, barn- och utbildningsförvaltningens chef, invigningstalade. Bandet klipptes tillsammans med Duru Guleç i årskurs 4.

fredsdalsskolan-ak-4a-matematik-19

Det bjöds på dryck och nybakta kanelbullar från Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Österlengymnasiet. Sedan visades besökarna runt av stolta elever, lärare och skolledare i de fräscha och anpassade lokalerna. Nu kunde besökarna få se det helt nya hemkunskapsköket och eleverna visade upp sina fina skolgårdar med mängder av olika lek- och träningsredskap som skapats för att inspirera elever att röra på sig och ha kul tillsammans.

På Fredsdalsgatan 7 finns nu alltså Österlengymnasiet, Fredsdalsskolan, Särskolan, Elevhälsan och Barn- och utbildningsförvaltningen.

Simrishamns kommun får topplacering i Bästa skolkommun 2016

 

b_sta_skolkommun_allm_n_2016_h_guppl_st

 

När Lärarförbundet för femtonde året i rad presenterar sin skolranking Bästa Skolkommun, hamnar Simrishamns kommun på plats 18 av Sveriges 290 kommuner och på plats 5 i Skåne.

Lärarförbundet jämför kommunerna utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de enskilda kommunerna satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad de väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet.

Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

Med anledning av rankningen bjöd barn- och utbildningsförvaltningen in representanter från Lärarförbundets lokalavdelning för diskussioner kring undersökningens resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen representerades av Ewa Kristensson och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn och från Lärarförbundet kom ordförande Cecilia Andersson och vice ordförande Anki Lindström.

Lärarförbundet och barn- och utbildningsförvaltningen träffas för att analysera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

Lärarförbundets ordförande Cecilia Andersson, barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson, lärarförbundets vice ordförande Anki Lindström och utvecklingsledarna Lena Hjelmström och Magnus Lassen Törn träffades för att diskutera Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016.

 

– Det är roligt att vi rankas så högt i Lärarförbundets jämförelse, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Ewa Kristensson. Vi som jobbar med skolfrågor tycker att det finns ett stort intresse för barn- och utbildningsfrågor här i kommunen och vi får bra gehör från våra politiker. De är engagerade och positiva till satsningar. Det känns väldigt bra.

Cecilia Andersson och Anki Lindström från Lärarförbundet tycker att det är bra att träffas för att diskutera de olika delarna i undersökningen.

– Det är glädjande att Simrishamns kommun klarar sig förhållandevis bra vad gäller sjukskrivningar bland lärare, säger Cecilia Andersson. Arbetsmiljön för våra elever och personal är en viktig fråga. Vi på Lärarförbundet pratar regelbundet med våra medlemmar om vad som skapar stress och diskussionerna har lett till åtgärder. Det kan handla om allt från hur arbetet kan bli mer effektivt till hur skolledarna bättre ska kunna stötta sina anställda.

– Jag jämförde Previa undersökningarna från 2013 0ch 2015 för att se om vi kunde hitta stöd i dessa för att våra lärare mår bättre nu än tidigare, berättar Magnus Lassen Törn. Och det hittade jag.

– När det gäller välbefinnande ”Jag mår bra” och livsglädje ”Jag upplever mitt liv som meningsfullt” har vi en större andel som svarar positivt på dessa påståenden 2015 jämfört med 2013. (Lärarförbundets rakning är baserad på hur situationen såg ut i Simrishamn 2015.) Dessutom ökar andelen positiva svar för samtliga frågor som rör området arbetsliv. Påståendena som undersöktes var:

  • Jag trivs med mitt arbete
  • Jag får uppskattning för min arbetsinsats
  • Jag känner mig delaktig i det som sker på arbetsplatsen
  • Jag kan påverka min arbetssituation
  • Jag upplever ett gott samarbete med mina arbetskamrater
  • Jag upplever ett gott samarbete med min närmaste chef
  • Jag har en bra fysisk arbetsmiljö
  • Jag har de hjälpmedel eller den utrustning jag behöver för att utföra mitt arbete med bibehållen hälsa.
  • Jag har den kunskap jag behöver för att förebygga besvär i muskler och leder i mitt arbete.
  • Jag känner mig engagerad i mina arbetsuppgifter
  • Jag känner mig effektiv i mitt arbete

Det kan vara en bidragande förklaring till varför våra lärare är friskare nu än tidigare, menar Magnus Lassen Törn.

 

– Däremot är det tråkigt att Simrishamns kommun inte hävdar sig bättre vad gäller lönerna, påpekar Anki Lindström. Detta behöver vi ändra på för att kunna rekrytera nu när det börjar bli brist på behöriga förskollärare och lärare.

 


– Anledningen till att vi ligger lågt på ”andel förskola” är framför allt för att vi har förhållandevis hög andel barn som är inskrivna hos dagbarnvårdare (det vi kallar för pedagogiskt omsorg) i stället för förskola, förklarar Lena Hjelmström.

– Vi ser det som viktigt att kunna erbjuda alternativ till invånarna i kommunen. Dessutom börjar många av barnen inte när de fyller 1, utan någon gång mellan 1 och 2 år är vanligast. Även i de äldre åldrarna finns det en mindre andel barn som inte går i förskola.

 

 

Eleverna i Simrishamns kommun har förhållandevis goda betyg när de går ut årskurs nio.

För att bokstavsbetygen ska bli lättare att jämföra översätts de till siffror och räknas samman till ett så kallat meritvärde. Jämfört med Sveriges övriga 290 kommuner har Simrishamns kommun ett genomsnittligt meritvärde som kommer på plats 61. När Lärarförbundet jämför elevernas genomsnittliga meritvärde med deras förväntade meritvärde så kommer eleverna i Simrishamns kommun på plats 24.

– Det genomsnittliga meritvärdet tar inte hänsyn till en kommuns förutsättningar, förklarar Anki Lindström. Därför har Lärarförbundet även jämfört elevernas genomsnittliga meritvärde med det meritvärde man kan förvänta sig när man tagit hänsyn till andelen nyinvandrade elever i kommunen (d v s andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren), fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

 

Vad gäller jämförelsen av antalet Godkända betyg (d v s betyget E och högre) har Lärarförbundet valt att räkna hur stor andel av kommunernas elever som har godkända betyg i alla ämnen när de går ut årskurs 9. Kommunen rankas på plats 113 av 290 vad gäller det faktiska antalet elever som fått godkänt i alla ämnen och på plats 76 när man tagit hänsyn till kommunens förutsättningar.

– Skolorna och förvaltningen har skapat en tydlig och bra struktur för vårt systematiska kvalitetsarbete och det har generellt gjort att vi blivit mer resultatmedvetna, berättar Ewa Kristensson. Vi tittar på hur det har gått och tar reda på varför, för att hitta såväl framgångsfaktorer som förbättringsmöjligheter.

– Att våra elever når så goda resultat utifrån sina förutsättningar, är ett tecken på att vi har kompetent personal och att undervisningen möter elevernas behov, sammanfattar förvaltningens och Lärarförbundets representanter. Vi ser den fina placeringen som ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare och kommunens barn och unga utför varje dag i alla våra verksamheter.

_________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun

Vill du veta mer?

Bästa skolkommun

Syftet med Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun är att uppmuntra kommuner att skapa goda förutsättningar för sina elever, lärare och skolledare.

Sedan femton år tillbaka kommer Lärarförbundet ut med sin rankning Bästa skolkommun på hösten och man har då jämfört statistik för hur situationen såg ut i de olika kommunerna året innan, i det här fallet år 2015. Kommunerna jämförs utifrån 14 olika kriterier, bland annat hur mycket pengar de satsar på skolan, vilka resultat eleverna uppnår och vad eleverna väljer att göra efter grundskolan respektive gymnasiet. Siffrorna är relativa. Om en kommun stiger eller sjunker i sin placering beror inte enbart på vilka satsningar som görs i just den kommunen, utan placeringen beror också på vilka satsningar – eller brist på satsningar – som görs i de andra kommunerna.

I mitten av oktober meddelade Statistiska Centralbyrån, SCB, att de levererat fel statistik som underlag till kriterium 13 i Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2016. Detta kriterium väger endast en femtondel av den totala rankningen. Det kom därför ut en ny korrigerad lista i slutet av oktober 2016. Av landets 290 kommuner hade då 174 förflyttats fem eller färre steg i rankningen, 107 har rört sig två eller färre steg. Simrishamns kommun hade flyttats från plats 19 till 18 i rankningen.

Läs mer om Simrishamns resultat i rankningen här på Lärarförbundets hemsida.

Meritvärde

Meritvärdet skapas genom att man lägger ihop betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. De elever som har läst moderna språk som språkval kan tillgodoräkna sig betyg från 17 ämnen.  Betygsvärdena för A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och  F=0. Det möjliga maxvärdet är alltså 320 till 340 poäng beroende på om man läst moderna språk eller inte.

Ungdomar coachas till att fullfölja studier och göra yrkesval

ung-sluss

Ung Sluss finns nu på Storgatan 12 i Simrishamn. Öppettiderna är 10-14.

Den 15 september startade projekt Ung Sluss som riktar sig till ungdomar i sydöstra Skåne som är i åldern 16-24 år och varken studerar eller arbetar.

Ungdomarna får möjlighet att komma till mötesplatser där de träffar ungdomshandläggare, coacher, arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare. I projektet är också så kallade ungdomsspanare anställda. De är i samma ålder som projektets målgrupp och har som jobb att besöka ungdomarna, informera dem om deras möjligheter och uppmuntra och stötta dem att delta i projektet.

ung-sluss-i-simrishamn-9
På kommunernas mötesplatser kan ungdomarna delta i aktiviteter och få hjälp att bygga nätverk utifrån sina intressen, förutsättningar och behov. Några exempel på aktiviteter är:

  • Jobbsökarstrategier – matchning
  • Rekryteringsträffar
  • Arbetsplatsbesök
  • Jobbskuggning
  • Coachning i grupp och individuellt
  • Studiebesök
  • Praktik
  • Samtal kring vad som gör en glad, försöka finna sina intressen och mål i livet
  • Hjälp att ordna med sådant man kan behöva som vuxen, t ex bankID, swish och betala räkningar
ung-sluss-i-simrishamn-13

Anna Engström är studie- och yrkesvägledare på Ung Sluss i Simrishamn. Hon är noga med att betona att Ung Sluss inte är en myndighet, utan man kan komma när man behöver stöd eller hjälp med något: ”Vi som jobbar på Ung Sluss finns till för våra ungdomar. Alla har olika vägar och mål och vi har tid att lyssna och anpassa oss efter deras behov.”

I Simrishamns kommun finns ungefär 100 ungdomar i åldern 16-24 år, som saknar sysselsättning. Huvudfokus är att i första hand vägleda dessa unga mot att slutföra sina grundskole- och gymnsieutbildningar och hitta långsiktiga mål.

Målet är att samtal, möten med arbetslivet, ökade kunskaper om hur samhället fungerar, coachning kring friskvård och hälsa och förbättrad självkänsla och självkännedom, ska kunna hjälpa ungdomar att vilja och våga pröva nya saker och hitta sin väg in i studier eller arbetsliv.

ung-sluss-i-simrishamn-2

Coach Jonna Svensson Olin, ungdomsspanare Agnes Warelius och projektledare för projektet i Simrishamns kommun Johan Kohnke berättar att Ung Sluss på Storgatan 12 i Simrishamn har öppet alla vardagar mellan 10 och 14 och att även ungdomarnas anhöriga är välkomna: ”De ungdomar som vi vänder oss till kan behöva uppmuntran och stöd för att ta sig hit. Vi har anställt ungdomsspanare som kan söka upp ungdomar som vi tror skulle kunna vara intresserade av och ha behov av våra tjänster, men ungdomarnas anhöriga och vänner spelar också en viktig roll. Känner man en ungdom som inte har någon sysselsättning kan man gärna följa med honom eller henne för att hälsa på oss. Om man känner sig osäker kring hur man bäst ska kunna stötta sin ungdom kan man också själv besöka oss på Storgatan 12 eller ringa någon av våra coacher för att be om råd.”

 

Vill du veta mer?

Ung Sluss finns nu i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Projektet startade den 15 augusti 2016 och pågår fram till 31 december 2017.

Besök gärna Ung Slussens mötesplats på Storgatan  12 i Simrishamn. Du hittar också ”Ung Sluss i Simrishamn” på Facebook:  https://www.facebook.com/ungsluss.simrishamn/    InstaGram @ungsluss.simrishamn och på Snapchat @simrisungsluss

ung-sluss-i-simrishamn-4

Nyheter P4 Kristianstad kan du höra ett radioinslag från Ung Sluss i Simrishamn (inslaget börjar efter en minut och är nästan två minuter långt):  http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780111?programid=101

På webbplatsen för Delegationen för unga till arbete kan du läsa mer om Ung sluss i en intervju med Johan Kohnke, arbetsmarknadsstrateg i Simrishamns kommun:  https://www.dua.se/news/fyra-kommuner-i-samverkan-kring-ungdomsarbetslosheten

Projektet har drygt 11 miljoner kronor till förfogande, varav 7,4 miljoner kronor kommer från ESF, Europeiska Socialfonden. Resterande finansiering, i pengar och tid, står de fyra samarbetskommunerna i SÖSK, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad för, tillsammans med Arbetsförmedlingen.

För mer information:  https://sydostskane.squarespace.com/ung-sluss

Kontaktuppgifter:

ung-sluss-i-simrishamn-11

Jonna Svensson Olin, coach
tel nr. 0721-80 37 65
mail: jonna.svenssonolin@simrishamn.se

Lena Bottner, coach
tel nr. 0414-81 91 87
mail: lena.bottner@simrishamn.se

Agnes Warelius, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 68
mail: agnes.warelius@simrishamn.se

Lina von Tourtchaninoff, ungdomsspanare
tel nr. 0721-80 37 67
mail: lina.von.tourtchaninoff@simrishamn.se

Anna Engström, studie- och yrkesvägledare
tel nr. 0414-81 95 31
mail: anna.engstrom@simrishamn.se

Johan Kohnke, delprojektledare
tel nr. 0414-81 93 87
mail: johan.kohnke@simrishamn.se

 

 

 

Barngruppen Blåvinge – för barn som har det svårt hemma

I ett samarbete mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen förbereder Annica Lindh och Petra Nurminen för nya Blåvinge-grupper, som ska starta nu i höst. De tar emot intresseanmälningar, träffar barn och föräldrar och sätter därefter ihop grupper av barn som har liknande erfarenheter och som de tror kan trivas ihop.

29300016871_535f898fbc_o

Annica Lindh och Petra Nurminen är ledare för barngruppen Blåvinge i Simrishamns kommun.

 

Många barn är drabbade och behöver stöd

Barngruppen Blåvinge är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i åldrarna 7-12 år som lever eller har levt i en familj där en eller flera vuxna mår dåligt och är ledsna eller arga, har någon form av psykisk sjukdom, dricker mycket alkohol eller använder andra former av droger. Det kan också handla om barn vars föräldrar går igenom en konfliktfylld skilsmässa.

När föräldrar har problem påverkas alla i deras omgivning och särskilt deras barn. Barnen blir ofta bättre på att tolka sina föräldrars känslor än sina egna. En följd av detta kan vara att barnen döljer sina känslor, har svårt att uttrycka känslor samt utvecklar anpassningsmönster och roller för att upprätta balansen i familjen, vilket sker på bekostnad av barnets egen utveckling.

Hjälp för barn att förstå och må bättre

Det är vanligt att barn i familjer med problem tror att de är ensamma om sina upplevelser. De tar också ofta på sig skulden för det som händer i familjen. Genom att delta i en Blåvinge-grupp får barnen möjlighet att uttrycka sina känslor i förhållande till det som sker i det dagliga livet, bli mer medvetna om sig själva och sina behov, dela sina erfarenheter och upplevelser med andra barn och avlastas från skuld.

Syftet med Blåvinge-grupperna är att barn som har det jobbigt ska få chans att …
• må bättre
• lära sig mer om sig själva
• träffa andra barn som varit med om liknande saker
• ha roligt
• känna att det är ok att prata om svåra saker och ställa känsliga frågor
• lära sig att göra saker som är bra för dem själva
• få veta mer om känslomässiga sjukdomar

Det som görs och sägs i gruppen är hemligt för utomstående

Blåvinge-grupperna träffas en gång i veckan efter skoltid, totalt tjugo gånger, och varje träff är två timmar. Grupperna är små och består aldrig av mer än 6 barn. Det är samma barn varje gång och det är alltid Petra och Annica som är ledare.

Barnen ska kunna känna sig helt trygg när man träffas i gruppen. De barn och vuxna som deltar får alltså inte berätta för någon utomstående vilka som går i gruppen eller vad de sagt och gjort. Därför kommer barnens föräldrar eller lärare inte heller att få någon information kring innehållet i samtalen.

Här kan du läsa mer om Blåvinge-grupperna:

Information på kommunens hemsida:  http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/stod-och-hjalp/barn-familj-och-ungdom/barngruppen-blavinge/

Informationsblad som vänder sig till vuxna (öppnas som pdf):   http://www.simrishamn.se/pagefiles/16811/A5_Bl%C3%A5vinge_vuxen.pdf

Informationsblad som vänder sig till barn (öppnas som pdf):  http://www.simrishamn.se/pagefiles/16811/A5_Bl%C3%A5vinge_barn.pdf

Här kan du se fler bilder från KAK-huset och delar av det material som man använder i Blåvinge-gruppen:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157651547180838/

Här har vi tidigare skrivit om barngruppen Blåvinge:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2015/04/15/barngruppen-blavinge-for-barn-som-har-det-svart-hemma/

Barngruppen Blåvinge är baserat på ett utbildningsprogram av Jette Boberg. Hon har utgått från CAP-metoden och vidareutvecklat den (CAP står för Children Are People). Här kan du läsa lite mer om hennes metod och arbete:  http://www.sydsvenskan.se/malmo/effekterna-kan-synas-upp-till-medelaldern/

Åtta lärare nominerade till prestigefyllt lärarstipendium

Åtta av våra fantastiskt duktiga lärare har nominerats till lärarstipendiet Guldäpplet. De nominerade lärarna är:

  • Anders Lind Korsavadsskolan Simrishamn
  • Ann-Louise (Ali) Persson Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Britt-Marie Åkesson Jönsson Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Donjeta Vlassaliu Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Jeanette Ovesson Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Madeleine Liwell Jeppsson Gärsnäs skola Simrishamn
  • Ulla-Märta Rystedt Simrislunds skolområde Simrishamn
  • Zuzanne Ljungblad Simrislunds skolområde Simrishamn

Guldäpplet har delats ut sedan 2002 till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkludernande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter.

Guldäpplejuryn har ett sammanträde i september där finalister utses bland den nominerade. Dessa offentliggörs i samband med Bokmässan i Göteborg i slutet av september.

Prisutdelningen äger rum på Skolforum i Älvsjö måndagen den 31 oktober kl 11.00 då vinnare avslöjas.

Stort grattis!

__________

Här kan du läsa mer om utmärkelsen:

http://www.diu.se/guldapple/nominerade16A.htm

Här kan du läsa mer om några av våra digitala satsningar i Simrishamns kommun:

Stor nationell satsning på yrkesutbildningar

”Att välja en yrkesutbildning är ett smart val som ger många valmöjligheter efter examen: möjlighet att börja arbeta som anställd eller som egenföretagare i Sverige eller utomlands och möjlighet att studera på yrkeshögskola eller högskola och universitet.”  Det är det övergripande budskapet i den stora satsningen på yrkesutbildningar som startade nationellt under 2016.

Yrkesutbildningens år

I samarbete med LO och Svenskt Näringsliv har regeringen 2016 valt att göra en stor satsning som de kallar Yrkesutbildningens år. Satsningen består i bland annat utbildningar, konferenser, tävlingar och mässor. Målsättningen är att både att höja kvaliteten på utbildningarna och att öka intresset bland unga att läsa yrkesutbildningar i gymnasieskolan.

De senaste åren väljer allt färre ungdomar att gå yrkesutbildningar. 2008 var det 35 procent av gymnasieungdomarna som påbörjade ett yrkesprogram, 2015 var det bara 26 procent. Simrishamns kommun avviker dock från den nationella trenden. I februari 2016 var det 42 % som valde ett yrkesförberedande program.

De ungdomar som väljer en yrkesutbildning har goda jobbchanser. Sju av tio elever som tagit yrkesexamen har enligt SCB arbete ett år efter studenten.

Yrkes-SM

11-13 maj åkte många av Simrishamns kommuns högstadieelever till Malmö för att uppleva yrkesutbildningsmässan och tävlingen Yrkes-SM. Som besökare fick de information om olika praktiska yrken och yrkesutbildningar och de fick se och prata med arbetande ungdomar, uppleva hur de olika yrkena är, prova på och ställa frågor.

Yrkes-SM är dessutom ett tillfälle för skickliga ungdomar att få visa upp sitt valda yrke och tävla i vem eller vilka som bäst kan utföra det. I år tävlade man bland annat i betongarbete, golvläggare, elinstallation, hudterapeut, frisör, fordonslackering, guldsmed, florist, flygmekaniker,  vård och omsorg, plåtslagare, webbdesign och telekommunikation. Vinnarna går vidare till Yrkeslandslaget som ska tävla i den Yrkes-EM i Göteborg i början av december.

tävling i att styla skyltdocka-3

Många elever som besökte yrkesutbildningsmässan tävlade i ”Visual Managment” genom att styla en skyltdocka. Julia Wigren, Kimely Åkesson och Fatima Iskef i årskurserna 8 respektive 9, vann tre biobiljetter för deras skyltning.

tävling i att styla skyltdocka-1

”Vi bestämde oss för att vi ville ha sommar-tema eftersom det snart är sommar”, berättar Julia. ”Vi valde kläder som vi själv skulle vilja gå i: en typiskt somrig topp, korta byxor, nätta solglasögon och ett tufft armband.”

Apl-utveckling

Mycket av insatserna under Yrkesutbildningens år kretsar kring elevernas möjlighet att få viktiga delar av sin utbildning på arbetsplatser utanför skolan. Detta lärande sker i form av prao (praktisk arbetsplatsorientering i grundskolan), apl (arbetsplatsförlagt lärande på gymnasiets yrkesutbildningar) och lärling (en gymnasieform där eleverna får minst hälften av sin utbildning ute på sina praktikplatser).

Ett exempel på hur man arbetar med detta inom Simrishamns kommun är att hantverks- och handelsprogrammen på gymnasiesärskolan under 2016 tar hjälp av en nationell apl-utvecklare för att förbättra upplägget av gymnasieprogrammens apl.

Ett annat exempel är att Österlengymnasiet och gymnasiesärskolan använder Skolverkets webbaserade utbildning för handledare. Den fick pris för bästa E-learning i Swedish Learning Awards 2015 och används för att kommunens handledare och lärare ska vara väl förberedda i att handleda elevernas lärande och veta vad som förväntas av arbetsplatsen respektive skolan.

Utbildningen tar ca 4 timmar och innefattar bland annat skriftlig information och filmer, övningar och testa-dig-själv-frågor. Här kan du få veta mer:

 

Vill du veta mer?

Här hittar du webbplatsen för Yrkes-SM 2016: http://yrkessm.se/

Här hittar du mer information om Yrkesutbildningens år: ”Fokus på yrkesutbildningens år”

Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, har skrivit en debattartikel kring varför 2016 ska vara yrkesutbildningens år:  ”2016 – yrkesutbildningens år”

På Skolverkets hemsida kan du läsa mer om apl-handledarutbildningen:  ”Apl-handledarutbildning”

Simrishamns kommun har fått utmärkelsen Guldtrappan

guldtrappan

 

Simrishamns kommun har tillsammans med fem andra kommuner fått utmärkelsen Guldtrappan. Guldtrappan är en utmärkelse för skolhuvudmän som ligger i framkant när det gäller digital skolutveckling. 

Denna utmärkelse hade vi i kommunen inte fått om det inte funnits engagerade pedagoger, skolledare och politiker. Ett stort tack till er alla!

Guldtrappan

Utmärkelsen Guldtrappan går till kommuner och andra skolhuvudmän som arbetar långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete.

Efter en öppen nominering avslutad 1 oktober 2015 har juryn i ett första steg granskat och valt ut ett antal kandidater, skolhuvudmän, för prövning mot de sju kriterier som fastställts för kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan. Sedan har kompletterande information införskaffats och lokala besök gjorts hos kandidaterna. Efter en slutlig genomgång och beredning har nu juryn utsett sex huvudmän av olika storlek och med olika uppsättning skolformer/stadier, vilka bedöms uppfylla kvalitetskraven enligt de sju kriterierna.

Guldtrappan juryns besök-1

Här är motiveringen till varför Simrishamns kommun fick Guldtrappan:

”Simrishamns kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett starkt sammanhållet koncept, där avtal, införande och användning av pedagogiska molntjänster varit en viktig komponent, liksom tillgång till digitala läromedel inkluderande ett väletablerat utvecklingssamarbete med ett läromedelsförlag. Därtill med ett tydligt fokus på kollegialt lärande med en dela-kultur, även mellan skolformerna och externa mötesplatser.”

 

Simrishamns kommuns arbete med informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Simrishamns IKT-resa började när några IKT-intresserade pedagoger åkte till BETT-mässan i London 2010. BETT är en förkortning av British Education and Training Technology. Mässan är alltid i London och där kan man gå på mängder av föreläsningar och se och testa allt som är nytt i branschen. Kort därpå tog kommunen ett beslut att Simrishamn skulle bli  en, en till en kommun. Det innebär att varje elev (och lärare) skulle få tillgång till en egen dator/surfplatta.

Vi befann oss först i en PC-miljö, som ställde till tekniska svårigheter. Den verkliga genomslagskraften kom 2013 då skolledningen fick  kompetensutveckling i Google apps for education, GAFE. Efter det beslutade vi att byta hårdvara till Chromebook och den 18 mars 2015 fick vi godkännande av Datainspektionen att använda Googles verktyg i vår verksamhet.

Det krävs att skolledare tar täten och visar vägen för att det ska bli en framgångsrik skolutveckling. I Simrishamns kommun har skolledare varit överens om att den digitala satsningen inte ska vara ett eget  IT-projekt, utan ett skolutvecklingsprojekt. Det ska vara som en del i den vardagliga undervisningen och ingå i de prioriterade målområden som kommunen har och så klart  ska det vila på vetenskaplig grund, så som forskning, och följa de styrdokument vi har.

Kommunen ser flera fördelar med att använda digitala läromedel: det är strukturerat, nås från flera olika digitala enheter och blir i och med det  tillgängligt för alla och de innehåller även bra hjälpmedelsfunktioner.Simrishamns har under två år varit en pilotkommun till Gleerups digitala läromedel.

Det pedagogiska ledarskapet och det  kollegiala lärandet sker i många former. Våra pedagoger i alla verksamheter från förskola till och med gymnasiet vågar ofta använda, testa och prova nya innovativa pedagogiska arbetssätt.

Tillsammans gör vi varandra bra!

/Ewa Kristensson, Barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun

 

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om nomineringen till Guldtrappan:

Här kan du läsa mer om några av Simrishamns kommuns framgångsrika och uppmärksammade it-satsningar:

Här är de sju bedömningskriterierna till utmärkelsen:

1. vision, strategi och plan för digital skolutveckling, förankrad i den lokala verksamheten, liksom i forskning och gällande styrdokument

2. digital infrastruktur för mångfaldiga, flexibla arbetssätt för elever, lärare och ledare vad gäller hårdvara, internet, trådlösa nät

3. digitala lärresurser och verktyg, licenser/avtal och strukturer för egenproducerade, inköpta och öppna resurser

4. pedagogiskt ledarskap för skolans digitalisering, pedagogiska verksamhet och måluppfyllelse med stöd av it

5. inkludering av alla elever genom att med stöd av it göra lärandet tillgängligt för alla – oavsett funktionsförmåga

6. digitalt förändringsarbete för att utveckla nya och innovativa pedagogiska arbetssätt och arbetsformer

7. pedagogiskt erfarenhetsutbyte, kunskapsbildning och professionsutveckling för personal, såväl internt som externt

Här kan du läsa motiveringen till utmärkelsen för de övriga fem kommuner som fick utmärkelsen tillsammans med Simrishamns kommun. De anges nedan utan rangordning:

  • Kalmarsunds gymnasieförbund får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i en blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens.
  • Linköpings kommuns grundskolor får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 dfr ett systematiskt ledarskap, med uppbyggd kultur kring kollegialt lärande och skolutveckling baserad på extern förstalärargrupp som gör klassbesök, intervjuer och ger snabb återkoppling, kombinerad med en ledarutbildning med internationella partners och kontinuerligt stöd i egen utvärdering av resultat för varje skola. Utvecklingsarbete med centra och lärarnätverk med ämnesfokus och med 1-1-satsning, infrastruktur och support som grund.
  • Sandvikens kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för ett långvarigt uthålligt arbete, med politisk förankring och drivande projektledning, där projektet att-skriva-sig-till-läsning utvecklats stadigt till en heltäckande strategi för språkutveckling, inkluderande alla elever. Med fullt genomförd öppen digital infrastruktur, satsning på digitala lärresurser och en dator för alla från förskoleklass till gymnasium.
  • Sollentuna kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för en skola i stark digital utveckling baserad på en tydlig vision och inspirerad ledning, från politik ut till klassrum och tillbaka, med en bred förankring och en begynnande kultur med aktivt internt och externt delande. Med forskningsanknytning, en utvecklad modell för att skriva-sig-till-lärande och indikationer i åk3 på bättre resultat vid strukturerad digitalisering.
  • Sundsvalls kommun från förskoleklass till gymnasium får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 för fortsatt gedigen och systematisk digital satsning med god infrastruktur och digitala tjänster baserade på öppenhet och standarder. Successivt utvecklad skolverksamhet med insatser som resurscentrat Net21, webbaserade mötesplatser, nätverk kring att-skriva-sig-till-läsning, konferensen Mittlär, ett forskningsanknutet maker space och ett Skoldatatek med regelbundna kurser och workshops.

Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten

 

13 och 14 juni arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn föreläsningar på temat integration och möten med andra kulturer. Inbjudna till arrangemanget blev samtlig personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, fristående förskolor och grundskolor, barn- och utbildningsnämnden, övriga nämnders presidier samt personal inom socialförvaltningen, kostenheten och kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med nyanlända.

integration och kulturmöten-2

Inledningen hölls av vårt kommunalråd Karl-Erik Olsson och vår barn- och utbildningschef Ewa Kristensson som tillsammans gav en bakgrund och berättade hur det ser ut i vår kommun idag. Karl-Erik berättade att vi de sista fyra åren har tagit emot mellan 1400 och 1500 flyktingar varav ca 400 är barn. Lite drygt 300 av barnen söker asyl och resten har permanent uppehållstillstånd. Ewa berättade att man fått statliga medel att använda till integrationsprojekt. Detta innebär bland annat att Simrishamns kommun under åtta veckor i sommar kan erbjuda gratis kulturskola för alla barn som är intresserade. Sommarkulturskolan vänder sig till svenskar såväl som invandrade och simrishamnare såväl som turister. Dessutom har kommunen lyckats ordna så att alla ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen får det.

integration och kulturmöten-89Därefter presenterade sig vår nya lokala barnombudsman Pia Nyman Persson. Hon berättade att Barnkonventionen kommer att bli lag 2018 och betonade hur viktigt det är att de olika förvaltningarna efterfrågar barns och ungas synpunkter: ”Barnen ska inte behöva kräva sina rättigheter”.

Sofia Osburn berättade om sitt arbete som kommunens integrationssamordnare och hur man successivt byggt upp ett samarbete mellan olika förvaltningar, studieförbund, kyrkor, röda korset och ideella organisationer med mera.

integration och kulturmöten-6

Behandla flerspråkighet som en värdefull resurs!


integration och kulturmöten-41Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han redovisade forskning och diskuterade hur man kan få en bättre förståelse för flerspråkighet och hur undervisning kan utformas för att gynna språkinlärning.

I Sverige har vi länge haft en enspråkighetsnorm. Därför är det kanske lätt för oss att glömma att i de flesta andra länder i världen är man flerspråkiga och använder olika språk i olika sammanhang.

integration och kulturmöten-16

Förr ansåg man att det var dålig språkbehandling att växla mellan språk och man skyllde alla möjliga problem på att barn behövde växla mellan språk under sin uppväxt. I dag anses inte flerspråkighet vara ett problem, utan en stor tillgång. Forskning visar att de som växlar mellan olika språk lär sig språken bäst. De som redan kan några olika språk har betydligt lättare att se hur språk är uppbyggda och lära sig ännu fler. Dessutom visar forskning att flerspråkighet uppskjuter utvecklingen av alzheimer med flera år.

integration och kulturmöten-32

Språkkunskaper, kulturell förståelse och kontakter med andra delar av världen är värdefulla inte bara för de enskilda individerna utan även för ett lands utveckling. De nyanländas erfarenheter, kunskaper och relationer till sina tidigare hemländer bör alltså ses som en resurs som ska tas till vara och utvecklas.

Här finns en lista över vilka språk som efter svenskan är vanligast i Simrishamns kommun:

integration och kulturmöten-13

Det är viktigt att lärare vet hur man kan gynna språkinlärning, så att både nya språk kan läras in och gamla hållas vid liv. Alla lärare, inte bara språklärare, har ett ansvar att hjälpa sina elever att utveckla språket. Tore ger rådet att man inte ska vara rädd för att blanda olika språk och att man gärna ska ta hjälp av kroppsspråk och gester. Ju mer man tränar sig i att göra sig förstådd, desto mer rikt språk utvecklar man.

integration och kulturmöten-38

Etnicitet som resurs


integration och kulturmöten-86Layal Kasselias Wiltgren, disputerad forskare vid Linköpings universitet, talade om inkludering och hur man kan skapa ett mer öppet och tillåtande klimat. Hur kan vi se bortom de problem vi är vana vid att uppmärksamma och istället ta tillvara de resurser som finns inom mångfalden?

Det är svårt för de nyanlända att behålla en positiv självbild om andra runt omkring inte ser dem så, men självbilden är viktig. De ungdomar som har en positiv etnisk självbild presterar bättre i skolan, mår bättre och har bättre sociala relationer.

integration och kulturmöten-50

Språket spelar en viktig roll. Självbilden påverkas av hur vi benämner oss själva och varandra och påverkas positivt av vi ser varandras erfarenheter och kunskaper som resurser i vardagen. Layal vill uppmuntra oss att låta alla de olika identiteterna och erfarenheterna finnas med och att man ska tillåtas växla mellan dem alltefter behov.

Idealet är om vi kan bejaka alla våra sidor, att ett barn t ex kan vara prinsessa på förmiddagen och Batman på eftermiddagen. En person med föräldrar från olika länder eller som är född och uppvuxen på olika ställen har också i sig många olika identiteter. Hen kan i olika sammanhang känna sig som arab, kaldé, svensk eller irakier, men hen är inte ”varken eller” och inte ”både och” utan ett tredje: en unik blandning av erfarenheter.

integration och kulturmöten-49
Integration kräver kontakt. Layal menar att vi kan hjälpas åt att bygga en positiv självbild hos våra unga genom att visa intresse för de nyanländas språk och erfarenheter. Kanske kan vi t ex lära oss vanliga artighetsfraser på språken runt omkring oss. Vi kan också ge elever skrivuppgifter där de ska uppmärksamma det positiva i sina hemländer och kulturer och vi kan bjuda in förebilder, ta del av personporträtt och reportage.

Representation är viktigt, så titta i bilderböckerna som ni läser för barnen i förskolan – är bilderna representativa för barnen i gruppen? Värna värdegrunden. Välj inte etnicitet som ett slags huvudtema i böcker och samtal. Ta fasta på likheterna istället för skillnaderna. Likheterna är alltid störst: ”Det finns till exempel inget som är så likt flickor som pojkar. Inte träd, inte stjärnor, inte fåglar eller hus.”

integration och kulturmöten-59

Ombytta roller


integration och kulturmöten-85
Kjell Kampe lärare, utbildare, konsult och handledare, gjorde tankeexperimentet hur det skulle vara om vi alla måste fly till TadzMbekistan. Föreläsningen hade som syfte att ge en ökad medvetenhet kring hur det känns att komma till ett nytt land, med nytt språk och annorlunda kultur.

Vi som satt i publiken fick föreställa oss att vi var svenska flyktingar i ett stort flyktingläger i TadzMbekistan. Kjell hade ett bildspel, några ovanliga klädesplagg och lite rekvisita som han använde sig av för att försätta oss i rätt stämning.

integration och kulturmöten-60

Först fick vi träffa en erfaren tadzMbeKisk kurator. Det var en omtumlande upplevelse att höra hans föreläsning på bruten svenska om fördomar mot svenskar, kulturkrockar och mängder av välmenta råd inför framtiden. Därefter fick vi en första lektion med en något sträng språklärare på det nya språket. Det var mycket förvirrande när han hela tiden gick runt i salen och pratade och ville få oss att följa hans instruktioner på det ”nya språket”.

integration och kulturmöten-75-2

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från föreläsningarna:  https://flic.kr/s/aHskAXEYR1
Integration och kulturmöten//embedr.flickr.com/assets/client-code.js
Här finner du Barnkonsekvensanalys i frågan integration flyktingbarn – Simrishamn kommuns skyldigheter och möjligheter:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/barnkonsekvensanalys_slutlig_w.pdf

Här hittar du en handlingsplan för integration av flyktingbarn i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/pagefiles/21915/Handlingsplan_flyktingbarn.pdf

Här kan du läsa mer om integrationsarbetet i Simrishamns kommun:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/

Integrationsarbetet inom ideella organisationer, kan du läsa mer om här:

http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/Integration/Ideella-krafter-i-flyktingmottagandet/

 

 

Simrishamn är Skånes bästa kulturskolekommun 2016

Varje år sedan 2009 utser Lärarförbundet bästa kulturskolekommun i Sverige. Av Sveriges 290 kommuner placerar sig Simrishamn i år på plats 29 (förra året 37) och intar därmed förstaplatsen i Skåne län andra året i rad.

Rankingen baseras på tre faktorer:

1. Resurser till musik- och kulturskolan
2. Avgifter för musik- och kulturskolan
3. Andel elever i frivillig verksamhet

Genom rankningen vill Lärarförbundet lyfta fram de kommuner som satsar på sin musik- och kulturskola och inspirera fler att göra detsamma.

16381360022_96448aa651_mSylvia Carlsdotter, chef för Kulturpedagogiska enheten är väldigt glad över förstaplatsen:

– Vi fortsätter att utveckla vår verksamhet. Antalet elever ökar både inom musik, dans och cirkus och ”Dansens hus” har tillkommit, så vi ser fram emot att klättra vidare uppåt. Det kontinuerliga arbetet med kultur i skolan, det vill säga ”Kulturgarantin” som Simrishamn var först i landet med, ger också ringar på vattnet.

15759821564_8d6671ab96_z

 

I Simrishamn ses tillgången till kultur som en demokratisk rättighet. Kommunens barn ges möjlighet att uppleva professionella konserter, föreställningar och utställningar och pröva på att uttrycka sina tankar, idéer och känslor med hjälp av olika former av kultur.

 

barns rätt till kultur

 

Här kan du läsa mer om Kulturgarantin:  ”Simrishamns kulturgaranti firar 10 år”

 

Kommunen fortsätter sin satsning på att ge unga möjligheter att uppleva och utöva kultur.

24696995562_ec8c63f245_m– För oss är det självklart att kulturen står högt på agendan och ständigt interagerar med vår skolverksamhet. Det är roligt att det gett ett så bra resultat och att vi är en förebild för andra, säger Ewa Kristensson, stolt barn- och utbildningschef i Simrishamns kommun. Det är bra för kommunens barn och unga och det ökar givetvis barnfamiljers intresse att flytta till kommunen.

 

Och Kulturskolan fortsätter utveckla nya lösningar för barn och unga:

– Nu i sommar stundar en omfattande nysatsning, under åtta veckor på lovet blir det Sommarkulturskola, fem dagar i veckan, säger Sylvia Carlsdotter. Ett sätt att bidra till att alla barn ska ha möjlighet till ett roligt sommarlov.

Här finns mer information om sommarskolan:  ”Sommarkulturskola Simrishamn”

***

Simrishamns kommuns kulturskola sänder härmed ett stort TACK till alla som på olika sätt varit och är involverade i att Kulturskolan växer och blommar!

***

 

Vill du veta mer?

Här hittar du fler bilder från Kulturskolans verksamhet:
Kulturskolan i Simrishamn

Klicka på bilden eller på länken för att se resten av bilderna:  https://flic.kr/s/aHsk7pbRoq

Här hittar du hela rankningen av Sveriges kulturskolor:  ”Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun 2016 – hela riket”

Här kan du läsa Lärarförbundets pressmeddelande 2015: ”Simrishamn bäst på musik- och kulturskola i Skåne”

Här kan du läsa Ystads Allehandas artikel och se deras bilder och filmklipp från Barnkulturfestivalen i maj 2015: ”Skönsjungande inledning”

Du kan också läsa om festen i Österlenmagasinet på sidan 11: ”Kulturskolan bjöd på myllrande barnkulturfestival”

På Facebook kan du följa Kulturskolan och Kulturgarantin i Simrishamns kommun: https://www.facebook.com/pages/Kulturskolan-Kulturgarantin-i-Simrishamn

Här kan du hitta fler bilder från Barnkulturfesten, 29 och 30 maj 2015:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157651730241563